Interpellationssvar - Småföretag - 2023-06-21

Herr talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig vilka insatser regeringen och jag planerar för att stötta de små företagen under den pågående krisen. Jag vill börja med att understryka att jag uppskattar den här frågan och det här perspektivet.

Vi är i regeringen väl medvetna om de utmaningar som både hushåll och företag, inte minst små företag, står inför i dag på grund av ett osäkert ekonomiskt läge. Det är ingen tvekan om att coronapandemin, energikrisen och inflationsläget påverkat och påverkar många svenska företag genom bland annat leveransutmaningar, ökade kostnader och vikande efterfrågan. En viktig och prioriterad uppgift för regeringen i det här läget är att lätta på trycket för hushåll och företag utan att elda på inflationen ytterligare.

De höga elpriserna är en viktig orsak till höjt kostnadsläge och pressande omständigheter för såväl hushåll som företag. Regeringen har sedan elkrisens start sjösatt en rad åtgärder för att mildra konsekvenserna för både jobb och företag. Det handlar både om långsiktiga insatser för att stärka energitillgången och om stöd till elintensiva företag för att stötta och underlätta för företagen med anledning av de höga elpriserna under vintern.

Ansökningsperioden för elstödet till elintensiva företag öppnade den 6 mars 2023, och för att göra det möjligt för fler företag att ansöka om stödet har ansökningsperioden nyligen förlängts till den 18 juni 2023. Stödet riktas till företag som har haft en betydande ökning av kostnader för el under perioden oktober-december 2022 jämfört med 2021. Många av dessa företag har fram till elprisuppgången varit livskraftiga samtidigt som de verkar på en global marknad och har små möjligheter att höja priset till sina kunder.

Därtill har regeringen den 8 maj 2023 fattat beslut om reglerna för elstöd till företag och organisationer i elområde 3 och 4. Stödet föreslås uppgå till 50 respektive 79 öre per kilowattimme och beräknas utifrån den el som förbrukades under perioden oktober 2021 till september 2022.

För att minska risken för likviditetsproblem för företag som i grunden är sunda och livskraftiga har möjligheterna för företag att tillfälligt få anstånd med inbetalning av skatt också utökats. Utökningen innebär bland annat att den bortre tidsgränsen för anstånd har flyttats från den 12 februari till den 12 september 2023 och att anstånd får beviljas för redovisningsperioder som infallit under april-juni 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anstånd med inbetalning av avdragen preliminärskatt på lön och arbetsgivaravgifter kan beviljas för högst tolv månader i stället för de nio månader som gällt tidigare. Detsamma gäller moms för företag som redovisar moms månads- eller kvartalsvis. Företag som redovisar moms årsvis får även i fortsättningen skjuta upp två års moms. Vidare har regeringen beslutat om ett extra servicebidrag till dagligvarubutiker i serviceglesa områden på 25 miljoner kronor 2023.

När hushållens marginaler minskar påverkas många små företag genom vikande efterfrågan. De insatser regeringen genomför för att stötta hushållen, såsom elstöd, förväntas också bidra till att hålla efterfrågan uppe i viss mån och därmed gagna även företagen, inte minst i handeln och tjänstesektorn.

Med ny, innovativ och hållbar teknik skapas konkurrensfördelar för svenskt näringsliv och företagande. Regeringen arbetar målmedvetet och aktivt med åtgärder på ett nationellt plan för att förenkla och snabba på tillståndsprocesser och öka takten i energiomställningen. Vi fokuserar på frågor som gör skillnad för företagen och lokalsamhället. Det gäller inte minst det viktiga förenklingsarbetet, där förenklade regelverk och minskade administrativa kostnader kan understödja näringslivets återhämtning.

Sammanfattningsvis instämmer jag helt i att små företag är en viktig motor för Sveriges näringsliv, och regeringen arbetar aktivt för att mildra konsekvenser och långsiktigt stärka svenska företags konkurrenskraft. En av regeringens viktigaste uppgifter den här mandatperioden är att genomföra reformer som ökar produktiviteten och får fler människor i arbete. Det gagnar svenskt näringsliv och svensk ekonomi.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag tror att alla partier är med på att när det går bra för småföretagen går det bra för Sverige. Om de ökar i antal eller stärker sin lönsamhet skapas fler jobb. Detta innebär att om konkurserna ökar bland småföretagen och antalet nya företag som skapas minskar riskerar man väldigt många jobb, framtida utveckling av näringslivet och intäkter exempelvis till kommuner.

För mig känns det som att svaret visar på regeringens passivitet när det gäller att agera i en situation som kräver både kort- och långsiktiga lösningar. Ministern nämnde till exempel hushållens marginaler, och de är i dag mycket små. Det ger effekten att man inte har råd att konsumera som tidigare, och det påverkar såklart småföretagen. Men inget har egentligen gjorts för att hushållen ska kunna få en värdig ekonomi. Ministern nämnde elstödet, men elstödet har ju slagit väldigt olika och inte varit helt rättvist. Den som bor i en hyresrätt kanske fick 400 kronor i elstöd. Min tolvårige systerson ryckte på axlarna åt det och sa: "Som om det skulle räcka till något."

Elprisstödet har varit enormt kritiserat för att det inte är någon riktig lösning och inte är rättvist. Det visar på regeringens svårigheter med att ge konkreta eller mer långsiktiga lösningar. Plåsterlösningarna är dåliga för både privatpersoner och företag och är dessutom ganska dyra.

Vänsterpartiet har lagt fram förslag om Sverigepriser som skulle kunna ge rättvisare priser för konsumenter i Sverige - både folk och företag. Vi har uppbackning av bland annat Villaägarna och Småföretagarnas Riksförbund. Frågan är positiv för hela samhället och skulle kunna ge en permanent lösning på prisfrågan utan att göra avkall på möjligheterna att exportera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss fortsätta på spåret om hushållens marginaler och påverkan på småföretagen. Det finns ytterligare förslag till förbättringar. Det är en hög belåningsgrad i Sverige. Svenska folket har tvingats till att ta bolån eftersom bostadsfrågan har varit negligerad under många år. Det påverkar folks ekonomi, och det hotar också möjligheten att skapa ett hem. Folk måste prioritera; behålla hemmet eller konsumera mer. Jag tror att svaret är självklart.

Samma sak gäller matpriserna. Regeringen har inte heller där agerat, och priset är att småföretag och livsmedelsproducenter måste betala under det att matjättarna går vidare med enorma övervinster under rådande kris.

Ministern lyfte fram att tiden för anstånd för inbetalning av skatt har utökats. Men vet inte ministern att det i dag finns många bolag som går i konkurs just på grund av anstånden? Det kommer ju en tid när man måste betala tillbaka, och vi har gått från pandemi till ekonomisk kris. I dag är det många företag som befinner sig i det läget.

Fru talman! Det var många viktiga påpekanden från Lorena Delgado Varas i hennes inlägg om småföretagens betydelse. Jag tycker att det är något för fler att ta fasta på: Om det går bra för småföretagen går det också bra för Sverige. De är på många sätt en temperaturmätare av vad som rör sig. Våra stora bolag har någon gång börjat som små bolag, även om det inte alltid finns ett egenvärde i det. Men de måste någonstans börja, och det är ett viktigt perspektiv som ibland tappas bort i näringslivsdebatten.

Det är värt att notera att generellt sett har företagsstorleken inte en avgörande betydelse för hur företag påverkas av konjunktursvängningar. Det finns inte jättemycket som tyder på det. Desto mer sant blir det att de är en viktig indikator på vad som händer med hela branschen. Exempelvis medför en minskad efterfrågan i ekonomin en svagare utveckling av antalet anställda och omsättning och förädlingsvärde för företag av samtliga storlekar. Däremot är det vanligt att det uppstår skillnader mellan olika branscher och att det alltid finns skillnader mellan enskilda företag.

Låt oss titta på tillväxttakten i näringslivets produktion. Den är svagare än normalt - svagare än den historiskt genomsnittliga tillväxttakten. Men det finns än så länge inga entydiga uppgifter om att produktionen samlat minskar. Men här finns anledning att vara varsam.

Sysselsättningen i näringslivet fortsätter att växa. Det finns tendenser att sysselsättningen i näringslivet inte ökar lika snabbt som för en tid sedan, men det är tydligt att sysselsättningen växer.

Låt oss titta på konkurserna. De var betydligt fler i höstas och i januari; ungefär 100 fler än normalt per månad. Efter hösten och januari har de legat nära de historiskt genomsnittliga nivåerna. Årsvisa jämförelser pekar på en uppgång i antalet konkurser, men då ska man vara medveten om att de mestadels beror på att det var färre konkurser än normalt för ett år sedan. Mycket beror på att staten bestämde sig för att hålla en del företag under armarna genom pandemin. Det var företag som kanske annars ändå hade gått i konkurs men som tog sig genom pandemin tack vare stöden, eller det var företag som trots stöden ändå inte långsiktigt sett var livskraftiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill understryka det ledamoten tog upp, nämligen att möjligheten till anstånd inte är ett långsiktigt hållbart upplägg. Det riskerar att skapa en situation för företagen där det blir ett ackumulerat belopp i företaget som ska skjutas upp. Därför måste vi titta på vad som gör att det långsiktigt sett blir attraktivt att vara enmans- eller fåmansföretagare i Sverige.

Jag ämnar återkomma till dessa delar, men jag vill peka på att det bland annat handlar om skatter och regelförenklingar och även kompetensförsörjning. Den här regeringen har lagt särskilt tungt fokus i dessa ekonomiska tider på regelförenklingar. Jag återkommer gärna i nästa inlägg.

Fru talman! Jag tackar för svaret, ministern! Vi håller med varandra i mycket, men lösningarna skiljer sig åt.

Regeringen har pratat mycket om regelförenklingar. Myndigheter måste tala med varandra och dela information. Det tror jag alla skriver under på. Men problemet i dag är att de myndigheter och institutioner vi pratar om inte har en budget som ger utrymme att arbeta med förbättringar. Tvärtom har flera av dem flaggat för att de har en minskad budget. Vid förändringar behöver man först skapa utrymme för att kunna införa dem, så att inte myndigheter och organisationer ska behöva springa efter för att rädda verksamhet. Om inte de resurserna finns blir lite gjort.

En annan sak som påverkar småföretag och som man oftast inte pratar om är budgeten hos kommuner och regioner. Det offentliga bidrar till många företags överlevnad genom uppköp av material och livsmedel, byggandet av bostäder och infrastruktur. När jag har mött representanter för företagen menar de att det offentliga under dessa kriser ändå har gett den stabilitet som de annars inte får. Oftast har det offentliga långsiktiga planer, vilket gör att småföretagen kan förlita sig på att det åtminstone kommer någon form av intäkt via det offentliga.

När vi pratar om småföretag glömmer vi bort att en del av dem är innovationsföretag. Återigen ser vi att högskolor och universitet får dra ned på budgetarna. Många har flaggat för att de måste dra ned på labblokaler och lärarledda timmar. Det kommer också att ha sin effekt. Innovationsföretagen som kanske skulle bildas om ett eller två år kommer inte att bildas eftersom det inte har funnits någon som har lett forskningen framåt eller haft möjligheten att göra det.

Några av företagen har också flaggat för att de saknar incitament för att bygga vidare på till exempel de gröna technäringarna, som Sverige är känt för.

Jag tänkte fortsätta med den lista där jag känner att regeringen gör tvärtom mot vad man borde göra. En sak som många företag nämner är till exempel kompetensförsörjningen. Här har man bestämt sig för att branschskolorna ska läggas på kommunerna. Det är många företag som säger att skolorna är viktiga. Genom att lägga dem på kommunerna beror det på kommunens budget om det finns en branschskola eller inte. Med den budget som finns i dag kommer de antagligen inte att klara detta. Då förlorar vi den viktiga kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hade verkligen hoppats på en proaktiv regering i frågorna, som vågar investera och visa vägen för alla småföretagen. Vi från Vänsterpartiet har varit aktiva i att ge förslag för att möta krisen, men tyvärr har vi inte fått gehör.

Fru talman! Jag ska utveckla några av de saker vi gör på detta område.

Regeringen har tydligt sagt att företag behöver ha bättre incitament för att öka investeringar i forskning och utveckling.

Regeringen har arbeten som så sakteliga dragit igång med att förbättra villkor och regler för personer som arbetar med forskning och utveckling. Det är en utredning om FoU-avdraget samt expertskatten för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner. En del av krånglet skulle kunna avhjälpas med till exempel expertskatteregler. Men jag håller med om att mer behöver göras här. Man skulle kanske kunna samarbeta över partigränser och mellan riksdag och regering i denna fråga.

Givet det svåra ekonomiska läge som vi är i nu finns det stor risk att det goda läge som Sverige egentligen har långsiktigt, alltså bortom den här ekonomiska vintern, går oss förbi därför att vi av rädsla för att göra fel och elda på inflationen inte kan göra de investeringar som vi annars hade tryckt på med i en vanlig lågkonjunktur utan hög inflation. Här är jag öppen för att diskutera hur vi kan klara av att göra både och.

Jag tror att vi någonstans behöver signalera till svenska folket, till alla dem som tagit studenten nu och till alla oroliga föräldrar som undrar om deras barn som nu kliver ut i arbetslivet kommer att kliva ut i arbetslöshet för evigt: Nej, det finns väldigt goda möjligheter till arbete, inte minst i den gröna omställningen på andra sidan den här ekonomiska vintern. Men hur kan vi då se till att de långa linjer som forskning och innovation innebär, där det kan ta år innan man kan skörda frukterna och få till nog med kommersialisering för att skapa arbetstillfällen i någon större mängd, inte uteblir? Jag samarbetar gärna i de frågorna.

Så över till regelförenklingar. Vi aviserade ett implementeringsråd i budgetpropositionen i höstas. Det ska bland annat förhindra gold-plating. Vi har haft en tendens att överimplementera EU:s regler i Sverige, vilket drabbar inte minst mindre företag.

I budgetpropositionen förstärktes också företagsportalen Verksamt.se. För den som inte är företagare och som aldrig varit inne på Verksamt.se kan det tyckas lite märkligt, men det här är en myndighetsportal som är jätteuppskattad av många företagare. Vi stärker den och försöker ta vidare det goda arbete som gjorts tidigare också på det här området.

Genom budgetpropositionen i höstas stärktes också Regelrådets arbete med att granska konsekvensutredningar av förslag som kan få effekter av betydelse för företag. Det är en utmaning när vi till exempel, för att bli konkret, på justitieområdet vill komma åt fusk inom välfärdssektorn. Vi har sett att det är en helt annan typ av företag som har etablerat sig där, som skor sig på människor i behov av välfärdens hjälp och stöd. När man vill komma åt det inför man fler regler som ökar bördan på alla andra, även på dem som sköter sig. Det finns också risk att det spiller över på andra områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför tycker jag att det är ett viktigt förslag att ta fram en förstärkning av Regelrådets arbete för att hålla koll på vilken börda regelförslagen kan bli, goda intentioner till trots, så att vi kan hålla nere det.

Fru talman! Jag är helt för att förenkla så mycket som möjligt. Om man har ett småföretag eller är ensamföretagare blir det otroligt många saker man måste svara på, ibland till olika myndigheter för att de inte delar information med varandra. Man måste bekosta de olika kontroller som görs av företaget och så vidare.

Jag tror verkligen att man behöver göra mycket mer, men tyvärr har det här arbetet varit ganska stagnerat. Jag mötte till exempel Småföretagarna i går. De undrar om de ens ska jobba vidare med den här frågan tillsammans med Regelrådet eftersom de ser att det inte händer någonting. Jag tror definitivt att man behöver ge lite hopp inför framtiden genom att förbättra de här sakerna.

Ministern nämnde också portalen Verksamt.se. Den är jätteviktig. Jag träffade ett trettiotal småföretagare med latinamerikanskt påbrå som har organiserat sig. De lyfte fram behovet av att kunna ta del av information på andra språk. Det är ju så att många småföretagare är nyanlända eller kanske inte har bott här i Sverige så länge, men de vill gärna göra rätt för sig och vill därför få den informationen.

Det behövs också fler utbildningar eller nätverk där småföretag kan stötta varandra i fråga om den administrativa börda som de ändå måste möta.

Fru talman! Jag skulle kunna orda om mycket, men jag tänker att jag tar en del av de direkta återrapporteringar från möten under våren som ledamoten Delgado Varas tar upp här.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt och avsluta där jag började genom att tacka för interpellationen. Det är som sagt en hederssak att finnas tillgänglig här och prata till exempel elstöd. Men vi har ju en situation nu där jag möter stor frustration hos näringslivet, där man känner att i mediernas rapportering har energifrågorna helt överskuggat näringsfrågorna i stort.

Jag misstänker att ledamoten själv, som jobbat med näringsfrågor på olika sätt under en längre tid, minns den tid då vi faktiskt hade väldigt mycket på agendan som var renodlad näringspolitik och inte energifrågor. Jag tror att vi här i kammaren har ett ansvar, och jag vet att det finns fler ledamöter som har intresse av det, att se att vi behöver lösa energifrågorna men att det finns väldigt mycket som rör näringslivet som inte är bara energi. Det får vi inte tappa bort mitt i den energikris vi är i. Då löper vi risk att hamna i det läge som Delgado Varas har återkommit till vid flera tillfällen under den här interpellationsdebatten, där kortsiktiga nödåtgärder tar allt fokus från det som behöver ske långsiktigt.

Avslutningsvis vill jag säga något om kompetensförsörjning. Vi gör i budgeten en kraftig förstärkning av den yrkesinriktade utbildningen på gymnasial nivå inom komvux. Vi ger även ytterligare medel till yrkeshögskolan och omställningsstöd mitt i livet. Det är många som vill kunna byta jobb, plugga och skola om sig till annat. Det är sådana prioriteringar vi behöver fortsätta göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tar gärna ett direkt samtal vidare specifikt om branschskolorna, för det är någonting som ligger i hela landets intresse.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.