Arbetsplenum - Redovisning av ap-fondernas verksamhet t.o.m. 2022 - 2023-11-15

Herr talman! Vänsterpartiet har i detta ärende ett särskilt yttrande där vi redovisar de förslag som vi tidigare motionerat om för att AP-fondernas innehav ska vara hållbara på riktigt. Vi delar inte regeringens bedömning att fonderna har ansvarsfulla investeringar och att Sjätte AP-fonden och Sjunde AP-fonden har infriat förväntningarna på hållbarhetsarbetet.

Låt mig ge några exempel på de innehav som fonderna har eller har haft i närtid.

AP-fonderna har exempelvis innehav i tre fossilgasprojekt i Cabo Delgado i norra Moçambique. Dessa gasfyndigheter upptäcktes för cirka 20 år sedan. Det är ett av de största fossilgasfynden som har upptäckts i världen, och man började direkt att planera för en stor havsbaserad gasplattform. På fastlandet i närheten av staden Palma byggs även en anläggning för att omvandla gasen till flytande form och en hamn för att kunna exportera gasen. Fossilgasfynden har så klart lockat många utländska företag.

Såväl Första-Fjärde AP-fonden som Sjunde AP-fonden har innehav i företag som ingår i gasprojektet. Tredje AP-fonden, Fjärde AP-fonden och Sjunde AP-fonden investerar både i företag som leder fossilgasprojektet i Cabo Delgado och i deras finansiärer och slutkunder, medan Första AP-fondens och Andra AP-fondens portföljer är begränsade till finansiärerna och slutkunderna. Totalt uppgår AP-fondernas innehav i företag med kopplingar till fossilgasprojektet i Cabo Delgado till över 25 miljarder svenska kronor.

Gasindustrin i Cabo Delgado har varit katastrofal för landet och för dess befolkning. Över 500 familjer, fiskare och jordbrukare, har tvingats bort från sina hem och har förlorat sin försörjning redan innan själva utvinningen startat. Ytterligare omkring 2 000 familjer kan komma att drabbas framöver. I exploateringens spår har svåra väpnade konflikter blossat upp och förvärrats. Över 700 000 människor är på flykt i området, och många har dödats.

Om gasen utvinns kommer det att medföra oåterkalleliga skador på unik och känslig natur, såsom korallrev och mangroveträsk, och medföra stora utsläpp av växthusgaser som driver på den globala uppvärmningen. Moçambique är redan ett av de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna.

AP-fondernas innehav i dessa företag kan inte bedömas som hållbara när det gäller vare sig mänskliga rättigheter eller miljö.

Ett annat exempel är Texaco, ett företag som nu ägs av Chevron. Texaco har bedrivit verksamhet i Ecuador. Där är mark och vattendrag drabbade av oljeutsläpp, och ursprungsbefolkningen som lever där har drabbats av flera svårigheter på grund av att de inte längre kan bada i floden, dricka vattnet eller bruka marken. Flera har också drabbats av sjukdomar. Vatten- och jordprover visar på höga nivåer av tungmetaller, och detta kan kopplas till tusentals fall av cancer, missfall och missbildningar. Enligt organisationen Amazon Watch har de som lever här förlorat 95 procent av sina förfäders marker till följd av föroreningarna. Texacos, det vill säga Chevrons, oljeutsläpp i Ecuador brukar kallas för Amazonas Tjernobyl. Chevron har lämnat Ecuador utan att åtgärda den miljökatastrof man orsakat, trots flera domar i ecuadoriansk domstol.

De flesta AP-fonder har inte längre investeringar i Chevron, men Sjunde AP-fonden har det fortfarande. AP-fonderna brukar försvara sina innehav med att man genom innehavet kan påverka företag i positiv riktning. Jag har tidigare frågat - utan att få svar - hur man genom sitt innehav påverkar till exempel den saudiska diktaturens statliga oljebolag Saudi Aramco, som är världens största fossilbolag och det bolag som har släppt ut mest koldioxid genom historien. Jag undrar nu hur man genom sitt innehav i Chevron påverkar Chevron att ta sitt ansvar för Amazonas Tjernobyl och sanera.

Problemet med saneringen är att det skulle gå emot AP-fondernas uppdrag att den ekonomiska avkastningen går före hållbarheten. AP-fondernas vinst blir i detta sammanhang viktigare än att ursprungsbefolkningen i Ecuador ska kunna leva på sin mark och viktigare än att området rensas från olja och tungmetaller.

Gasprojektet i Moçambique, det saudiska oljebolaget Saudi Aramco och Chevron är de investeringar jag har nämnt nu. I tidigare debatter har jag tagit upp andra investeringar som man inte kan betrakta som hållbara.

Herr talman! Jag har inget annat yrkande än utskottet i detta ärende, men frågan om AP-fondernas hållbarhet är för viktig för att man bara ska lägga ärendet till handlingarna. Jag vill därför avsluta med att uppmana AP-fonderna att se över sitt innehav, lyssna på befolkningen i de länder som drabbas av miljökatastrofer och på allvar göra det som man säger sig göra: Ställ krav på företagen, ta fajten med saudiska staten, med Chevron, med företagen bakom gasprojekten och med alla andra företag som sysslar med tveksam verksamhet, inte minst med de diktaturer där fonderna har statsobligationer!

Våra pensionspengar borde investeras i hållbar utveckling och inte i miljökatastrofer och diktaturer.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut om att lägga skrivelsen om AP-fondernas verksamhet under 2022 - som vi nu diskuterar - till handlingarna.

Det är i detta sammanhang viktigt att påminna sig om att AP-fondernas uppdrag är att förvalta fondmedel för alla Sveriges löntagare och att bidra med största möjliga nytta till pensionssystemet - inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet. Denna förvaltning ska ta sin utgångspunkt i hög avkastning, långsiktighet och trygghet för att värna våra löntagares pensioner.

Det finns få andra politiska reformer eller system som är så viktiga för den sociala hållbarheten i Sverige som att vi har ett offentligt åtagande kring pensioner som fungerar. Många andra länder som inte har denna typ av system men som likväl spenderar och lägger skattepengar på pensioner behöver avsätta upp till en fjärdedel av alla de pengar de tar in från skattebetalarna till pensioner.

Här har vi i stället ett fondsystem som kan gå in och täcka upp och bidra med det. Vi kan alltså lägga våra skattepengar på mycket annat också. Det är väldigt värdefullt. Sedan fyrtiotalisterna började gå i pension har intäkterna från pensionsavgifter nämligen minskat kraftigt, samtidigt som utgifterna har ökat. Därför är det helt avgörande att vi har dessa buffertfonder.

Det övergripande målet behöver fortsatt vara hög avkastning till låg risk för att trygga höga pensioner för våra pensionärer i dag, i morgon och under lång tid framöver.

Fonderna bör inte ha näringspolitiska mål, anser vi, utan ska ta hänsyn till miljö och etik i sin placeringsverksamhet. Det bör vara fonderna själva som sätter upp mer specifika mål, så som de gör i dag. Dessa mål kan och ska få variera eftersom fonderna har valt olika fokusområden och inriktningar. Att verksamheterna får se ut på olika sätt och är självständiga från varandra är också ett sätt att minimera risken för oss alla. Annars kunde vi ha alla i en och samma fond.

Under 2022 uppgick resultatet från våra buffertfonder till -160 miljarder kronor efter kostnader. Man har ändå kunnat bidra med cirka 19 miljarder till pensionssystemet, därför att man har gått med vinst under majoriteten av de år som vi har haft detta system. Under förra årets verksamhetsår, alltså 2021, gjorde man rekordvinster - 20 procent, bara för att ta ett exempel.

Med detta vill jag tacka AP-fonderna för deras verksamhet.

Herr talman! Jag vill passa på nu när Ida Drougge valde att göra ett inlägg. Jag märkte att ledamoten har tittat lite grann på vår motion och att hon svarade på saker som jag inte nämnde.

Jag vill börja med att uppmana alla som lyssnar och även ledamoten Ida Drougge att googla på Chevron och Ecuador och titta på de bilder som dyker upp. Det är oljeutsläpp som bara ligger där och som gör att urinvånarna i regionen inte kan leva där.

För ett par veckor sedan träffade jag två representanter för en organisation som jag tror har 30 000 medlemmar och som jobbar för att området i Ecuador ska saneras. De frågade hur de ska kunna förklara för sina barn att de inte får bada i floden därför att det är livsfarligt. De pratade naturligtvis om mycket annat också, och det var detta som gjorde att jag beslutade mig för att gå upp i denna debatt och berätta vad det är för företag som svenska AP-fonder har innehav i.

Man säger att det viktigaste är att värna svenska pensioner. Jag håller med om att det är viktigt att värna våra pensioner och att ha så hög avkastning som möjligt, men detta måste ske utan att människor i andra länder drabbas av miljöförstöring, drivs från sina hem och så vidare. Min fråga till ledamoten är därför: Är det verkligen rätt att svenska pensionspengar ska gå till miljöförstöring och till att fördriva människor från deras hem?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är rätt att det inte är politiken som ska fatta beslut om placeringar. Det är rätt att det är våra självständiga fonder som ska göra den typen av bedömningar och avvägningar. Det är också rätt att fonderna ska granskas och ifrågasättas och att fonderna utvecklar sin resultatrapportering.

Det är i dag svårt att få en samlad bild av resultaten inom hållbarhetsområdet, exempelvis, och därför behöver fonderna utveckla den typen av rapportering. De behöver säkert också ändra sina placeringar och göra mycket förändringar, men jag anser inte att det är vi i politiken som via ändrade placeringsmål ska göra den typen av bedömningar.

Det här är viktigt, för även om politiken kan vara långsam ibland och man kan tycka att den tar alltför lång tid är opinionen ibland ryckig, även om jag på intet sätt menar att det är så i det fall som Ilona tar upp. Vi kan ta kärnkraften som exempel, eller biogas eller andra teknikslag som kan öka vår hållbarhet. Där kan det vara ryckigt i opinionen, och därför bör det inte vara politiken utan fonderna själva som baserar besluten på dem.

Herr talman! Tack, Ida Drougge, för svaret! Jag reagerar lite grann på det där med att riksdagen inte ska bestämma över placeringar. Det stämmer att det är fonderna själva som beslutar om placeringarna, men riksdagen har fattat beslut om vissa riktlinjer, till exempel att placeringarna ska vara miljömässigt hållbara, eller hållbara, men att det inte får gå ut över lönsamheten.

Vi ser hur fonderna tolkar detta lite olika. Vissa fonder har avvecklat hela sitt innehav i fossil industri, förutom då man stöder finansiärer. Man har avvecklat dem som utvinner. Andra fonder behåller sitt innehav därför att de menar att de kan gå in och påverka.

Nu har jag två följdfrågor. Den ena är det som jag har ställt frågor om: På vilket sätt påverkar våra svenska AP-fonder det saudiarabiska företaget Chevron och de diktaturer som de finansierar med statsobligationer? På vilket sätt påverkar våra AP-fonder för att det ska bli bättre? Det är väldigt svårt att få svar på detta från AP-fonderna, men ledamoten kanske har ett svar.

Eftersom det är riksdagen som sätter målen och ramarna för våra fonder har riksdagen möjlighet att påverka vilken typ av placeringar man kan och får göra. Min andra fråga till ledamoten är därför: Är ledamoten beredd att diskutera formerna och ramarna för AP-fonderna?

Herr talman! Jag har inte tillgång till några andra källor än vad ledamoten själv har.

Skälet till att jag ville påpeka att det inte ska vara riksdagen som styr fondernas placeringar är att ledamoten ställde frågor om konkreta placeringar. Det var med anledning av detta som jag gav mitt svar.

Att fonderna kan göra och gör olika tolkningar behöver ses i ljuset av att fonderna har olika fokusområden och har olika mer detaljerade mål för hur de ska nå dessa mål, och de kan nås på olika sätt. Beroende på vilken kompetens man själv har i sin förvaltning och vilka mätinstrument man använder och har tillgång till kan man också påverka de olika aktörer som man investerar i i olika stor utsträckning. Och då måste fonderna få göra olika val.

Jag tycker att det i sig inte är särskilt konstigt eller ens felaktigt, utan det är naturligt och också ett motiv till att vi har olika fonder och inte en. Hade vi haft färre fonder hade vi kunnat ha en lägre förvaltningskostnad, vilket hade varit effektivt. Men nu har vi valt att inte ha det, och det är bland annat för att man ska kunna ha olika fokusområden, agera på olika sätt, sprida risker och ha självständighet.

Jag hoppas att detta till en del i alla fall var svar på frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)