Interpellationssvar - Snabbhetspremien i föräldraförsäkringen - 2023-09-14

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för en fantastisk begivenhet under riksdagens högtidliga öppnande. Det är en ynnest att få fira demokratin och yttrandefriheten på ett sådant sätt. Tack så mycket för det!

Herr talman! Jag vill också tacka interpellanten för en väldigt välskriven och bra interpellation. Annika Hirvonen har frågat mig om jag avser att förändra snabbhetspremien i föräldraförsäkringen.

Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring som ger förutsättningar för båda föräldrarna att ta ett stort ansvar för omsorgen om barnen och samtidigt förvärvsarbeta.

Hög flexibilitet och förutsebarhet i föräldraförsäkringen är viktigt vid planering av föräldraledigheten. Den så kallade snabbhetspremien innebär att föräldrapenning kan lämnas på en högre nivå baserat på tidigare sjukpenninggrundande inkomst, trots att föräldern till exempel arbetat deltid efter första barnets födelse. För att komma i fråga för snabbhetspremien ska en förälder bli gravid på nytt innan ett barn är ett år och nio månader.

Snabbhetspremien är tänkt att förbättra möjligheten att kombinera arbetsliv och familjeliv samt bibehålla en god ekonomisk situation under småbarnsåren. Viss kritik har riktats mot denna särskilda beräkningsgrund, och förslag om att avskaffa snabbhetspremien har lämnats bland annat i samband med en tidigare översyn av föräldraförsäkringen. Det förslaget bereds för tillfället i Regeringskansliet.

Kvinnors hälsa i samband med graviditet och förlossning är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har för statens räkning ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för år 2023 i syfte att uppnå en mer personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård som är säker och bygger på bästa tillgängliga kunskap. Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett uppdrag att föreslå en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete inom regionerna.

Det är angeläget att underlätta för gravida kvinnor att kunna fortsätta att arbeta i hög utsträckning under graviditeten. De som inte av olika skäl kan arbeta ska ha ett tryggt och förutsebart socialförsäkringsskydd. Utredningen om en översyn av socialförsäkringsskyddet för gravida - ett modernare regelverk (S 2021:10) har lämnat förslag som syftar till att modernisera regelverken för graviditetspenning och sjukpenning vid graviditet samt förbättra kunskapen om risker i arbetsmiljön för gravida. Åtgärderna beräknas få positiva effekter på kvinnors hälsa. Även de förslagen bereds just nu i Regeringskansliet.

Införandet av de så kallade dubbeldagarna i föräldrapenningen har visat sig ha positiva effekter på kvinnors hälsa, i form av bland annat minskad risk för att besöka sjukhus, bättre konvalescens, minskad risk för förlossningskomplikationer samt minskad förskrivning av ångestdämpande läkemedel.

Regeringen anser att föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen mer flexibelt, i syfte att stärka valfriheten och för att öka förutsättningarna att kombinera just det viktiga familjelivet med ett högt arbetskraftsdeltagande. Som ett led i det arbetet håller ett förslag om utökade möjligheter att använda dubbeldagarna på att remissbehandlas, och även det förslaget bereds vidare i Regeringskansliet.

Regeringen har även den 15 juni 2023 beslutat om en lagrådsremiss om en möjlighet att överlåta föräldrapenning. I den lagrådsremissen lämnas förslag som syftar till att underlätta för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningen på ett mer flexibelt sätt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är positivt att regeringen ändå fortsätter att titta på frågan om snabbhetspremien. När snabbhetspremien infördes handlade det om att säkerställa en helt central aspekt av föräldraförsäkringen, nämligen att man har en god ersättningsnivå.

Vi i socialförsäkringsutskottet hade nyligen besök av ett antal forskare som hade studerat sambandet mellan å ena sidan utformningen av föräldraförsäkringen och å andra sidan hälsan hos mammor, pappor och barn. De kunde konstatera att en generös föräldraförsäkring både i längd och i att ha en bra ersättningsnivå är viktig för hälsan.

Man kan tydligt se att en generös föräldraförsäkring förbättrar mammors hälsa och även pappors hälsa. Men man kunde också väldigt tydligt se att just snabbhetspremien har fått oavsiktliga negativa hälsoeffekter. När den infördes gällde den om man fick barn under ännu kortare tid än i dag. Då kunde man behålla sin högre SGI och få en högre ersättning från föräldraförsäkringen.

Man såg hur framför allt svenskfödda kvinnor började föda sina barn i mycket tätare följd. Kvinnorna anpassade sig alltså efter föräldraförsäkringens utformning och snabbhetspremien. På samma sätt var det när man förlängde tiden för skyddet för SGI. Då kunde man se att samma grupp av kvinnor fick längre tid mellan barnens födslar. De anpassade sig återigen efter hur vi politiker, staten, hade utformat föräldraförsäkringen.

Det som forskarna kan säga vad gäller hälsoeffekter behöver tas på stort allvar. De negativa konsekvenserna av täta födslar drabbar både kvinnorna som bär barnen och faktiskt också barnen. Olika förlossningskomplikationer och skador blir vanligare med täta graviditeter, och det ökar risken för missfall och för tidiga födslar. För tidig födsel i sin tur har olika konsekvenser och ökar risken för andra utmaningar för barnen senare i livet.

Mot den bakgrunden är det väldigt viktigt att den här frågan tas på allvar. Å ena sidan behöver vi värna att föräldrar får en god ersättning, det som var avsikten när man införde snabbhetspremien. Å andra sidan tycker jag verkligen att staten ska undvika att påverka kvinnor att föda barn tidigt i följd om det inte ger de bästa förutsättningarna vad gäller hälsa.

Det är självklart alltid upp till var och en när och hur man vill föda barn och om man över huvud taget vill skaffa barn. Men staten bör inte uppmuntra på det sätt som man gör med snabbhetspremien.

Därför undrar jag om Anna Tenje är villig att titta på en förlängning av tiden så att den snarare ligger i linje med vad som är hälsosamt.

Herr talman! Snabbhetspremien, som den ser ut i dag, har gällt sedan 1986. Den gynnar den som går ned i tid eller på annat sätt arbetar mindre mellan de båda barnen.

Denna regel har, precis som ledamoten Hirvonen var inne på, gjort att svenska kvinnor föder barn med tätare intervall än de gjorde förut men också jämfört med kvinnor i andra länder. Regeln har dock än i dag ett syfte, och det är just att kvinnor inte ska ta en alltför stor ekonomisk smäll vid täta födslar.

Med det sagt finns det skäl att problematisera, både kopplat till ekonomin och jämställdheten men framför allt kopplat till hälsan för mamma och barn.

Herr talman! Som statsrådet var inne på har det kommit en hel del intressanta rapporter, från bland andra IFAU, som problematiserar och visar på några av de negativa effekter som snabbhetspremien innebär.

Socialförsäkringsutskottet fick under riksdagens forskningsdag en förhandsvisning av en intressant studie som ännu inte är publicerad. Det blir lite knepigt för statsrådet att ta till sig en studie som ännu inte är publicerad, även om jag tycker att det är en viktig debatt vi har. Det är viktigt att vi tittar på konsekvenserna. Det finns skäl för en analys där man noggrant väger för- och nackdelar.

Statsrådet lyfter också fram viktiga perspektiv kopplade till bland annat mödra- och förlossningsvården - något regeringen redan gör viktiga satsningar på. Det handlar även om regeringens efterlängtade reformer kopplat till både dubbeldagar och mer flexibla möjligheter för föräldrar att överlåta dagar.

Föräldraförsäkringen har länge stått still och inte följt med samhällets utveckling. Som nämnts har snabbhetspremien snart 40 år på nacken. Barnafödandet ser väldigt annorlunda ut i dag. Det finns fortsatt behov av reformer inom föräldraförsäkringen för att ha fokus på arbetslinjen, på barns och kvinnors hälsa och välmående och framför allt på kvinnors möjlighet till självbestämmande. Några av de reformer som regeringen redan har presenterat är viktiga steg i rätt riktning.

Herr talman! Jag kan börja med att konstatera att hur vi konstruerar vårt socialförsäkringssystem och hur vi väljer att hantera våra skatter och våra bidrag har stor påverkan på hur människor agerar.

Om vi väljer att sänka skatten på arbete och göra det mer lönsamt att arbeta - då arbetar vi mer, och fler jobb skapas. Om vi skapar ett bidragssystem där det är mer lönsamt att gå på bidrag än att arbeta - då är effekterna sådana att fler stannar i ett bidragsberoende. Och det är klart att om vi konstruerar ett socialförsäkringssystem, i det här fallet en snabbhetspremie inom föräldraförsäkringen som gör det lönsamt - så får man väl säga - att föda barn tätare blir också effekterna sådana.

Herr talman! Jag vill vara noga med att påpeka att jag delar både ledamoten Hirvonens och ledamoten Högströms synpunkter på kvinnors hälsa. Det är oerhört viktigt att vi ser just till kvinnors hälsa och välbefinnande. Det finns risker med täta graviditeter och förlossningar, och precis som jag nämnde i interpellationssvaret är kvinnors hälsa i samband med graviditet och förlossning en prioriterad fråga för regeringen.

Det arbete som nu har inletts med att skapa en mer personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödravård och förlossningsvård byggd på den bästa tillgängliga kunskapen är just ett sådant viktigt steg som regeringen har tagit. Vi har avsatt 1,6 miljarder kronor i satsningar 2023 och har även aviserat 1,5 miljoner kronor årligen 2024 och 2025.

Ännu ett steg i denna riktning är att Socialstyrelsen nu ska ta fram en nationell plan för förlossningsvården som anger en tydlig inriktning för en utveckling av förlossningsvården som ska inbegripa både vård och förebyggande insatser vid graviditet och förlossning och tiden efter det.

Jag vill dock vara tydlig med att snabbhetspremien i sig inte är något självändamål. För mig är det en självklarhet att vi ska ha en god och tillgänglig vård för alla mammor. Detta arbete är regeringen aktivt med i, precis som jag har nämnt.

På samma sätt är familjens rätt att utifrån sina egna förutsättningar själva planera sin familjebildning en naturlig utgångspunkt för regeringen. Här är det viktigt att vårda redan generösa system och att se till att de är flexibla så att de tillgodoser många olika familjers behov och skapar stora möjligheter.

Förra året föddes för första gången fler barn av mammor som var äldre än 45 år än av kvinnor som var yngre än 19 år - detta enligt statistik från SCB. Det fick mig att haja till ganska rejält. När familjer hamnar i en situation där kvinnor är allt äldre när de skaffar barn kan det såklart få följden att man får fler barn i tätare följd om man är angelägen att få fler barn än ett.

Detta är ett val som man gör själv som kvinna. Jag tror inte att vare sig interpellanten eller någon annan i den här kammaren är speciellt intresserad av att ge sig in i att bestämma en sådan sak. Men om vi har ett system med incitament som uppmuntrar att man föder tätare för att få behålla vissa ekonomiska fördelar är risken, precis som båda ledamöterna har varit inne på, att fler agerar på det viset.

Herr talman! Jag instämmer verkligen i det sista som Anna Tenje var inne på: Naturligtvis ska var och en få välja själv om och när man vill föda barn. Det som blev slående tydligt under forskningsdagen i riksdagen var att beslutstillfällena för snabbhetspremiens införande och förändring verkligen påverkade kvinnors födelsemönster. Jag tycker att det är viktigt att vi politiker tar till oss detta och agerar.

En viktig aspekt som forskarna verkligen betonade var att ersättningsnivån i föräldraförsäkringen är av jättestor betydelse ur ett hälsoperspektiv. En ekonomisk stress blir en börda ovanpå den stora påfrestning det innebär att få ett barn rent fysiskt om du är den som har behövt bära barnet under graviditeten och föda det. Det handlar också om sömnbrist och påfrestningar av olika slag när barnet väl är fött. Den ekonomiska stressen är alltså viktig att ta hänsyn till, och därför diskuterar vi i Miljöpartiet olika lösningar på situationen.

Att enbart ta bort snabbhetspremien kommer att leda till att vissa kvinnor får lägre ersättning jämfört med om den finns kvar. Den utredning som regeringen bereder föreslår ett borttagande. Men man kan ju tänka sig olika alternativ med förlängningar eller andra sätt att kompensera kvinnor som av olika skäl inte har kunnat eller hunnit komma tillbaka till ett heltidsarbete. Graviditet och förlossning kan trots allt innebära konsekvenser också för arbetsförmågan.

Därför ställde jag en fråga i mitt första inlägg. Jag vill ställa den igen, för jag uppfattade inte att jag fick något svar. Överväger regeringen andra alternativ än ett borttagande? Det kan till exempel handla om att man förlänger SGI-skyddet eller på annat sätt kompenserar kvinnor för det ekonomiska bortfall som ett borttagande trots allt skulle innebära - inte för alla kvinnor, men för en del.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för debatten och för kloka inspel, och jag vill också tacka Hirvonen för att hon har lyft frågan.

Precis som statsrådet säger finns det inget självändamål med snabbhetspremien, men det finns skäl till att titta på den generellt. När man ändrar någonting ställer det krav på att man undersöker helheten noggrant. Kommer detta att ha en generellt positiv effekt eller inte? Kommer barnafödandet att förändras med ett borttagande av snabbhetspremien? Alla de här bitarna måste man väga in noggrant när man gör förändringar.

Man kan alltid önska att man hade haft detta facit på 80-talet, när man införde reformen. Men det hade man inte. Innan man tar bort någonting måste man också titta på dagens situation och de konsekvenser det får för barnafödandet och för hur människor planerar sitt föräldraskap.

Detta är såklart ingenting som sker i en handvändning. Det måste ske med noggrannhet. Jag är dock övertygad om att regeringen, särskilt med statsrådet Anna Tenje i spetsen för dessa frågor, kommer att göra kloka överväganden och väga in både familjers möjlighet till självbestämmande, kvinnors och barns hälsa samt målet om ett mer jämställt föräldraskap.

Herr talman! Jag delar både ledamoten Hirvonens och ledamoten Högströms synpunkter helt och fullt. Vi verkar vara ganska ense i denna fråga, vilket jag tror är viktigt och bra. Det är en väldigt komplicerad fråga som inte är helt enkel att lösa. Man behöver ta ett bredare grepp.

Snabbhetspremien är som sagt inget självändamål. Det viktiga är att se till kvinnors hälsa men också deras möjlighet att göra självständiga val i sitt liv. Å andra sidan får de inte hamna i en situation där de halkar efter när det gäller lönen, karriären eller för den delen pensionen. Detta är ingen enkel fråga att lösa.

Ledamoten Hirvonen ställde en direkt fråga till mig: Är jag villig att se över och titta på förlängningen? Jag stänger inga dörrar när det gäller den här frågan. Jag är villig att titta brett på den, och även på övriga förslag som ligger i den tidigare utredningen, i syfte att å ena sidan stärka kvinnors möjlighet att göra självständiga val och å andra sidan stärka jämställdheten och se till att vi får ett mer jämställt uttag.

Jag var inne på det tidigare: Dubbeldagarna, som vi ämnar gå vidare med och utöka, är ett sätt. Man har märkt att utökade möjligheter till dubbeldagar har utnyttjats av både mamman och pappan, eller båda parterna, vilket gör att det blir ett mer jämställt uttag. Det visar sig också att i relationer där man använder sig av dubbeldagarna i högre grad än andra är kvinnorna betydligt mer välmående och deras konvalescens betydligt bättre. Vi ser likartade konsekvenser när det gäller förskrivning av ångestdämpande mediciner. Vi ser även andra fördelar, inte minst en starkare anknytning till, i de flesta fall, pappan.

Det finns många olika reformer man kan arbeta vidare med. Några har vi från regeringens sida redan satt igång. Dem är jag väldigt stolt över. Jag ser också fram emot ett fortsatt gott samarbete här i kammaren mellan oss som drivs av dessa frågor och tycker att det är viktigt att skapa flexibilitet och större möjligheter för barnfamiljerna, att stärka jämställdheten och att samtidigt i alla delar stärka kvinnornas möjligheter att göra självständiga val och dessutom må väl och få en god förlossningsvård.

Herr talman! Jag uppskattar verkligen att statsrådet har en öppenhet och ett intresse för frågan. Jag hoppas också att vi kan fortsätta ha en dialog i de här frågorna, där det är viktigt med långsiktighet och politiskt bred samsyn eftersom detta är stora och viktiga system som ska hålla över tid.

Därför vill jag passa på att ställa ytterligare en följdfråga på statsrådets svar. Statsrådet lyfter där flera aspekter, bland annat frågan om dubbeldagar. När man är föräldraledig tillsammans har kvinnor större möjlighet och tar sig också mer tid att se efter sin egen hälsa och söka vård för olika typer av fysiska eller psykiska besvär som kan vara relaterade till förlossningen, även om det inte måste vara så.

Utifrån det jag kunnat läsa mig till verkar det framför allt handla om den allra första tiden efter att man fött barn. Jag kan själv säga att när jag blev mamma var jag inte redo att klara mig ensam med mitt nyfödda barn efter två veckor. Jag är djupt tacksam för att min dåvarande man var med och delade ansvaret under den första omtumlande tiden. Det har också blivit vanligare i många kretsar att båda föräldrarna stannar hemma i början.

Regeringens förslag ger dock möjlighet att ha dubbeldagar under en lång tid. Jag undrar om man har sett några belägg för att detta har en positiv effekt senare. Jag tänker mig att det är väldigt angeläget att se till att man får mer tid tillsammans precis i början.

Herr talman! Stort tack för den här debatten, vill jag börja med att säga. Jag tycker att den är viktig. Det är väldigt givande att ha denna typ av diskussioner för att kunna flytta fram positionerna än mer när det gäller en modern föräldraförsäkring, men också för att se till att både kvinnors hälsa och jämställdheten stärks.

Det är dock en väldigt komplicerad fråga, och det behövs därmed ett lite bredare beredningsarbete kring dessa viktiga saker. Som vi var inne på tidigare: Hur vi konstruerar våra socialförsäkringssystem, bidragssystem eller för den delen skattesystem får direkt verkan i hur folk agerar. Det är inget konstigt med det, men det är därför viktigt att det blir rätt och riktigt. Innan vi väljer en annan väg och går åt ett annat håll är det viktigt att man har belyst alla delar.

Dubbeldagarna kommer att vara en väldigt viktig reform, och jag är väldigt stolt över att vi har gått fram med de här olika förslagen. När det gäller just uttaget och var man får störst effekt är det så, som jag tror att ledamoten själv implicit säger, att ju tidigare desto bättre.

Nu har vi redan dubbeldagar i vårt system, och då har vi redan en stärkt möjlighet. Nu hoppas jag kunna utöka den möjligheten ytterligare och öka valfriheten, flexibiliteten och möjligheterna för Sveriges alla barnfamiljer. Precis som ledamoten Hirvonen och jag själv insåg när vi blev föräldrar för första gången behövs det hjälp och stöd från den andra partnern, och det leder också till ett ökat och mer jämställt uttag framdeles i flera fall. Framför allt stärker det jämställdheten och ger möjlighet för kvinnor att uppsöka vården, få ett bättre omhändertagande, få en snabbare konvalescens och på så vis kanske också faktiskt bli en bättre mamma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.