Interpellationssvar - Redovisningsregler - 2023-12-11

Fru talman! Alireza Akhondi har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att åtgärda den problematik han beskriver i sin interpellation.

Alireza Akhondi beskriver att kostnaderna för att bygga bostäder i vissa delar av landet, ofta på landsbygden, överstiger bostädernas marknadsvärde vid färdigställandet, vilket leder till nedskrivningar av deras värde. Detta påverkar enligt Alireza Akhondi investeringsviljan och kan därmed i längden försvåra för berörda kommuner att ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Alireza Akhondi påpekar att detta delvis beror på EU-lagstiftning och den så kallade Allbolagen, men att redovisningsregler regleras i årsredovisningslagen. Slutligen konstaterar Alireza Akhondi att möjligheter finns att underlätta byggande i hela landet, om viljan finns.

Jag tackar Alireza Akhondi för att han lyfter fram den angelägna frågan om bostadsförsörjning på landsbygden. Det stämmer att det enligt svensk och europeisk rätt finns en gräns för vilken typ av stöd som kan ges till bostadsbolag. Det stämmer också att redovisningsregler finns i årsredovisningslagen. Det är dock viktigt att påpeka att även regellättnader för vissa delar av en bransch kan utgöra otillåtet statsstöd. Jag vill i sammanhanget påminna om att Bokföringsnämnden 2020 övervägde ändringar av sina allmänna råd just som ett sätt att komma åt den problematik som interpellanten beskriver. Nämnden bedömde dock att sådana ändringar inte skulle vara förenliga med svensk lag eller bakomliggande EU-direktiv. Jag ser ingen anledning att i dag göra en annan bedömning.

Med det sagt instämmer jag helhjärtat i att det finns möjligheter att underlätta byggande i hela landet. Regeringens målsättning är att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande.

Fru talman! Calimec Europé AB 305 miljoner, FL-Prefab AB 103 miljoner, SMA Infrastructure Örebro AB 87 miljoner, Construction Value Sweden AB 68 miljoner, AB Rörbjörnen 66 miljoner, Jafab El AB och Jafab VVS AB 91 miljoner, NH i Luleå 52 miljoner, 3A Betong AB 48 miljoner, Ronald Gustavsson Grävmaskiner AB 43 miljoner och VTA VVS AB 39 miljoner - nu undrar säkert statsrådet varför jag läser upp en massa företagsnamn. Det är företag i byggsektorn som har gått i konkurs i november 2023. Tillsammans omsatte de tio företagen 902 miljoner kronor. Tillsammans hade de företagen flera hundra anställda. Det är anställda som nu lagom till julen blir av med sin försörjningstrygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har ungefär 7 000 varslade inom byggsektorn i dag. Det är 1 328 företag som har gått i konkurs. Det är en 29-procentig ökning i år. Enligt UC går staten miste om 46 miljarder kronor i uteblivna skatter för de konkurser som har uppstått i samband med krisen.

Nu beskyller inte jag statsrådet för företagskonkurser. Det är inte statsrådets fel. Men statsrådet med ansvar för både infrastrukturen och bostäderna har alla möjligheter i världen att agera och komma med förslag på åtgärder som löser eller åtminstone lindrar den kris som vi befinner oss i.

Problemet är att jämfört med hur det var innan statsrådet tillträdde byggs det nu bara en fjärdedel av antalet bostäder. Ärendelistan är tom. Propositionslistan är tom. I den här kammaren finns det i oppositionsrollen inte så många andra verktyg, åtminstone inte till vårt förfogande, för att utkräva ansvar från regeringen än att vädja om åtgärder.

Jag har stått ett flertal gånger i den här talarstolen och bett om konkreta förslag som löser frågor. Statsrådet har gång på gång sagt: Vi jobbar för fullt. Men vi ser ju inte vad ni gör på Regeringskansliet. Det vi ser är de propositioner ni lämnar på vårt bord.

Statsrådet säger, apropå den här specifika frågan, att han inte har för avsikt att göra något särskilt just nu. Men det här är lågt hängande frukt, och det finns ett antal andra lågt hängande frukter som han skulle kunna komma med förslag till riksdagen om för att lindra den kris som statsrådet nu har stått här i flera timmar och svarat på diverse interpellationer om.

Fru talman! Detta är en debatt som ska handla om redovisningsregler, men jag vet inte om ledamoten Alireza Akhondi ens nämnde redovisningsreglerna så särskilt mycket under sitt inlägg.

Det gäller de här så kallade K3-reglerna, eller K2, för mindre företag. De har tillsammans med höga byggkostnader och problem med tillgång till mark till följd av strandskydd och riksintressen pekats ut som de tre största problemen för att bygga på så kallade svaga marknader.

Redovisningsreglerna är inget nytt; de har kritiserats under lång tid. Även Kommunutredningen som tillsattes 2017, vad jag kan minnas, som jag satt med i lokaliserade just redovisningsreglerna som ett stort problem för många kommuner, framför allt på vår landsbygd.

Viljan att bygga uteblir då, trots att det egentligen kan finnas en bra ekonomi i att bygga i form av inkommande hyror under lång tid framöver. Men om det inte är möjligt att bygga på grund av att reglerna förstör ekonomin i själva projektet uteblir viktiga satsningar i kommunerna, vilket i sin tur medför bostadsbrist.

Problemet med redovisningsreglerna är att det inte finns en enkel lösning. Ledamoten Alireza Akhondi påstår att det är lågt hängande frukt. Men någonstans måste ju värdet också vara det verkliga värdet, eller i alla fall nära det. Det råder ibland också lite olika tolkningar av vad värdet ska vara. Mindre avvikelser kan man kanske bortse ifrån, men större avvikelser måste ju förr eller senare återställas till korrekt värde. Annars har vi en massa företag som har över- eller undervärderade byggnader, och det i sig är en riskfaktor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan konstatera att byggsubventioner liknande dem som har funnits tidigare inte är en lösning på problemet. De skapar mer problem än de löser. När en ny fastighet byggs med en subventionerad kostnad sänker den också värdet på omgivande fastigheter, inte minst för att hyran hålls nere.

Enligt Socialdemokraternas egna beräkningar ska det vara ungefär 1 500 kronor lägre hyra på en subventionerad bostad. Det gör i sig att avkastningen från liknande fastigheter i området begränsas, och det blir en ond spiral där det sänkta värdet på grund av subventionerna förstör marknaden. Det leder i sig till ännu mer hinder för att ny bebyggelse på marknadsmässiga villkor ska uppstå.

Det som jag närmast skulle vilja ifrågasätta är hur seriösa Centerpartiet egentligen är när de säger sig vilja se mer byggande när de samtidigt tar bort regeringens satsningar på att stimulera planer för bostadsbyggande i sin budget. 20 miljoner för att ändra planer och 60 miljoner för nya planer - det var ingenting som föll i god jord i Centerpartiets budgetarbete.

Till detta lägger de att de tar bort energieffektiviseringen på småhus, som det är mycket av på landsbygden. De drar även ned på Lantmäteriet. På vilket sätt skulle byggandet öka när Lantmäteriet får mindre resurser?

Totalt sett finns det flera saker som får mig att ifrågasätta vad Centerpartiet egentligen vill med bostadspolitiken. Vill de verkligen se fler bostäder, och varför drar de i så fall ned på det som skulle kunna skapa fler bostäder?

Fru talman! Redovisningsreglerna nämns i interpellationen. Kravet på affärsmässighet i Allbolagen gäller även redovisningsprinciper. Sverige har en professionell och välfungerande allmännytta som givetvis ska följa god redovisningssed.

Frågan om tillämpningen av årsredovisningslagen har utretts av tidigare regeringar och granskats av Bokföringsnämnden under föregående mandatperiod, som jag upplyste om i mitt interpellationssvar. Jag tycker att nämnden var tydlig i sin bedömning: En ändring av K3-regelverket är inte förenlig med årsredovisningslagen eller dess bakomliggande EU-direktiv - det direktiv som bland annat säkerställer att de som vill investera i svenska företag ska kunna lita på att uppgifterna i svenska årsredovisningar är rättvisande och att dessa går att jämföra med företag i andra länder.

Fru talman! Det handlar alltså om en bedömning som har gjorts utifrån tidigare utredningar och ett utlåtande efter en granskning som Bokföringsnämnden gjorde under förra mandatperioden. Det är inte så att jag skippar att plocka lågt hängande frukt i detta specifika fall. Det här är väl utrett, vilket jag redogjorde för. Ledamoten får gärna beskriva hur han ser att man skulle kunna gå runt detta och om Bokföringsnämnden har fel enligt ledamotens tycke. Men jag gör ingen annan bedömning än Bokföringsnämnden i det här fallet.

För att långsiktigt förbättra bostadsmarknaden i hela landet behövs i stället reformer som åtgärdar de strukturella problemen på bygg- och bostadsmarknaden. De problem vi ser drabbar alla som behöver en bostad i hela landet. Regeringens målsättning är att öka tillgången på byggbar mark, att förenkla byggreglerna, att korta ledtiderna i plan- och byggprocessen och att förbättra möjligheterna till eget ägande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här har samarbetspartierna som har tecknat Tidöavtalet pekat på en reform som vi nu kommer att ta fram och en utredning vi kommer att tillsätta för att genomföra reformer, förändringar och förbättringar för att man ska kunna bygga i attraktiva sjönära lägen eller nära diken, våtmarker och mindre sjöar. Detta är i dag en hämsko på utvecklingen, inte minst på landsbygden.

Här tror och hoppas jag att det ska kunna finnas en samsyn med Centerpartiet för att få till en bättre fungerande bostadsmarknad och ett byggande även på landsbygden, där strandskyddslagstiftningen i dag är något som hindrar detta och lägger en våt filt över utvecklingen.

Fru talman! Jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Jag kan ju börja med att det är lite märkligt att Sverigedemokraterna i en interpellationsdebatt, som vi i oppositionen har med regeringen, enbart ägnar sig åt att kasta skit på Centerpartiet i en fråga där de dessutom påstår att problematiken har varit känd sedan tidigare. Om man är en del av regeringsunderlaget har man också ett ansvar för att föra frågorna framåt i stället för att sitta här och ägna sig åt pajkastning på oppositionspartier.

Sedan har vi detta med strandskyddet. Det är jättekul att ni nu dammar av samma förslag som ni tillsammans med ert stödparti förut valde att rösta nej till. Och så säger ni att ni hoppas att Centerpartiet väljer att samarbeta i denna fråga. Det är klart att vi kommer att rösta för det förlag som vi var med och tog fram och som redan i dag kunde ha varit på plats och varit en del av lösningen som statsrådet efterfrågar.

Frågan om redovisningsregler är ingen ideologisk fråga, Andreas Carlson. Den är inte särskilt komplex. Det handlar i grunden om siffror på ett papper. En företagare kan se en marknad - om jag bygger det här hyreshuset här kan jag få det uthyrt och få ihop kalkylerna för driften, för att betala av lånen och så vidare. Vad den företagaren eller det bostadsbolaget faller på är en jättemärklig lagstiftning som Sverige har "goldplejtat" baserat på ett EU-direktiv.

Jag hade ett möte med FAR, som inte kände igen den här frågan. De tycker att detta är jättemärkligt.

Jag vill ändå upplysa statsrådet om att det är vi i denna kammare som bestämmer vilka lagar och regler som ska gälla i Sverige. Det är inte Bokföringsnämnden som bestämmer hur lagarna i det här landet ska se ut.

Jag vill återigen vädja till statsrådet: Detta är lågt hängande frukt. Det handlar om en teknikalitet i årsredovisningslagen. Statsrådet ville att jag som enskild riksdagsledamot skulle komma fram med förslag på hur man löser denna abrovink, men det är statsrådet som sitter på Regeringskansliets alla utredningsresurser. Det finns inga utredningsresurser i den här kammaren.

Visst, jag kan komma med förslag. Men kan statsrådet här och nu lova mig att om jag kommer med ett lösningsförslag kommer statsrådet att omhänderta det förslaget och se till att vi får en proposition på riksdagens bord så att vi kan lösa ut denna fråga i väntan på allt annat som statsrådet säger sig arbeta med inom ramen för sitt ansvarsområde?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Att det är ett känt problem med K3-reglerna vidhåller jag, men man har inte gjort någonting åt det. Det har ju tillsatts en utredning, och det man kom fram till var att värdet måste vara rättvisande. Därmed kan man inte hitta på ett låtsasvärde.

Jag blir lite konfunderad när ledamoten Alireza Akhondi pratar om att detta bara är siffror på ett papper. Jag vill minnas att Alireza Akhondi är utbildad i ekonomi. Problemet är inte siffror på ett papper; problemet är att värdet av fastigheten är lägre än byggkostnaden varit när man byggde fastigheten.

Ekonomi är oftast siffror på ett papper, men de motsvarar ju ett värde. Skriver man ett högre värde än det verkliga värdet blir det missvisande. Det blir missvisande för alla som egentligen har med bolaget att göra på något sätt. Då skulle bolaget som äger fastigheten ha ett falskt värde, så att säga, i sin redovisning, vilket skulle göra att bolaget blev övervärderat på börsen, till exempel. Det skulle ge en massa andra problem.

Detta är inte någon lågt hängande frukt, som Alireza Akhondi framhöll det som. Tvärtom är det nog så att man behöver komma fram till hur man ska gå runt detta utan att företagen har ett falskt värde i sin ekonomi eller sina redovisningar. Det ser inte jag hur man skulle kunna göra.

Fru talman! Detta är inte Bokföringsnämndens uppfattning tagen ur luften, utan den bygger på att man har bedömt detta i förhållande till årsredovisningslagen. Denna är inte heller tagen ur luften eller en lagstiftning som enbart beslutas på grundval av vad som debatteras här inne, utan det finns ett bakomliggande EU-direktiv som reglerar detta. Som jag sa, fru talman, är det ett direktiv som bland annat säkerställer att de som vill investera i svenska företag kan lita på att uppgifterna i svenska årsredovisningar är rättvisande och går att jämföra med företag i andra länder.

Om ledamoten kommer med goda idéer kommer jag förstås inte att avvisa dem på förhand. Däremot är det inte riktigt så enkelt som att det bara är att lägga något på riksdagens bord och fatta beslut om det. Det finns ett beredningskrav för regeringens förslag, det finns ett beredningskrav för utskottsinitiativ i riksdagen och det finns ett beredningskrav för initiativ från enskilda ledamöter, även om de skulle gå vidare och ställas under proposition för beslutsfattande i Sveriges riksdag. Jag vill dock inte på förhand döma ut idéer och förslag som kan komma från Sveriges riksdags ledamöter - det vill jag förstås ha sagt, fru talman.

När det gäller strandskyddet tycker jag att det är väldigt positivt att höra att vi kan lita på Centerpartiet i detta. Jag trodde faktiskt ingenting annat. Däremot finns det också ett beredningsunderlag, apropå beredning, som den tidigare regeringen inte tog med hela av när man beredde det förslaget. Det tittar vi på nu.

Vi kommer att återkomma med förslag som underlättar byggande - inte minst på landsbygden, som den här interpellationen handlar om - och tillgängliggör byggbar mark i attraktiva lägen, där det helt enkelt har dikats av ett dike och blivit strandskydd av det skälet eller runt mindre sjöar och våtmarker där i dag strandskyddet är en våt filt över utvecklingen på landsbygden. Vi kommer att gå ännu längre och tillsätta en utredning med syfte att möjliggöra byggande nära vatten. Även i det avseendet hoppas jag förstås på en bred uppslutning i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kommer vi att återkomma med reformer som underlättar för byggande, förenklar och förbättrar regelverk, förkortar ledtider och tillgängliggör byggbar mark. Varför har inte allt detta redan kommit? Jo, det fanns ju ett stort och eftersatt reformbehov vad gällde just de strukturella reformerna. Vi har tillsatt en mängd utredningar, en del med kortare arbetstid och en del förstås med länge för att kunna leva upp till lagstiftningens beredningskrav.

Vi jobbar i ett väldigt högt tempo. Vi hade förstås varit bättre rustade om detta hade varit på plats i större utsträckning. Nu är det inte det i den utsträckning som krävs, men det är lika rätt att ta tag i de strukturella problemen på bostadsmarknaden i lågkonjunktur som i högkonjunktur. Där kommer vi att fortsätta, och där uppskattar jag dialogen med riksdagsledamöter - även i interpellationsdebatter.

Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till statsrådet Andreas Carlson för den här debatten. De här debatterna är ju knepiga i det avseendet att det är ganska svårt, givet den situation vi befinner oss i med kris på både bostads- och fastighetsmarknaden, att vara väldigt smal. Jag har försökt lite andra metoder i den här talarstolen och använt de lite bredare penslarna. Vi hade ju en debatt med statsrådet om behovet av en kriskommission för svensk bostads- och fastighetsmarknad.

Vi har från Centerpartiets sida försökt väcka två utskottsinitiativ i civilutskottet för att sätta igång processen och visa vår välvilja i att vara en konstruktiv kraft och adressera de samhällsproblem som finns. Men reaktionen från kollegorna i utskottet har varit kalla handen vid bägge tillfällena.

Vi har stått här i ett flertal debatter, och statsrådet lyfter fram vikten av samarbete. Jag föreslår att statsrådet talar med sina kollegor i civilutskottet så att vi också bereds möjlighet att vara konstruktiva, i synnerhet som både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har haft väldigt hög svansföring när det kommer till landsbygdsfrågorna.

Nu är det upp till bevis, Andreas Carlson. Leverera riktiga reformer för att människor ska få samma möjligheter att bo överallt i hela vårt vackra, avlånga land! Framåt vårterminen måste det börja hända saker. Jag hoppas verkligen att statsrådet levererar.

Fru talman! Tack för tacket och för tilltron, Alireza Akhondi! Den kom till uttryck i det avslutande inlägget. Jag uppskattar dialogen och vill tacka för det utbyte vi har haft i kammaren här ikväll även i den här frågan. Jag ser fram emot mer dialog framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.