Arbetsplenum - Välfärdsteknik inom äldreomsorgen - 2023-11-28

Fru talman! Vi debatterar i dag SoU3 om välfärdsteknik inom äldrevården. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Att Sveriges äldre får en trygg och värdig ålderdom är för oss i Sverigedemokraterna en av de högst prioriterade frågorna. Äldre ska ha möjlighet att leva ett rikt liv präglat av oberoende och självständighet, under trygga förhållanden och med respekt för självbestämmande och integritet. De ska känna delaktighet och gemenskap och bemötas med respekt.

Alla ska känna sig trygga i Sverige. De allra flesta vill vara självständiga och kunna bo kvar i sitt eget hem så länge som det är möjligt. Nya möjligheter, som är till fördel för alla, har erbjudits oss genom välfärdstekniken. En ökad användning av välfärdsteknik i omsorgen kan enligt regeringen bidra till flexibilitet i insatsernas utformning och genomförande med bibehållen eller ökad kvalitet.

Med hjälp av tekniken kan en tillsynsinsats utföras på bestämda tider utan att störa omsorgstagaren, som kanske sover, samtidigt som personalen kan avsluta andra omvårdnadsinsatser i lugn och ro. Den tekniska lösningen kan också, till skillnad från personal, ständigt finnas på plats hos den enskilde för att snabbt larma vid behov.

Sammantaget kan tekniken öka den enskildes självbestämmande och öka den upplevda tryggheten. Man mår bättre om man är trygg. Kraven på omsorg säkerställs utan att någon inkräktar på integriteten eller friheten.

Fru talman! Det är viktigt att personalen har rätt kompetens för att kunna ge en god vård och omsorg till äldre personer. Välfärdstekniken är tänkt att gynna både omsorgspersonal och äldre personer genom att nya tekniska lösningar kan tillgodose de äldre personernas behov på andra sätt samtidigt som mer tid kan frigöras, exempelvis till dagliga aktiviteter och en meningsfull tillvaro.

Enligt regeringen ger tekniken minskad stress och ökade möjligheter för personalen att fokusera på personer med större omsorgsbehov. Användningen av välfärdsteknik innebär också att personalen avlastas från rutinmässiga arbetsuppgifter, och på så sätt kan äldreomsorgen effektiviseras.

Fru talman! Jag är glad att socialutskottet i sitt betänkande ställer sig bakom regeringens förslag om förändringar i socialtjänstlagen, lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänstlagen och lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Förslagen har tagits fram för att åstadkomma - och kommer också att innebära - förbättrad vård och ökad självständighet för äldre personer samt förbättrad arbetsmiljö för landets hälso- och sjukvårdspersonal, som i sin tur kan tillgodose de äldre personernas behov på andra områden, till exempel genom dagliga aktiviteter och utomhusvistelse.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar som sagt att införande av välfärdsteknik ska möjliggöras på ett tydligare sätt genom att lagen förändras.

För dem som lyssnar på debatten bör vi kanske definiera vad vi menar med välfärdsteknik. Välfärdsteknik är digital teknik som framför allt syftar till att behålla eller öka tryggheten, aktiviteten, delaktigheten och självständigheten för personer som har behov av stöd och hjälp på grund av någon form av funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Många av oss känner säkert till den vanligaste tekniken som används i dag, nämligen så kallade trygghetslarm. Man sätter på sig ett armbandsur och har en klocka som man trycker på när man behöver hjälp, till exempel om man har ramlat. Den näst vanligaste är olika passiva larm som känner av om man går in eller ut genom dörren eller ramlar ur sängen. Den tredje vanligaste tekniken i Sverige i dag är digital nattillsyn med en nattkamera som gör att det eventuellt går att undvika besök på natten när personen sover.

Detta är bra och viktigt. Jag anser dock att utgångspunkten för att använda tekniken alltid ska vara människors behov och nytta av tekniken samt rätten till integritet och värdighet. Dessa värdeord ska alltid vara med i besluten.

Fru talman! Betänkandet handlar alltså om regeringens förslag till ändring i socialtjänstlagen, som tydliggör möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i särskilda boendeformer för äldre. Det föreslås också vissa dataskyddsåtgärder samt att en den enskilde eller en anhörig ska samtycka till att personuppgifter används.

Även om det i dag inte är juridiskt felaktigt att använda digital teknik känner sig många kommuner inte riktigt trygga i att det är riktigt och rätt. På så sätt är förslagen i denna proposition väldigt bra för att reda ut de juridiska oklarheterna för framför allt våra kommuner.

Vi socialdemokrater anser att regeringens förslag är bra och nödvändiga, men vi tycker att de är otillräckliga. I vår motion, fru talman, lyfter vi fram att behovet av digitala insatser behöver förtydligas mer. Vi anser att det fortfarande finns många målkonflikter inom kommunerna.

Hur kan välfärdsteknik bidra till äldre personers möjligheter att vara självständiga, till att underlätta kommunikationen mellan boende och anhöriga samt till att öka äldres trygghet och delaktighet? Detta är viktiga frågor som borde få större utrymme. Själva syftet med att nyttja tekniken är att öka äldres trygghet och delaktighet, som jag nämnde tidigare.

Fru talman! Regeringen har i sin proposition valt att begränsa lagstiftningen för digitala insatser, vilket vi ställer oss frågande till. Man har valt att begränsa det hela till hemtjänst och äldreboenden. Hela LSS-området med daglig verksamhet finns kvar, liksom övrig socialtjänstlagstiftning.

Vi har haft en hel del synpunkter på detta. Nu noterar vi dock att regeringen har tagit initiativ till en utredning som ska se över regleringen för användning av välfärdsteknik på ett bredare sätt inom gällande lagstiftning. Vi är glada för att regeringen har lyssnat på kritiken, och vi ser fram emot kompletta förslag.

Något annat som jag reagerar lite på, fru talman, är att man inte har valt att författningsreglera insatser för personer som har nedsatt beslutsförmåga. Flera tunga remissinstanser, som Ivo och SKR, har ansett att det är angeläget att man lagstiftar även på detta område. Här föreslår vi ett tillkännagivande om att regeringen bör göra ett omtag och utreda frågan om insatser för personer med nedsatt förmåga. Vi noterar dock att regeringen även här har lyssnat på kritiken och ska utreda frågan. Vi kommer naturligtvis att följa ärendet när det blir skarpa förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Vi är alla överens om att välfärdsteknik bör användas mer inom vård och omsorg. Precis som regeringen anför i sin proposition står äldreomsorgen inför stora utmaningar, och vår demografiska utveckling visar att vi uppnår allt högre ålder. Det finns siffror på att antalet människor över 80 år kommer att öka med 50 procent framöver, och vi vet att behovet av stöd och service från samhället ökar vid hög ålder. Det finns även stora brister inom kompetensförsörjningen.

Regeringen sätter sin tilltro till att ökad användning av digital teknik kommer att möta en del av utmaningarna. För oss socialdemokrater är dock mer pengar till välfärden fortfarande viktigt för att få högre personalbemanning och mer kompetens. Mindre stressad och mer välutbildad personal leder till bättre användning av ny teknik.

Avslutningsvis är vi socialdemokrater tydliga med vår framtida prioritering: Det ska satsas på välfärden. Vi anser att Sverige blir allt fattigare med den nuvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! Nu debatterar vi socialutskottets betänkande 3 gällande välfärdsteknik inom äldreomsorgen, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Propositionen innehåller ett tydligt lagstöd för användning av digital teknik inom hemtjänsten och särskilda boenden. Den innehåller också förstärkt integritetsskydd inom socialtjänsten och en rättelse av en hänvisning i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Fru talman! Detta förslag från regeringen innebär ett förtydligande av möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller till dem som bor på särskilt boende för äldre. Insatser i form av välfärdsteknik ska vara av god kvalitet för den äldre. Regeringen föreslår också vissa bestämmelser om dataskyddsåtgärder vid användning av digital teknik med funktioner som innebär exempelvis monitorering eller sensorering samt att den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska samtycka till behandlingen av personuppgifter. Regeringen föreslår även bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll. Slutligen föreslås en rättelse av en felaktig hänvisning i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation.

Fru talman! Välfärdsteknik är här för att stanna. Vi får allt fler äldre i Sverige samtidigt som färre väljer att arbeta inom vård och omsorg. Om fler använder välfärdsteknik kan det bidra till flexibilitet i insatsernas utformning och genomförande och även till ökad livskvalitet. Välfärdstekniken ska inte användas för att det eventuellt finns brist på kompetens, utan den ska gynna den äldre och till viss del också personalen. Välfärdsteknikens tekniska lösningar kan tillgodose den äldre personens behov och samtidigt ge mer tid för personalen. Det ger minskad stress för personalen och en ökad kvalitet för den äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Välfärdsteknik i äldreomsorgen är en viktig och aktuell fråga att diskutera. Det handlar om att använda teknik för att förbättra äldres livskvalitet, självständighet och trygghet. Det finns många olika typer av välfärdsteknik, till exempel sensorer, övervakningssystem, kommunikationsverktyg och medicinrobotar. En av fördelarna med välfärdsteknik är att den kan bidra till att äldre personer kan bo kvar hemma längre, som många vill, i stället för att flytta till ett äldreboende. Tekniken kan vara till hjälp för att övervaka hälsotillstånd, hantera medicinering och ge snabb åtkomst till hjälp och stöd vid behov. Den kan också vara ett verktyg för att förebygga olyckor och minska risken för fall.

Fru talman! Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att tekniken inte ersätter hemtjänstens mänskliga närvaro och omsorg. Det är viktigt att äldre personer fortfarande får den personliga och empatiska vård de behöver och att tekniken används som ett komplement till detta. En annan aspekt att ta hänsyn till är att äldre personer kan vara ovana vid och osäkra på att använda teknik. Det är därför viktigt att tekniken är användarvänlig och att äldre personer får stöd och hjälp för att kunna använda den på ett tryggt och självständigt sätt.

Fru talman! Debatten kring välfärdsteknik i äldreomsorgen handlar också om integritet och etik. Det är viktigt att säkerställa att tekniken används på ett sätt som respekterar äldres rätt till privatliv och självbestämmande.

Som i alla debatter finns det olika åsikter och perspektiv, och det är viktigt att vi utvärderar användningen av välfärdsteknik i äldreomsorgen för att hitta de lösningar som bäst gynnar de äldre och deras välbefinnande.

Sammanfattningsvis ger välfärdstekniken oss en spännande möjlighet att förbättra äldreomsorgen, men det är viktigt att ha en balanserad diskussion som tar hänsyn till både fördelar och utmaningar med teknikanvändningen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

Fru talman! Jag tackar Malin Höglund för anförandet och håller med om att vi ska respektera integriteten och att välfärdstekniken ska bidra till frihet och vara till nytta för den som behöver hjälp. Det jag saknar i ledamotens anförande är behovet av mer resurser inom äldreomsorgen. Mer bemanning och bättre kompetens är ofta en resursfråga, och detta kan ofta kopplas till användningen av digital teknik. Vi vet att stressad personal har lättare att göra fel när de hanterar tekniska hjälpmedel såsom digital utrustning. Vi vet också att det finns stora utmaningar inom äldreomsorgen, precis som regeringen redogör för i propositionen.

Hur ser regeringen på resursfrågan kopplat till äldreomsorgen? SKR har tagit fram en tydlig personalprognos som pekar på att det behövs cirka 100 000 fler medarbetare fram till 2031. Jag saknar ett resonemang om det i propositionen och frågar därför regeringsföreträdaren Malin Höglund: Hur ser du på behovet av ekonomiska resurser till äldreomsorgen framöver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Frågor från Socialdemokraterna handlar oftast om att mer resurser ska lösa problemen. Jag vet att kommunerna är ganska uppfinningsrika när det gäller att lösa dessa problem. Välfärdstekniken ska inte ersätta den kompetens som behövs, och som jag sa behövs mänsklig värme, omtanke och så vidare. Kommunerna har börjat införa välfärdsteknik, och man jobbar på bra med att rekrytera den kompetens som behövs. Sedan har den tidigare och den nuvarande regeringen tittat på statsbidrag med riktade insatser eller generella statsbidrag, men frågan ligger mycket hos kommunerna, anser jag.

Fru talman! Tack, ledamoten Malin Höglund, för svaret!

Vi vet att äldreomsorgen står inför en tickande bomb. I min tidigare replik redogjorde jag för SKR:s rapport om personalförsörjning, men jag kan också redogöra för en annan rapport som visar att kompetensnivån inom äldreomsorgen har sjunkit betydligt de senaste tio åren och att vi i dag har en allt större personalstat som helt saknar adekvat utbildning.

Man kan koppla detta till dagens tema, välfärdsteknik, som vi i grunden är positiva till. Men det blir svårare att sköta och hantera sådan utrustning. Jag tror, ledamoten Malin Höglund, att det även finns en risk att kommunerna har en övertro på tekniken och tror att de ska kunna ersätta arbetskraft med hjälp av vissa lösningar.

Det är intressant att ledamoten anser att kommunerna klarar sig själva och har egen förmåga. Det är klart att kommunerna är duktiga på att hantera ekonomiska kriser och så vidare, men jag tror inte att kommunstyrelseordförandena i Sverige riktigt håller med ledamoten om situationen just nu, då det är en enormt hög inflation och en hög pensionsskuld som gör att de går på knäna.

Därför vill jag ännu en gång fråga: Anser ledamoten att det inte behövs mer pengar till välfärden framöver, specifikt till äldreomsorgen?

Fru talman! När det gäller kompetensen inom vård och omsorg och äldreomsorgen har man tidigare stirrat sig blind på att man bara ska ha undersköterskor inom omsorgen, men det finns faktiskt fler som kan jobba. Vi har vårdbiträden, som inte behöver ha den utbildning som undersköterskorna har och som kan göra enklare jobb. Vi vet att sjuksköterskor till exempel delegerar mediciner till undersköterskorna. Man behöver alltså inte bara ha undersköterskor, utan det är precis som i förskolan, där alla inte behöver vara förskollärare.

Sedan har kommunerna själva ett ansvar för att locka och se till att ha en bra arbetsmiljö, hyfsade scheman och sådana saker. Detta behöver kommunerna sköta, för det kan inte staten göra.

Man ska, som jag nämnde tidigare, inte tänka att välfärdstekniken ska ersätta det som människor gör, men när hemtjänsten kommer behöver de kanske inte lägga jättemycket tid på att lägga upp mediciner till tant Malin, till exempel, då roboten kan göra det. Om en person inte tar sina mediciner sväljer roboten dem, och så går de tillbaka till systemet. I stället går ett litet larm om att personen inte har tagit medicinen. Det finns alltså många smarta lösningar som frigör mer tid för den personal som kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

(Applåder)

Fru talman! Enligt den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ska äldre personer få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Äldreomsorgen ska värna och respektera vars och ens rätt till privatliv, kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.

Därför förundras jag av regeringen, som uppenbarligen gick till val förra året på att skapa nedskärningar inom äldreomsorgen och kompensera för nedskärningarna med hjälp av kameraövervakning, rörelsedetektorer och gps. Det är vad vi kan utläsa av verkligheten. Skapas känslan av självbestämmande, trygghet och omsorg av att mormor och farfar blir övervakade? Eller krävs det en äldreomsorg som följer lagen och har tillräckligt mycket personal för att tillgodose allas behov?

I propositionen föreslår regeringen bland annat en ändring i socialtjänstlagen som ska förtydliga möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller äldreboenden. Exempel på digital teknik är, som jag nyss nämnde, kameraövervakning, rörelsedetektorer och larm med gps-funktion.

Skälen för bedömningen beskrivs vara att det finns utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, mot bakgrund av den demografiska utvecklingen. För att möta dessa utmaningar menar regeringen att det behövs en strukturell förändring av äldreomsorgen som bland annat innebär ökad användning av digital teknik för att effektivisera äldreomsorgen.

Fru talman! Vänsterpartiet håller för en gångs skull med regeringen om problembilden inom äldreomsorgen vad gäller den bristande kompetensförsörjningen, men vi håller inte med om regeringens förslag om välfärdsteknik som akut lösning.

Det är desto viktigare att säkerställa att det finns tillräckligt med personal inom äldreomsorgen. Det har varit akut under lång tid, men i dag är behovet mer skriande än någonsin. För att få en jämlik äldreomsorg behöver kommunerna tillföras tillräckliga statsbidrag, och arbetsvillkoren och arbetsmiljön för äldreomsorgens personal ska förbättras så att kommunsektorn kan lyckas med sin personalförsörjning. Centralt i detta sammanhang är högre löner, heltid som norm, ökad personaltäthet och yrkesutveckling. Det är akut.

Under decennier har den svenska välfärden fått stå tillbaka, och med den nuvarande kostnadskrisen är situationen akut. SKR:s bedömning för 2024 är att kommuner och regioner får ett underskott på totalt 28 miljarder kronor, varav 22 miljarder kronor för regionerna och 6 miljarder kronor för kommunerna. Det behövs alltså minst 28 miljarder för att undvika nedskärningar.

I budgetpropositionen för 2023 valde regeringen att inte kompensera kommunsektorn för de stigande kostnaderna. Detta har resulterat i stora sparbeting runt om i landet. Regeringen riskerar nu att upprepa misstaget från förra året genom att, i alla fall i ett förslag, tillföra en bråkdel av de pengar som saknas för 2024. Regeringen och Sverigedemokraterna skjuter bara till 10 miljarder i generella statsbidrag.

Vänsterpartiet vill satsa 30 miljarder i generella statsbidrag för att inte bara behålla dagens kvalitet utan även höja den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Det är inte på grund av avsaknad av teknisk utrustning eller att personalen inte har kompetens i digital teknik som äldreomsorgen befinner sig i en kris där omsorgspersonal lämnar sin plats eller där våra äldre inte får den omsorg de har rätt till enligt lagen, utan det är på grund av nedskärningar.

Välfärdsteknik ska användas i de fall den gör omsorgen bättre för den enskilde, inte för att kompensera för personalbrist eller personalens bristande kompetens. Personal kan däremot kompletteras med digital teknik om det förbättrar och stärker omsorgen samt om det är något som den enskilde välkomnar.

Den fundamentala skillnaden mellan dessa två principer - kompensera eller komplettera - behöver därför säkerställas och den senare ges företräde. Teknisk utrustning kan absolut användas för att hjälpa befintlig personal, men det måste alltså finnas personal.

Personalen inom äldreomsorgen slutar på grund av nedskärningskrisen, de dåliga arbetsvillkoren och arbetsmiljön. Det saknas dessutom evidens för att välfärdstekniska lösningar är den bästa insatsen. Att ha tillgång till utbildad närvarande personal finns det däremot evidens för.

Jag vill lyfta fram en särskild grupp som kommer att vara väldigt utsatt för regeringens lagförslag, nämligen äldre med kognitiv svikt, till exempel demens, och nedsatt beslutsförmåga. De har ett stort behov av personliga relationer, vård och omsorg med hög kontinuitet och ett mellanmänskligt bemötande.

Att avgöra när en person helt saknar beslutsförmåga och inte kan ge samtycke är en komplex situation, och det är omöjligt att klargöra vid ett enstaka eller några tillfällen. Detta gäller inte minst de individer vars verklighetsuppfattning är under ständig förändring. För dem måste vården och omsorgen vara extremt anpassningsbar och situationsberoende. Behovet av trygghet genom mänskliga relationer är därför stort.

Teknik kommer inte att vara lösningen på gruppens sjukdomsproblematik. Det skulle till och med kunna leda till en farlig utveckling där välfärdsteknik ersätter mänskliga relationer utifrån ekonomiska incitament och utan individuell behovsprövning.

Enligt detta förslag finns inte heller möjlighet att överpröva och överklaga beslut. Det kan leda till en rättsosäker situation likvärdig det omyndigförklarande som Sverige, tack gode Gud, inte längre tillämpar.

Efter över ett år vid makten är regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar tydliga. De prioriterar skattesänkningar för och bidrag till de rika. Digital teknik och effektiviseringar ska ersätta personal inom välfärden. De säger till kommunerna och regionerna att de ska ta sitt eget ansvar och höja kommunala och regionala skatter eller använda reserverna för att kompensera för detta. Märkliga inflationsdrivande förslag som billigare plastpåsar och sänkt skatt på snus vill de också prioritera.

Detta gör regeringen medan de beskyller den så kallade invandraren för att ha orsakat samhällsproblem som regeringen faktiskt har skapat genom nedskärningar, privatiseringar och politiska bortprioriteringar av samhällets mest marginaliserade.

Fru talman! Vänsterpartiet anser att den svenska äldreomsorgen behöver återgå till att styras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård och omsorg efter behov. De nyliberala dogmerna måste mönstras ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Vänsterpartiet anser vidare att resurserna måste följa de ökande behoven. Det är dags för regeringen att göra sin hemläxa, kavla upp ärmarna och arbeta lika hårt som våra undersköterskor, vårdbiträden, måltidspersonal och lokalvårdare gör varje dag och kväll och som våra äldre som bor på äldreboendena eller får hemtjänst har gjort under hela sin arbetsföra ålder.

Jag yrkar därför bifall till reservation 2 från Vänsterpartiet. Där säger vi att regeringen bör återkomma med förslag som säkerställer att ökad användning av välfärdsteknik inte ska användas för att kompensera för brister i bemanning eller personalens kompetens.

Fru talman! I dag debatterar vi välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Det är på tiden. Inte helt förvånande ligger riksdagen flera steg efter den verklighet som kommunerna redan befinner sig i. Det vi gör nu är helt enkelt att anpassa kartan efter terrängen.

Under de senaste tio åren har allt fler tekniska och digitala lösningar börjat användas inom svensk äldreomsorg. Det underlättar för personalen, det ökar den enskildes självbestämmande och det stärker i många fall den personliga integriteten. Samtidigt gäller det förstås att hålla koll på utvecklingen och bevaka den enskildes rättigheter i sammanhanget.

Vad är det då för teknik vi pratar om? Jo, den inbegriper en rad olika saker. Det kan handla om digitala nycklar eller digitala nyckelskåp som, framför allt nattetid, underlättar för hemtjänstpersonalen som gör hembesök hos omsorgstagare. På många ställen använder personalen sin mobiltelefon för att låsa upp ett nyckelskåp vid dörren. På det viset kan de enkelt ta sig in i bostaden. Den formen av teknik underlättar för hemtjänstpersonalen men ökar också tryggheten för den enskilde, som vet att nycklarna till bostaden inte florerar runt på olika platser med risk att försvinna eller kopieras.

Vidare kan det handla om trygghetskameror hemma hos en enskild omsorgstagare där man i förväg kommit överens om när och hur personalen får använda kameran. Det kan handla om tillsyn på natten en eller ett par gånger utan att någon behöver låsa upp dörren och gå in i bostaden med risk för att störa den enskilde och göra ett ännu större intrång i den enskildes integritet. Samtidigt får personalen mer tid över till den som verkligen har behov av hjälp under natten, kanske med vändning eller att gå på toaletten.

Inne på ett äldreboende är det mer sannolikt att man använder trygghetssensorer än kameror. Beroende på hur man valt att använda sensorerna kan det innebära att personalen får indikationer om att någon klivit ur sin säng mitt i natten eller att någon blivit kvar inne på toaletten för länge. I stället för att störa den enskilde kontinuerligt möjliggör tekniken att man går in och stör bara när man får en indikation om att något är fel.

Just det här med att personal inte stör den enskilde under natten har visat sig leda till bättre sömn. Det kan i sin tur leda till mindre medicinering mot sömnproblem, som annars är vanligt bland många äldre. Det blir helt enkelt en vinst för både personalen och den enskilde. Allteftersom tekniken blir alltmer utvecklad kommer det också att finnas möjlighet till alltmer precisa och kvalificerade slutsatser om vad en enskild kan ha råkat ut för och om någon har behov av personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Ytterligare exempel på smart teknik är digitala läkemedelsgivare, som hjälper den enskilde att ta sina läkemedel vid rätt tid och i rätt dos. Även detta är något som kan göra tillvaron tryggare för den enskilde och dennes anhöriga samtidigt som personalresurser kan användas där de bättre behövs. Det kan också handla om möjlighet till digital kommunikation mellan den enskilde och omsorgspersonalen. Exempelvis kan en kommunsköterska göra digitala hembesök när det fungerar.

Fru talman! Ibland beskrivs välfärdsteknik som att det handlar om att ersätta personal med kameror, sensorer och datorer. Men det är ett väldigt skevt perspektiv på vad tekniken egentligen går ut på. Tekniken handlar i stället om att personalen ska kunna lägga sin tid på rätt saker. Genom att minska på monotona och rutinmässiga inslag i arbetet ökar man i stället möjligheten att lägga mer tid på omvårdnad och aktiviteter. Det kommer att leda till att det blir mer attraktivt att jobba inom omsorgen och kommer sannolikt att underlätta rekryteringen av ny personal i framtiden.

Välfärdstekniken har också tagits emot väl av många äldre och deras anhöriga. Acceptansen för att modern teknik och digitala lösningar används är stor, men det finns naturligtvis även de som känner oro när det gäller den personliga integriteten. Av just den anledningen är det viktigt med en uppdaterad lagstiftning som tydligare reglerar området.

Välfärdstekniken är tillåten att använda och används, som alla förstår, fullt ut även i dag. Men nu tydliggörs det även i lagstiftningen, och samtidigt anges hur den enskildes personuppgifter får användas. Det innebär i praktiken att man inte får samla in fler uppgifter än nödvändigt och inte heller lagra dem under längre tid än nödvändigt.

Fru talman! Välfärdstekniken har kommit för att stanna. Det är dessutom önskvärt att den byggs ut under kommande år, eftersom det bidrar till trygghet för såväl den enskilde omsorgstagaren som dennes anhöriga och personalen. Syftet med välfärdstekniken ska inte vara att spara på personal utan att nyttja personalen på bästa möjliga sätt, det vill säga till omvårdnad och aktiviteter. Och naturligtvis ska tekniken användas med stor hänsyn till den personliga integriteten.

Svensk äldreomsorg är i stort behov av förbättringar. Det råder det ingen tvekan om. Det visade både Coronakommissionens rapport efter pandemin och Riksrevisionens rapport om hanteringen av lex Sarah- och lex Maria-ärenden. Det finns mycket som behöver åtgärdas inom svensk äldreomsorg. Men en av de bitar som faktiskt kan hjälpa till att göra den bättre är välfärdsteknologin. Den ska vi ta vara på så att den bidrar till ännu bättre äldreomsorg framöver.

Fru talman! I sitt remissvar till utredningen som ligger till grund för det förslag som vi debatterar i dag skriver PRO bland annat:

"Utredningen konstaterar att förslagen syftar till att ''främja användningen av välfärdsteknik vilket kan effektivisera verksamheter genom att antalet arbetstimmar kan minska'' (s. 563). PRO:s inställning är att välfärdsteknik ska användas där den gör omsorgen bättre för den enskilde. Om den också frigör personalresurser som istället kan användas till arbetsuppgifter där det krävs att personal är på plats . så är det utmärkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Vi delar däremot inte utredningens bedömning att välfärdstekniken generellt ska vara ett sätt att minska behovet av personal. De satsningar som hittills gjorts på välfärdsteknikens område ger heller egentligen inget stöd för detta. Tillsyn via kamera eller sensorer leder förvisso till att man kan ha något färre anställda på särskilda boenden och hemtjänsten på natten, men personalen måste alltid ha viss beredskap - inte minst för strulande teknik. Tilltron till tekniken får aldrig tas för intäkt för att minska på personaltätheten i äldreomsorgen eller missunna brukaren den sociala kontakt som omsorgen också innebär för många. Användandet av välfärdsteknik ska alltid utgå ifrån den äldres självbestämmande, välbefinnande och integritet.

Att ta hand om äldre är inget enkelt jobb."

PRO:s remissyttrande beskriver mycket av det som vi försökt fånga i vår motion. Välfärdstekniken innebär många möjligheter till förbättring för äldre som är i behov av omsorg, men också för personal, och detta är vi såklart mycket positiva till. Men tekniken får inte användas för att minska på personal där det egentligen inte är möjligt eller att dra ned på sociala kontakter för den som får omsorgen. Teknikanvändandet måste utgå från behoven hos den äldre.

Fru talman! Den digitala utvecklingen kan användas för att förbättra omsorgen, stärka såväl tryggheten som friheten för den enskilde och successivt erbjuda nya smarta lösningar som förbättrar den enskildes situation. Vi vill dock betona vikten av att förbättringar för den enskilda människan måste vara i centrum, precis som PRO lyfter fram i sitt remissyttrande.

Även Ivo motsätter sig att digital teknik används för att kompensera för brister i bemanningen. Med hänsyn tagen till både den snabba utvecklingen på området och vikten av att ha den äldre i centrum borde synpunkter från organisationer som representerar äldre kontinuerligt inhämtas för att säkerställa att tekniken används på ett positivt sätt.

Miljöpartiet anser att om man inför teknik och frigör tid för personalen borde frågor som minskad ensamhet, sociala aktiviteter och rörelseglädje prioriteras - områden som ofta är eftersatta trots socialtjänstlagens värdegrund. Det bör regeringen tydliggöra på lämpligt sätt.

I sammanhanget vill jag också nämna att Miljöpartiet fortfarande hoppas att Sverige får en äldreomsorgslag inom en snar framtid för att ännu mer betona rättighets- och kvalitetsperspektivet för den enskilde. Eftersom det nyligen under en dragning för socialutskottet i förbigående nämndes att regeringen inte avser att gå vidare med förslaget om en äldreomsorgslag har jag ställt en fråga om detta till ansvariga statsrådet Anna Tenje och hoppas på svar så snart som möjligt.

Fru talman! När det gäller välfärdsteknik är det också viktigt att den enskilde har en reell valmöjlighet. Ett exempel kan vara tillsyn nattetid då ett möjligt val för den enskilde kan vara om hen vill ha tillsyn av en person som är närvarande eller av en kamera med en person vid en skärm. För att valmöjligheten ska finnas i praktiken krävs att den äldre känner att det är en reell valmöjlighet. Om personalen verkar ha ont om tid och är stressad kan det vara svårt att hävda att man vill ha tillsyn av en person för den som helst vill det. Det kan vara svårt att stå på sig när man är i beroendeställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

PRO lyfter fram farhågan om att den enskilde kanske upplever en risk att helt bli utan insats om en person skulle motsätta sig det digitala verktyget. Kommunal lyfter i sitt remissvar fram att de inte tycker att frågan om samtycke är tillräckligt utredd och att den enskilde inte kan anses ha ett frivilligt val om det inte finns andra likvärdiga alternativ till digital teknik. Därför vill de ha en reglering av lagen.

Regeringen pekar på socialtjänstlagens grundprinciper vad gäller utförande av biståndsinsatser och resonerar om varför man inte tycker att regleringar behövs. Vi håller inte med utan menar att den oro som lyfts är adekvat och att lagen därför skulle behöva kompletteras på lämpligt sätt för att säkerställa att den risk som tas upp inte blir en realitet.

Självklart kan en del först känna oro men se stora fördelar efter att ha prövat. Det är dock viktigt att den enskildes valmöjlighet att ta emot digital teknik eller en personligt utförd insats måste vara reell. Vi anser att regeringen i högre grad bör möta den oro som lyfts fram och göra ett förtydligande i lagen eller förarbetet på lämpligt sätt.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vi kristdemokrater vill bygga ett samhälle där människor kan åldras i trygghet och med värdighet. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Det är viktigt att se äldre som en resurs att ta till vara. Att ha ett väl fungerande samspel mellan generationerna är också en viktig beståndsdel, tycker vi kristdemokrater.

Digitala lösningar är en av nycklarna för att klara framtidens demografiska utmaningar inom vården och äldreomsorgen. De äldre har rätt till bra livskvalitet, och medarbetarna inom sektorn ska kunna upprätthålla hållbara arbetssätt. Därför föreslår regeringen en ändring i socialtjänstlagen, som förtydligar möjligheten att använda digital teknik när insatser ges vid hemtjänst eller boende i särskilda boendeformer för äldre.

Den digitala tekniken ska bara få användas utanför den mänskliga kroppen. Exempel på digital teknik är trygghetslarm med gps-funktion och kamera för tillsyn i bostaden.

Regeringen föreslår bland annat ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten för att stärka skyddet av personuppgifter. Det gäller bestämmelser om dataskyddsåtgärder vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Den som beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska samtycka till behandlingen av personuppgifter. Om insatsen medför behandling av personuppgifter som avser närstående ska de också godkänna detta.

Fru talman! Att hitta rätt kompetens är välfärdens största utmaning. På grund av pensionsavgångar och den förutspådda befolkningsutvecklingen beräknar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att 410 000 personer behöver rekryteras fram till 2031. Prognosen visar att antalet personer över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent de kommande åtta åren. Det betyder att äldreomsorgen under samma period behöver öka antalet anställda med drygt 30 procent. Det är svårt att lösa på traditionellt vis, då antalet personer i arbetsför ålder samtidigt ökar med endast 4 procent. Man ska också komma ihåg att det är ett snitt för landet. I vissa kommuner minskar till och med underlaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Det är uppenbart att nya tankesätt måste till. Inom äldreomsorgen har man länge jobbat med den här frågan och vetat att det kommer att saknas personal. Det betyder att man måste börja jobba på andra sätt.

Välfärdsteknik löser inte allt, men det är en viktig del av lösningen. Till exempel en medicinrobot ger förutsättningar för ökad självständighet och trygghet för den äldre brukaren. Den frigör tid för personalen och ger även positiva effekter på miljön genom till exempel minskat resande om det gäller hemsjukvården. En medicinrobot bidrar till brukar- och verksamhetsnytta. Rätt dos i rätt tid ger ökad trygghet och självständighet för individen.

Optimerar vi användningen av resurser inom hemtjänsten blir det en automatiserad funktion som sparar ungefär 400 timmar per vårdtagare och år. Då kan man utnyttja personalen på bästa sätt och lägga fokus på rätt saker. Man kan till exempel avlasta en ansträngd vård och omsorg med tillsyn och monitorering i hemmet.

Fru talman! Välfärdsteknik inom äldreomsorgen får inte ersätta den mänskliga kontakten helt, utan vi måste hitta vägar för att inte ensamheten ska öka. Gemenskapsfrämjande insatser i omsorgen är viktiga, tycker vi kristdemokrater. Det sociala innehållet i äldreomsorgen behöver utvecklas så att de äldres behov av gemenskap kan mötas samtidigt som vi bygger ut välfärdstekniken inom äldreomsorgen.

(Applåder)

Fru talman! "Det är så skönt att få sova hela natten, att slippa bli väckt när nattpatrullen kommer för att titta till en."

Citatet kommer från en person som fick testa nattillsyn med hjälp av kamera. I stället för att hemtjänstpersonalen åkte hem till personen i fråga skedde tillsynen via kamera. Personen och personalen kom överens om när, hur och hur ofta tillsynen skulle ske.

Som årsrik ska man kunna leva livet hela livet, men tyvärr vill inte alltid kroppen och knoppen fungera som man själv vill. Då är det viktigt att man får det stöd man behöver. Hemtjänst och särskilt boende är två insatser som erbjuds. Alla insatser ska bygga på respekt för människors integritet och självbestämmande, och med hjälp av tekniken kan man faktiskt öka såväl integriteten som självbestämmandet.

För det är faktiskt så att hur bra personalen inom hemtjänsten och på det särskilda boendet än är så är det svårt att upprätthålla integriteten helt och hållet när man inte längre klarar sina toalettbesök själv och om man behöver hjälp. Och även om man inte behöver hjälp utan bara någon som väntar utanför dörren om någonting skulle hända påverkar det såklart ens känsla av självständighet.

Med hjälp av tekniken kan man återfå en del av denna självständighet. Kameratekniken har utvecklats så pass mycket att den som väljer att ha en kamera i sin lägenhet på det särskilda boendet kan få den inställd efter just sina önskemål och behov. Till exempel kan den ställas in så att den noterar när du går in på toaletten, och om du inte kommit ut inom ett givet antal minuter kan du ha kommit överens med personalen om att de ska få ett litet pling i mobilen så att de kan komma och titta till dig och se att allting står rätt till. Det innebär ökad självständighet och trygghet för den som är årsrik, och i stället för att vänta utanför toalettdörren kan personalen lägga tid på saker som skapar guldkant, som att sitta ned och samtala, spela ett spel eller ta med någon ut på en promenad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Välfärdstekniken innebär inte bara möjlighet till ökad självständighet och integritet. Det leder också till ökad säkerhet. I går vid lunchtid lade polisen i mitt närområde ut ett meddelande i sociala medier. En kvinna i 80-årsåldern efterlystes. Vid 21-tiden uppdaterades inlägget med att kvinnan var återfunnen. Hon var något frusen men mådde efter omständigheterna bra.

Denna typ av inlägg är tyvärr inte ovanliga. För den med demens som vill ha ett trygghetslarm med gps kan det faktiskt vara skillnaden mellan liv och död om man begett sig ut i kylan och inte hittar hem. Självklart ska det vara frivilligt, men att möjligheten finns är väldigt viktigt.

Även läkemedelsautomater ökar säkerheten inom äldreomsorgen och hjälper stressad personal att säkerställa rätt mängd medicin till rätt person så att fel förebyggs.

Utvecklingen går också väldigt snabbt på det här området. Det finns redan nu forskning och utveckling av teknik som kan fånga upp begynnande tecken på demens. Exempelvis kan man med hjälp av tekniken se om och hur kylskåp och spis används och få hjälp med en påminnelse om man har missat att äta under dagen.

Fru talman! Det är därför bra att regelverket kring välfärdsteknik nu förtydligas i lagstiftningen. Visst kan det vara en del i att möta framtidens bemanningsutmaning, men till lika stor del handlar det om att skapa möjlighet för den som behöver äldreomsorg att styra över det stöd man får och ta del av teknik som gör att man kan förlänga de friska åren och leva livet hela livet. Tekniken löser långt ifrån allt men måste få vara en del av lösningen, som alltid ska vara på den årsrikas egna villkor.

Jag välkomnar också att regelverket utreds för funktionshindersområdet och LSS. I dag har många nytta av exempelvis digitalt stöd för fysisk träning eller aktivering. Dock behöver frågan om hur personer med nedsatt beslutsförmåga ska kunna erbjudas insatser med välfärdsteknik på lika villkor som andra personer belysas rejält. Det är viktigt att man varken fråntas möjligheter eller påtvingas åtgärder.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 november.)