Arbetsplenum - Personalförsörjning - 2023-04-27

Herr talman! Ärade ledamöter! Åhörare! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 8 om personalfrågor. Sverigedemokraterna anser att betänkandet är väl formulerat och väl täcker de enskilda motioner som väckts av våra ledamöter under den allmänna motionstiden. Vi anser vidare att Försvarsberedningen i sitt fortsatta arbete är väl medveten om de problem som finns och kommer att ta hänsyn till dem under arbetet kommande år. Jag vill därför börja med att yrka bifall till förslagen i försvarsutskottets betänkande 8 i dess helhet.

Betänkandet rör några av de mest centrala delarna i återuppbyggandet av totalförsvarsförmågan, nämligen personalförsörjningen och personalutvecklingen. Det är knappast någon hemlighet - och det syns också i historiens backspegel - att den ena regeringen efter den andra, med start redan i FU 88 i slutet av 80-talet, oavsett om det var en röd eller blå regering, har levt i en egen bubbla där man inte tagit hänsyn till de långsiktiga säkerhetshoten. Man har inte tagit dem på allvar.

Missbedömningarna som gjordes 1925 med de stora avrustningarna gjordes igen. Det ledde till en i princip 70-procentig nedrustning av det militära försvaret i dess helhet, och för arméns del med över 90 procent. När det gäller det civila försvaret var det en närmast total avrustning.

Herr talman! Sverige står nu inför en återupprustning vars like vi i princip inte sett sedan 1939 och andra världskriget. Det är därför glädjande att se att de första stora steg som redan tagits under den förra regeringen - här får vi ge en eloge till dem - med bland annat väsentligt ökade försvarsanslag och återinförande av värnplikten nu fortsätts av det nuvarande regeringsunderlaget. Fler omfattande förstärkningar av den svenska försvarsförmågan är nu under övervägande i Försvarsberedningens arbete.

När det gäller återuppbyggnad kan det ta olika lång tid att till exempel beställa och köpa viss materiel. Att beställa en stridsvagn tar tid, men när den väl är levererad är den i princip körklar. Med personal är det inte på samma sätt. Det tar huvuddelen av ett yrkesverksamt liv att utbildas till en kvalificerad krigsförbandschef eller stabsmedlem. Det kan man inte köpa på Lidl. För detta krävs en bred bas, och den utgörs av värnplikten där män och kvinnor deltar på lika villkor.

Krigets krav medför att det ställs höga såväl fysiska som psykiska krav för de olika befattningarna, och det är utan åtskillnad om man är man eller kvinna. Försvarsmakten är redan i dag väl medveten om detta och arbetar målinriktat utifrån sitt delegerade arbetsgivaransvar för att utöka bredden i rekryteringen. Det vill vi från Sverigedemokraterna ge dem en stor eloge för.

Herr talman! Det är en sak att rekrytera och en annan att behålla och motivera personal att stanna i ett yrke som har en tydlig anvisning att inte vara löneledande. Man måste i stället arbeta med andra stimulansmedel för att behålla kritiska personalkategorier. Det kan vara flygförare och teknisk personal men även officerare som arbetar ute på utbildningsorterna.

Frågan har varit uppe ett flertal gånger i försvarsutskottet. Vår uppfattning är att Försvarsmakten hanterar frågan men att det finns många administrativa och regelmässiga hinder för en snabb lösning. Då är det svårt att tillräckligt snabbt åtgärda akuta problem och flaskhalsar i personalhanteringen, men vi tror inte att de ska hanteras genom pekpinnar i detta betänkande. Vi har fullt förtroende för att regeringen och Försvarsmakten tillsammans kommer att hitta en lösning på problemet.

Ett annat akut problem är rätten att tjänstgöra för till exempel reservofficerare. Det är en kategori som utgör en otroligt viktig del i krigsorganisationen. Deras kompetens och professionalism att föra befäl i kris och krig är direkt avgörande för vår försvarsförmåga. Försvarsmakten har initierat ett arbete som ska redovisas i slutet av 2023 avseende just denna kategori. Vi har fullt förtroende för att Försvarsmakten kommer att lösa uppgiften och lägga fram konkreta förbättringsförslag.

Herr talman! Alla militära ledare på olika befattningar, om det så är i den främsta skytteplutonen, på marinens fartyg, i luften eller i avlägsna staber på olika nivåer, måste ha en hög professionalism och förstå hur man till exempel hanterar strid med kombinerade vapen. Detta täcks i betänkandet.

Detta låter kanske torrt och akademiskt, men verkligheten är en annan och långt ifrån de böcker och akademiska avhandlingar med diskussioner i oändlighet om det ska heta bör eller skall.

Kriget i Ukraina har återigen visat hur rått, smutsigt och krävande det är att bara överleva på det moderna slagfältet. Det ställs ännu större krav på ett befäl som ska leda andra och dessutom vara en föregångsperson. Här kommer det stora behovet av professionella reservofficerare in.

Sverigedemokraterna noterar med tillfredsställelse att utskottet i sitt betänkande särskilt framhåller att befälsutbildningen ska fokusera på att leverera ledare på alla nivåer med hög kompetens att leda väpnad strid, det vill säga praktiskt ledarskap.

Avslutningsvis ser vi sverigedemokrater som sitter i försvarsutskottet och Försvarsberedningen fram emot att tillsammans med övriga partier målmedvetet få fortsätta det arbete som inleddes 2015 med att återuppbygga ett nytt starkt totalförsvar för ett fritt, demokratiskt och oberoende Sverige.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Herr talman! Jag tackar kanslipersonalen för den lilla fina klockan jag fått.

Jag skulle vilja fråga Lars Wistedt om anställningstidsgränsen som finns för våra soldater, GSS/K:arna. Jag noterade att Lars Wistedt i sitt anförande talade om att det tar tid att utbilda personer, och det gör det ju. Det är väldigt komplext att jobba inom Försvarsmakten, oavsett vilken nivå man jobbar på. Wistedt sa också att det är viktigt att personalen kan stanna kvar, men att det nu finns administrativa hinder för detta.

Jag undrar hur Sverigedemokraterna ställer sig till den anställningstidsgräns som finns i dag.

Herr talman! Jag förmodar att ledamoten menar tolvårsregeln. Något som vi måste ta fram när vi arbetar i Försvarsberedningen under kommande är hur vi löser tidsproblemen. Det finns nog ingen lösning här och nu som är underverket, för i så fall hade den nog redan levererats. Men vi kan konstatera att det finns en rad viktiga personalkategorier, till exempel kvalificerade tekniker, personal ombord på ubåtar och så vidare, som definitivt behöver ha den här anställningsformen.

Vi tycker också att det ska finnas en möjlighet att fortsätta när tidsgränsen är nådd, om Försvarsmakten bedömer att möjligheten finns och om personen passar in i mönstret och behovsprofilen.

Herr talman! Jag tycker att det är väldigt intressant och bra att höra Lars Wistedt säga att man ska kunna fortsätta om det bedöms vara möjligt. Att vi ska vänta på Försvarsberedningen kanske på ett sätt är rätt svar på en sådan här fråga. Men det är ganska lång tid att vänta på att Försvarsberedningen 2024 ska vara klar med sin rapport om totalförsvaret, så att vi eventuellt får ett beslut i december 2024. Det kommer att vara en hel del personer som når tidsgränsen före 2024 och faktiskt inte kommer att kunna jobba kvar, trots att de har kompetenser och erfarenheter och är omtyckta medarbetare.

Är inte Sverigedemokraterna redo att ta initiativ i den här frågan före 2024?

Herr talman! Vi har absolut inte någonting emot att ta upp frågan i dialog med Försvarsmakten och regeringen och höra om det finns några hinder för att lösa den här knuten. Det kan vi absolut göra.

Herr talman! I dag hanterar vi försvarsutskottets betänkande Personalförsörjning. Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer, men för tidseffektivitet väljer vi att yrka bifall bara till reservation 6.

Hur bygger vi då ett motståndskraftigt och robust försvar? Är det genom införskaffande av materiel och utrustning, eller är det genom att ha relevanta fastigheter, fordon, flygplan, båtar och ubåtar? Ja, det är viktiga delar, men den viktigaste delen är den vi diskuterar i dag, personalen.

Vi behöver ha någon som flyger flygplanet, någon som kör båten eller ubåten, någon som bevakar och övervakar och någon som planerar, kommunicerar och dirigerar för att tillsammans få en uppgift löst. Vi behöver dem alla, alltifrån soldaten till kocken, sjukvårdaren och piloten. Ja, alla behövs, och det är många yrkesgrupper och yrkeskategorier. Allihop behövs för att vi ska få det motståndskraftiga försvar vi behöver.

Vi socialdemokrater har under de två föregående mandatperioderna kraftigt ökat anslagen till försvaret, då vi såg ett behov av att tillskapa ett väl förankrat folkförsvar.

Förutom att vi nästan har fördubblat anslagen till försvaret har också värnplikten införts, och ett stort arbete har gjorts för veteranernas synliggörande, erkänsla och stöd.

Allt kan bli bättre, som det brukar heta. Vad avser personalfrågor är det en ständigt pågående process vilken alla arbetsgivare behöver vara framåtlutade i. Med detta sagt är det viktigt att Försvarsmakten har en förmåga att attrahera, behålla och utveckla kompetent personal. Ska Försvarsmakten ha förmåga att växa i enlighet med försvarsbeslutet och de intentioner som riksdagen har måste Försvarsmakten också ge de anställda goda villkor och förutsättningar.

Som en del i den planerade tillväxten ser vi ett etappmål om minst 10 000 värnpliktiga och en krigsorganisation som omfattas av minst 100 000 befattningar 2030. Vår bedömning är att officersutbildningen måste anpassas för att Försvarsmakten ska kunna klara sin kompetensförsörjning på lång sikt.

Vidare ser vi det som viktigt att andelen kvinnor ökar vad avser både värnpliktiga och anställda. Vi anser att Försvarsmakten bör ha som ambitionsnivå att andelen kvinnor som fullgör värnplikten ska vara minst 40 procent år 2030. Försvarsmakten måste arbeta aktivt med jämställdhet och inkludering men också med möjligheten att kombinera karriär och familjeliv för all personal.

En annan viktig del i det personalstrategiska arbetet är att de hinder som finns för reservofficerares möjlighet att öva och tjänstgöra måste undanröjas, bland annat genom att de ges rätt till tjänstledighet. Det är orimligt att personer ska förhindras att tjäna vårt land på grund av att de inte får tjänstledigt från sitt civila arbete.

Med det sagt behöver vi fortsätta det arbete som präglat det senaste två mandatperioderna vad avser till exempel veteranpolitiken. Precis som övrig personalpolitik kräver även veteranpolitiken kontinuitet och utveckling. Vi socialdemokrater har arbetat metodiskt för att öka stödet till Sveriges veteraner och öka medvetenheten hos den breda allmänheten om de militära och civila veteranernas insatser.

Sverige har en lång tradition av att skicka soldater och annan personal på internationella insatser. Det finns utlandsveteraner representerade i samtliga Sveriges län. Det är mycket kunskap, kompetens och erfarenheter som kommer hela Sverige till gagn innan, under och efter insats.

Vi känner alla en stor tacksamhet och stolthet gentemot våra veteraner och deras anhöriga. Anhöriga är otroligt viktiga innan, under och efter en insats för den som gör sin mission. Vi har alla ett ansvar i Sverige, och vi i denna kammare i synnerhet, när det gäller att erkänna, uppmärksamma och vara stolta och tacksamma över våra veteraner och deras anhöriga. Vi kan på olika sätt visa denna tacksamhet.

Vi socialdemokrater har tillsammans med Försvarsmakten vidtagit flera åtgärder på området, bland annat instiftandet av Försvarsmaktens medalj till sårade i strid respektive Försvarsmaktens förtjänstmedalj med svärd, upprättandet av veteranmonument och inrättandet av veterandagen, som sedan 2018 också är allmän flaggdag.

Den socialdemokratiska regeringen gav 2017 Försvarsmakten i uppgift att inrätta ett veterancentrum som ska driva, utveckla och implementera myndighetens veteran- och anhörigarbete. Från 2015 fram till 2022 avdelade den socialdemokratiska regeringen 227 miljoner kronor i statsbidrag till frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationer för verksamhet och stöd. För Försvarsmaktens arbete med uppföljning av personal i internationella insatser har sedan 2015 avdelats 130 miljoner kronor.

Veteraner förtjänar samhällets uppskattning och stöd. Veteranpolitiken syftar till att ge personal som tjänstgör i insatser och deras anhöriga ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar som de utsätts för och de uppoffringar de måste göra.

Det är viktigt att det metodiska arbetet fortsätter, och därför föreslår vi att en veteranstrategi utvecklas som innehåller mål och åtgärder som riktar sig till de cirka 55 000 nu levande svenska kvinnor och män som har tjänstgjort i militära insatser utomlands. Utvecklandet av strategin ska syfta till att konsolidera, stadfästa och fortsätta den nuvarande veteranpolitiken och ta sin utgångspunkt i redan genomförda och beslutade åtgärder. Arbetet med strategin ska slutföras 2023.

Låt mig avsluta där jag började, med att det viktigaste Sveriges försvarsmakt har är just personalen. Det är också därför det är viktigt att Försvarsmakten kan attrahera, behålla och utveckla personalen för att vara en attraktiv arbetsgivare.

(Applåder)

Herr talman! I dag ska vi debattera ett motionsbetänkande som handlar om personal- och kompetensförsörjning, civilplikt, jämställdhet och frivilliga försvarsorganisationer. Det är ett brett spektrum av ämnen som alla är viktiga för uppbyggnaden av vårt totalförsvar.

Sveriges framtida Natomedlemskap i kombination med en växande försvarsmakt innebär att nyrekryteringen, utbildningen och arbetet med att behålla personalen måste intensifieras. För allt detta är medarbetarna inom Försvarsmakten utgångspunkten.

Försvarsmaktens personalpolitik måste vara flexibel, framtidsinriktad och effektiv och fungera fullt ut i alla led, med ett stort mandat att förändra och förbättra.

Det är regeringen som avgör den övergripande inriktningen, och den är att personalpolitiken måste stärkas. Vi tilldelar de ekonomiska medlen. Vi i riksdagen har inte arbetsgivaransvaret, men frågan är viktig, och det är bra att vi uppmärksammar den här i kammaren.

Riksrevisionen gjorde ju en granskning av personalförsörjningen och pekade på påtagliga brister och svårigheter för Försvarsmakten att behålla medarbetare. Rapporten var relativt drastisk och avsåg förra mandatperioden.

När det gäller de rekommendationer som Riksrevisionen har gett delar regeringen Riksrevisionens bedömningar. Inom ramen för det delegerade arbetsgivaransvaret och arbetsgivarpolitiken har Försvarsmakten vidtagit och planerar att vidta ett antal åtgärder som krävs för att lösa personalförsörjningen.

Vi har fullt förtroende för både Försvarsmakten och regeringen för att vi ska kunna växa och få en stark försvarsmakt.

När det gäller våra stridspiloter i flygvapnet är det en svår situation. Vi förväntar oss att man klarar ut situationen. Vi förstår att den inte är enkel att lösa. Men även om det inte är enkelt - det kanske till och med saknas en uppenbar lösning - får man ta den minst dåliga lösningen och sedan leverera. Det är inte acceptabelt att det saknas piloter inom flygvapnet. Detta är en fråga för arbetsmarknadens parter som behöver hanteras skyndsamt och med högsta prioritet

I Sverige har vi inte bara toppmodernt stridsflyg utan även ubåtar och korvetter i världsklass. Då måste det också säkerställas att vi får minst dubbelbemanning på ubåtar och korvetter när vi nu rustar upp försvaret. Vi moderater ser fram emot att detta nu kan ske.

Herr talman! Jag vill passa på att tala om alla de bra saker som är på gång inom ramen för den delegerade personalpolitiken. Försvarsmakten visar att man arbetar konstruktivt för att öka och utveckla förmågan att rekrytera och behålla medarbetare över tid.

Man tittar på olika förändringsförslag, rörlighet med stöd av avtal och avtal som påverkar verksamheten för att kunna vara en modern och framtidsinriktad arbetsgivare.

Man initierar också forskningsstudier för att titta på vad som är avgörande för att individer ska stanna kvar och utvecklas i verksamheten.

Herr talman! Regeringen har nu för första gången sedan 1997 beslutat om en höjd dagersättning för kadetter genom en förändring i officersförordningen. Det är något som har behövts länge, så det är välkommet. Det har också påtalats av Officersförbundet.

När det gäller situationen för våra reservofficerare är det både glädjande och nödvändigt att Försvarsmakten har initierat ett arbete med en översyn av reservofficerssystemet som ska vara klart i slutet av 2023.

Vi i försvarsutskottet poängterar gemensamt att det är angeläget att höja statusen på reservofficersyrket så att denna kategori får en möjlighet att regelbundet tjänstgöra i egen befattning och vidareutbilda sig.

När det gäller civilplikten är den på gång, för regeringen gav i början av året ett uppdrag till MSB som redovisades den 1 mars att genomföra de åtgärder som behövs för att förbereda för ett beslut om en aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Det är alltså på gång att aktivera civilplikten, och det är ett välkommet beslut som är viktigt för Sveriges totalförsvar. Vi har en regering som levererar.

Många förband uppvisar bra resultat när det gäller rekryteringar och når ett jämställt resultat, men vi i försvarsutskottet delar Försvarsmaktens uppfattning att det är angeläget att rekrytera fler kvinnor för att försvaret ska kunna växa i snabb takt.

Herr talman! Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, men cybersäkerheten behöver stärkas.

Cyberattacker är inte bara ett hot utan något som pågår här och nu. FRA uppgav redan 2017 att det skedde 10 000 attacker i månaden mot mål i Sverige enbart från statliga utländska angripare. Siffran är säkerligen betydligt högre i dag.

Jag konstaterar och vi konstaterar att den förra regeringen var lite väl långsam i detta arbete. Sverige var sist i Norden med ett nationellt cybersäkerhetscentrum. Vi var även det sista landet inom EU med en nationell cybersäkerhetsstrategi. Men nu ska arbetet med dessa frågor intensifieras.

Vi moderater var pådrivande i inrättandet av Nationellt cybersäkerhetscentrum. En uppbyggnad av den samlade verksamheten pågår just nu, och i går deklarerade regeringen att FRA kommer att ta över huvudmannaskapet. Samarbetet med näringslivet ska stärkas, och verksamheten ska stärkas både nationellt och genom ett ökat internationellt samarbete inom ramen för Nato och EU. Det är en oerhört viktig satsning för Sveriges framtida säkerhet.

MSB har dessutom vidtagit åtgärder för att inrätta Sveriges nationella samordningscenter för cybersäkerhetsforskning och innovationer.

Det finns en värnpliktig cybersoldatsutbildning som numera ingår i det ordinarie utbildningsutbudet. De första kadetterna har börjat sin specialistofficersutbildning med cyberförsvar som inriktning. Det är mycket positivt.

Etablering och utveckling av ett andra it-förband har inletts och fortsätter.

Förmågan att genomföra alla typer av cyberoperationer och hantering av incidenter i cyberdomänen förstärks under 2023-2025.

Försvarsmakten jobbar nu med att ta fram ett sammanhängande personalförsörjnings- och karriärsystem för cyberförsvaret.

Dessutom planerar Riksrevisionen en granskning av samhällets informations- och cybersäkerhet, vilket kommer att bli ett angeläget ingångsvärde i det fortsatta arbetet.

Jag tänkte avsluta med frivilligorganisationerna och veteranerna.

Våra frivilligorganisationer bidrar till förstärkningsresurser och försvarsvilja. De är avgörande för Sveriges krisberedskap och civila försvar.

Nu gör man bedömningen att frivilligorganisationerna behöver stärkas för att kunna rekrytera och utbilda. I budgetunderlaget framgår det att Försvarsmakten den 1 januari 2024 kommer att införa en ny finansieringsmodell som utgår från stärkt finansiering av den verksamhet som är kopplad till totalförsvarets behov. Det är mycket positivt.

När det gäller våra veteraner, som är en oerhört viktig fråga för oss moderater, konstaterar vi i försvarsutskottet att arbetet med och utvecklingen av veteranpolitiken pågår inom Regeringskansliet. Utvecklingsarbete har påbörjats inom fyra utpekade områden: stöd, erkänsla, forskning och kompetensomhändertagande inom ramen för veteranstrategin.

Med de orden vill jag yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut och avslag på oppositionens reservationer.

(Applåder)

Herr talman, kära utskottskollegor och alla ni som lyssnar och tittar där hemma!

I dag debatterar vi i försvarsutskottet en stor mängd motioner på försvarspolitikens område som handlar om personal, om rekrytering och hur vi ser till att Försvarsmaktens personal har så bra villkor och möjligheter som möjligt.

Vänsterpartiet kommer att yrka bifall till reservation nummer 7, vill jag meddela så här i början.

Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetsläge. Det är krig i Europa efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det allvarliga omvärldsläget ställer vårt eget totalförsvar på prov och kräver att vi gör satsningar för att göra vårt samhälle mer robust.

De som ska göra detta är personalen i både det militära och det civila försvaret. Försvarsmaktens verksamhet - precis som räddningstjänstens, polisens och andra liknande yrkens - innebär stora risker för personalen, höga krav och ofta att verksamheten är igång dygnet runt.

De senaste åren har vårt samhälle genomgått flera stora kriser, framför allt pandemin och nu de följder som kriget i Ukraina får även för Sverige. En av de stora lärdomarna har varit betydelsen av välutbildad personal, goda arbetsvillkor, rätt verktyg och materiel och även engagemang hos vanliga människor att hjälpa till när det verkligen behövs.

Personal och engagerade inom Försvarsmakten, hemvärnet, de frivilliga försvarsorganisationerna, kommunernas frivilliga resursgrupper, Röda Korset och många andra stora och små ideella föreningar har gjort enorma insatser.

Även i resten av totalförsvaret, där välfärden är den stora och viktiga verksamheten, krävs det att personalen kan arbeta både i vardagen och i kris och i värsta fall krig. Vi har i dag en välfärd som redan i normalläget många gånger går på knäna. Det behövs resurser och satsningar för att man ska kunna växla upp om det behövs.

Vid stora kriser och allvarliga händelser behöver vi samtidigt vara lite försiktiga med vad vi förväntar oss av vår personal och då framför allt Försvarsmaktens personal. Arbetsuppgifterna är till synes oändliga och många gånger väldigt svåra och behöver utföras på obekväma tider och på platser långt bort, ibland med alldeles för lite resurser.

Att arbeta med totalförsvarets skarpa arbetsuppgifter är inte ett lätt jobb, och vi är mycket tacksamma för alla som väljer att arbeta inom dessa yrken.

De svåraste arbetsuppgifterna är nog de som görs utomlands. Jag vill framföra ett särskilt stort tack till alla som åkte iväg på de två senaste stora akuta insatserna - jordbävningen i Syrien, Kurdistan och Turkiet samt den evakuering av svenskar som nyss gjordes från Sudan. Stort tack för era insatser!

Herr talman! En viktig förutsättning för Försvarsmaktens personalförsörjning är värnplikten. Alla ungdomar som fyller 18 år mönstrar och prövas för möjligheten att göra värnplikt. Vänsterpartiet tycker att det är mycket bra.

Vi ser det också som mycket glädjande att civilplikten kanske snart eventuellt kommer igång. Jag tror att det är viktigt för säkerheten, tryggheten och robustheten i vårt samhälle.

Värnplikten och senare civilplikten garanterar en folkförankring av Försvarsmaktens verksamhet genom att så många olika människor som möjligt med olika bakgrund och erfarenheter deltar i försvaret av Sverige och får viktiga kunskaper om hur vårt land görs säkrare och tryggare för alla.

För att de värnpliktiga ska få bästa möjliga utbildning och för att deras tillvaro i övrigt ska vara så bra som möjligt är det viktigt att vi har ett välfungerande pliktråd.

Pliktrådet är ett medinflytandeorgan som väljs av de värnpliktiga och har i uppgift att ta till vara deras intressen, föra dialog om förändringar och förbättringar, ställa krav på oss politiker och granska det som rör de värnpliktiga. Det är en viktig instans för folkförankringen och ett sätt att garantera att utbildningen, som vi har bestämt ska vara tvingande för dem som väljs ut, är så bra som över huvud taget är möjligt.

Jag välkomnar regeringens utspel om att höja kadetternas, alltså officersstudenternas, ekonomiska ersättning. Detta är väldigt viktigt, inte bara i tider av inflation med högre priser och hyror utan också som en signal om hur viktigt det är att vi utbildar fler officerare. Jag förväntar mig att regeringen nu går vidare och förbättrar de värnpliktigas ersättningar. De bör, enligt Pliktrådets förslag, indexeras. Den senaste justeringen av ersättningen till de värnpliktiga gjordes 2017.

Jag vill passa på att tacka det avgående Pliktrådet, som precis har avslutat sitt uppdrag, för det fina arbete de har gjort och välkomna det nya Pliktrådet, som valdes för någon vecka sedan. Lycka till med ert viktiga arbete!

En annan grupp inom Försvarsmaktens personal som vi pratar mycket om är reservofficerarna. För några år sedan riktade en enig riksdag här ett tillkännagivande till regeringen om rätt till tjänstledighet för reservofficerare för att tjänstgöra inom Försvarsmakten. Detta skulle göra det enklare för fler att delta i övningar samtidigt som man har ett civilt yrke. Jag förväntar mig att regeringen snarast återkommer i denna fråga; det har gått ganska lång tid nu.

Herr talman! Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. I en feministisk försvars- och säkerhetspolitik är frågan om folkförankring såklart väldigt viktig.

Sedan värnplikten återinfördes är den könsneutral. Kvinnors deltagande i försvars- och säkerhetsarbetet är avgörande för att hela samhället ska kunna stå emot kriser, akuta händelser och, i värsta fall, krig. Men Försvarsmakten släpar fortfarande efter när det gäller jämställdhet.

Samtidigt vill jag säga att Försvarsmakten arbetar hårt för att förbättra jämställdheten. Framför allt ser vi i den utåtriktade kommunikationen att kvinnor framhävs, och det görs framsteg när det gäller utrustning och jämställdhetsfrågor överlag. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter att både göra förbättringar och berätta om de förbättringar som görs samt lyfta fram kvinnor som förebilder. Att överlag göra försvarsverksamheten mer synlig och begriplig för allmänheten och visa hur viktig den är ökar förståelsen för vad en modern försvarsmakt är och därmed motivationen att delta.

Försvarsmakten måste dock lösa frågan om vettiga underkläder för kvinnor. Det kan inte vara så svårt.

Herr talman! I förra valrörelsen var personalfrågorna i Försvarsmakten en stor fråga inom vårt område. Vi befinner oss i ett uppbyggnadsläge, och behovet av att rekrytera, men framför allt behålla, personal är mycket stort.

Hur behåller man då personal? Viktiga saker för att få de anställda att vilja stanna kvar är såklart lön, arbetsvillkor och arbetsmiljö samt att de resurser man som anställd har till sitt förfogande är tillräckliga för att man ska kunna göra ett bra jobb.

Lönen är en fråga för arbetsmarknadens parter, men det är viktigt att fortsätta se över lönerna i Försvarsmakten. Vi vet att många yrkesgrupper har en annan arbetsmarknad utanför den statliga sfären, som kan erbjuda högre löner. Vi måste se till att Försvarsmakten kan komma i kapp.

När det gäller att ha rätt verktyg och materiel för att kunna göra ett bra jobb har vi också väldigt mycket att göra inom Försvarsmakten. Det saknas personlig materiel, helt vanliga saker som behövs för att en arbetsdag ska fungera och vara bra. Materiel går inte att beställa, den är utsliten eller för dålig eller finns på fel plats i landet och kan inte användas.

För någon som står lite utanför verksamheten och ser detta känns det som att det inte kan vara omöjligt att lösa. Alla anställda i Försvarsmakten måste ha den materiel de behöver. Det är i slutändan en fråga om att ha en säker verksamhet och arbetsplats.

I detta sammanhang vill jag sätta lite extra fokus på att vi måste se över den så kallade tolvårsgränsen för soldater. En soldat som inte har vidareutbildat sig till officer har enligt lag en tidsbegränsad anställning i ett antal år. Sedan får man inte längre arbeta kvar.

Detta stämmer inte med hur vi vanligtvis ser på detta på svensk arbetsmarknad, där anställningar ska vara tills vidare om det inte finns särskilda skäl. Det är faktiskt helt galet, om man får uttrycka sig så, att vi i detta läge av återuppbyggnad i Försvarsmakten, när vi behöver anställa fler och behålla dem vi redan har anställt, har en tidsgräns som gör att personer måste sluta.

Att soldater som har utbildning och erfarenhet i sitt yrke utan anledning inte får jobba kvar är ett problem som vi måste lösa. Om vi inte helt kan avskaffa lagen, som vi i Vänsterpartiet kanske skulle vilja, behöver vi se över hur vi kan göra individuella prövningar så att vi kan behålla personal.

När Officersförbundet gjorde en enkät inför förra valet sa flera partier att de var villiga att se över denna fråga. Det är bara Vänsterpartiet som står fast vid detta i det betänkande som vi i dag har på bordet.

I detta betänkande, herr talman, finns också Vänsterpartiets återkommande motion om att ta bort systemet med att Försvarsmakten förser hovet med adjutanter. Adjutanter är högt utbildade officerare med mycket erfarenhet och kunskap, som lånas ut för att kungen eller kronprinsessan ska kunna få hjälp med allehanda sysslor under dagarna, en månad om året enligt ett rullande schema. De bör kunna ersättas med civil personal, anser vi i Vänsterpartiet. Låt officerarna vara officerare och arbeta med det de är utbildade för!

Herr talman! Försvarsberedningen lämnade i går sin första rapport till regeringen. En andra rapport kommer i juni. Den tredje rapporten, som vi ska arbeta med i höst, kommer att handla om totalförsvaret. Jag lovar att vi där kommer att diskutera vidare hur vi ska kunna göra arbetsvillkor och arbetsmiljö bättre för hela totalförsvarets personal.

Herr talman! I eftermiddag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 8, som handlar om personalförsörjning.

Inledningsvis vill jag dock, för er som kanske följer denna debatt via tv eller så, säga det jag tror att vi alla känner. Denna debatt hålls i ett allvarligt läge. Det pågår, som har påpekats i debatten, ett fullskaligt invasionskrig i Europa. Det är ett fruktansvärt, blodigt krig, som kostar väldigt många människoliv och där Ryssland tyvärr visar att man inte har någon respekt för regler. Man ger sig på civila. Det är en fruktansvärd situation.

Detta sätter också ljuset på oss själva och vår egen försvarsförmåga. Vi har ett bra försvar och bra personal, men den är för liten; den behöver växa.

Vi har nu en försvarsberedning som arbetar och, som påpekades här, lämnade en rapport i går. Från Kristdemokraternas sida vill vi på olika sätt snabba på. Vi har inte all tid i världen. Det är lite grann som en försvarsberedning som jobbade 1942 påpekade: Vi måste skynda på. Vi kan kanske inte alltid söka efter de mest fantastiska sakerna utan måste se till att jobba på och komma igång, oavsett om det gäller olika typer av materielprojekt eller personal. Vi behöver snabba på och se till att vi är bättre rustade, både civilt och militärt.

När det gäller personalfrågorna är det ju så att Försvarsmakten är sin personal. De mätningar som görs visar att det råder en god atmosfär i Försvarsmakten. Personalen tycker i huvudsak att det fungerar bra. Men det finns utmaningar som vi behöver lyfta fram.

En sak som har belysts en hel del är problemet med piloterna. Vi har väldigt bra flygplan, våra Jas-plan. Men det är, vilket uppmärksammades i somras, alldeles för många piloter som söker tjänstledighet. Det har kommit nya uppgifter om att det tyvärr råder en liknande situation just nu.

Som har påpekats förut är löneförhandlingar inte vår uppgift, men detta är ändå en utmaning som vi har anledning att följa upp. Vi har från svenska folkets och riksdagens sida satsat mycket på de flygplan vi har, kanske 100 miljarder, och varje pilot kostar ungefär 100 miljoner i utbildning. Då är det orimligt att det skiljer så pass mycket i lön mellan exempelvis Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Här hoppas vi att Försvarsmakten kan hitta ett sätt att lösa problemen. Vi behöver ha tillväxt av piloter i stället för att vi tappar dem i förtid.

Sedan finns utmaningar vad gäller officerare. Vi vet att ungefär 25 procent av officerarna går i pension fram till 2030, och vi vet att vi behöver många officerare till Bryssel. Vi ska ju gå med i Nato så fort som möjligt. Här är det viktigt att Försvarsmakten hittar metoder som gör att vi kan behålla en del av våra officerare lite längre än till pension vid 62 eller 63 års ålder. Det ska finnas incitament som gör att vi kan behålla nyckelpersoner längre. Det skulle vi alla vara betjänta av.

Reservofficerare är viktiga, men här måste Försvarsmakten på ett bättre sätt använda den resurs reservofficerare utgör.

Herr talman! Jag vill säga något om cyberförsvaret. Vi kan nu se hur Ryssland använder sig av cyberattacker mot Ukraina. Det gäller också mot vårt land. Precis som påpekades tidigare gick FRA för rätt många år sedan ut och talade om att det sker 10 000 cyberattacker per månad av utländsk makt. Det här har inte följts upp med att säga hur många attacker det handlar om, men man säger att de är fler och mer avancerade.

Här finns en stor utmaning. Vi har ett bra cyberförsvar, och det finns nu ett cybersäkerhetscenter. Men här finns det något som behöver förbättras. Nu delar fyra myndigheter på ansvaret. Vi från Kristdemokraternas sida tycker att FRA ska få huvudansvaret, och i förlängningen borde det vara fråga om en egen myndighet.

Vi kan i andra länder, exempelvis Storbritannien, se hur viktigt det är med ett starkt fungerande nationellt cybersäkerhetscenter som också krokar arm med näringslivet för en säkrare miljö. Det handlar om att kroka arm med kommuner, regioner och även näringslivet i dessa frågor.

Det känns viktigt för mig att med tanke på att vi talar personalfrågor att avsluta mitt anförande med att tacka alla som gör så stora och viktiga insatser, oavsett om det är nyligen i Sudan, värnpliktiga på Gotland, i flygvapnet eller i marinen. Alla som tjänstgör som värnpliktiga, är anställd personal och är officerare gör en oerhört viktig insats. Framöver måste antalet värnpliktiga öka. Vidare måste satsningar ske tillsammans med Norge och Finland för att stärka Nordkalotten. Här behövs fler värnpliktiga.

Herr talman! Så ovanligt med så många repliker i en debatt med försvarsutskottet.

Jag ställer samma fråga till Mikael Oscarsson som jag ställde till Sverigedemokraterna. I den enkät som Officersförbundet skickade ut inför valet svarade Kristdemokraterna att ni kan tänka er att se över tolvårsgränsen för GSS-soldater. Står Kristdemokraterna kvar vid detta?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Hanna Gunnarsson för frågan. Det är en viktig fråga.

Kristdemokraternas uppfattning ligger fast. Soldat är inte ett yrke man kan se framför sig när man är 63. Däremot är gränsen alltför fyrkantig. Det borde ske en prövning där man ser till varje person och den uppgift som ska göras. Försvarsmakten borde hitta ett mer flexibelt sätt så att vi kan nyttja en del av dessa soldater en längre tid än tolv år.

Herr talman! Det var ett glädjande besked från Kristdemokraterna. Jag ser fram emot att höra Kristdemokraterna försöka få igenom detta och kanske till och med införa någon form av förändring från regeringsnivå.

Däremot ifrågasätter jag att man inte kan vara soldat när man är 63 år. Det finns många yrken i samhället som är svåra eller fysiskt tunga där vi förväntar oss att människor ska jobba fram till närmare 70. Exempelvis är undersköterska ett hårt och ansträngande yrke.

Jag tror definitivt att man kan vara soldat fram tills man är 63. Man kanske inte kan eller bör vara den som leder till fots i terrängen, men det finns en mängd andra arbetsuppgifter som en soldat kan göra fram till pensionen.

Herr talman! Det jag alldeles nyss sa, ledamot Hanna Gunnarsson, är att lagstiftningen är sådan att det är tolv år, och sedan är det slut.

Jag ser inte framför mig att man kan vara skyttesoldat när man är 62 eller 63, men det finns definitivt områden där man kan göra en insats längre. Vi ska inte tänka att man per automatik fortsätter som soldat, men man borde kunna ha en mer flexibel hållning. Den tror jag inte räcker till 63, men den kan räcka längre än tolv år.

Herr talman! Vi debatterar här i dag personalförsörjningen inom Försvarsmakten. Det är kanske den absolut viktigaste resursen som försvaret har. För Centerpartiet är personalfrågan en mycket viktig och central fråga som vi måste jobba aktivt med under många år framöver. Våra ingångar i denna debatt och på detta område är därför följande.

Personalförsörjningen inom Försvarsmakten är en av de största utmaningarna framöver. Sverige är på väg in i Nato samtidigt som det militära försvaret ska växa kraftigt kommande år. Kraven på krigsduglighet ökar kraftigt. Beredskapen ska öka, och Natomedlemskapet ställer också högre krav. Fler krigsförband ska införas. Viktiga regementsetableringar sker just nu runt om i landet, och antalet värnpliktiga ska öka under kommande år. Detta gör det uppenbart att åtgärder behövs på både kort och lång sikt för att få fram en hållbar personalförsörjning som varar i flera år framöver.

En viktig fråga som flera andra i debatten har lyft fram är tjänstledighet för reservofficerare och att ta fram ett lämpligt sätt att ta till vara kompetensen. Det är bra. Vi väntar på att den utredning som har initierats ska läggas fram, och uppmaningen till regeringen är att så fort den kommer också vidta viktiga åtgärder.

Lönen är en annan viktig fråga. Precis som har sagts i debatten förhandlas lönerna av parterna, och så ska det självklart vara även i fortsättningen. Men det är viktigt att framföra att Försvarsmakten ska kunna erbjuda goda villkor och goda incitament för den personal som är intresserad av att söka sig till myndigheten, stanna kvar och vidareutveckla sig.

Jag vill ändå nämna ett viktigt arbete som har initierats, nämligen den dagorder som överbefälhavaren utfärdade under 2022 och som är viktig för att ta personalförsörjningen flera steg framåt och bli bättre. Det är ett mycket bra initiativ.

En del frågor som ska ge förutsättningar för en bra personalpolitik jobbar Försvarsmakten redan med, men det kan finnas andra frågor som Försvarsmakten inte styr över men som är viktiga för en bra personalpolitik.

När jag är ute på regementsbesök kan jag exempelvis stöta på skattetekniska frågor om dubbla boenden. Det är frågor som inte Försvarsmakten styr över, utan de ligger på en helt annan nivå. Och detta drabbar även flera andra yrkeskategorier. Det är av största vikt att man också tittar på sådana frågor, så att man får till en bra helhet för en bra personalpolitik framåt.

Herr talman! Centerpartiet anser att mer måste göras för att vi ska få en jämställd försvarsmakt och ett försvar för alla som bor i Sverige. En viktig åtgärd som kan bidra till detta är att alla förband och garnisoner inrättar en oberoende visselblåsarfunktion med ett oberoende utredningsstöd som kan användas när anmälningar om ovälkommet beteende kommer in.

Centerpartiet anser att obligatoriska och standardiserade utbildningar om jämställdhet, värdegrund och medinflytande återkommande ska genomföras vid förbanden för både personal och värnpliktiga och att förbandsledningen regelbundet bör följa upp och utvärdera förbanden i fråga om deras jämställdhet och likabehandlingsarbete. Det är viktigt att frågor om jämställdhet lyfts och jobbas med inom grundutbildningen för värnpliktiga men också när det gäller alla yrkesgrupper som Försvarsmakten har att jobba med.

En fråga som går mellan personal och materielförsörjning handlar om rätten till korrekt utrustning för personal och värnpliktiga. Här måste regeringen säkerställa att rätt utrustning kommer alla till del, och det är inte något som kan vänta.

Ändamålsenlig infrastruktur och rätt personlig utrustning kanske egentligen inte hör till denna debatt. Men ska man sätta in det i ett större sammanhang och i ett större perspektiv behöver bra personalpolitik, bra infrastruktur och rätt till bra utrustning sättas in i samma område.

Fru talman! Ett av de finaste ord som jag vet är folkrörelse. De frivilliga försvarsorganisationerna, som verkar över hela landet, är just en fin folkrörelse. De frivilliga försvarsorganisationerna är mycket viktiga ur ett folkförankringsperspektiv. Rekryteringen behöver underlättas så att fler engagerar sig frivilligt till exempel inom fjällräddning, sjöräddning, brandvärn eller bilkåren, som jag träffade i går. Det är mycket viktigt med dessa organisationer när det gäller att stärka de civila delarna av personalförsörjningen.

Det är oerhört viktigt att människor som bor runt om i landet, inte minst på landsbygden, kan känna sig trygga med att hjälpen kommer om den behövs. De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet täcker många olika och viktiga områden, och frivilligheten kommer att få en ännu större roll nu när det civila försvaret byggs upp, inte minst ur ett befolkningsskyddsperspektiv.

För att samhället ska få ut så mycket som möjligt av frivilligheten anser vi från Centerpartiet att det är viktigt att ansvariga aktörer planerar in att använda sig av frivilliga under krishantering. Frivilligorganisationerna behöver komma in i planering, utbildning och övningar på ett mer systematiskt sätt, och det är då nödvändigt att kunna skriva avtal med dem.

Kommuner, regioner, försvarsmakt - ja, egentligen hela det offentliga samhället - behöver se behovet av ett starkt civilsamhälle och just starka frivilliga civilorganisationer som ska hjälpa till i händelse av kris och krig.

En annan viktig fråga för Centerpartiet är lantbruket. Något som behöver säkerställas och lyftas är tillgången till nödvändig arbetskraft inom jordbruket under höjd beredskap. Därför vill Centerpartiet säkerställa att Blå Stjärnan ska kunna bemanna svenskt jordbruk i händelse av höjd beredskap. Detta är en oerhört viktig fråga för att vi ska kunna hålla igång vårt lantbruk och vår livsmedelsproduktion under höjd beredskap.

Som sagt: Personalfrågorna är av allra största vikt. Och detta är en fråga som vi verkligen kommer att få återkomma till under de kommande åren, inte minst i utskottet och självklart även inom ramen för Försvarsberedningen, som kollegor tidigare har sagt.

Med detta vill jag avslutningsvis, fru talman, yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 5 och tillönska samtliga kollegor en trevlig Valborg.

(Applåder)

Fru talman! Vi upplever en dramatiskt försämrad säkerhetssituation. Det är en säkerhetssituation som är väldigt allvarlig. Rysslands fruktansvärda och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina är ett angrepp på friheten i hela Europa.

Jag tror att det är uppenbart för alla att försvaret måste förstärkas såväl materiellt som med kompetent bemanning. Under många år har Försvarsmakten varit underfinansierad och underdimensionerad i förhållande till sitt viktiga uppdrag att försvara vårt land.

Många har nu fått ett bryskt uppvaknande. Under förra året blev det övertydligt att även Sverige måste lämna en politik byggd på fromma förhoppningar utan verklighetsförankring bakom sig. Alla åtta partier i riksdagen kunde enas om att öka försvarsanslagen med ambitionen att nå 2 procent av bnp snarast möjligt. Och i maj 2022 hade därtill tillräckligt många partier anslutit sig till Liberalernas linje om att det var dags att söka Natomedlemskap. Därmed kunde också en ansökan gå in till Nato.

Jag är övertygad om att Natomedlemskapet kommer att tjäna oss väl. Men det räcker förstås inte att bli medlemmar och hoppas på stöd från våra blivande allierade. Vi måste stärka vår egen försvarsförmåga, och då blir naturligtvis personalfrågorna helt centrala.

Den uppbyggnad som behövs handlar till stor del om att säkerställa bemanningen inom såväl olika delar av det civila försvaret som inom frivilliga försvarsorganisationer och naturligtvis Försvarsmakten.

I går överlämnade Försvarsberedningen sin första delrapport till regeringen. Det är en kontrollstation för det gällande totalförsvarsbeslutet. Det är en enig försvarsberedning, vilket jag ser som en styrka, som gemensamt pekar på behovet av att stärka såväl det civila som det militära försvaret. Beredningen konstaterar att just bristen på personal är en begränsning för tillväxten, som planerades i totalförsvarsbeslutet 2020, och understryker personalförsörjningens betydelse för att klara detta. Därtill handlar det om att möta behoven som uppstått genom olika beredskapsåtgärder, om det viktiga stödet till Ukraina och förstås om den kommande Natointegrationen.

Försvarsmakten och andra berörda myndigheter inom totalförsvaret har ett stort ansvar - och även ett stort och brett mandat - att göra sina organisationer attraktiva för människor att verka inom och att säkerställa en god kompetensförsörjning. Politiskt ska vi naturligtvis ta ansvar för att skapa förutsättningar som möjliggör för myndigheterna att leva upp till sitt uppdrag och sitt ansvar, men det gäller också för oss, tycker jag, att undvika detaljreglering i fråga om deras arbetsgivarroll.

Det har väckts många motioner inom området personalpolitik här i riksdagen. Det visar på ett stort engagemang och på en iver att utveckla försvaret. Det är ett engagemang som jag tror att vi alla delar, även om vägen dit kan se lite olika ut.

Flera av dessa motioner innehåller intressanta förslag, och man pekar på möjligheter. Samtidigt kan vi konstatera att mycket av det som föreslås är sådant som redan pågår inom berörda myndigheter.

Jag vill ännu en gång slå ett slag för vikten av återhållsamhet i fråga om att detaljreglera verksamheterna när det gäller kompetensförsörjningsområdet och arbetsgivarfrågor.

Det finns flera stora utmaningar som myndigheterna måste ta ansvar för att hantera i sitt operativa arbete. Försvarsmakten planerar för utökningar i samtliga försvarsgrenar och stridskrafter. Givet omvärldsläget är detta naturligtvis mycket angeläget.

Fru talman! Jag vill gärna peka på den uppenbara jämställdhetsbristen. Det behövs fler kvinnor i försvaret. Det är förstås en fråga om att kvinnor ska ha motsvarande möjligheter som män har. Men framför allt är det en förutsättning för en långsiktigt hållbar personalförsörjning och för tillväxt i såväl grundorganisationen som krigsorganisationen.

Fokus i Försvarsmakten ligger på att öka andelen kvinnor i grundutbildning med värnplikt, eftersom det utgör det huvudsakliga insteget till de militära personalkategorierna. Det är ingen snabb lösning, men det är den långsiktigt rätta strategi som behövs för att öka rekryteringsbasen för anställning i Försvarsmakten. Detta är ett arbete som pågår, och det finns anledning att noga följa utvecklingen.

Ett proaktivt agerande behövs mot strukturer samt mot brister i till exempel materiel, som flera talare har varit inne på tidigare i denna debatt, och brister i ledarskap som försvårar för kvinnor att verka på alla nivåer i den mansdominerade försvarsverksamheten. Detta kräver ett dagligt engagemang från ledare i hela organisationen utifrån de värderingar som ska prägla verksamheten.

Fru talman! Det är kompetensen som är viktig, inte hos vem den finns. Därför måste Försvarsmakten ha en inkluderande hållning även gentemot hbtqi-personer. Jag vill betona att Försvarsmakten har gjort mycket på detta område. Men vi får inte glömma att de fördomar och de begränsningar som människor möter i samhället i stort också finns inom Försvarsmakten. Det finns all anledning att påminna om detta, särskilt nu i en tid när till exempel hbtqi-personers rättigheter ifrågasätts och inte minst transpersoner i hög grad stigmatiseras. Jag vill därför uppmana Försvarsmakten att fortsätta sitt viktiga arbete för inkludering och låta kompetensen komma till sin rätt oavsett hos vem den finns.

Det går inte att bortse från utmaningarna vad gäller personalförsörjningen eller kompetensförsörjningen. Liksom i många andra delar av samhället råder det kompetensbrist, och det kräver ett ambitiöst utvecklingsarbete för att lyckas möta behoven. Detta behöver följas upp och analyseras för att möjliggöra en framåtsyftande och lärande process. Jag föreställer mig att den nybildade Myndigheten för totalförsvarsanalys i sitt viktiga uppföljnings- och utvärderingsarbete av det svenska totalförsvaret kommer att bidra till att öka kunskapen och se luckorna och bristerna och var åtgärder behöver vidtas utifrån de mål som riksdagen har beslutat för totalförsvaret, både för det militära och för det civila försvaret.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag betona att kompetensförsörjningen och personalpolitiken är avgörande delar i den helhet som krävs för att stärka försvarsförmågan och göra Sverige säkrare.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Fru talman! Sveriges försvar, såväl det militära som det civila, hänger ytterst på personalen - de kvinnor, män och icke-binära som förbereder sig, övar och tränar för att kunna skydda Sverige och vår demokrati den dag då vi står inför en kris eller i allra värsta fall ett krig. Därför behöver personalen ha goda förutsättningar för att kunna lösa uppgiften.

Jag vill särskilt passa på att tacka alla som med fara för sin egen säkerhet har deltagit i evakueringsinsatsen i Sudan som nu håller på att avslutas. Samtidigt tänker jag även på alla som ännu inte har kunnat evakueras. Det är viktigt att UD fortsätter att bistå svenskar i Sudan som vill ta sig hem med konsulär hjälp. Det är en mycket farlig situation i Sudan, och vi står inför en fruktansvärd och förvärrad humanitär kris för alla människor som befinner sig i Sudan just nu. Konsekvenserna av krig är alltid förödande, och de som drabbas värst är den civila befolkningen.

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget har försämrats gradvis även i vårt närområde de senaste decennierna. Och Rysslands olagliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina förändrar dramatiskt ett redan försämrat säkerhetsläge i Europa. Det innebar ett dramatiskt skifte med långtgående följdverkningar, också för oss här i Sverige.

Miljöpartiet stöder nu en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret än vi tidigare har sett behov av. Miljöpartiet vill samtidigt se en bättre balans mellan det militära och det civila försvaret. För att svara upp mot dagens hotbild menar vi att en betydligt högre grad av kommande anslagsökningar behöver gå till det civila försvaret.

Fru talman! Det är en utmaning för försvaret att växa samtidigt som man ska fullgöra de uppgifter som man redan har att göra. Försvarsmakten gör bedömningen att man kommer att klara målet i totalförsvarsbeslutet, att senast 2025 nå 8 000 årligen utbildade genom värnplikt. Samtidigt som antalet personer som genomgår värnplikt ökar behöver Försvarsmakten också rekrytera och behålla personal. I dag är konkurrensen stor, och inom vissa områden händer det att personer som har utbildats av Försvarsmakten rekryteras till näringslivet i stället. Det är viktigt att se till att både löneläge och arbetsförhållanden är attraktiva för all militär personal. Försvarsberedningen konstaterar i den delrapport som vi släppte i går att bristen på personal är en begränsning för tillväxten i enlighet med totalförsvarsbeslutet 2020 och att det inte bara gäller kritiska kompetenser utan även generell officerskompetens för att utbilda, öva och bemanna krigsorganisationen.

Fru talman! Jämställdheten är viktig för att kompetens inom hela befolkningen ska kunna nyttjas i försvaret. Förutsättningarna för att genomföra uppdraget måste vara goda oavsett om det handlar om tillgång till materiel som kläder och kroppsskydd som passar eller olika villkor för att kunna kombinera uppdraget med att ha familj. Försvarsmakten arbetar för att öka andelen kvinnor på alla nivåer genom ett långsiktigt arbete med attraktionsskapande aktiviteter inom rekrytering och personalutveckling. Man arbetar även med jämställdhetsintegrering, systematiskt jämlikhetsarbete och icke-diskriminering. Det är bra, men arbetet måste löpande fortsätta för att skapa en inkluderande miljö.

Fru talman! Just nu återuppbyggs det militära försvaret i snabb takt, och den resurstilldelning för detta som har skett är historiskt stor. Samtidigt är ett väl fungerande militärt försvar helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar, och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Det civila försvaret är inte bara ett viktigt stöd till det militära försvaret, utan det fyller också en viktig funktion för att värna befolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna. Ett starkt civilt försvar ger också goda förutsättningar att kunna hantera fredstida kriser. Men behovet är stort. I MSB:s underlag från den 1 november framgår att det skulle behövas 27 miljarder kronor om året under perioden 2026-2030 för att bygga upp det civila försvaret. Det är enormt mycket pengar.

För att bemanna det civila försvaret behöver den militära värnplikten kompletteras med en civilplikt. Miljöpartiet vill se en civilplikt i form av en resilienstjänstgöring som innehåller grundutbildning och repetitionsutbildning. En civilplikt med resilienstjänstgöring skulle bidra till att bredda rekryteringen till verksamhet också i det civila försvaret. Därför välkomnar vi regeringens besked om att man nu ska utreda en breddad civilplikt.

Att delta i försvaret, såväl det militära som det civila, ska så långt som möjligt bygga på frivillighet. Och det ska alltid finnas en möjlighet till vapenfri tjänst. Men samtidigt är både värnplikten och civilplikten viktiga verktyg för att bemanna försvaret.

Fru talman! Samhällets beredskap är helt beroende av det arbete som görs inom de olika frivilliga försvarsorganisationerna, som också kallas FFO:er. Här finns värdefull kompetens som behövs för att totalförsvaret som helhet ska fungera. För att kompetens och resurser inom de olika organisationerna ska kunna nyttjas fullt ut behöver roller tydliggöras i relationen mellan de olika aktörerna, och åtgärder behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna att kunna delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna. På samma sätt behöver frågan om reservofficerarnas rätt till tjänstledighet lösas.

Fru talman! Stödet till veteraner och anhöriga till personal är en grundbult i utlandstjänsten. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att Sverige liksom andra stater bidrar till FN:s fredsbevarande styrkor. Och genom att delta i internationella fredsfrämjande insatser kan vi bidra till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt bidra till fredsbyggande.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservationer 3 och 11, och i övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 maj.)