Interpellationssvar - Konsekvenser av regeringens besparingar på myndigheter - 2023-12-04

Fru talman! Peder Björk har frågat mig om regeringen är beredd att överväga ändringar i regleringsbrev för att styra inom vilka verksamheter och var i landet myndigheter gör neddragningar som en följd av regeringens miljardbesparing, om regeringen avser att följa upp konsekvenserna av nedskärningarna i myndigheternas verksamhet samt om jag avser att ta initiativ till en särskild kartläggning av hur besparingarna påverkar statens närvaro och service i hela landet.

I styrningen av de statliga myndigheterna utgår regeringen från att delegering av beslut i arbetsgivarfrågor och i frågor rörande den interna organisationen främjar en effektiv statsförvaltning. Regeringen har stort förtroende för myndigheternas förmåga att utveckla sin verksamhet i enlighet med regeringens prioriteringar och de ramar som sätts i budgeten.

Vidare har regeringen förtroende för att myndigheterna fortsatt kommer att fullgöra sina uppgifter och också fortsätta leverera en god service till medborgarna. Det är upp till varje enskild myndighet att besluta om hur kostnaderna ska minskas, och regeringen avser inte att besluta om något särskilt återrapporteringskrav vad gäller den generella besparingen. Jag vill i sammanhanget även peka på att varsel inte är detsamma som uppsägningar.

Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt. Det har vi diskuterat många gånger i den här kammaren. Statlig närvaro och service bidrar till att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen. Jag vill därför uppmärksamma att regeringen genom olika förordningar ställer vissa krav på hur myndigheterna ska hantera beslut som knyter an till frågan om statlig närvaro. Myndigheterna ska bland annat när det är lämpligt i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar och beakta möjligheterna till decentralisering när de planerar sina verksamheter.

Vidare har regeringen ett ansvar att överblicka konsekvenserna av de enskilda myndigheternas beslut för statsförvaltningen som helhet, och regeringen kommer att följa myndigheterna inom ramen för den reguljära styrningen genom bland annat årsredovisningar, budgetunderlag och myndighetsdialoger.

Regeringen följer dessutom fördelningen av de statliga arbetstillfällena i landet. Detta görs bland annat genom uppdrag till länsstyrelserna att redovisa den statliga närvaron och statliga servicen i länen. Jag bedömer att regeringen har tillräckliga verktyg för att framöver kunna göra löpande avvägningar om och uppföljningar av den statliga närvaron i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sammanhanget vill jag också påpeka att när det gäller den statliga närvaron i landet har Försvarsmaktens organisation utökats på flera platser. Även Polismyndigheten och Kriminalvården expanderar sina verksamheter. Det kommer sammantaget att leda till nya jobb som ökar den statliga närvaron runt om i landet.

Fru talman! Jag är uppriktigt sagt förvånad över hur bekymmerslös statsrådet tycks vara i sitt svar på den här interpellationen, för det beslut SD-regeringen har tagit om att göra stora, generella besparingar på de svenska myndigheterna får givetvis konsekvenser. Det beslut man har tagit innebär nämligen minskade ramar på 1,1 miljarder kronor. Det ska tilläggas i sammanhanget att det är utöver de effektiviseringar på 1 ½-2 procent som normalt är grunden i budgeten.

1,1 miljarder mindre i resurser till Sveriges myndigheter - pengar som i huvudsak använts till att anställa personal för att utföra myndighetsutövning och ge service till medborgarna - får såklart konsekvenser i verksamheten. Redan nu ser vi det när det gäller antalet anställda på myndigheterna runt om i hela landet. Skatteverket har sagt upp 180 personer. Statens servicecenter har dessutom varslat 90 personer. Jordbruksverket har varslat 39 personer. Det är rimligt att anta att fler myndigheter kommer att följa i deras spår när man ska göra verklighet av SD-regeringens budget.

I svaret pekar statsrådet på att regeringen har fullt förtroende för de statliga myndigheternas förmåga att utveckla sin verksamhet i enlighet med "regeringens prioriteringar och de ramar som sätts i budgeten". Eftersom statsrådet pekar ut att regeringens prioriteringar ska styra är jag lite nyfiken på vad regeringen prioriterar när det gäller verksamheten som ska bedrivas med mindre pengar och som en konsekvens av det med hjälp av mindre personal.

Jag skulle alltså gärna vilja få besked av statsrådet, fru talman, om vad som nu gäller kring de här besparingarna. Vad är det myndigheterna i Sverige ska sluta göra eller göra mindre av som effekt av SD-regeringens beslutade besparingar på 1,1 miljarder?

Fru talman! Jag vill börja med att vara faktabaserad, som jag har för vana, och rätta Peder Björk när han säger "SD-regeringen". Det här är ingen SD-regering.

Sverige har en regering som består av tre partier: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Denna regering har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna för att samla majoritet för sin politik här i riksdagens kammare. Sju politikområden ingår i avtalet, och vi har också ett budgetsamarbete med Sverigedemokraterna. Tillsammans bildar vi en majoritet i Sveriges riksdag, men i regeringen sitter inte Sverigedemokraterna. I regeringen sitter Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Jag vet att "SD-regeringen" används som ett retoriskt grepp, men jag tycker att det är viktigt att tala sanning här i riksdagens kammare, som är demokratins hjärta. Många följer de här debatterna, och jag tycker att det är viktigt att det vi säger är korrekt. Då är "SD-regeringen" ett felaktigt begrepp eftersom det leder tankarna till att Sverigedemokraterna leder och sitter i den här regeringen. Det gör de inte. Den här mandatperioden sitter Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna i Sveriges regering och har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den förra, socialdemokratiska regeringen hade mycket samarbete med Vänsterpartiet och Centerpartiet. Jag höll aldrig på med att säga "C-regeringen" eller "V-regeringen". Jag höll aldrig på med att tramsa på det sättet. Jag sa "regeringen", och så visste man att i den satt Socialdemokraterna eller Socialdemokraterna och Miljöpartiet. När ni säger "SD-regeringen" talar ni om en regering som inte finns i det här landet. Jag blir otroligt irriterad och kommer varje gång detta epitet sägs i den här kammaren att gå upp i talarstolen och rätta det. Jag blir irriterad och tycker att det är att fara med osanning inför alla dem som tittar och lyssnar på den här debatten.

Det finns ett signalvärde i en 1-procentig effektivisering och besparingskrav på myndigheter. Vi lever i en tid med en hög inflation och allt högre räntor. Hushåll drabbas hårt av detta, och kommuner och regioner har många gånger svårt att få ihop sin ekonomi på grund av det. Många företag drabbas och tvingas nu varsla på grund av det sämre ekonomiska läget. Då är det rimligt att även statsförvaltningen får känna av de tuffa ekonomiska tider vi är inne i och får hjälpa till med finansieringen när vi ska upprätthålla en god välfärd i landet, stärka arbetslinjen med ytterligare ett jobbskatteavdrag och stärka de mest utsatta hushållen. Jag tycker att det ibland överdrivs vad denna procent får för konsekvenser och hur stor denna neddragning är. Jag har sagt att jag tror att de allra flesta myndigheter kommer att klara av ett 1-procentigt effektiviseringskrav utan de våldsamma konsekvenser som ibland beskrivs när Socialdemokraterna målar upp sin hotbild.

Sedan har vi en styrning som är delegerad. Det är upp till generaldirektörerna att fatta beslut om detta. Ibland är det en generaldirektör som leder myndigheten, ibland är det en styrelse; det ser lite olika ut. Men det är myndigheterna som måste ta det här ansvaret. Vi kan inte från regeringens sida säga "gör exakt så här", utan det finns ett delegerat ansvar. Generaldirektörerna är huvudansvariga för att sköta ekonomin och de anslag som myndigheten har fått och agera utifrån de regleringsbrev som regeringen och riksdagen beslutar om.

Jag tycker att det är intressant att Socialdemokraterna i sitt budgetalternativ inte ökat anslagen; det gäller exempelvis Skatteverkets förvaltningsanslag. Man står här och är väldigt oroad över vad som händer med Skatteverket, men man ger själv inte en enda krona mer till Skatteverket. Frågan skulle alltså lika gärna kunna ställas tillbaka till Peder Björk själv - hur avser Socialdemokraterna att hantera den här frågan?

Fru talman! Jag tänker uppehålla mid vid sakfrågan.

Statsrådet vill inte riktigt prata om vad regeringen anser att det ska göras för prioriteringar. Jag blir ändå lite förvånad över att det faktum att 180 anställda sägs upp på Skatteverket enligt statsrådet inte är någonting dramatiskt som man behöver oroa sig över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är också förvånad, fru talman, över att statsrådet säger att det är rimligt att myndigheterna får bära den allmänna ekonomiska krisen. Det är ju inte myndigheterna som får bära det här. Ytterst är det vi medborgare som får bära det när vi får en minskad service från myndigheterna. Det är därför jag ställer frågan till statsrådet om vad regeringen anser borde prioriteras vid besparingen. Vad är det som man ska sluta göra eller göra mindre av? Jag tycker ändå att regeringen behöver ge ett besked till oss och svenska folket om det och vara tydlig med vad det är för plan regeringen har med den här besparingen, som definitivt får konsekvenser.

Men om det nu är så att statsrådet inte vill svara på vad det är man ska sluta göra går det ju att vända på resonemanget och tänka sig att regeringen borde peka ut någonting som man inte ska sluta göra. Det är förvånande att Skatteverket nu säger upp 180 personer. 100 av de personer som sägs upp skulle ha jobbat med att förbättra folkbokföringen, någonting som regeringen har sagt är prioriterat och som vi från Socialdemokraterna håller med om är en prioriterad arbetsuppgift. Men regeringen är uppenbarligen inte tydlig med att uppgiften ska genomföras, eftersom Skatteverket nu säger upp 100 personer inom det här området.

På samma spår: Är det okej för regeringen att man förlänger handläggningstiderna på Försäkringskassan, så att de sjuka får längre tid till hjälp? Är det okej för regeringen att Jordbruksverket nu när man varslar personer förlänger sina handläggningstider, så att lantbrukarna i Sverige får vänta ytterligare på sina pengar? Är det så att statsrådet och regeringen kan acceptera att Statens servicecenter varslar 90 personer och lägger ned servicekontor runt om i landet? Är det detta regeringen kan tänka sig att acceptera?

Fru talman! Jag skulle gärna vilja få ett svar av statsrådet. Om man inte kan säga vad det är man tycker att det ska sparas på, är det då i stället någonting som man inte kan tänka sig att det ska sparas på?

Förutom att detta får konsekvenser för enskilda myndigheter finns det också en stor oro för att det kommer att få konsekvenser för den statliga närvaron och servicen runt om i hela landet. Skatteverkets neddragningar påverkar nu 20 orter runt om i landet. Det är klart att det också i förlängningen kommer att få konsekvenser för statens närvaro runt om i landet. Jag vill i förlängningen av det resonemanget ställa ytterligare en fråga till statsrådet: Är statsrådet på något sätt orolig för att den statliga närvaron ska minska runt om i landet?

Fru talman! I pris- och löneomräkningssystemet, PLO, finns det, precis som Peder Björk mycket riktigt sa inledningsvis, en viss årlig effektivisering inbyggd. Det är ett system som jag tror att alla partier i kammaren, åtminstone Socialdemokraterna och regeringspartierna, är överens om är bra. Men det har aldrig varit så att civilministern gått ut och sagt vad varje myndighet ska spara på med anledning av den här inbyggda effektiviseringen. Det har aldrig ställts några sådana krav. Men när man ett enskilt år gör en 1-procentig besparing ska plötsligt civilministern ut och berätta hur alla myndigheter ska hämta hem den, anser tydligen Socialdemokraterna. Jag tycker att detta är orimligt med tanke på den styrningsmodell som vi har för våra myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller Skatteverket stämmer det inte att det är 180 personer som blivit uppsagda. Det är 180 provanställningar som nu har avbrutits. Provanställningar är just provanställningar. Det är inte fråga om uppsägningar. Det är provanställningar som man inte har förlängt. Jag tycker att det ger fel bild även där om man säger att det är uppsagd personal, för det är det faktiskt inte. Vill man fördjupa diskussionen om just Skatteverket får man nog ändå vända sig till ansvarigt statsråd. Skatteverket ligger inte under mitt ansvar, som Björk vet, utan under finansministerns.

Jag tror inte att det alltid är så att effektivisering innebär försämrad service. Vi kan jobba mer med exempelvis digitaliseringens möjligheter. En av de myndigheter vi pratar om, Skatteverket, är en fantastisk föregångare, med nya digitala tjänster som gjort servicen bättre och dessutom gjort den billigare för myndigheten. Nu hoppas jag verkligen, inte minst i och med tillkomsten av väldigt mycket mer avancerad AI-teknik, att man ska kunna minska sina kostnader, förbättra servicen och ge snabbare handläggning. Det är mycket möjligt att sådan här effektivisering snarare skyndar på ett sådant omställningsarbete, vilket jag skulle tycka var väldigt välkommet.

Vi kommer inom ganska kort att fatta beslut om regleringsbreven. Då kommer svaren på vad vi tycker att myndigheterna ska prioritera. Det är regleringsbreven som kommer att ge svar på detta.

Jag tycker fortfarande att det är intressant, med tanke på det tonläge som Peder Björk har, att Socialdemokraterna själva inte ökar anslagen till vare sig Skatteverket eller Jordbruksverket. För Statens servicecenter är det en ökning med 9 miljoner i Socialdemokraternas budgetalternativ, men för Skatteverket och Jordbruksverket ligger det på samma nivå som i regeringens budget. Då måste frågan ställas tillbaka till Socialdemokraterna: Hur tänker sig Socialdemokraterna att denna effektivisering ska handhas på myndigheterna? Socialdemokraterna gör precis samma effektivisering som regeringen föreslår.

Fru talman! Det beslut som SD-regeringen har fattat innebär ingen vanlig effektivisering. Det är en kraftfull besparing utöver de grundläggande effektiviseringskrav som finns sedan tidigare.

Jag noterar att statsrådet gärna skickar över bollen till oppositionen. Men nu är det så att oppositionen inte är de som innehar regeringsmakten. Det är statsrådet som är skyldig ett svar om hur regeringen avser att genomföra de här besparingarna. Jag kan konstatera, fru talman, att statsrådet i den här debatten är väldigt tydlig med att regeringen helt enkelt har lämnat walkover till att myndigheterna nu är de som styr Sverige. Regeringen sätter sig i baksätet och låter myndigheterna genomföra det här - utan styrning, utan någon idé om hur besparingarna ska genomföras och för den delen utan någon tanke om vad man inte får sluta göra i de olika myndigheterna.

Det tycker jag är en tråkig utveckling. Med en offensiv politik och en offensiv förvaltningspolitik kan man göra skillnad med politiken. Men då gäller det att man har en idé om hur man vill utveckla den statliga förvaltningen. Det gäller att man vågar använda de styrinstrument man har i regeringen. Den här regeringen tycks vara mer intresserad av att sitta i baksätet och se på än att aktivt driva svensk förvaltningspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är skillnaden mellan SD-regeringens politik och en socialdemokratisk politik, som tidigare har varit aktiv när det gäller att driva förvaltningspolitik och inte minst att säkerställa statlig närvaro och service i hela landet.

Fru talman! Återigen: Detta är inte en SD-regering utan en regering som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Vi vet dock att den regering vi hade innan var väldigt beroende av Vänsterpartiet i sin ekonomiska politik. Det gjorde att staten och det offentliga hela tiden svällde väldigt mycket. Det är den syn på ekonomisk politik som Vänsterpartiet har och som Socialdemokraterna var tvungna att följa.

Den svällda staten och det svällda offentliga kan behöva tider av lite effektiviseringar. Jag tror inte alls det är dumt att se efter det och emellanåt ifrågasätta. De senaste tio åren har antalet statligt anställda ökat väldigt mycket på myndigheterna.

Finns det nu läge att bromsa och se om vi kan göra en del effektiviseringar? Har vi lagt på en massa uppdrag på varandra där kanske det ena uppdraget inte är lika motiverat därför att man redan jobbar med det etcetera? Jag menar att de som är bäst att svara på det är just myndighetscheferna och myndigheterna själva.

Det är inget unikt att Socialdemokraterna kritiserar borgerliga regeringar för att sedan inte alls återställa eller matcha det i sin politik. Jag nämner bara jobbskatteavdraget. Varje gång har man kritiserat det väldigt mycket, men man har valt att behålla vartenda jobbskatteavdrag när man sedan sitter i regeringen. Det är vi såklart väldigt tacksamma för.

Nu är det samma sak här. Man är otroligt kritisk till effektiviseringen på myndigheter. Det kommer att utarma den statliga närvaron och servicen. Det kommer att leda till uppsägningar av människor, och staten kommer att bli mycket sämre. Sedan lägger man inte tillbaka detta till myndigheterna när man lägger fram sin egen budget. Sedan får jag kritik för att jag ställer den frågan tillbaka.

Jag måste som minister kunna läsa skuggbudgetar och se: Hur ser oppositionens alternativ ut? I det här fallet ger inte Socialdemokraterna tillbaka några pengar till Skatteverket och Jordbruksverket. Då måste jag kunna ställa frågan tillbaka: Hur tänker sig Socialdemokraterna att man ska jobba med effektiviseringskraven?

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.