Interpellationssvar - Förutsättningar för höginnovativa bolag att växa och skala upp - 2023-12-11

Herr talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag vidtar för att stärka startup-scenen i Sverige samt vilka åtgärder regeringen och jag vidtar för att fler höginnovativa bolag ska kunna växa och skala upp.

Forskning och innovation som leder till tillväxt, såväl i etablerade som i nystartade företag, är helt centralt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, för jobben, för vår välfärd och för den gröna omställningen men även för Sveriges oberoende och självförsörjning. Regeringen arbetar såväl generellt som specifikt för att främja detta.

Regeringen bedriver ett aktivt arbete för att förbättra den generella närings- och förenklingspolitiken för alla svenska företags konkurrenskraft och för att minska företagens regelbörda och administration. Företagens kostnader har ökat över tid. Tillväxtverket uppskattade företagens totala regelkostnad under 2021 till 377,5 miljarder kronor. Det är en problematisk utveckling. För att bryta trenden och minska kostnaderna bedriver regeringen en offensiv förenklingsagenda. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen bland annat föreslagit en förstärkning av företagsportalen verksamt.se samt inrättandet av ett förenklingsråd som kompletterar det tidigare aviserade implementeringsrådet.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen också flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven - inte minst hos höginnovativa företag. Det sker bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik, för utan kunskap ingen innovation.

Höginnovativa bolag är även beroende av att kunna attrahera och behålla den internationella nyckelkompetens som behövs för att de ska kunna utvecklas och växa i Sverige. Regeringen går därför fram med ett förslag om förlängd expertskatt från fem till sju år. Regeringen har även beslutat om ett tilläggsdirektiv till Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag som innebär att de så kallade 3:12-reglerna ska ses över. Syftet är att reglerna om så kallade kvalificerade personaloptioner ska bli mer effektiva och därmed underlätta för företag att attrahera nyckelkompetens. Dessutom har en utredning tillsatts i syfte att se över nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling, alltså FoU-avdraget. Utredningen ska även överväga ytterligare skattelättnader för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner, det som ibland kallas expertskattereglerna.

Som ett led i arbetet att utveckla förutsättningarna för innovativa företag att växa i Europa går nu Vinnova med som Sveriges representant i ESNA, Europe Startup Nations Alliance. Genom ESNA kan Sverige bidra till att stärka förutsättningarna för entreprenörer på europeisk nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Startups och scaleups är en viktig målgrupp för regeringens satsning på försvarsinnovation, ett innovationsprogram som nyttjar civil-militära synergier. Som medlem i Nato avser Sverige även att bidra till NATO Innovation Fund, NIF, för att stärka investeringarna i uppstartsföretag.

Redan i dag finns ett väl fungerande offentligt ekosystem där innovationskontor, inkubatorer, tillväxtfinansiering från Vinnova, Almi och Saminvests fonder, tillsammans med samverkanssatsningar för innovation och en mängd privata initiativ, bidrar till en väl fungerande helhet i stödet till höginnovativa bolag, från forskning till tillväxt.

Genom tjänsten EU SME Support, som riktar sig till små och medelstora företag och finansieras av Tillväxtverket, Vinnova och Energimyndigheten, kan höginnovativa företag över hela landet även få rådgivning och hjälp att söka EU-finansiering.

Herr talman! Jag uppfattar det som att regeringen gör bedömningen att startups och scaleups är viktiga bolag för Sveriges konkurrenskraft. Statsrådet Busch redogör i sitt svar för de satsningar som regeringen gör för att främja etableringen av fler höginnovativa bolag i Sverige.

Det kan ju låta som att regeringen gör mycket för att se till att fler startups etablerar sig i Sverige, men faktum är att regeringen inte har någon riktig plan för hur man ska underlätta för dessa bolag att verka på en global marknad utifrån den svenska marknaden.

Jag skulle vilja ge en generell bild av läget, herr talman. Just nu är Sverige ett av världens ledande länder när det gäller innovationer som bidrar till en grönare framtid med bättre ekonomiskt tillstånd. Startups och scaleups är med och bidrar till den gröna omställningen och har potentialen att skapa tusentals jobb i Sverige.

Det här har andra länder förstått. Om inte vi agerar riskerar vi att halka efter, för bakom alla ord om satsningar som vi precis hörde energi- och näringsministern redogöra för hittar vi näst intill inga satsningar i pengar.

Att statsrådet väljer att ägna mycket tid åt regelförenkling visar att regeringen klumpar ihop startups och scaleups med andra bolag. Jag säger inte att startups och scaleups inte vill ha regelförbättringar. Det är något som Swedish Incubators & Science Parks redogör för i sina rapporter, men i ett läge där regeringen gör nedskärningar på Vinnova som i allra högsta grad påverkar de här bolagen direkt är ett regelförenklingsråd en klen tröst.

Om man tar del av de rapporter som kommit från bland annat Swedish Incubators & Science Parks om situationen för startups och scaleups ser man att centrala delar som kunskap, kompetens, kontakter och kapital inte fungerar väl i Sverige i dag, vilket på lång sikt skapar en konkurrensnackdel för svenska startups och scaleups.

I Sverige har många inkubatorer och science parks kunnat utvecklas, ge stöd åt startups och vara en katalysator för höginnovativa bolag. Många av dessa har varit finansierade eller delfinansierade av Vinnova. Genom olika statliga stöd och kapital har staten tillsammans med näringslivet arbetat för svensk innovation.

Herr talman! Det nationella inkubatorprogrammet är ett program som funnits sedan 2003 och finansieras av Vinnova och regionala aktörer. Företag som har varit eller i dag är anslutna till excellensinkubatorer sysselsätter omkring 20 000 personer i Sverige i dag och omsätter mellan 25 och 30 miljarder. Det är ett program som har gett effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Spanien introducerade den socialdemokratiska premiärministern en startup-lag som tar fasta på situationen för startups och scaleups i landet och därigenom underlättar för dessa bolag och stärker spansk konkurrenskraft.

I Frankrike har vi French Tech, som också ger aktivt stöd till startups som arbetar i linje med den franska innovationsstrategin. Det är en strategi som vi i Sverige också behöver, Ebba Busch.

Att regeringen i det läget minskar anslagen till Vinnova och inte presenterar konkreta åtgärder för hur man tänker främja etableringen av startups och scaleups i Sverige och se till att fler bolag kan växa och skala upp är oroväckande, herr talman.

Jag vill inte se svensk konkurrenskraft försämras, och jag är säker på att Ebba Busch inte heller vill det. Hon är medveten om hur mycket som står på spel, särskilt vad gäller den gröna omställningen.

Då är min fråga hur statsrådet kan vara bekväm med de nedskärningar på myndigheten Vinnova som presenterats i ett läge där myndighetens engagemang behövs som allra mest. Kommer det att komma en strategi för hur vi ska arbeta med startups och scaleups i Sverige? Är statsrådet öppen för att introducera ett samverkansprogram som tar utgångpunkt enbart i situationen för startups och scaleups? Och kan statsrådet tänka sig att ta inspiration från andra länder, Frankrike och Spanien för att nämna bara ett par, för att underlätta etableringen av just startups och se till att fler bolag växer och skalar upp?

Herr talman! Tack, ledamoten, för följdfrågorna! Jag uppskattar denna interpellationsdebatt mycket. Den är viktig i sak; innovation är något av det viktigaste vi har. Anledningen till att Sverige har kunnat stå så starkt i en internationell kontext trots att vi är ett förhållandevis litet land - vi är inte jättemånga invånare - i den absolut nordligaste delen av Europa är att vi är ett hårt arbetande, nyfiket folk, som tagit oss fram genom att hitta på helt nya lösningar när vi har stött på problem. Vi har inte gett oss, och flit har lönat sig i vårt land.

Jag tror att detta är grundläggande värderingar som vi behöver värna, särskilt i en ganska svår, polariserad tid och efter många år då det har varit oklart om vi kan prata om ett vi och om något som är tydligt svenskt och förknippat med Sverige. Men tittar man på våra företagare och inte minst vår innovationskraft ser man att vi definitivt kan göra det.

Vi delar alltså helt ambitionen att ta till vara detta. Jag uppskattar också att ledamoten ser att den generella företagarpolitiken och de generella regelförenklingarna ger den grundläggande jordmånen för alla företag, särskilt scaleups och snabbväxande och höginnovativa företag. Jag menar att regeringen pekar på flera mycket konkreta åtgärder som riktar sig specifikt till denna typ av företag. Ledamoten och jag delar också bilden av att det här krävs en lite särskild jordmån för att vi ska kunna stå oss internationellt.

När det gäller till exempel frågan om kunskap och kompetens, som Vencu Velasquez Castro lyfter upp, har Sverige precis presenterat en strategi för utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft. I BP24, budgetpropositionen för nästa år, satsar vi pengar på att myndigheterna ska samordna och bidra till att kompetenta människor kommer till Sverige och också väljer att stanna. Mot bakgrund av detta ser jag framför mig att det kommer att komma ytterligare åtgärder och beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller ingenjörslandet Sverige kraftsamlar regeringen för att stärka det. För 2024 anslås 3 miljoner kronor för förstärkt och fortsatt stöd till satsningen Tekniksprånget. Statsbidraget för ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan förstärks också för 2024 och 2025. Vi gör en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och höjer ersättningsbeloppet för utbildning inom naturvetenskap och teknik.

Expertskatten, som jag redan nämnt, möjliggör för de företag som verkligen ligger i framkant att ha rätt kompetens på plats. Vi har också hört många av just dessa företag vittna om problemen med långa handläggningstider på Migrationsverket, något som min statsrådskollega Malmer Stenergard jobbar mycket aktivt med.

Därtill föreslår vi en riktad satsning på att utöka just civilingenjörsutbildningarna under kommande år. Det är en satsning på ungefär 100 miljoner kronor inklusive studiemedel för att permanent bygga ut utbildning på avancerad nivå vid flera lärosäten.

Vad gäller Vinnova tarvar det kanske en egen diskussion. Jag har svarat på frågor om detta flera gånger i denna kammare, herr talman. Vinnova behöver prioritera i tuffa tider, precis som alla. Men vi gör en tydlig prioritering genom att anslå flera hundra miljoner för verksamhet motsvarande Vinnovas men riktat mot försvaret och innovation som kan användas både inom det civila och det militära. Vi menar därmed att vi har en tydlig plan för att det inte ska behöva ske tunga neddragningar på Vinnovas kärnområde.

Herr talman! Jag vill först adressera detta med att vi är ett nyfiket folk - jag håller med. Vi har alltid varit ett nyfiket folk som letar efter nya innovationer för att stå starkt på en global marknad. Jag skulle säga att anledningen till att vi kan stå starkt också är att vi har haft en sund fördelningspolitik i Sverige liksom en stark välfärdsstat, som har sett till att varenda arbetarunge också kan bli akademiker.

När det gäller de konkreta åtgärder som regeringen och Ebba Busch redogör för kan jag bara konstatera att det görs en ganska stor nedskärning på Vinnova. Att man säger att det är en satsning innebär inte att det är en satsning. Den här regeringen har gett flera exempel på detta.

Även om statsrådet verkar beslutsam talar verkligheten ett annat språk. Sveriges startup-scen är stagnerande, och om inte regeringen agerar kommer Sverige inte längre att vara ett föregångsland som är känt för sina gröna innovationer och höginnovativa bolag som bidrar till den klimatomställning hela världen behöver genomföra. Ebba Busch är medveten om hur viktigt det är för svensk konkurrenskraft att dessa bolag fortsätter att växa i Sverige, och då behövs en tydlig färdriktning som tar fasta på de utmaningar dessa bolag står inför.

Herr talman! Jag tror inte att jag behöver upplysa statsrådet om vilket läge Sverige befinner sig i. Vi har en sviktande ekonomi och en arbetslöshet som stiger, och det sker just nu en global kapplöpning om de gröna innovationerna. De förstnämnda problemen kan lösas med den gröna omställningen, men det är bråttom för regeringen att agera. Detta är också anledningen till att land efter land satsar enorma pengar och resurser på att dessa bolag ska kunna konkurrera på en global marknad så att det egna landet inte blir importberoende när det gäller framtidens mjukvaror och hårdvaror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rapporter visar att det kan skapas uppemot 30 000 nya jobb i Sverige de närmaste tio åren enbart genom dessa höginnovativa bolag. Många har potentialen att växa signifikant, och då kommer det ännu fler jobb till Sverige. Sveriges bnp spås öka med minst 145 miljarder bara genom fortsatt utveckling av startup-scenen. Detta är hisnande siffror, herr talman. Statsrådet bör i allra högsta grad beakta dem och försöka skapa förutsättningar för att realisera dem.

För att detta ska ske krävs statens aktiva arbete och engagemang; det är avgörande, skulle jag vilja hävda. Statsstöd behövs, herr talman - man kommer liksom inte runt det. Det är klart att man kan vara kritisk till statsstöd. Vi i Sverige har i regel förhållit oss lite mer kritiskt till statsstöd än andra EU-länder. Men just nu riskerar man att förlora allt.

I detta läge väljer man att skära ned på myndigheter generellt och särskilt på Vinnova, vilket påverkar startups och scaleups. Stark konkurrenskraft och omställning är inget som kommer av sig självt, utan det krävs en regering som förstår branschens behov och agerar därefter.

Vi har föreslagit en innovationsstrategi, ett samverkansprogram för startups och scaleups och en översyn av möjligheterna till en nationell plattform för att fler höginnovativa bolag ska kunna växa och skala upp. Men det regeringen konkret föreslår är ingenting. Det är nedskärningar på område efter område, och detta påverkar den innovativa utvecklingen. Det är lite som att regeringen hoppas på att det här med den gröna omställningen kommer att lösa sig av sig självt. Men det kommer det inte att göra - det är inte så det funkar. Därför behöver regeringen nu ta fram åtgärder så att vi inte missar chansen att faktiskt skapa det välstånd jag tror att vi alla vill skapa för Sverige.

Varför gör regeringen dessa nedskärningar? Jag begriper inte riktigt det. Varför väljer man inte i stället att satsa på dessa bolag, till exempel genom mer pengar så att fler bolag kan ingå i de excellensinkubatorer som jag pratade om i mitt förra inlägg? När kommer regeringen med konkreta satsningar för att främja etableringen av startups och se till att fler kan växa och skala upp?

Jag upplever inte att det finns några svar på dessa frågor. Ebba Busch får gärna försöka konkretisera vad det är hon vill göra för att se till att det är Sverige som leder den gröna omställningen genom de höginnovativa bolagen och en aktiv stat. Vad föreslår statsrådet?

Herr talman! Sverige har alltså 7 792 tech-startups och scaleups. De sysselsätter ungefär 300 000 personer. Man kan titta på olika rankningar, till exempel Global Startup Ecosystem Ranking för 2023, som visar att Sverige i dag rankas på plats 22 globalt och plats 5 i Europa. Det är inte dåligt, men det är inte en rankning vi ska ta för given. Väldigt många länder tittar nu på vad de ska konkurrera med och hur de ska se till att dessa företag fortsätter att investera, frodas eller startas hos dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tittar vi på Startup Genome Scaleup Report ser vi att Sverige när det gäller scaleups rankas som nummer 16 i världen och nummer 6 i Europa. Tittar vi på Stockholm specifikt ser vi att det är en av de viktigaste hubbarna för deep tech i Europa, enligt flera internationellt erkända rapporter. Detta är en position som är viktig att försvara; det är en bild vi delar. Vi delar dock inte bilden av att det skulle ske neddragningar på område efter område.

Jag menar att jag har gett en seriös och välgrundad förklaring i flera sammanhang till den förändring som vi har valt att göra av Vinnova. Det handlar delvis om att renodla myndighetens uppdrag men också om att vi gör en rejäl prioritering på flera hundra miljoner till FOI, som svarar för mycket av den typen av innovation som både kan användas inom det militära och inom det civila och som vi tycker är mer lämpligt att ha hemma.

Herr talman! Jag värjer mig också lite mot den svepande beskrivningen att vi riskerar att förlora allting. Jag har ganska nyss kommit hem från COP 28 i Dubai och delar bilden av att det är ett tufft läge. Vi måste värna detta, och Sverige riskerar att stå kvar på perrongen när det gröna omställningståget går om vi inte har en tydlig säljfördel.

Vi ska diskutera mycket mer kring energipolitiken här i kammaren senare i dag, men den är en av våra stora konkurrensfördelar. Innovation, nyfikenheten och det hårt arbetande folket i kombination med ett förhållandevis fossilfritt elsystem som kan leverera tillräckligt med el där det behövs när det behövs, alltså tillräckligt med effekt till vettiga priser - det har varit en av de stora konkurrensfördelarna. Flera av de verkliga spjutspetsföretagen när det gäller scaleup- och startup-företag har dragit nytta av detta. Det gäller inte alla, för många av dem är också beroende av att vi har en god jordmån för den digitala infrastrukturen, om jag får uttrycka det lite svepande.

Frågan väcktes också om vi i regeringen är beredda att ta inspiration från andra länder. Svaret på den frågan är ja. Vi kommer inte att rulla ut en massiv statsstödsmatta. Jag har heller inte uppfattat att det är Socialdemokraternas förslag i detta läge. Men när andra länder gör det, till exempel Tyskland, behöver vi titta på vad vår konkurrensfördel blir.

Jag har gett många konkreta exempel i denna interpellationsdebatt på vad vi faktiskt gör för kompetens, kapital - jag kan återkomma kring detta - och regelförenklingar, men också för möjligheten att landa rätt i den djungel av möjliga stöd som går att få även här i Sverige, inte minst genom vårt europeiska samarbete.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för interpellationsdebatten, men jag är bekymrad över de svar jag har fått. Jag tycker att det är för dåligt.

Vi har en omvärld som bokstavligt talat har foten på gaspedalen och accelererar mot den gröna omställningen genom att bland annat satsa på de höginnovativa bolagen. Men varför satsar länder på just de här bolagen? Jo, för att det är där framtidens välstånd ligger. De länder som inser vikten av innovation och grön industri kommer att få framtidens jobb och se sitt välstånd öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kommer inte runt att det i praktiken inte görs satsningar som behövs för att underlätta för dessa bolags etablering i Sverige. Man kommer inte heller runt att det finns stora delar av regeringsunderlaget som är starkt kritiska till statsstöd i sin helhet. Detta påverkar svensk innovation. Jag tycker att det exemplifieras som allra tydligast i nedskärningarna vi nu ser av Vinnova.

Herr talman! Om inte något görs är jag rädd för att den här regeringen och Ebba Busch har påbörjat Sveriges resa mot ett teknologiskt och innovativt u-land. Det går snabbt att rasera något som är bra.

Till Aftonbladet säger Ebba Busch att hon vill se massiva investeringar i Sverige, och hon öppnar upp för lånefinansiering. Men i själva verket är det nedskärningar på sektor efter sektor, och det är inte att investera. Vi har ju erfarenhet av vad som brukar hända med Ebba Buschs vallöften, herr talman.

I går var statsrådet på Nobelmiddagen, vilket måste ha varit väldigt trevligt. Men i själva verket minskar Ebba Busch investeringarna i och anslagen till just forskning och innovation. Då kommer vi längre bort från att en svensk ska få ta emot det där prestigefyllda priset.

Herr talman! Jag tror att Ebba Busch kan bättre, och jag vet att Sverige kan bättre. Det är dags att Ebba Busch svarar på hur hon tänker skapa nya och rätt förutsättningar för höginnovativa bolag att etablera sig och växa i Sverige. Det är en fråga om ett Sverige som står sig starkt i en orolig tid och kommer ut som vinnare ur de många kriser vi ser i dag.

Jag tycker att det är dags att Ebba Busch agerar.

Herr talman! Även jag vill börja mitt slutanförande med att tacka Daniel Vencu Velasquez Castro för denna interpellation. Vi snuddade vid detta ämne i en annan interpellation tillsammans med flera andra frågor och konstaterade då att detta förtjänar en egen interpellation. Jag är väldigt glad över att vi fick möjlighet att ha denna interpellationsdebatt före jul.

Det stämmer att Sverige i går firade det bästa som mänskligheten har åstadkommit inom olika vetenskaper. Det var verkligen en högtidsdag för att fira just kraften i innovation. I svåra och oroliga tider med mycket orosmoln på himlen tror jag att det är viktigt för hoppet och för att vi ska orka arbeta för en bättre morgondag att se att vi människor kan lösa otroligt svåra problem när vi bestämmer oss och lägger manken till. Flera av de stora priser som delades ut i går var just ett vittnesmål om detta och om möjligheten att skapa en bättre framtid.

Min uppfattning är att Daniel Vencu Velasquez Castro och jag inte kommer att dela bilden av huruvida vi gör neddragningar eller inte. Vi kan kanske ha något slags siffertabellsexercis vid något tillfälle.

Att vi gör en omprioritering av Vinnovas verksamhet står jag för, och det har jag också motiverat väl. Jag tar gärna fler utmaningar kring andra länder som ligger bättre till än Sverige. Men vi ligger väldigt högt i rankningarna nu. Vi vill försvara den positionen med allmänna regelförenklingar, en kraftig utbyggnad av yrkesutbildningar och civilingenjörsprogrammen, förmånligare skatter som träffar just denna typ av företag och ett elsystem som gör att vi kan fortsätta att konkurrera på den globala marknaden och se fler svenska Nobelprisvinnare framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.