Interpellationssvar - Folkhögskolan som en andra chans - 2023-04-14

Fru talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig vad jag avser att göra för att folkhögskolorna även i fortsättningen ska kunna ge människor en andra chans och om jag på något sätt kommer att agera för att ge folkhögskolorna bättre förutsättningar framöver.

Låt mig börja med att understryka att folkbildningen och folkhögskolorna är en viktig kraft och att folkhögskolornas arbete är värdefullt på många olika sätt. Det mål som riksdagen har fastställt för folkbildningen är väldigt talande: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2023 innebär i enlighet med regeringens förslag att ungefär 4,6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen. Under pandemin tillfördes tillfälliga extramedel till folkhögskolorna. Det var sedan tidigare aviserat att dessa medel skulle upphöra med 2022 års utgång, och regeringen bedömde i sina prioriteringar att behovet av tillfälliga förstärkningar med anledning av pandemin inte kvarstod eftersom vi de facto inte har någon pandemi.

Fru talman! Folkhögskolornas arbete är som sagt värdefullt på många olika sätt. Genom folkhögskolan får bland annat individer som inte tidigare har lyckats inom andra utbildningsformer en andra chans att skaffa sig till exempel en yrkesutbildning eller behörighet för högre studier.

Regeringen menar allvar med att vi fäster stor vikt vid goda utbildningsmöjligheter. Att säkerställa välfärdens och det privata näringslivets kompetensförsörjning är viktigt för Sveriges konkurrenskraft och klimatomställning. Kompetensförsörjningen är viktig både ur individens och ur samhällets perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Satsningar görs därför på utbildning för vuxna. Redan genom budgetpropositionen för 2023 gjordes satsningar, och i den kommande vårändringsbudgeten för 2023 föreslås fortsatt kraftiga satsningar, detta för att vuxna som saknar rätt utbildning ska få tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. Regeringen avser att föreslå i vårändringsbudgeten att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning, 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan och 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd.

Den här regeringen satsar på utbildning och kompetensförsörjning. Folkhögskolorna bidrar med en viktig pusselbit i detta. Därför ligger stödet till folkbildningen, och därigenom folkhögskolorna, fortsatt på en hög nivå.

Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret och för möjligheten att debattera denna mycket viktiga fråga.

Anledningen till att jag har ställt denna interpellation är den oro och till viss del förtvivlan som folkbildningen och folkhögskolorna känner runt om i landet. Denna oro har jag fått möta under vintern då jag har varit och besökt folkhögskolor och träffat företrädare för olika folkhögskolor. Det är en oro som tyvärr inte alls stillas av det svar som utbildningsministern precis har läst upp här.

Under ett av de besök jag gjorde i vintras på Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping mötte jag både deltagare och företrädare - deltagare i flera olika grupper som hade ett driv och ett engagemang. Jag fick följa med grupper som hade undervisning i engelsk historia, samhällskunskap och svenska med både engagerade lärare och engagerade deltagare. Temat var frihetsrörelser - något som jag själv och, tror jag, utbildningsministern också har pratat mycket om genom historien.

Det jag fångades av i dessa grupper var deltagarnas varierade ålder och erfarenhet, något som folkhögskolan verkligen bidrar till i skolsystemet. För mig som politiker och som en person som brinner för folkbildningen var det verkligen ett besök som gjorde att jag fylldes av energi.

Fru talman! Jag fick också en del kommentarer och medskick som gjorde mig berörd på djupet. Det var många olika deltagare som lyfte fram en känsla av frustration och oro och till viss del ilska och ledsamhet. De kände att det var ett politiskt klimat som misstänkliggjorde deras utbildning. Varför var deras utbildning mindre värd? Varför skulle deras val att läsa på folkhögskola misstänkliggöras? Varför skulle deras rätt till en andra chans - eller en annan chans - hotas?

Och varför var det inga företrädare för regeringen eller riksdagsledamöter från regeringspartierna som besvarade deras oro och deras frågor? Det var ju en insikt vid tiden för valet att man var rädd för Sverigedemokraternas syn på folkhögskola och folkbildning, och man hoppades att Liberalerna och Kristdemokraterna skulle kunna motverka detta. Men sedan valet hade man inte sett något av detta.

I det svar som utbildningsministern har gett här presenteras stora satsningar i vårändringsbudgeten. Det når inte ens upp till hälften av de satsningar vi socialdemokrater lade fram i vårt förslag till höstbudget, och det berör heller inte folkhögskolan, som vi här debatterar. Därför blir jag häpen. I en debatt om folkhögskolans värde och möjligheten till en andra chans presenterar man en satsning som visserligen når komvux - det är en jätteviktig verksamhet - men inte bidrar till folkhögskolans möjlighet att finansieras i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Då måste man börja fundera över vad som är regeringens prioriteringar. Folkhögskolans företrädare sitter just nu med budgetar och oro och vrider och vänder för att få pengarna att gå ihop till hösten och i framtiden. Här får de absolut inga svar.

Därför ger jag utbildningsministern återigen chansen att svara på de frågor jag ställde i min interpellation. Vad avser ministern att göra för att folkhögskolorna i fortsättningen ska kunna ge folk en andra chans, och kommer ministern att agera så att folkhögskolorna stärks i framtiden?

Fru talman! Tack, Mats Persson, för möjligheten att så här på en hyggligt tidig fredagsmorgon debattera viktig utbildningspolitik!

Niklas Sigvardsson efterfrågade åtgärder som kan ge hopp till folkhögskolorna i svåra tider, i tider av neddragningar. Mats Persson kommer med ett svar som innebär att han ska lägga tillbaka lite grann av de pengar som man har tagit bort från en annan utbildningsform, komvux. Det är en klen tröst.

Jag skulle säga att det är på vippen till hånfullt att svara på det sättet när folkhögskolorna uppenbarligen är bortprioriterade. Det är ekonomisk kris i antågande. Varslen ökar och lågkonjunkturen stör för dörren.

I årets budget tog regeringen och Mats Persson ändå fram motorsågen och kapade stort i snart sagt varje utbildningsform för vuxna. Komvux, akademin, yrkeshögskolan, folkhögskolan och arbetsmarknadsutbildningarna lever alla i en krympande tillvaro när Mats Persson och Liberalerna bestämmer. Det är otroligt taskig tajmning.

Och de 400 miljoner som Mats Persson i sitt svar redovisade att han ger tillbaka till komvux är bara en tredjedel av den neddragning som kom i höstens budget.

I januari gjorde Norr Media en kartläggning av de konsekvenser som regeringens politik för folkhögskolorna får i mitt hemlän Norrbotten.

Kalix folkhögskola förlorar 1 ½ miljon och räknar med att bli tvungen att pausa sin lärarassistentutbildning och att minska antalet platser på allmän kurs. Tornedalens folkhögskola har tvingats lägga ned två startade utbildningar. Sunderby folkhögskola förlorar 3,6 miljoner i finansiering och räknar med att helt få sluta med svenska från dag ett och att minska på platserna i andra kurser. Framnäs folkhögskola tappar 1 ½ miljon och ser över sitt kursutbud som en direkt konsekvens av det. I min hemkommun Älvsbyn förlorar Älvsby folkhögskola ungefär 2 ½ miljon. Det får konsekvensen att platserna på allmän kurs måste minska med 20 procent.

Samtidigt gör kostnadsökningar, inflation och ränteökningar att trycket på verksamheten ökar, och detta är folkbildningsanslaget inte korrigerat för. Älvsby folkhögskolas rektor sa till Piteå-Tidningen i januari: "Det finns ingen indexuppräkning på lönekostnader och allt annat som stigit så som el och bränsle. Sammantaget så är det här en allvarlig situation".

Sammanfattningsvis är vi i en situation där efterfrågan på utbildningsplatser kan väntas öka. Smart krispolitik hade varit att investera i fler platser. Ändå tog regeringen fram den stora sågen, och sedan bet inflationen sig fast. Självklart är det otroligt bekymmersamt för deltagare, lärare och rektorer på folkhögskolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Jag tror att Folkbildningssverige tyckte att det var skönt att just en liberal fick ansvar för folkbildningspolitiken när regeringen tillträdde. Liberalerna har ju genom historien hållit bildningsidealet högt och varit folkbildningens vänner. Därför undrar jag: Vad avser ministern att göra för att leva upp till Liberalernas goda rykte och för att stärka folkhögskolorna framöver?

Fru talman! Jag vill också börja med att tacka Niklas Sigvardsson för möjligheten att debattera folkbildning och folkhögskolans tuffa situation.

Vi är båda från Jönköpings län, där vi har inte mindre än nio folkhögskolor som utbildar vårdbiträden, undersköterskor, sågverksoperatörer, socialpedagoger, personliga assistenter, dataspelsutvecklare, hälsocoacher och författare - bara för att nämna några av alla de utbildningar som faktiskt erbjuds på folkhögskolor i vårt län.

Folkhögskolorna spelar en oerhört viktig roll för kompetensförsörjningen och människors möjlighet att växa i hela landet. Folkhögskolor drabbas likt andra verksamheter och företag hårt av kostnadskrisen - av ökade energipriser, räntor och matkostnader. Samtidigt fick folkhögskolorna minskade anslag när regeringens budget för 2023 gick igenom. Och precis som det är i resten av samhället riskerar detta att drabba dem som redan har det tuffast. Det drabbar dem allra hårdast.

På folkhögskolorna finns en stor andel deltagare som har någon form av funktionsvariation, till exempel en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller en annan psykisk funktionsnedsättning.

Många som har haft svårt att finna sig till rätta i det ordinarie skolsystemet, som inte fixat gymnasiet eller som varit hemmasittare under stora delar av sin skoltid pluggar i dag på folkhögskola på allmän kurs eller en yrkesutbildning där de får bättre och mer anpassat stöd.

Folkhögskolan är en viktig annan väg till jobb och vidare studier. Mer än en tredjedel av dem som enligt Folkbildningsrådets statistik blev behöriga till högre studier genom studier på allmän kurs 2018-2019 hade någon form av funktionsvariation.

För att folkhögskolorna ska kunna fortsätta erbjuda ett bra stöd till dem som har funktionsvariationer finns det särskilda medel inom folkbildningsanslaget, men det räcker långt ifrån till de insatser som folkhögskolorna faktiskt gör för att deltagarna ska klara sin utbildning.

Detta är en del av vad folkhögskolorna bidrar med och som de skulle kunna göra mer av om de fick förutsättningarna. Om inte regeringen agerar riskerar vi nu, i detta ansträngda ekonomiska läge, att färre får ta del av det stöd och den alternativa väg som folkhögskolan erbjuder dem som behöver det allra mest.

Jag undrar likt mina kollegor vad statsrådet tänker vidta för åtgärder för att säkra den andra väg till jobb och vidare studier som folkhögskolan i dag är för många med funktionsvariationer och för att skapa en framtidstro bland våra folkhögskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Fru talman! Tack, debattörerna och interpellanten, för mycket viktiga inlägg och mycket viktiga anföranden! Det är ett mycket tufft ekonomiskt läge för många hushåll just nu. Det är ett tufft ekonomiskt läge för hela vårt land. Det är ett tufft ekonomiskt läge för alla dem som går till jobbet. Det är ett tufft ekonomiskt läge för den som i dag inte har ett jobb att gå till.

Det är väldigt tuffa tider som kräver väldigt hårda prioriteringar och som innebär att vi alla känner av den höga inflationen och det tuffa ekonomiska läge som är. Detta gäller naturligtvis också våra utbildningsanordnare - folkhögskolor och andra aktörer. Jag förstår att det är en hård ekonomisk tid. Det är någonting som vi alla måste förhålla oss till. Vi måste alla agera ansvarsfullt och vidta åtgärder för att hantera det inflationsläge vi har.

Regeringens bedömning är att det i ett läge med en kommande lågkonjunktur är viktigt att människor har goda utbildningsmöjligheter. Vi tror att det finns en väldig styrka i utbildningar som ligger nära arbetsmarknadens behov. Det kan vara på folkhögskolor. Det kan vara inom det vi kallar yrkesvux. Det kan vara inom kvalificerad yrkesutbildning. De delarna spelar tillsammans en väldigt viktig roll när det gäller att se till att människor i detta läge har möjlighet att utbilda sig.

Vi kan kalla det utbildningslinjen. Det handlar om möjligheten att lära sig svenska. Det finns höga förväntningar från samhällets sida på att man ska lära sig svenska om man har en knackig sådan. Den som vill läsa in en utbildning ska ha möjlighet att göra det, och den som vill läsa en ny utbildning ska ha möjlighet att göra det.

Detta är viktigt, och det är något som vi har väldigt mycket fokus på i det vi gör från regeringens sida och som också avspeglar sig i den vårändringsbudget som presenteras i riksdagen på måndag. Vi har redan aviserat att vi kommer att göra förbättringar och förstärkningar för att förbättra och upprätthålla utbildningslinjen.

Detta är viktigt för Sverige. Detta är viktigt för alla de svenskar som vill utbilda sig, och det är viktigt för alla dem som erbjuder utbildningar, där folkhögskolorna naturligtvis är en väldigt viktig del.

Fru talman! Tack, ministern, för ditt andra inlägg! Det är glädjande att se att regeringen faktiskt lyssnar på oppositionen och framför allt Socialdemokraterna. Vi har otaliga gånger i denna kammare debatterat vikten av utbildningssatsningar efter regeringens alltför passiva och rent ut sagt dåliga budget i höstas.

Nu pratar utbildningsministern om utbildningslinjen. Det är glädjande att se att regeringen faktiskt lyssnar på en opposition som bedriver bra politik och som satsar på hela utbildningsväsendet, som vi socialdemokrater gjorde i budgetmotionen i höstas. Men det är synd att man var tvungen att komma ett halvår senare när verksamheterna redan fått planera om och börjat ställa om utbildningar, ställa in utbildningar och lägga ned utbildningsplatser, för det är väldigt svårt att efter en vårändringsbudget hux flux hitta alla dessa platser igen.

Nu vill jag gå tillbaka till folkhögskolan, för jag tycker att ministerns svar handlade väldigt lite om just folkhögskolan, och det är det debatten här ska handla om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

I inledningsanförandet lyfte utbildningsministern just fram vikten av kompetensförsörjning. Där har folkhögskolorna en jätteviktig del. De har, både före och under pandemin, ställt om och verkligen börjat bedriva direkta yrkesutbildningar som leder till jobb.

Ministern pratade varmt om att vi måste lösa kompetensbristen inom offentlig och privat sektor, och därför vill jag ge ett konkret exempel på hur regeringens höstbudget slog i verksamheter runt om i hela landet. Jag pratade med företrädare för Grimslövs folkhögskola, som drivs av Region Kronoberg och ligger i Kronobergs län. Där gjorde man medvetna satsningar på utbildningar till undersköterska, vårdbiträde och hotell- och konferensvärdinna, något som branschen i Kronoberg skrek efter. Det privata näringslivet och den offentliga sektorn önskade verkligen att dessa utbildningar skulle genomföras.

Nu försvinner platser. Var femte plats på Grimslövs folkhögskola försvinner helt, och vissa av de här utbildningarna, såsom till undersköterska, vårdbiträde och hotell- och konferensvärd som branschen alltså skriker efter, föreslås läggas ned, detta i läge då ministern pratar om skenande inflation och begynnande lågkonjunktur.

Det blir väldigt konstigt, och detta är bara ett enda exempel. Min kollega Linus Sköld pratade om hur det ser ut i Norrbottens län, och slår man upp en lokaltidning var som helst i landet kan man nog se folkhögskola efter folkhögskola som har visat hur besparingarna har slagit.

Därför blir det här att vi var på väg in i en lågkonjunktur yrvaket. Alla de tecknen såg vi ju redan i höstas. Det var det vi stod i kammaren och sa: Vi behöver fler utbildningsplatser. I lågkonjunktur är utbildning en jätteviktig väg in för att säkra kompetens och för att trygga kompetensförsörjningen i framtiden. Att då lägga så extremt lite pengar som regeringen valde att göra är inte bra, och den finanspolitiska cocktail som blir resultatet smakar inte särskilt gott.

Jag tycker fortfarande inte, fru talman, att jag har fått svar på vad ministern avser att göra för att förstärka folkhögskolans möjligheter att bedriva sin verksamhet framöver, så jag låter ministern få chansen ytterligare en gång att svara på just detta.

Fru talman! Ett tufft ekonomiskt läge, säger Mats Persson. Och det är ju sant. Det är ett tufft ekonomiskt läge.

När det är ett tufft ekonomiskt läge vet Socialdemokraterna hur man gör. Det visade vi senast. När det senast varslades och permitterades i stora massor här i landet satsade vi stort på utbildningsplatser. Nu när det varslas skär regeringen ned för att det inte är pandemi. Det är det Mats Persson säger: Anslagen minskar för att det inte är pandemi. Att det är ett tufft ekonomiskt läge, att varslen ökar och att vi kan förvänta oss att det behövs fler utbildningsplatser ignorerar han totalt.

Mats Persson säger också att det är viktigt att människor har möjlighet att studera och att lära sig svenska. Svenskstudier bedrivs huvudsakligen på sfi, det vill säga komvux, som regeringen sparade 1,2 miljarder på i höstbudgeten och nu lägger tillbaka några slantar till, eller för delen i Svenska från dag ett för dem som ännu inte har fått sitt uppehållstillstånd. Även det halverade regeringen i höstbudgeten.

Mats Persson fortsätter att hävda att regeringen tycker att folkbildningen är viktig, men faktum kvarstår: Konsekvenserna av regeringens politik innebär att många folkhögskolor nu sitter med miljoner i nedskärningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Jag tycker att Mats Persson borde svara på frågan om han vill ha trovärdighet i påståendet att folkbildningen är viktig, en kraft, tror jag till och med att han sa i sitt svar. Hur ska han stärka folkhögskolorna framöver?

Fru talman! Det är viktigt med goda möjligheter till utbildning, säger ministern. Men när han sedan pratar om prioriteringar utelämnar han folkhögskolorna. Det betyder ju bara en sak - att man inte prioriterar folkhögskolorna och alla dem som faktiskt finns på våra folkhögskolor.

Jag tänkte återgå till min ingång i frågan. Vi vet både att sysselsättningsgraden är lägre och arbetslösheten avsevärt högre bland dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt vet vi att många hittar en annan möjlig väg till jobb och studier genom just folkhögskolan.

Att då inte vilja se vilken ansträngd situation dessa skolor har eller, ännu värre, se situationen men inte göra något åt den är för mig obegripligt och riskerar, precis som jag tidigare har sagt, att färre får stöd och möjlighet till en annan väg till jobb och vidare studier.

Oron för framtiden är stor bland folkbildningens aktörer och dem som deltar i verksamheten, särskilt när det stod klart att regeringen skulle vara helt beroende av SD för att kunna styra landet. De största kritikerna av folkbildningen, som velat utreda möjligheten att lägga ned alla folkhögskolor och begränsa möjligheten att ta studielån för studier på folkhögskola, kan nu till stor del diktera regeringens politik.

Den oron finns där alltjämt och förstärktes när man i budgeten skar ned anslagen till folkbildningen.

Min fråga kvarstår: Kommer ministern att göra någonting för att se till att särskilt personer med funktionsvariationer även i framtiden kan få en annan chans genom folkbildningen och studier på folkhögskola, eller är det så att SD:s motstånd mot folkbildningen hindrar regeringen från att agera?

Fru talman! Tack för väldigt bra anföranden, och tack för väldigt bra debatt!

I interpellationsdebatter finns alltid en tendens till att man inte riktigt lyssnar på vad den andra säger. Jag ska därför försöka vara extra tydlig den här gången, eftersom jag uppfattar att det som jag säger inte riktigt förstås av och omvandlas hos mottagaren. Jag ska alltså försöka att vara tydlig och hoppas att min skånska inte ska stå i vägen för min tydlighet. Vi får se.

Regeringen tycker att folkhögskolorna spelar en väldigt viktig roll i utbildningsväsendet. Vi tycker att det är viktigt att människor har möjlighet att få en andra chans. Vi tycker att det är viktigt att man exempelvis via folkhögskola men också genom andra utbildningsformer får möjlighet att vidareutbilda sig, få en andra chans och en möjlighet att få en utbildning som gör att man kan komma in på arbetsmarknaden eller komma vidare till studier på högre nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Det är viktigt för välfärden, och det är viktigt för näringslivet, att vi nu ser till att ha hög kompetens i vår befolkning och en kompetensförsörjning som fungerar. Min och regeringens uppfattning är att det är viktigt att i hög utsträckning lyssna på både de offentliga och de privata arbetsgivarnas behov av kompetens. Det gäller vikten av folk i äldreomsorgen men också vikten av plåtslagare, lokförare och andra kompetenser.

En del av detta kan säkerställas inom ramen för folkhögskolans verksamhet, en del annat kan säkerställas genom andra utbildningsformer. För regeringens vidkommande är det viktigaste att vi har en bred palett av olika typer av utbildningar, eftersom individer har olika förutsättningar och lockas av olika typer av utbildningsformer. Det är viktigt med en mångfald av olika typer av utbildningar. Där spelar folkhögskolan en väldigt viktig roll, och det är viktigt att understryka detta.

Allra sist vill jag säga någonting om personer med funktionsvariation, där jag tror att folkhögskolan kan spela en väldigt viktig roll för att se till att en av de grupper som har det extra tufft att komma in på arbetsmarknaden kan få ökade förutsättningar genom att ta del av folkhögskolans insatser.

Fru talman! Jag har verkligen lyssnat på utbildningsministern, och jag ska svara på vad han har sagt.

Det är intressant att han väljer att lyfta fram kompetensförsörjning i frågor om plåtslagare vars anslag till deras branschskolor försvinner i regeringens politik eller lokförare där det finns nästan 1 500 sökande till 36 platser. Detta har vi bara under det senaste dygnet kunnat följa på Twitter av en partiledare till ministern i fråga. Där finns lite övrigt att önska.

Utbildningsministern pratar om vad regeringen tycker. Oron i Folkhögskolesverige är att regeringen tycker en sak, och det är glädjande att regeringspartierna tycker att folkhögskolan är viktig, men problemet är att de som styr regeringens politik heter Sverigedemokraterna. Och vi vet deras syn på folkhögskolor; vi har hört detta i mina kollegors anföranden.

Sverigedemokraterna har en tydlig syn på att folkhögskolan inte är ett bra system. Det är den oron som deltagarna som jag mötte vid Södra Vätterbygdens folkhögskola verkligen gav uttryck för. De var oroliga för Sverigedemokraternas syn på frågan och att de nu styr regeringens politik, och de var besvikna över Liberalernas och Kristdemokraternas lite handfallna ingång i folkbildningspolitiken. Under tidigare mandatperioder hade de sett att folkhögskolan betyder något för liberala och kristdemokratiska företrädare, men nu såg de att det tyvärr inte är vad regeringspartierna tycker som är avgörande utan vad Sverigedemokraterna tycker. Det är tråkigt att det har blivit så med regeringens folkhögskolepolitik.

Fru talman! Det är symtomatiskt att en riksdagsledamot från Socialdemokraterna oroar sig mer under nätterna för Liberalerna, Kristdemokraterna och andra partier i riksdagen än för hur ännu fler människor ska få jobb och utbildning i landet. Jag har svårt att se att människor som i det här läget är oroliga över inflationen, som vill få en andra chans via folkhögskolor eller få bättre utbildningsmöjligheter, ligger vakna på nätterna och funderar över olika partiers hantering av olika frågor. Så tror jag inte att verkligheten är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Vårt fokus är att utgå från människors vardag och att lösa de problem vi kan se i Sverige. Det finns ett stort problem i samhället: att många människor är arbetslösa. Under åtta år med Socialdemokraterna vid makten har det förts en kravlös bidragspolitik som innebär att människor kan leva på bidrag år efter år trots att både företag och kommuner skriker efter kompetent arbetskraft. Samtidigt finns hundratusentals människor som inte försörjer sig själva och passivt har levt på bidrag år efter år. Det har inte funnits krav på motprestation eller att ta de lediga jobb som finns. Det är ett stort problem, och det är ett "fett" problem som behöver åtgärdas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.