Interpellationssvar - Våld i nära relationer bland unga - 2023-12-11

Fru talman! Sara Gille har frågat mig på vilket sätt jag ämnar förebygga att fler unga hamnar i ett våldsamt förhållande, och hur jag ämnar hjälpa dem som redan drabbats.

Jag vill tacka ledamoten för frågan och engagemanget för att motverka våld i ungas relationer, ett engagemang som regeringen delar. Våld i nära relationer måste bekämpas med samhällets fulla kraft. Det är en självklar och viktig del av regeringens prioriteringar.

Att förhindra att våld över huvud taget uppstår eller upprepas är den huvudsakliga utgångspunkten för regeringens tioåriga nationella strategi för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld är ett av de mest prioriterade områdena i strategin och det åtgärdsprogram som gäller för 2021-2023. Just nu pågår ett arbete med ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla 2024-2026. Det våldsförebyggande arbetet kommer fortsatt att vara i fokus för arbetet, liksom att erbjuda våldsutsatta det skydd och stöd de har rätt till.

Utifrån den tioåriga nationella strategin vidtar regeringen flera åtgärder som avser att förebygga och upptäcka våld i ungas relationer.

I juni 2023 fick Jämställdhetsmyndigheten ett nytt och breddat uppdrag om våld i ungas parrelationer. Jämställdhetsmyndigheten ska bland annat lämna förslag till hur arbetet för att förebygga och upptäcka våld i ungas parrelationer kan förbättras. Myndigheten ska också sprida och tillgängliggöra stödmaterial till yrkesverksamma och genomföra kompetenshöjande insatser. Uppdraget ska omfatta såväl våldsutsatthet som våldsutövning i ungas parrelationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jämställdhetsmyndigheten har också i uppdrag att översätta, anpassa och effektutvärdera våldsförebyggande program riktade till skolungdomar. Resultat av utvärderingar av programmen vid användning i amerikanska kontexter visar positiva effekter på både våldsutsatthet och våldsutövning i ungas parrelationer. Uppdraget ska redovisas den 1 oktober 2025.

Skolan har en viktig roll i att bidra till att skapa en samtyckeskultur, där sex bygger på frivillighet och sexuellt våld inte normaliseras. Läroplanerna i skolan ändrades 2022 för att förbättra kvaliteten i undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer. Samtycke har lagts till för att betona vikten av att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och för att förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av ömsesidighet. I somras gav regeringen Skolinspektionen i uppdrag att granska skolornas arbete avseende det nya kunskapsområdet, inklusive arbetet med att förebygga våld. Skolverket fick samtidigt ett förstärkt uppdrag att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Vad gäller spridning av bilder vill jag även nämna en pågående utredning som ska kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi samt föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård för vuxna och barn kan förbättras. Jag ser fram emot att ta del av dessa förslag som presenteras nu i december.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som orsakar stort individuellt lidande. Regeringen genomför flera viktiga satsningar inom området psykisk hälsa. Vi förstärker arbetet mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål på bred front. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att det inom jämställdhetspolitiken avsätts drygt 600 miljoner kronor för området. Genom satsningarna kan skyddet mot våldet och förtrycket stärkas samtidigt som stödet till utsatta förbättras.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!

Jag har lämnat in den här interpellationen för att jag tycker att det är ett oerhört viktigt ämne och område att belysa där vi behöver göra mer för att bekämpa våldet och stötta dem som är utsatta.

Det är bra att vi är eniga i att våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och att det måste bekämpas. Tyvärr ser vi att våld i nära relationer har blivit vanligare, och då speciellt mot kvinnor. Att inte kunna känna sig trygg med den som står en närmast är fruktansvärt, och det är inget som någon ska behöva uppleva.

Enligt forskning har det visat sig att unga kvinnor är utsatta för våld i nära relationer i större grad än vuxna kvinnor. Det är även betydligt vanligare för tjejer än för killar att utsättas för upprepat våld från en partner. Även om det är vanligare att en kille utövar våld mot sin flickvän kan det självklart se ut på andra sätt. Våld kan förekomma i alla slags relationer.

Killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer är ett stort och allvarligt samhällsproblem som påverkar ungas liv och hälsa. Den som lever i en våldsam relation och är ung kan vara extra utsatt då personen lever under andra villkor än vad en vuxen gör. Det kan också vara svårt att veta var gränsen går för vad som är acceptabelt i en relation om man upplever sin allra första relation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! En vuxen som är våldsutsatt kan uppleva sitt jobb som en fristad medan en utsatt tonåring kanske går i skolan där förövaren är eller får uppleva att förövaren söker sig till skolans område, där det enligt studier också sker våld. Det gör att det blir ännu svårare för dem att fokusera på skolan och nå sina mål, vilket är viktigt för dem för att de ska klara studierna och framtida arbete.

Att tvingas möta förövaren varje dag kan påverka ungas möjlighet att avsluta en våldsam relation. Psykiskt våld är den vanligaste typen av våld i en nära relation, både bland flickor och bland pojkar. Det innefattar även övervakning kring sociala medier, där dagens unga är extra utsatta i dag. Det är till exempel inte ovanligt att en kontroll sker digitalt, vilket påverkar ungas möjligheter att skydda och gömma sig. Tyvärr är det många unga som allt oftare rapporterar att de har blivit utsatta för någon form av psykiskt våld online.

Fru talman! Jag skulle gärna vilja att statsrådet utvecklade lite grann hur hon och regeringen tänker göra för att hjälpa de unga flickor som utsätts för psykiskt våld via sociala medier.

Fru talman! Även i den här frågan vill jag tacka interpellanten för att vi står och pratar om en viktig fråga som förtjänar mer fokus än vad den hittills har fått.

Nyligen kom en rapport från forskarna Shilan Caman och Sara Skott, som har granskat det dödliga partnervåldet. Forskningen visar att medan det dödliga våldet från en manlig partner mot vuxna kvinnor över tid minskar ligger våldet på en oförändrad nivå när det gäller just unga. Detta måste vi såklart undersöka: Varför är det på det sättet?

Enligt forskarna är det främst tre faktorer som skiljer våldet i gruppen kvinnor upp till 25 år jämfört med kvinnor som har fyllt 26 år. Man har funnit att dödligt partnervåld mot unga kvinnor motiveras av separation. Det är vanligare att tjejer dödas av strypvåld, och det är vanligare att det involverar droganvändning.

Fru talman! Innan jag blev statsråd och jobbade som åklagare arbetade jag under en tid specifikt med ungdomsärenden. Det blev för mig väldigt tydligt, när jag under den tiden såg allt det sexuella våld och kontrollerande beteende som finns i unga relationer, att det finns ett stort kunskapsglapp mellan dagens vuxenvärld och dagens ungdomsvärld.

Våra ungdomar lever sina liv på sociala medier. De har fri tillgång till nätporr, där de får sin huvudsakliga sexualundervisning. Jag häpnade i mitt åklagarjobb över hur normaliserat våldsinslag var i ungdomarnas sexliv och hur nätporren påverkade synen på samtycke och hur man ska tolka den typen av signaler. Jag häpnade också över hur dagens teknik möjliggör ett kontrollerande när man hela tiden, konstant, kan se var ens partner befinner sig och hur lång tid man befinner sig på en viss plats.

Fru talman! Vi måste se att vi har ett nytt nuläge gällande våra ungas relationer. Vi måste tänka nytt. Vi måste anpassa våra åtgärder efter den verklighet som våra ungdomar lever i. Detta är en av de viktigaste åtgärder vi kan vidta både för att minska våldet i de ungas parrelationer och för att kunna ha förebyggande åtgärder inför våldet i vuxna relationer. Om våra ungdomar lär sig att ett kontrollerande beteende är en normal del av en relation och att våld är normaliserat finns det en stor risk att det fortsätter även upp i vuxen ålder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I de åtgärder som regeringen vidtar, bland annat i den utredning som vi har tillsatt för att ta fram en ny nationell strategi, har vi ett särskilt fokus just på de unga relationerna. Vi ser att det är det absolut viktigaste vi kan göra för att se till att våldet aldrig äger rum över huvud taget. Vi kan inte bara hantera symtomen; vi måste jobba förebyggande. Och där måste vi jobba med våra ungdomar.

Fru talman! Jag har själv varit i ett destruktivt förhållande som startade då jag var i tonåren. Det sträckte sig långt in i vuxenlivet, och jag vet exakt hur det är att inte kunna lämna en relation. Jag vet också hur man vill lämna men inte kan.

Har man aldrig levt ett liv i ett destruktivt och förtryckande förhållande har man inte heller någon aning om hur det är och vad det innebär. Oftast är det bra till en början, men allteftersom förändras det och blir sämre. I mitt fall blev det knytnävsslag. Med tiden blir det också lätt så att det hela normaliseras, som statsrådet säger.

Tyvärr är jag inte den enda som har upplevt det här. Faktum är att var femte ung person i Sverige har varit utsatt för brott i sin relation - detta enligt en undersökning som har gjorts av Brottsförebyggande rådet. Nästan en av fyra unga tjejer har varit utsatt för våld i en relation. Men mörkertalet är stort eftersom en stor andel våldsutsatta aldrig anmäler de övergrepp som de utsätts för i den nära relationen.

Få unga vänder sig till vuxenvärlden för att få hjälp. För att de ska våga söka hjälp, och för att brott ska upptäckas och beivras, måste stödet till dem förbättras. En ung person som upplever våld av något slag i en relation har kanske inte ett skyddsnät i sitt hem, vilket gör att personen kanske inte vill eller har möjlighet att be om hjälp och stöd från någon vuxen. Det kan vara på grund av skam eller av rädsla - något som gör att det är svårt att berätta för sina föräldrar eller någon annan vuxen.

Fru talman! Det är ofta avgörande för unga med vuxnas reaktioner och stöd. För att våld ska kunna förebyggas och upptäckas är det viktigt med rätt kunskap om hur våldet kan se ut. Ungdomsmottagningarna och elevhälsovården måste ha bättre kunskaper, men det måste också finnas ett större engagemang bland föräldrarna. Vi som är vuxna måste uppmärksamma våra ungars liv mer. Våld i nära relationer sker ofta på platser som föräldrarna och andra vuxna har tillgång till, vilket gör att de ofta har möjlighet att se och ingripa. Det här är ett stort problem som eskalerar alltmer, och vi måste sätta hårt emot för att få stopp på det.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsrådet hur hon och regeringen ämnar hjälpa föräldrar och andra vuxna att bättre se och uppmärksamma unga som utsätts för våld i nära relationer.

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen att en nyckel i arbetet är en närvarande vuxenvärld - en vuxenvärld som också förstår den värld som våra ungdomar befinner sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett problem vi har haft under alldeles för lång tid är att vi har sett ungdomarnas vardag på internet som någonting som inte riktigt hör till den verkliga världen utan något som sker vid sidan av den. När vi pratar om de här frågorna menar jag att det är på internet vi behöver lägga det absolut största fokuset. Det är där våra ungdomar utsätts för sexuella kränkningar, det är där vi ser olika former av trakasserier, hot och hat och det är där ett kontrollerande beteende sker.

I det arbete regeringen nu gör för att ta fram en ny nationell strategi och med åtgärdsprogrammet ser vi detta behov av att se till det digitala våldet och hur det tar sig uttryck i många olika former.

Vi måste såklart också se till det fysiska våldet. Jag vill tacka interpellanten för att hon delar med sig av sin historia, för jag tror att det är viktigt att visa att detta är utbrett. Detta är någonting som interpellanten tyvärr inte är ensam om att ha upplevt utan en erfarenhet som hon delar med alldeles för många flickor och kvinnor i Sverige.

Det här är frågor som vi behöver fokusera på. Vi behöver hitta rätt evidensbaserade åtgärder som faktiskt kan göra skillnad. Det är det regeringen fokuserar på när vi nu hittar både långsiktiga strategier och konkreta åtgärder för att vi ska minska våldet.

Oavsett om det är det fysiska våldet, det sexuella våldet, det digitala våldet, det psykiska våldet eller, för den delen, det ekonomiska våldet måste vi hitta rätt åtgärder så att vi kan förebygga våldet. Så kan vi göra våra ungdomar tryggare i sina relationer och få relationer fria från våld. Men vi kan också ha det som ett vaccin mot våld i vuxnas relationer.

Fru talman! Det är väldigt bra att vi nu har en regering som verkar förstå allvaret i det här, och jag hoppas verkligen att vi kommer att få se all satsning ge resultat. Vi behöver bli bättre på att förhindra våld i nära relationer men också på att hjälpa dem som redan lever ett liv tillsammans med en våldsam partner. Vi behöver också bli bättre på att hjälpa och stötta dem som lyckas ta sig ifrån ett destruktivt förhållande.

Som jag nämnde tidigare levde jag själv i ett destruktivt förhållande som började i tonåren men som sträckte sig in i vuxenlivet. Att sakta brytas ned mer och mer samtidigt som omvärlden inget ser är fruktansvärt. Man är oerhört utlämnad.

Något som jag uppmärksammat av egna erfarenheter är att det, förutom att det är svårt att lämna en våldsam relation, oftast också är en orolig tid efteråt. Att man lyckats lämna förhållandet betyder nämligen inte alltid att man är fri. Man lever ofta med en rädsla att förövaren ska komma efter en, vilket gör det svårare att anmäla. Där behöver samhället också bli bättre på att hjälpa till, inte bara genom att förebygga och rädda utan också genom att hjälpa personen att överleva och bli stark.

Vi behöver mer kunskap i skolorna så att de kan se vad som sker, men också så att kvinnorna kan känna att det finns någon som de kan prata med och få stöd hos, något som kan resultera i att de faktiskt kanske bryter sig loss.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för en bra debatt men också passa på att ställa en sista fråga: Hur ska statsrådet hjälpa dem som faktiskt lyckas bryta sig loss men som lever med en rädsla att förövaren ska få tag i dem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det finns många åtgärder vi behöver vidta. Vi behöver, som jag nämnde inledningsvis, arbeta med normer och värderingar hos våra ungdomar så att detta våld aldrig uppstår.

Vi måste också, som interpellanten pekar på här, se hur svårt det är för många som lever i våldsamma relationer att lämna de relationerna. Vi måste hitta nycklarna så att vi kan hjälpa våldsutsatta att bli fria från våldets bojor. Vi måste också se att när separationen väl sker är risken för det farligaste våldet som allra störst. Där måste vi också vidta åtgärder.

Vi måste såklart se över de repressiva åtgärderna. Där går den här regeringen fram med full kraft. Vi måste se hur vi kan arbeta med dem som redan är förövare och förändra deras beteende.

Men vi behöver också lyfta brottsoffren. Vi måste lyfta deras perspektiv i vår politik. Det behöver vi göra på många olika sätt. En konkret åtgärd som den här regeringen vidtar och som jag är väldigt glad för är att vi ser över kontaktförbudslagstiftningen. Vi har en utredning som utreder om fler kontaktförbud kan förenas med elektronisk fotboja och om kontaktförbud även kan avse större geografiska områden. Vi överväger också vistelseförbud i närheten av offrens bostäder och arbetsplatser och att hänsyn ska tas till offrens situation när man beslutar om permissioner från fängelsestraff. Man kan sammanfatta vår politik på detta område som att vi helt enkelt tycker att det är rimligare att förövare flyttar på sig än att brottsoffer gör det.

Jag är övertygad om att detta är åtgärder som kommer att göra skillnad för många våldsutsatta, huvudsakligen flickor och kvinnor, som förtjänar ett liv i trygghet snarare än ett liv gömda i stor otrygghet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.