Arbetsplenum - Ändring i skatteavtalet mellan sverige och tyskland - 2023-10-25

Fru talman! I en tid av skjutningar, krig och klimatoro inser jag att skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland kanske inte ligger "top of mind" för de flesta vare sig här i kammaren eller i Sverige. I så måtto är den här debatten om ett uppdaterat skatteavtal ingen kioskvältare. Jag vet det. Samtidigt tycker jag att frågan inte är oväsentlig.

Det är glädjande att ett enigt utskott har ställt sig bakom regeringens förslag till protokoll om ändring i avtalet mellan Sverige och Tyskland för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Det här är ett arbete som började under den tidigare S-ledda regeringen och nu avslutas under den SD-ledda regeringen. I grunden handlar det om att uppdatera gällande regler. Enigheten innebär också att skatteutskottet har ställt sig bakom regeringens förslag om att anta en lag om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tyskland.

Det som är nytt och viktigt i denna uppdatering är arbetet mot internationell skatteflykt. I detta skatteavtal införs regelverk om nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för det så kallade BEPS-projektet. För den som inte är bekant med BEPS är det OECD:s arbete mot bland annat skatteflykt och avancerad skatteplanering.

Därför framgår det allt tydligare i denna uppdatering att avtalet inte syftar till att skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt. Det är inte en oviktig fråga. OECD bedömer att någonstans mellan 5 och 10 procent av de globala skatteintäkterna försvinner i avancerad skatteplanering.

I den årliga rapporten från Skatteverket konstaterade man 2021 att det totala skattefelet beräknas - det är så klart uppskattningar - till upp till 30, 40 eller 50 miljarder svenska kronor. Det är gigantiska summor. Det motsvarar till exempel hela Polismyndigheten, bara för att säga någonting om hur stort skatteundandragandet är.

Vi socialdemokrater prioriterar kampen mot skatteflykt. Tyvärr uppfattar vi att regeringen inte alltid gör det. Bland annat har man just tagit bort kravet att Skatteverket årligen ska rapportera om hur stort skattefelet faktiskt är.

I ljuset av detta tror jag att alla förstår att dessa skatteavtal tecknas för att förhindra att medborgare ska behöva betala skatt i två länder. Men de tecknas också för att förhindra just skatteflykt. Det perspektivet blir väldigt viktigt nu när vi talar om skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland.

Vi socialdemokrater menar att vi kan se ett mönster. Vi kan se att regeringen och regeringsunderlaget säger att det är viktigt att prioritera kampen mot skatteflykt, men i praktiken har man till exempel lagt ned utredningen om den så kallade exitskatten. Det gjorde man i all tysthet i januari i år. Man har, som jag precis nämnde, tagit bort kravet på Skatteverket att rapportera skattefelet varje år. Slutligen minskar resurserna till Skatteverket, eller de ökar i varje fall inte i rimlig utsträckning för att kunna bekämpa skatteflykten.

Vad har då detta att göra med avtalet mellan Sverige och Tyskland, kanske någon säger. Jo, i flera debatter här i Sveriges riksdag har finansministern gett uttryck för att regeringen och regeringsunderlaget vill täppa till den lucka som finns i svensk skattelagstiftning, som ofta kallas för exitskatt. Det vill man göra just med skatteavtal.

Då inställer sig såklart en fråga. Nu håller vi på att uppdatera skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Snart kommer en uppdatering av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Men frågan är: När kommer de andra skatteavtalen, de som är centrala för att kunna täppa till skatteluckorna? Det handlar om ett skatteavtal med Malta eller ett uppdaterat avtal med Cypern. Därom har vi inte hört någonting.

Herr talman! Därför vill jag å Socialdemokraternas vägnar yrka bifall till utskottets förslag i skatteutskottets betänkande 3, eftersom vi ställer oss bakom skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland.

Jag vill också skicka med en fråga till kommande debattörer. Hur tänker regeringen och regeringsunderlaget på riktigt bekämpa skatteflykten? Det är den skatteflykt som finns och som enligt finansministern kan bekämpas i kommande skatteavtal, som vi hittills inte har sett någonting av.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande SkU3.

Ändringar i Sveriges bilaterala skatteavtal är något som löpande passerar genom riksdagen. Men det är sällan det blir någon debatt i dessa ärenden. Avtalen behöver uppdateras successivt, och formellt måste varje uppdatering passera skatteutskottet.

Senast det blev debatt i kammaren gällande skatteavtal var i juni 2021 när Sverige sa upp sina skatteavtal med Portugal och Grekland. Men inte heller då fanns det någon skillnad i sakfrågan mellan de olika partierna i riksdagen.

I betänkande SkU3 konstateras att vårt skatteavtal med Tyskland inte längre ska omfatta arvs- och gåvoskatt, vilket kan tyckas lämpligt eftersom Sverige avskaffade arvs- och gåvoskatt för 19 år sedan. Något som vi skrattade lite åt i utskottet var när vi år 2019 avskaffade ett dubbelbeskattningsavtal med Sovjetunionen, en stat som då inte existerat på 28 år. Det indikerade lite grann att uppdateringen av Sveriges bilaterala skatteavtal kunde betraktas som en aning eftersatt.

Det är också någonting som Riksrevisionen har konstaterat i en rapport från 2010. Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen påtalat det här i riksdagen. Riksrevisionen uppmärksammade den snabbt vikande trenden i arbetet med att hålla de svenska skatteavtalen uppdaterade i förhållande till våra viktigaste konkurrentländer. Riksrevisionen menade att Sverige sackat efter i detta viktiga arbete, vilket på sikt skulle kunna riskera att svenska företag tappar i konkurrenskraft när det gäller internationell verksamhet samt påverka investeringar och lokalisering av viktiga verksamheter både i Sverige och i utlandet på grund av sämre skattemässiga förutsättningar.

Svenskt Näringsliv, som också gjorde en analys av den svenska stocken av bilaterala skatteavtal både 2010 och i en uppföljning 2014, konstaterade samma trend. Det betraktades som väldigt allvarligt eftersom man sett att trenden då hade pågått ända sedan 1998. På den tiden hade Sverige en ledande roll i världen i arbetet med att hålla skatteavtalen på en hög och för vår industri bra nivå. Sedan dess har utvecklingen backat. Det har många gånger påpekats att det måste rättas till.

Svenskt Näringsliv menade i en bedömning att den direkta förlusten för Sverige som nation i form av minskade skatteinbetalningar kunde uppgå till flera miljarder kronor per år på grund av de relativt sämre villkor som Sverige då fick gentemot våra viktigaste konkurrentländer. Det berodde helt enkelt på att vi inte höll ett tillräckligt högt tempo i arbetet med att uppgradera gamla avtal och teckna nya skatteavtal med länder som svensk industri har eller planerar verksamhet i. De nedmonterade insatserna för att uppdatera och utveckla vårt nät av skatteavtal konstaterades därmed vara något ganska påtagligt.

Att vi nu uppdaterar vårt skatteavtal med Tyskland är positivt eftersom Tyskland förra året var vårt näst största exportland och vårt största importland. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner ett protokoll om ändring i avtalen mellan Sverige och Tyskland för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet och på arv och gåva, som jag nämnde tidigare, och för att lämna ömsesidig handräckning vid beskattning.

Det förtydligas att avsikten är att undvika dubbelbeskattning när det gäller skatter på inkomster och på förmögenheter utan att samtidigt skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Det framgår också att parterna önskar att ytterligare utveckla sina ekonomiska förbindelser och utvidga sitt samarbete i skattefrågor. Allt detta överensstämmer i alla väsentliga delar med OECD:s modellavtal.

Propositionen berör också inkomst av rörelse och offentlig tjänst. Samtliga bestämmelser beträffande beskattning av kvarlåtenskap, arv och gåvor upphävs, eftersom detta avskaffades i Sverige år 2005, och det införs bestämmelser om utbyte av upplysningar och bistånd vid indrivning av skatter med mera.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Lång, för ett bra inlägg och en god exposé över vikten av skatteavtalen!

Ledamoten Lång konstaterar att det inte brukar vara debatter om skatteavtal. Samtidigt är det nya tider, ny regering, nytt parlamentariskt underlag och ny parlamentarisk sammansättning. Det känns som att det är en god tid för att förändra saker.

Ledamoten Lång var tydlig med varför det är viktigt med uppdateringar av de bilaterala skatteavtalen. Där är vi helt eniga. Däremot hörde jag inte ett ord till svar på den fråga jag ställde till ledamoten Lång angående exitskatten.

Det är klart att man kan argumentera för att detta är ett skatteavtal som enbart rör Sveriges och Tysklands relationer. Samtidigt befinner vi oss i ett parlamentariskt läge där vi har en SD-ledd regering där vi kan ställa frågor till ministrarna i regeringen. Men det är svårt att få en bild av vad det kanske viktigaste partiet, SD, tycker i vissa frågor.

Det har varit väldigt otydligt hur SD ser på exitskatten. Faktum är att man i dagens Sverige kan komma undan kapitalbeskattning för överskott i mindre företag när man flyttar, och finansministern har gett uttryck för att det är just med den här typen av skatteavtal som man ska komma åt den luckan i svensk lagstiftning. Det vore därför klädsamt om vi kunde få höra hur Sverigedemokraterna ser på det faktum att det i Sverige finns en skattelucka som gör att vissa människor inte behöver betala skatt som alla andra.

Det här tror jag och vi socialdemokrater riskerar att erodera det som är grunden för sammanhållningen i samhället - det som vi behöver så förbaskat väl just nu, i detta läge.

(Applåder)

Herr talman! Under den tid som Sverigedemokraterna har suttit i riksdagen har vi lagt fram en lång rad förslag när det gäller att se till att folk inte kan komma undan att betala skatt och när det gäller att täppa igen alla hål för skatteflykt och skatteundandragande. Det är ett arbete som också pågår i regeringen och som konstateras i skatteavtalet.

Uppdateringen av skatteavtal har kommit igång en del efter att ha varit eftersatt under många år. Avtalen kommer naturligtvis att fortsätta uppdateras; det pågår arbete inom såväl OECD som i regeringen när det gäller uppdateringen av skatteavtalen.

När det gäller Socialdemokraternas höga svansföring i just den här debatten om skatteflykt och annat står det ingenting om det i Socialdemokraternas egen budget. Ni kanske skulle kunna lägga fram några egna förslag om ni anser att de förslag som läggs fram inte är tillräckliga.

Herr talman! Tack, ledamoten Lång, för svaret! Om vi nu ska prata om Socialdemokraternas syn på skatteflykt kan jag säga att vi under många år har arbetat hårt mot detta. När vi satt i regeringen fanns en konkret plan för hur man skulle bekämpa skatteflykten. När vi satt i regeringen hade Skatteverket ett krav på sig att årligen rapportera skattefelet. Det har den SD-ledda regeringen just tagit bort i det senaste regleringsbrevet.

Den S-ledda regeringen utredde en ny exitskatt eftersom det fanns en lucka i svensk lagstiftning. Som en tjuv om natten valde nuvarande regering i januari i år att i all tysthet lägga ned denna utredning.

Vi bekämpar skatteflykt. Skatteflykten är ett hot mot sammanhållningen i Sverige. Skatteavtalen är en väg att komma dit. Men om Sverigedemokraterna på riktigt vill bekämpa problemen med att Sverige saknar en exitskatt behöver ni komma över till den sida som tycker att det är viktigt att bekämpa skatteflykten. Och då behövs en ny exitskatteutredning, för det är helt omöjligt att få till skatteavtal med Cypern och Malta som täpper till denna lucka.

Jag hoppas att jag har fel. Det kommer de närmaste åren att utvisa. Men det finns mycket som tyder på att regeringens plan inte kommer att fungera.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna har precis som Socialdemokraterna välfärdsambitioner. Vi har ambitioner att se till att skatter som ska betalas kommer in. Vi har alltid drivit det väldigt hårt.

Det var under en tidigare socialdemokratisk regering på 90-talet som uppdateringen av skatteavtalen tyvärr blev eftersatt. Men det är mycket glädjande att hela utskottet är överens om att detta är ett arbete som är prioriterat. Självklart ska skatteflykt och skattefusk bekämpas med all kraft.

(Applåder)

Herr talman! Det främsta syftet med skatteavtal mellan två länder är att främja utbytet av varor och tjänster, arbetskraftens rörlighet och kapitalrörelserna genom att undanröja eller lindra effekterna av internationell beskattning.

Sverige är ett exportberoende land; nästan hälften av Sveriges bnp kommer från export av varor och tjänster. Därför är det viktigt att Sverige värnar sitt skatteavtalsnät och ser till att redan befintliga skatteavtal omförhandlas samt att nya skatteavtal undertecknas. Skatteavtalen måste uppmuntra investeringar och skapa så goda konkurrensförhållanden för svensk industri som möjligt. Skatteavtalen är viktiga för att de skapar förutsägbarhet, inte minst för företagens investeringar.

Ett annat viktigt syfte med skatteavtalen är att förhindra internationell skatteflykt. Detta sker genom att avtalen öppnar möjligheter för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter i de avtalsslutande staterna. Oönskad skatteplanering genom otillbörlig användning av skatteavtalen kan förhindras genom särskilda regler mot skatteflykt i skatteavtalen.

I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Jag tänkte först säga att "debatterar" kanske inte är det rätta ordet, men eftersom det blev en lite upphettad debatt vid tidigare anföranden kan man inte längre säga så. Trots att det blev ett replikskifte här nyss har alla partier ställt sig bakom regeringens förslag till protokoll om ändring i avtalet mellan Sverige och Tyskland för att undvika dubbelbeskattning.

En historisk tillbakablick visar att skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland undertecknades för 31 år sedan, i juli 1992. Det införlivades i svensk rätt genom lagen 1992:1193 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tyskland.

Det har hänt en del under de 31 år som förflutit sedan avtalet undertecknades, och därför behövs en uppdatering. Bland annat avskaffades arvs- och gåvoskatten av en enig riksdag 2004. Avskaffandet av arvs- och gåvoskatten var en lyckosam åtgärd som stärkte företagandet och fick entreprenörer och investeringskapital att stanna i Sverige. Arvs- och gåvoskatten var en ytterst skadlig skatt som försvårade generationsskiften i familjeföretag, vilket gjorde att Sverige förlorade både företag och arbetstillfällen och därmed skatteintäkter.

Jag vill understryka att förslaget om avskaffande av arvs- och gåvoskatten lades fram av en socialdemokratisk regering, ledd av Göran Persson. Han var pragmatiker, Göran Persson. Man blir nostalgisk när man tänker på honom och lyssnar på vad som försiggår i kammaren i dag.

Herr talman! En av ändringarna i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland innebär att avtalet inte längre omfattar arvs- och gåvoskatt.

Sedan skatteavtalet undertecknades 1992 har nya minimistandarder på skatteavtalsområdet införts som följd av det så kallade BEPS-projektet, som leddes av OECD och G20-länderna, ett projekt vars syfte var att motverka urholkning av skattebasen och flyttande av vinster. Därför stryks avtalets ingress och ersätts av en ny, där det förtydligas att avtalet inte syftar till att skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt. Vidare uttrycker avtalsparterna i ingressen att de önskar att utveckla sina ekonomiska förbindelser och utveckla samarbetet i skattefrågor.

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland

I protokollet om ändring uppdateras också en rad av skatteavtalets övriga bestämmelser som berör bland annat utbyte av upplysningar, bistånd med indrivning av skatt, inkomst av rörelse, offentlig tjänst, förbud mot diskriminering baserad på medborgarskap, tillämpning av avtalet i vissa fall samt övergångsbestämmelser, detta för att ge svenska företag möjlighet att konkurrera på den tyska marknaden och vice versa samt underlätta för den internationalisering som gagnar alla ekonomier.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)