Fru talman! Vi debatterar nu betänkandet Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Det gäller ett nytt lagförslag som går ut på att kommuners ansvar för det brottsförebyggande arbetet stärks och förtydligas. Det är bra och ett steg i rätt riktning. Vi ställer oss därför bakom förslaget. Det är dock helt avgörande att kommuner får tillräckligt med resurser för att detta ska bli möjligt.
Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i så kallade socialt utsatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteterna och samhället i övrigt fungerar väl minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i gängkriminalitet.
Att stoppa nyrekryteringen in i kriminella gäng är centralt. Barn ska gå i skolan och spela fotboll, inte agera narkotikakurirer. Den negativa utvecklingen i socialt utsatta områden måste vändas genom långsiktiga satsningar på bland annat skola, socialtjänst och allmän välfärd. Det handlar även om insatser på kort sikt här och nu.
Tyvärr har vi i stället för satsningar på välfärden under decennier sett stora nedskärningar. Det har lett till ökade ekonomiska klyftor, social utsatthet och ett samhälle som slits isär. Otrygga, ojämlika samhällen är en grogrund för utanförskap och kriminalitet. Det går att skapa trygga, jämlika samhällen om den politiska viljan finns, men då kan man inte, som den nuvarande regeringen med hjälp av Sverigedemokraterna gör, göra stora neddragningar i just välfärden.
Vänsterpartiet arbetar för ett samhälle där ingen har anledning att se kriminalitet som en lösning. Vi vill ge alla barn en uppväxt som ger dem möjligheter i livet, från förskolan till skolan och det första jobbet. Det är nödvändigt för att minska kriminaliteten och se till att så få som möjligt drabbas av brott.
Det nya lagförslag som vi nu debatterar innebär att kommuner får ett visst ansvar för samordning av det brottsförebyggande arbetet. Kommuner ska även kartlägga brottsligheten och ta fram en åtgärdsplan. Allt detta är bra och nödvändigt, men då krävs som sagt att kommuner får de resurser som krävs för att göra detta.
För att det brottsförebyggande arbetet ska vara effektivt och framgångsrikt krävs att samtliga relevanta aktörer på lokal nivå samverkar, både när det gäller att kartlägga brottsligheten och de problem som finns lokalt och när det gäller att ta fram en åtgärdsplan. Dessa aktörer är polis, skola, socialtjänst, civila samhällsorganisationer, trossamfund, fritidsverksamhet med flera. Det är viktigt att jobba systematiskt och långsiktigt utifrån ett helhetsperspektiv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete
En bra skola är helt avgörande för det brottsförebyggande arbetet. I dag har vi tyvärr fått en alltför segregerad skola. Skolan ska bidra till ökad jämlikhet, inte sortera och dela upp som dagens vinstdrivande marknadsskola gör. Rika skolkoncerner flyttar våra skattepengar utomlands, medan våra skolor i förorten och på landsbygden får stå tillbaka.
En ung människa som klarar gymnasiet går sällan med i ett kriminellt gäng. Vi måste se till att skolan har tillräckligt många vuxna för att fånga upp de barn som riskerar att hamna snett, och fånga upp dem i tid. Vi måste se till att skolan har resurser och kraft att utbilda unga till jobb och studier.
Ett viktigt brottsförebyggande arbete som inte får glömmas bort i sammanhanget är att förhindra våld mot kvinnor och barn i nära relationer. Vi vet att det våld som drabbar kvinnor oftast sker i hemmet och utförs av en närstående man. Det förebyggande arbetet måste även här ske brett. Det handlar bland annat om att utbilda personal som kan komma i kontakt med utsatta flickor och kvinnor. Det handlar om att stödja kvinnor som utsatts och att stödja tjej- och kvinnojourer. Det handlar också om att elever i skolan får goda kunskaper om jämställdhet, lär sig att kritiskt granska maktstrukturer kopplade till kön och våld samt får kunskap om hur de kan få hjälp om de blir utsatta.
Vänsterpartiet har föreslagit att utsatta kvinnor som vill lämna sin bostad ska få hjälp via inrättandet av trygghetsteam från socialtjänsten, polisen och kommunen, vilka ska jobba efter en konkret handlingsplan. Teamet ska se till att polisen hjälper kvinnan att lämna bostaden men kunna bo kvar i området, och att bostadslösningen då blir långsiktig, kombinerat med redan beslutat kontaktförbud av åklagare. Polisen ska också ha ett särskilt uppdrag att bevaka att kvinnan är trygg.
Vi vill även införa ett sluta-slå-program liknande det man redan i dag jobbar med i North Carolina, Domestic Violence Intervention. Syftet med programmet är att skydda utsatta kvinnor och barn mot våldsamma män samt göra det lättare att få rätt stöd för den som vill komma bort från ett våldsamt liv och sluta slå.
För ett väl fungerande brottsförebyggande arbete krävs en lokal och närvarande polis - en polis som känner sitt geografiska ansvarsområde, som skapar trygghet och stabilitet, som känner människor som bor där och som människor som bor där känner och har förtroende för; en polis som är engagerad i sitt arbete, som har hög kompetens om lokala förutsättningar och lokal brottsproblematik och som kan både förhindra dödsskjutningar och prata i bostadsområdets skola; en polis som har god kontakt med den lokala socialförvaltningen, de lokala skolorna, fritidsgårdarna och fältassistenterna och det lokala föreningslivet; en närvarande polis.
Många poliser gör i dag ett utmärkt arbete. Vi vet också att polisyrket är utsatt. Det är dock uppenbart att den nuvarande polisorganisationen har utmaningar och brister. Vi anser därför att hela polisorganisationen behöver ses över.
Det finns redan i dag mycket bra brottsförebyggande arbete att dra lärdom av. Brottsförebyggande rådet, Brå, har utvecklat den så kallade fasmodellen som kan tillämpas vid långsiktiga samverkansprojekt mot brottslighet och otrygghet i utsatta områden. Den har bland annat används i Gottsunda i Uppsala med gott resultat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete
Ett annat exempel som ökat tryggheten och livskvaliteten för de boende i Gårdsten i Göteborg har varit inrättandet av så kallade trygghetsgrupper och trygghetsvärdar som finns till hands för att lösa problem och också fungera som goda förebilder för barn och ungdomar i området, samtidigt som de skapar trygghet för äldre personer.
Det finns många fler exempel på liknande arbete runt om i landet. Det som är gemensamt är långsiktighet, lokal närvaro, samordning och brett samarbete. Men då krävs prioritering av det förebyggande arbetet och att det avsätts tillräckligt med resurser till skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, lokal polisnärvaro, trygghetsskapande åtgärder, service och upprustning av bostäder, lokaler, och yttre miljöer. Görs inte detta blir det brottsförebyggande arbetet bara en massa vackra ord på ett papper.