Fru talman! Enligt den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ska äldre personer få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Äldreomsorgen ska värna och respektera vars och ens rätt till privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.
Därför förundras jag av regeringen, som uppenbarligen gick till val förra året på att skapa nedskärningar inom äldreomsorgen och kompensera för nedskärningarna med hjälp av kameraövervakning, rörelsedetektorer och gps. Det är vad vi kan utläsa av verkligheten. Skapas känslan av självbestämmande, trygghet och omsorg av att mormor och farfar blir övervakade? Eller krävs det en äldreomsorg som följer lagen och har tillräckligt mycket personal för att tillgodose allas behov?
I propositionen föreslår regeringen bland annat en ändring i socialtjänstlagen som ska förtydliga möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller äldreboenden. Exempel på digital teknik är, som jag nyss nämnde, kameraövervakning, rörelsedetektorer och larm med gps-funktion.
Skälen för bedömningen beskrivs vara att det finns utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, mot bakgrund av den demografiska utvecklingen. För att möta dessa utmaningar menar regeringen att det behövs en strukturell förändring av äldreomsorgen som bland annat innebär ökad användning av digital teknik för att effektivisera äldreomsorgen.
Fru talman! Vänsterpartiet håller för en gångs skull med regeringen om problembilden inom äldreomsorgen vad gäller den bristande kompetensförsörjningen, men vi håller inte med om regeringens förslag om välfärdsteknik som akut lösning.
Det är desto viktigare att säkerställa att det finns tillräckligt med personal inom äldreomsorgen. Det har varit akut under lång tid, men i dag är behovet mer skriande än någonsin. För att få en jämlik äldreomsorg behöver kommunerna tillföras tillräckliga statsbidrag, och arbetsvillkoren och arbetsmiljön för äldreomsorgens personal ska förbättras så att kommunsektorn kan lyckas med sin personalförsörjning. Centralt i detta sammanhang är högre löner, heltid som norm, ökad personaltäthet och yrkesutveckling. Det är akut.
Under decennier har den svenska välfärden fått stå tillbaka, och med den nuvarande kostnadskrisen är situationen akut. SKR:s bedömning för 2024 är att kommuner och regioner får ett underskott på totalt 28 miljarder kronor, varav 22 miljarder kronor för regionerna och 6 miljarder kronor för kommunerna. Det behövs alltså minst 28 miljarder för att undvika nedskärningar.
I budgetpropositionen för 2023 valde regeringen att inte kompensera kommunsektorn för de stigande kostnaderna. Detta har resulterat i stora sparbeting runt om i landet. Regeringen riskerar nu att upprepa misstaget från förra året genom att, i alla fall i ett förslag, tillföra en bråkdel av de pengar som saknas för 2024. Regeringen och Sverigedemokraterna skjuter bara till 10 miljarder i generella statsbidrag.
Vänsterpartiet vill satsa 30 miljarder i generella statsbidrag för att inte bara behålla dagens kvalitet utan även höja den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen
Det är inte på grund av avsaknad av teknisk utrustning eller att personalen inte har kompetens i digital teknik som äldreomsorgen befinner sig i en kris där omsorgspersonal lämnar sin plats eller där våra äldre inte får den omsorg de har rätt till enligt lagen, utan det är på grund av nedskärningar.
Välfärdsteknik ska användas i de fall den gör omsorgen bättre för den enskilde, inte för att kompensera för personalbrist eller personalens bristande kompetens. Personal kan däremot kompletteras med digital teknik om det förbättrar och stärker omsorgen samt om det är något som den enskilde välkomnar.
Den fundamentala skillnaden mellan dessa två principer - kompensera eller komplettera - behöver därför säkerställas och den senare ges företräde. Teknisk utrustning kan absolut användas för att hjälpa befintlig personal, men det måste alltså finnas personal.
Personalen inom äldreomsorgen slutar på grund av nedskärningskrisen, de dåliga arbetsvillkoren och arbetsmiljön. Det saknas dessutom evidens för att välfärdstekniska lösningar är den bästa insatsen. Att ha tillgång till utbildad närvarande personal finns det däremot evidens för.
Jag vill lyfta fram en särskild grupp som kommer att vara väldigt utsatt för regeringens lagförslag, nämligen äldre med kognitiv svikt, till exempel demens, och nedsatt beslutsförmåga. De har ett stort behov av personliga relationer, vård och omsorg med hög kontinuitet och ett mellanmänskligt bemötande.
Att avgöra när en person helt saknar beslutsförmåga och inte kan ge samtycke är en komplex situation, och det är omöjligt att klargöra vid ett enstaka eller några tillfällen. Detta gäller inte minst de individer vars verklighetsuppfattning är under ständig förändring. För dem måste vården och omsorgen vara extremt anpassningsbar och situationsberoende. Behovet av trygghet genom mänskliga relationer är därför stort.
Teknik kommer inte att vara lösningen på gruppens sjukdomsproblematik. Det skulle till och med kunna leda till en farlig utveckling där välfärdsteknik ersätter mänskliga relationer utifrån ekonomiska incitament och utan individuell behovsprövning.
Enligt detta förslag finns inte heller möjlighet att överpröva och överklaga beslut. Det kan leda till en rättsosäker situation likvärdig det omyndigförklarande som Sverige, tack gode Gud, inte längre tillämpar.
Efter över ett år vid makten är regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar tydliga. De prioriterar skattesänkningar för och bidrag till de rika. Digital teknik och effektiviseringar ska ersätta personal inom välfärden. De säger till kommunerna och regionerna att de ska ta sitt eget ansvar och höja kommunala och regionala skatter eller använda reserverna för att kompensera för detta. Märkliga inflationsdrivande förslag som billigare plastpåsar och sänkt skatt på snus vill de också prioritera.
Detta gör regeringen medan de beskyller den så kallade invandraren för att ha orsakat samhällsproblem som regeringen faktiskt har skapat genom nedskärningar, privatiseringar och politiska bortprioriteringar av samhällets mest marginaliserade.
Fru talman! Vänsterpartiet anser att den svenska äldreomsorgen behöver återgå till att styras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård och omsorg efter behov. De nyliberala dogmerna måste mönstras ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen
Vänsterpartiet anser vidare att resurserna måste följa de ökande behoven. Det är dags för regeringen att göra sin hemläxa, kavla upp ärmarna och arbeta lika hårt som våra undersköterskor, vårdbiträden, måltidspersonal och lokalvårdare gör varje dag och kväll och som våra äldre som bor på äldreboendena eller får hemtjänst har gjort under hela sin arbetsföra ålder.
Jag yrkar därför bifall till reservation 2 från Vänsterpartiet. Där säger vi att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att ökad användning av välfärdsteknik inte ska användas för att kompensera för brister i bemanning eller personalens kompetens.