Interpellationssvar - Vattenkraften och sveriges elsystem - 2023-04-11

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig om jag fortfarande har för avsikt att förändra det nuvarande systemet för prövning för moderna miljötillstånd.

Behovet av ändringar av systemet behöver alltjämt ses över, mot bakgrund av behovet att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot det förändrade behovet. Den 16 februari gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga vilka konsekvenser prövningen för moderna miljövillkor kan få för vårt elsystem och för en trygg elförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utifrån denna kartläggning ska Svenska kraftnät bland annat identifiera och beskriva vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabel ur ett elsystemsperspektiv för att upprätthålla en trygg elförsörjning inom Sverige. Myndigheterna ska även se över det nationella riktvärdet på 1,5 terawattimmar och föreslå hur ett riktvärde eller kompletterande värden kan utgå från för elsystemet nödvändiga förmågor.

I uppdraget ingår att kvantifiera konsekvenserna inte enbart för vattenkraftens elproduktion utan även för dess reglerförmågor vid olika tidshorisonter, bidrag till kraftsystemsstabilitet samt elberedskapsförmågor. Uppdraget ska redovisas senast den 29 september i år och kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta överväganden vad gäller behovet av att genomföra ändringar av systemet.

Parallellt med myndigheternas uppdrag pågår även ett analysarbete inom Regeringskansliet för att se över behovet av andra förändringar. Underlaget för analysarbetet består bland annat av den redovisning av uppdraget att följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor som Havs- och vattenmyndigheten redovisade den 1 februari.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Senast jag och statsrådet debatterade vattenkraftens miljötillstånd var beskedet att arbetet med analys och bedömning av effekterna av hittills genomförda prövningar pågick i Regeringskansliet. Utifrån dagens svar kan vi konstatera att arbetet har vuxit till att omfatta tre myndigheter, som tillsammans ska kartlägga de konsekvenser som de hittills genomförda prövningarna kan få för elsystemet och en trygg elförsörjning. Myndigheterna ska även se över och eventuellt komplettera det nationella riktvärdet på 1,5 terawattimmar.

När Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten presenterade sin rapport om vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet 2016 byggde den i sin tur på förslaget till strategi från 2014 för avvägning mellan vattenkraft och vattenmiljö, uttryckt som ett begränsat planeringsmål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverken på högst 2,3 procent av vattenkraftens normalproduktionsår - det vi normalt sett pratar om som riktvärdet på 1,5 terawattimmar.

Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten presenterade alltså den strategin 2014. Rapporten från 2016 hade som mål att utgöra ett fördjupat stöd till vattenmyndigheterna i deras arbete med att förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierat vatten, en så kallad KMV-klassning.

En vattenförekomst kan förklaras som kraftigt modifierat vatten om god status inte kan nås på grund av fysisk påverkan och om orsaken är att den verksamhet som är samhällsekonomiskt viktig inte kan fås på annat sätt som är bättre för miljön. Rapporten delade in våra drygt 2 000 svenska vattenkraftverk i tre klasser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Klass 1 omfattar 255 kraftverk, som tillsammans står för 98 procent av den installerade effekten från vattenkraften och cirka 98 procent av vattenkraftens reglerbidrag till elsystemet.

Klass 2 omfattar 78 kraftverk, står för 1,3 procent av den installerade effekten från vattenkraften och utgör mellan 3,1 och 0,4 procent av reglerbidraget.

Resterande cirka 1 700 små kraftverk står tillsammans för 0,7 procent av den installerade effekten från vattenkraften och någonstans mellan 1,1 och 0,1 procent av vattenkraftens reglerbidrag till elsystemet.

För kraftverk i klass 1 är rådet i rapporten att reducering av reglerförmågan bör undvikas och att KMV och mindre stränga krav ska tillämpas. Dock kan åtgärder behöva vidtas enligt annan lagstiftning, till exempel art och habitatdirektivet, för att få ett modernt miljötillstånd.

För kraftverk i klass 2 är presumtionen också att åtgärder som reducerar reglerförmågan bör undvikas, men här krävs individuell prövning om inte motsvarande nytta kan nås på ett för miljön bättre sätt innan KMV och mindre stränga krav ska tillämpas.

För den småskaliga vattenkraften i klass 3 bör KMV eller mindre stränga krav som regel inte tillämpas.

Min fråga till statsrådet är hur hon ser på den här indelningen av våra vattenkraftverk och om tanken med översynen är att fler små kraftverk ska omfattas av en KMV-klassning.

Fru talman! En del av svaret på ledamoten Järrebrings fråga fanns i mitt svar på interpellationen, där jag ju redogjorde för hur vi har utformat vårt uppdrag. Man ska alltså inte bara se till riktvärdet på antal terawattimmar utan även kvantifiera konsekvenserna för andra faktorer än vattenkraftens elproduktion. Det gäller faktorer som reglerförmåga vid olika tidshorisonter, bidraget till kraftsystemets stabilitet samt elberedskapsförmågor.

Det alla dessa små tillägg indikerar är just anledningen till att vi pausar dessa tillståndsprövningar, nämligen det förändrade läge Sverige är i avseende vår elproduktionssituation. Vi behöver se över effekterna av omprövningarna av vattenkraften och kartlägga dem. Vi behöver se över det nationella riktvärdet just på grund av den förändrade situationen på vår elmarknad.

Vi ser ett stort behov av att säkra ett robust fossilfritt energisystem som snabbt kan svara upp mot det förändrade behov som Sverige nu står inför. Sverige är i ett annat läge, och det behöver den här regeringen ta hänsyn till.

Där spelar vattenkraften en central roll, fru talman. Ledamoten Järrebring är säkert väl medveten om att vattenkraften fyller en fantastisk funktion i vårt elsystem. Den svenska vattenkraften står under ett normalår för cirka 45 procent av elproduktionen och har också en väldigt stor förmåga att anpassa sin produktion till varierande behov för att upprätthålla effektbalansen i vårt elsystem. Detta är väldigt viktigt och något som man tidigare kanske inte talat om i tillräckligt stor utsträckning från politikens sida.

Ett behov som jag länge har sett inom energipolitiken är att sluta tala utifrån favoriter inom de olika sätt som vi har att producera el och energi på och i stället prata om vilka behov som finns av ett fossilfritt energisystem som kan bidra till omställning, till utveckling i vårt hållbarhetsarbete och till elektrifiering inte bara av Sveriges transportflotta utan även av Sveriges industri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det grundläggande fundamentet om vi från Sveriges sida på allvar ska klara av klimatkrisen är ett fossilfritt energisystem som verkligen kan hantera det förändrade behov som vi nu har.

Fru talman! Man skulle kunna reflektera över det förändrade behovet endast utifrån omställningen och farten som svensk industri och svensk transport vill hålla i omställningen. Nu har vi utöver detta en situation där Europa tyvärr gjort sig beroende av rysk gas i en utsträckning som har gjort energisystemet mycket sårbart. Sverige har i detta läge, med ett utökat behov av fossilfri energi, valt att lägga ned kärnkraft i stället för att bygga ut all sin fossilfria energi.

Det är en situation som är unik och där vi behöver ta hänsyn till att upprätthålla effektbalansen i vårt elsystem. Därför måste vi ha ett fortsatt effektivt nyttjande av vattenkraften i Sverige. Det kommer att vara avgörande för den här regeringens arbete när det gäller energisystemets behov av robusthet, vilket har saknats, men även för klimatomställningen och för det arbete som sker i Sveriges omställning.

Fru talman! Jag börjar med att göra en liten historisk återblick.

Vi har haft många debatter i denna kammare under den här mandatperioden - inte bara jag och ministern - om kärnkraftens utveckling i Sverige. För dem som eventuellt lyssnar på denna debatt är det viktigt att ha klart för sig att det hölls en folkomröstning i Sverige om kärnkraften. Beslutet där var att kärnkraften skulle avvecklas.

Även om statsrådet tillhör ett parti som alltid har varit förespråkare för kärnkraft har det demokratiska beslutet varit avveckling. Så har det varit ända fram till 2016, då vi träffade en energiöverenskommelse som möjliggjorde att ny kärnkraft byggs i Sverige. Vi skapade också bättre förutsättningar för kärnkraften att producera el i Sverige med den energiöverenskommelsen.

Jag tycker att det är dags att lägga undan alla försök att klistra avvecklingen av kärnkraften på ett enskilt parti. Det var faktiskt demokratin i Sverige som beslutade att kärnkraften skulle avvecklas, och det är detta som har präglat alla politiska beslut fram till 2016.

Men det var inte detta vi skulle diskutera, utan vi skulle diskutera vattenkraften. Nyckelorden för kraftigt modifierat vatten och mindre stränga krav är "som inte kan fås på annat sätt som är bättre för miljön". Det var därför min fråga till statsrådet var om avsikten med denna paus och översyn är att fler av Sveriges småskaliga vattenkraftverk, som det ju handlar om, ska omfattas av en KMV-klassning.

Vägledningen när det gäller KMV säger ju att 98 procent av både den energiproduktion - den installerade effekt - och det reglerbidrag som vattenkraften bidrar med är skyddade enligt kraftigt modifierat vatten, om man nu ska kalla det för skyddat. Detta ger möjlighet att fortsätta leverera el och reglerkraft.

Att klassa vattenkraft som KMV innebär inte att olika miljöåtgärder inte behöver vidtas, framför allt inte utifrån annan lagstiftning, till exempel art- och habitatdirektivet. Det blir dock betydligt mindre stränga krav på miljöåtgärder om man får en KMV-klassning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har förstått att det är möjligt att få ersättning från Vattenkraftens Miljöfond, som finansierar 85 procent av kostnaderna för både utrivning och återställningsåtgärder samt ersättning för produktionsbortfall som till exempel skulle kunna investeras i en kombination av solceller och batterilagring.

Låt oss utgå från att produktionskapaciteten och reglertjänsterna är lika bra, eller kanske till och med bättre, i solcellsalternativet och att samhällstjänsterna då kan fås på annat sätt än genom vattenkraft. Med anledning av att statsrådet så ofta framhåller att regeringens miljöpolitik ska vara både ambitiös och effektiv skulle jag vilja veta följande: Är det statsrådets mening att det är bättre att investera i solceller och batterilagring för att kompensera för produktionsbortfall och reglering, eller är det statsrådets mening att ändringar av systemet för prövningar av moderna miljötillstånd ska leda till att fler småskaliga vattenkraftverk ska kunna klassas som kraftigt modifierat vatten?

Fru talman! Apropå frågan om syftet med denna pausning är det, som jag redogjorde för i mitt tidigare anförande, helt enkelt så att anläggningarna ska pausa sin prövning givet det läge vi är i och det förändrade behovet av stabilitet i vår försörjning och i vårt elsystem.

Det arbete som redan har påbörjats genom uppdrag till Svenska kraftnät är att kartlägga vilka konsekvenser prövningen får för elsystemet och för en tryggad elförsörjning, att identifiera vilken negativ påverkan på vattenkraftens förmågor som är acceptabel ur ett elsystemsperspektiv för att kunna upprätthålla en trygg elförsörjning i Sverige och att se över det nationella riktvärdet på 1,5 terawattimmar och föreslå hur ett riktvärde eller kompletterande värden kan utgå från elsystemets nödvändiga förmågor. Det är detta som är grunden för pausningen av NAP:en. Det är också detta som kommer att ligga i fokus - inte att ändra vilka som påverkas av arbetet.

I detta blir det tydligt varför regeringen pausar prövningarna av vattenkraftens miljövillkor. Det beror på att vattenkraften har en lite unik roll - särskilt när vi har minskad kärnkraft i Sverige - i att kunna vara en planerbar försörjning för Sverige i och med att det finns dammar. Vattenkraften har en särskild roll avseende att trygga vårt elsystem. Därför blir en komplettering med solceller inte relevant givet det som diskuteras här, nämligen planerbar produktion och att kunna leva upp till det förändrade behov vi har samt att kunna hantera den förändrade situationen på elmarknaden och säkra en robust och fossilfri energiproduktion som kan svara upp mot förändrade behov och som kan svara upp när vi behöver effektbalans i vårt system.

I det läget är det vattenkraft och kärnkraft - planerbar energiförsörjning - som man kan ta hänsyn till. Regeringen ämnar fortsätta att utnyttja dem på ett effektivt sätt, och det är därför pausningen sker.

Dessa prövningar finns dock av en anledning, och det finns ett behov av att förbättra vattenkraftens påverkan på vår miljö. Det arbetet kommer att fortsätta efter denna pausning, som har varit nödvändig givet vår elförsörjning och vårt behov av att ha en inhemsk elförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir relevant att diskutera olika energislag. Ledamoten Järrebring lyfter upp solcellsalternativ. Jag lyfter upp kärnkraften eftersom det är det energislag som liksom vattenkraften är planerbar och utgör den stabiliserande faktorn i vårt energisystem.

Fru talman! Vi socialdemokrater är inte alls emot att fler av Sveriges småskaliga vattenkraftverk kan få fortsätta att bedriva sin verksamhet. Tvärtom tycker vi att det är viktigt. Planen har aldrig varit någon annan än att den vattenkraft som finns ska få moderna miljötillstånd. Det är alltså inte det frågan handlar om.

Kärnkraften och vattenkraften är bra eftersom de är planerbara; här är vi helt överens. Men kärnkraften saknar det som kanske är det viktigaste bidraget och som vattenkraften är ensam om, och det är att kunna reglera elsystemet. Man måste skilja på planerbarhet och reglerförmåga.

Vi klarar att bygga ut vårt elsystem ganska rejält med intermittent kraft, alltså i form av vindkraft och solkraft, tack vare att vi har vattenkraften som bas. Den kommer att fortsätta att vara viktig, men ett elsystem kan bli robust också på annat sätt än med den teknik vi använt hittills, till exempel i form av batterilagring.

Därför tyckte jag att det var intressant att föra ett resonemang med statsrådet. Låt oss utgå från att en förutsättning för att få ett vattenkraftverk förklarat kraftigt modifierat är att det bidrar till elsystemet med en tjänst som inte kan fås på något annat sätt som är bättre för miljön. Mitt exempel var att man kan få pengar från Vattenkraftens Miljöfond för att i stället för att göra stora satsningar på vattenkraftverket riva dammen, återställa och investera i solceller och batterikapacitet så att man får samma tjänster som vattenkraftverket tidigare levererade. Vad tycker statsrådet då att det är mest värt att satsa på?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring för förtydligandet av vad som avsågs med frågan. Nu förstår jag ledamoten Järrebring bättre när det gäller poängen med batterikapacitet och möjligheten att lagra.

Givetvis är regeringen villig att titta på allt som utgör en effektivisering av vårt system. Kan man uppnå lönsamhet samtidigt som man tar hänsyn till energiförsörjning och energibehov samt miljökraven i större utsträckning är det inget annat än välkommet och något man absolut kan titta på.

Det är dock viktigt att påpeka att det i grunden handlar om att vårt elsystem är i ett annat läge än för några år sedan när denna omprövning togs upp. Vi behöver stanna upp och se över hur omprövningen ska utformas givet dagens förändrade läge. Vi behöver få en bättre bild av hur omprövningen av vattenkraft påverkar hela vårt system utifrån dagens situation, och vi behöver ta reda på vad vårt elsystem klarar av för att sedan anpassa oss efter exempelvis moderna miljövillkor eller annat så att vi kan uppnå miljönytta.

Det är viktigt att börja i rätt ände. Det denna regering har lyckats med till skillnad från den förra regeringen är att utgå från störst behov. Här nämndes att vattenkraften har kunnat tillåta en stor utbyggnad av vindkraften, vilket stämmer. Men här behövs också kärnkraften. Vi behöver bygga ut alla fossilfria energislag, och vi behöver se till att vattenkraften kan bidra till vårt energisystem på bästa sätt. Detta gör vi genom att planera noga och tänka innan vi agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förhoppningsvis kommer vi att kunna fortsätta arbetet med ett starkt fossilfritt energisystem även framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.