Interpellationssvar - Styrningen av vattenfall ab - 2023-11-07

Fru talman! Fredrik Olovsson har frågat mig hur jag säkerställer att styrningen av Vattenfall är förenlig med ägarpolicy och bolagsstyrningsmodell.

Bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen. I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet.

I Tidöavtalet finns en överenskommelse om att Vattenfall AB ska styras enligt gängse principer för statens ägarstyrning. Det innebär bland annat att bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ där aktieägaren formellt utövar sitt inflytande. Finansministern har regeringens bemyndigande att företräda staten som aktieägare vid bolagsstämmor i Vattenfall AB. Att Vattenfall AB ska styras enligt gängse principer för statens ägarstyrning värnas i de rutiner och den ordning som gäller för bolagsförvaltningen i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret!

Vattenfall är ett företag med stor betydelse för omställningen av Sverige. Som nätägare och som en stor elproducent har bolaget en helt central roll i elektrifieringen av industriella processer och av transporterna i Sverige, men också faktiskt i många andra europeiska länder. Vattenfall representerar dessutom väldigt stora ekonomiska värden för staten och därmed i förlängningen också för de svenska medborgarna.

Jag påpekar i interpellationen att utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning bör vara just ägarpolicyn och den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär, som finansministern underströk här, att bolag som ägs av staten egentligen styrs på samma sätt som privatägda bolag, med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrelsens ansvar är väldigt viktigt för organisationen och förvaltningen av angelägenheterna i bolaget och att det blir styrelsens ansvar att fastställa mål och strategier för bolagets verksamhet, medan bolagets ledning har ansvar för den operationella driften.

Svaret från finansministern är i grunden väldigt förtroendeingivande. I princip verkar vi vara helt överens om hur ägarstyrningen ska se ut. Problemet är bara att ministern inte riktigt förklarar det som jag också tar upp i interpellationen, nämligen att man har skapat en styrgrupp för företaget som inte bara består av statsråd, utan också av representanter för ett parti utanför regeringen - Sverigedemokraterna. Hur detta påverkar styrningen av bolaget sägs det ingenting om i svaret.

Sverigedemokraterna har genom sin talesperson i riksdagen i de här frågorna varit väldigt tydliga med att de inte alls ser på den statliga bolagsstyrningen på det sätt som finansministern redovisade - tvärtom, faktiskt. Partiet vill aktivt sätta munkavle på bolaget, och de vill detaljreglera hur bolaget ska kommunicera. Framför allt handlar det om att Vattenfall inte ska få prata om vindkraft i positiva ordalag. Partiordföranden Jimmie Åkesson har också synpunkter på vem som ska vara verkställande direktör i bolaget - eller framför allt vem som inte ska vara verkställande direktör.

Frågan är hur detta rimmar med Elisabeth Svantessons sätt att se på styrningen av Vattenfall. Jag utgår från att dessa synpunkter inte bara har förts fram medialt utan att de också drivs i den grupp som Sverigedemokraterna numera ingår i. Det väcker några frågor som jag tänker ställa.

Har de synpunkter som Sverigedemokraterna har drivit aktivt och publikt också förts fram i regeringens ägardialog med Vattenfall? Har vd-frågan på något sätt diskuterats med styrelsen eller varit en fråga för blivande ledamöter i det valberedningsarbete som Regeringskansliet har inför stämma? Har regeringen framfört några krav på hur bolaget ska kommunicera kring olika kraftslag, så som näringsutskottets ordförande har krävt?

Detta är frågor som jag menar behöver besvaras av finansministern, som ju - statsrådsgrupp eller inte - precis som hon just sa har det yttersta ansvaret för bolagsstyrningen i regeringen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för interpellationen! Jag skulle kunna svara kort och gott. Jag ska svara något längre. Frågan handlade om hur jag säkrar att bolaget styrs enligt gängse principer. Jo, genom att jag styr genom gängse principer och regler. Regeringen gör det. Som ägarminister är jag ansvarig för statens bolag, och vi styr helt enkelt enligt gängse principer.

Fredrik Olovsson vet mycket väl att man också kan ha en diskussion mellan regeringspartier och andra partier om hur man vill se till exempel kärnkraft i Sverige på olika sätt. Att Vattenfall ska spela en roll i detta är ingen hemlighet. Vi talar om det här och nu, och vi talar om det på andra sätt. Men fortfarande är det så att styrningen av Vattenfall sköts av mig som ägarminister.

Självklart kan jag diskutera med andra partier och även Fredrik Olovsson - jag tar gärna en kaffe på Finansdepartementet och diskuterar Vattenfalls uppdrag framöver, om han har några bra inspel till detta. Men det är fortfarande jag som ägarminister som ansvarar för styrningen, och vi styr helt och hållet enligt gängse principer. När det gäller ägaren, det vill säga staten, skattebetalarna, eller riksdagen, är det också så att finns det en majoritet i Sveriges riksdag för kärnkraft. Det är i grunden bra. Det tror jag att väldigt många väljare, även de som röstade på Fredrik Olovssons parti, tycker är bra.

Vi vill se mer kärnkraft i Sverige på olika sätt, och Vattenfall kan och kommer absolut att spela en roll i detta. De har redan påbörjat den resan väldigt tydligt sedan det blev maktskifte i Sverige för ett år sedan. Det är både jag och säkert en del av Fredrik Olovssons egna väljare som sagt var ganska glada för.

Frågan var, summa summarum, vem det är som styr. Det är vi som styr enligt gängse principer med ägardialoger. Fredrik Olovsson vet precis hur detta går till. Självklart diskuterar vi i regeringen mellan våra partier hur detta bolag och andra bolag fungerar och om saker kan fungera bättre. Men det var Finansdepartementet som till exempel såg till att byta ut två styrelseledamöter i Vattenfalls styrelse, och det gjordes enligt helt vanliga gängse principer.

Fru talman! Det låter återigen som att finansministern och jag är överens om hur Vattenfall bör styras. Det är i så fall väldigt betryggande att de propåer som förs fram av Sverigedemokraterna i de frågor som jag lyfte inte får någon betydelse för styrningen av bolaget. Det får väl i stället skrivas upp på SD:s vanliga konto för att skrämma upp vd:ar eller myndighetschefer för att i största allmänhet få utlopp för den typ av politik eller inriktning som de vill se.

Både när det handlar om myndighetschefer och vd:ar för bolag tror jag att det är viktigt att ägaren, regeringen, ställer upp för dem i ett sådant här läge.

Men det är förstås inte bara Sverigedemokraterna som för fram olika synpunkter om hur frågor ska skötas som kanske framför allt är styrelsens och ledningens arbete. När det gäller investeringarna i kärnkraft påbörjade, som finansministern sa, Vattenfall en förstudie om möjligheten att bygga ny kärnkraft. Detta gjorde de till och med före valet, sommaren 2022.

Däremot har statsrådet i regeringen inte alls nöjt sig med den processen. Där har man ganska detaljerade uppfattningar om hur man tycker att detta ska tas vidare. Statsministern verkar till och med ha bestämt sig för i vilket land man ska köpa reaktorer. Jag har förstått att man i Elyséepalatset har nämnt att franska reaktorer kunde vara intressant. Detta har till och med slutat med att Vattenfall har fått påringningar om att det väl är dags att teckna avtal nu.

Energiministern öppnade för en hårdare styrning bara häromdagen. Frågan är då vad en hårdare styrning egentligen innebär. Och arbetsmarknadsministern, som heller inte ingår i den här statsrådsgruppen, har exempelvis framfört att det bör vara just stora reaktorer. Hur mycket effekt har han inte sagt, men de bör vara stora i alla fall. Detta är frågeställningar som väl normalt ändå hanteras av ett bolag.

Däremot har arbetsmarknadsministern lyft fram frågan om ett samhällsuppdrag för bolaget. Det är trots allt något som kan ingå i regeringens styrning av ett statligt bolag. Då är frågan snarare om det pågår något sådant arbete på Finansdepartementet eller om den frågan diskuteras i statsrådsgruppen. Jag undrar förstås om det skulle vara möjligt att ge några indikationer om hur ett sådant uppdrag skulle kunna se ut och finansieras.

Det sista, finansieringen, är viktigt inte minst i ett läge där det handlar om investeringar på många tiotals eller kanske hundratals miljarder kronor. Samtidigt är det ett bolag som är beroende av finansiering på kapitalmarknaden och därmed har mycket att vinna på att drivas affärsmässigt men också mycket att förlora på att hamna i ett läge där man tvingas följa politiska direktiv som riskerar bolagets ekonomiska ställning och därmed i grunden också påverkar långivarnas bild av Vattenfall.

Jag tror att det är viktigt att finansministern är oerhört klar och tydlig i sitt budskap i dessa frågor.

Fru talman! Jag tackar återigen för frågorna och diskussionen.

Vi kan börja med kärnkraften som sådan. Det är viktigt för våra fyra partier att vi kommer igång med processer, vilket vi gör, för att få till ny kärnkraft i Sverige. Detta kommer att krävas för att elektrifiera så att vi får ned utsläppen. Detta är en del i den grundläggande energipolitik som vi gick till val på: att tillsammans med vind, vatten och sol nu också satsa på kärnkraft i större skala.

I detta arbete är Vattenfall ett bolag som redan i dag driver kärnkraftverk och som nu planerar för fler. Kärnkraftsfrågan handlar dock om mycket mer än Vattenfall, och detta tycker jag är viktigt att poängtera. Det handlar om att ge förutsättningar för kärnkraft i Sverige, självfallet också för andra aktörer, och det handlar om att förändra tillståndsprövningar, ändra lagen så att man kan bygga på fler ställen och så vidare. Allt detta är otroligt viktigt för att få på plats kärnkraft. Det är även ekonomiska modeller, precis som Fredrik Olovsson lyfte fram.

När det gäller vad som pågår i Regeringskansliet vet Fredrik Olovsson att jag inte kommer att berätta om allt som pågår där. Det är dock ingen hemlighet att vi nu arbetar med en färdplan för kärnkraft, eller ett kärnkraftsprogram, om man vill kalla det så, där vi i våra partier tillsammans tar upp de delar som Fredrik Olovsson lyft fram på ett mycket angenämt och bra sätt, det vill säga att man måste tänka igenom helheten, alltifrån hur finansieringsmodeller ska se ut till de legala hinder som måste rivas för att kärnkraft ska komma på plats.

Som Fredrik Olovsson inledde med är Vattenfall ett stort och framgångsrikt bolag med stora värden. Det är ett av de största energibolagen i hela EU, och det är självfallet enormt viktigt för mig och regeringen som ägarminister att vi styr bolaget på ett professionellt sätt.

Jag vet inte om denna interpellationsdebatt har väckts av någon tanke om att jag inte sköter den uppgiften som sig bör, men jag vill understryka att detta bolag, tillsammans med många andra bolag, är viktigt för mig och att vi självfallet är professionella i vår styrning och vår relation till bolaget. Utifrån mitt perspektiv gör jag detta så gott det bara går, även om man inte ska sätta betyg på sig själv. Jag kan också säga att jag är väldigt noga med att styra enligt gängse principer.

Att det finns partier i riksdagen och regeringen men också i regeringsunderlaget som har ett stort engagemang i dessa frågor är i grunden bra. Tänk om vi hade haft denna debatt om vilken typ av kärnkraftsreaktorer som skulle behövas i Sverige och så vidare för tio år sedan. Det hade varit jättebra. Då hade vi kanske haft det lättare både att få ned utsläppen och att ha mer fungerande energisystem.

Med detta sagt: Engagemanget är stort, och bolaget styrs enligt gängse principer.

Fru talman! Interpellationen har väckts därför att det är ett viktigt bolag, att det är viktigt att det sköts professionellt och att det finns frågetecken åtminstone om hur partier i regeringsunderlaget hanterar frågan och vilken påverkan detta får på bolaget. Det är därför frågan har ställts. Nu säger finansministern att det inte har så stor betydelse vad man har sagt offentligt, och detta tycker jag i så fall är väldigt bra.

Osäkerhet om finansieringsfrågor som rör Vattenfall tror jag dessutom inte är någon liten fråga. Om det råder osäkerhet eller oklarhet där under lång tid är detta i sig dåligt för bolaget, och därför är det viktigt att finansministern är tydlig och rak i sin kommunikation om dessa frågor.

Eftersom det är av stor betydelse att sköta Vattenfall och styrningen av bolaget väl kommer vi naturligtvis att återkomma till detta många gånger framöver. Vi kommer att följa hur bolaget förvaltas, precis som med alla de andra bolagen.

Jag tror själv att finansministern skulle ha mycket att vinna på att skrota den ryggsäck som hon har fått i styrgruppen till bolaget. Den hjälper inte riktigt till utan gör snarare att saker blir mer otydliga och osäkra. Vi får säkert anledning att återkomma till detta längre fram, kanske över den där koppen kaffe på Finansdepartementet.

Fru talman! Jag tackar för goda råd och medskick. Jag tar kommunikationstipset att vara rak och tydlig med mig. Jag försöker vara det i all politisk kommunikation, men det kan säkert förbättras. Den där koppen kaffe får vi absolut återkomma till.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.