Interpellationssvar - Fiske efter lax - 2023-11-30

Fru talman! Malin Larsson har frågat mig hur arbetet med hur laxfisket kommer att se ut 2024 fortskrider, vilka åtgärder Sverige har föreslagit för att skydda laxbeståndet i Ljungan samt vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av läget för laxen och för de kustfiskare som bedriver laxfiske.

I oktober fattade ministerrådet beslut om fiskemöjligheter för Östersjön under 2024. Där ingår bland annat lax. Som en del av beslutet ska EU-kommissionen beställa ett vetenskapligt underlag från Internationella havsforskningsrådet, Ices. Detta underlag kommer att utgöra grunden för hur fisket efter lax kommer att se ut i Bottenhavet under 2024.

Med utgångspunkt i den älvspecifika laxförvaltning som implementerats i Sverige förekommer flera olika åtgärdsförslag i syfte att skydda laxbeståndet i Ljungan. Åtgärdsförslagen som diskuterats handlar främst om att på olika sätt begränsa fiskets omfattning samt fiskets bedrivande i tid och rum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är ett pågående arbete som syftar till att analysera möjligheterna till att införa ett ökat skydd för laxbeståndet i Ljungan samtidigt som förvaltningen inte oproportionerligt påverkar det småskaliga kustnära fisket efter lax. Jag vill invänta utfallet av denna process innan jag är beredd att ta andra initiativ.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaren.

Vi ska i dag debattera fiske efter lax. Fiskekvoterna när det gäller strömming och sill har länge varit i fokus, och nu ska också laxen få sina fiskekvoter i Bottenhavet.

Så hur ska fisket efter lax se ut kommande år? Detta beslutade man inte om vid jordbruks- och fiskerådet som statsrådet deltog i den 23-24 oktober, utan nu ska kommissionen tillsammans med Sverige och Finland verka för att en vetenskaplig bedömning görs av de åtgärder som länderna föreslagit för att skydda laxbeståndet i Ljungan.

Laxen, som är en uppskattad fiskart för både fiske och konsumtion, har ett utpräglat vandringsbeteende. Den leker i älvar och växer till sig i havet. Den är mycket hemtrogen och återvänder inte bara till samma älv utan till den plats i älven där den kläcktes. Som smolt, som laxyngel kallas, lever den i våra älvar och äter bottenlevande smådjur, rom och insekter. Efter två tre år vandrar den ut i havet för att växa till sig. Födan övergår då mer och mer till fisk som strömming. Efter upp till fyra år i havet återvänder sedan laxen till sin hemälv för att leka och föröka sig.

Att laxen har varit viktig för oss människor under årtusenden kan vi se på hällristningar, bland annat i mitt hemlän Västernorrland, som vittnar om att lax var en viktig föda under hela forntiden. Själv är jag inte uppvuxen på forntiden utan på 80-talet i byn Matfors, som är en bruksort utanför Sundsvall. Ljungan rinner genom Matfors.

Som barn fick jag lära mig att Matfors har fått sitt namn från att det fanns så mycket lax - så mycket mat - i forsen. Som vid andra laxrika vatten finns det historier härifrån om att pigor och drängar genom sina anställningskontrakt förr var befriade från att äta lax ett visst antal dagar per år.

I dag är situationen tyvärr den motsatta. Ljungan är den älv som har det laxbestånd som är svagast runt vår kust. Kvoten för hur mycket lax som får fiskas bestäms av EU och baseras på det bestånd som mår sämst i landet. Just nu mår laxen i Ljungan sämst.

Vi vill såklart kunna fiska och äta lax från Ljungan även i framtiden. Laxen är dessutom otroligt viktig för våra kustfiskare, som går en mycket oviss framtid till mötes om de inte får fiska lax nästa år.

Den brännande frågan är om våra kustfiskare kommer att få fiska lax. De måste snarast få veta detta och under vilka förutsättningar de i så fall får fiska. Det handlar också om hur vi ser till att laxen överlever, att laxbestånden ökar och att vi kan fiska lax i Ljungan i framtiden.

Statsrådet redogjorde för att det förekommer flera olika åtgärdsförslag, men vilka är alla dessa åtgärdsförslag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen förhandlade för försiktigt satta fiskemöjligheter, så att fiskbeståndet ges möjlighet till återhämtning. Även om vi hade kunnat tänka oss ytterligare reduktioner kan vi konstatera att det blir betydande minskningar av fiskemöjligheterna. Vi får också stängningar under vissa perioder i syfte att fiskbestånd som i dag inte mår tillräckligt bra ska återhämta sig.

Utöver de områden som är stängda i år med hänsyn till beståndsutvecklingen av lax i Ljungan föreslog EU-kommissionen ett förbud för laxfiske även i Bottenhavet. Detta förslag röstades igenom vid ministerrådsmötet i oktober.

Vad kommissionens förslag dock inte tog hänsyn till var de specifika förvaltningsmöjligheter som finns längs den svenska kusten. Regeringen har haft en tydlig inställning hela vägen: Det lokala kustnära fisket ska värnas. Denna inställning gäller också laxfisket.

Vi lyckades därför, efter ganska hård förhandling, få genomslag för att Ices ska utvärdera de olika förvaltningsåtgärder som Sverige och Finland gemensamt har diskuterat fram och som kan möjliggöra ett fortsatt fiske efter lax i Bottenhavet under 2024. Kommissionen har ännu inte beställt denna utvärdering från Ices, och därför kan vi inte i detalj återge vilka åtgärder som är med i beställningen från kommissionens sida.

Jag kan däremot intyga för ledamoten att vi självklart kommer att vara ivriga och påstridiga för att kommissionen ska göra det som parterna kom överens om i oktober.

Fru talman! Jag tackar återigen statsrådet för svaren.

Flera åtgärder är ju vidtagna även i Ljungan. Sedan några år tillbaka är det förbjudet att fiska lax över huvud taget i Ljungan på grund av laxbeståndets dåliga status. Det infördes också ett stort fredningsområde utanför Sundsvalls kust, där Ljungan rinner ut.

Nedgången beror på att ett stort antal laxar dog före leken under ett antal år. Varför de dog vet man inte riktigt. Det som är helt avgörande för laxens överlevnad är att den kan föröka sig, och det gör den i sin födelseälv. Då måste laxen kunna överleva sina första år i älven och under sin tillväxtperiod ute i havet och sedan vandra tillbaka upp i älven och kunna leka och föröka sig.

För att detta ska fungera hela vägen gäller det att vi har fungerande ekosystem i våra älvar. Här har statsrådet en möjlighet att påverka så att vi får fungerande vandringsvägar för laxar och övriga fiskar i nedre delen av Ljungan och förbi vattenkraftverken.

Länsstyrelsen hemma i Västernorrland har sedan förra året ett samarbetsprojekt med SLU där de har en laxfälla i Ljungan på våren. Jag har själv fått följa med ut och vittja fällan. De fångar in och märker smolt som sedan släpps ut i älven igen. Fällan täcker ungefär en fjärdedel av älvens bredd. De kan beräkna ungefär hur mycket lax som vandrar ut från älven till havet för att växa till sig.

Det är bara andra året som man har denna laxfälla och gör skattningen. Trenden är positiv, men det här måste fortsätta i minst två år till för att man ska kunna säkerställa den trend som man ser i dag, som är högst osäker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Sveriges och Finlands deklaration vid ministerrådsmötet står det att Ljungan har haft ett större antal leklaxar 2023. Detta är en nyhet för många. Man kan undra varifrån dessa siffror kommer. Kommer de från laxfällan? De vandrar i och för sig ut, så det rör sig inte om leklaxar. Frågan är varifrån dessa siffror kommer.

Fru talman! Hade vi också fått ett nollfiske på strömming och sill i Östersjön för de stora industritrålarna, som vi socialdemokrater föreslog, hade vi med stor sannolikhet även räddat laxen, både för att laxen då inte fångats som bifångst och för att deras viktigaste föda, strömmingen, hade kunnat öka i antal. Hur många laxar som fångas som bifångst i de stora trålarna vid fiske av skarpsill, strömming och sill när de vandrar ut i havet för att växa till sig vet vi inte. Men många kunniga på området som jag pratat med tror att det rör sig om ett stort antal laxar. Detta är något vi behöver veta. Hur ser det ut, och vad gör vi åt det?

Det är en väldigt liten andel av laxen som våra kustfiskare fiskar upp, och dessutom får de en väldigt liten andel vild lax i sina fällor. Detta vet man eftersom fettfenan är bortklippt på de inplanterade laxarna. Ices skriver också att det finns biologiska risker med felvandrande inplanterade laxar, och därför rekommenderar de förvaltningsåtgärder. Kustfiskarna minimerar denna risk genom sitt fiske med laxfällor eftersom de kan selektera, och en stor majoritet av den lax de får är inplanterad.

Vad är statsrådets besked till våra kustfiskare i framför allt kvotområde 30? Kommer de att få fiska lax? Om de inte får fiska lax, hur ser statsrådet på deras framtid? Men också, hur ska laxens framtid säkras?

Fru talman! Det finns i dag vilda laxbestånd i 16 svenska älvar, som tillsammans med alla andra laxbestånd blandas i södra Östersjön. Förvaltningen utgår från målet om maximalt hållbart uttag för varje bestånd. Vi kan se positiva utvecklingstrender där utfasning av flytnätsfisket efter lax anses vara den huvudsakliga förklaringen.

Sedan älvarna byggdes ut med vattenkraft sätts odlad lax ut som kompensation. Den odlade laxen har inte ett genetiskt värde utan kan påverka den vilda laxpopulationen negativt om den vandrar upp och leker, och därför rekommenderas ett riktat uttag av denna lax. Precis som ledamoten sa går det lätt att se vilken lax som är odlad eftersom den har fettfenan bortskuren. Det är just denna kompensationsodlade lax som utgör majoriteten av fångsterna i Bottenviken.

Stora restaureringsprojekt i många älvar förväntas också ha bidragit till denna utveckling. För Ljungan har det också pekats ut ett stort fredningsområde som överstiger 143 kvadratkilometer i storlek.

Fiske efter lax i Bottenhavet och Bottenviken är ett jätteviktigt komplement för den svenska lokala, kustnära fiskeribranschen. Det är just mot denna bakgrund som vi drev att kommissionen skulle låta Ices titta på om de verktyg vi har i Sverige kan justeras så att laxbeståndet i Ljungan får ökat skydd samtidigt som det kustnära fisket kan fortsätta i begränsad mängd.

Jag skulle jättegärna vilja kunna säga när exakt detta är klart så att alla kan få ett besked, men eftersom det inte ligger i mina händer just nu kan jag bara lova att vi ligger på så hårt vi kan för att vi ska få besked och för att kommissionen och Ices ska leverera på det vi har bestämt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för en viktig interpellationsdebatt.

Som jag inledde med är laxen en otroligt viktig resurs för lokalsamhället men också ett viktigt bidrag till en levande landsbygd. Samtidigt har laxen i Ljungan inte mått bra på många år, och det kommer att ta flera år innan den återhämtar sig eftersom laxen behöver sina år till havs för att växa på sig innan den återvänder för att leka och föröka sig. Oavsett om man fiskar eller inte kommer det att ta sex sju år innan laxen i Ljungan har återhämtat sig - om allt går bra, vill säga. Laxfällan i Ljungan bidrar till ökad kunskap om hur laxen i älven mår och hur beståndet återhämtar sig, men det krävs flera år av beräkningar för att säkerställa resultaten.

Att följa forskningen långsiktigt är därför otroligt viktigt. Vi måste ha mer kunskap. Var fångar man Ljunganlaxen, och var skulle det kunna vara ett problem med de stora trålarna ute till havs som får lax som bifångst? Här kan man också ta hjälp av kustfiskarna som en åtgärd. De kan ju ta genetikprover på laxen för att vi ska se var laxen de fiskar kommer från. När man följer laxen från Ljungan visar forskarnas beräkning att den vandrar söderut i Östersjön, och därför borde laxfiske norrut i område 30 inte vara något problem. Det finns också alternativ med vittjanspåsar och dylikt, men det krävs också att fiskarna får besked i tid så att de hinner få det stöd de behöver.

Men kom ihåg laxen! Vi måste också vara rädda om den.

Fru talman! Jag anser att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt. Det handlar i grund och botten om att trygga livsmedelsförsörjningen samtidigt som det hållbara småfiskets konkurrenskraft värnas.

Med utgångspunkt i den älvspecifika laxförvaltning som implementeras i Sverige bedöms det finnas många olika förvaltningsverktyg, och dessa verktyg bör som sagt analyseras av Ices för att på bästa sätt skapa ett skydd av laxbestånden i Ljungan samtidigt som dessa åtgärder inte oproportionerligt påverkar det småskaliga, kustnära fisket.

Detta är ett pågående arbete som förväntas utgöra grunden för hur laxfisket i Bottenhavet kommer att se ut under 2024. Låt mig dock återigen konstatera att kommissionens ursprungliga förslag, utan hänsyn tagen till våra pågående åtgärder, var att vi helt skulle stänga fisket.

Med allt detta sagt måste jag tyvärr återigen konstatera att jag behöver invänta denna process och utfallet av den innan jag är beredd att ta andra initiativ.

Tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.