Interpellationssvar - Klimathandlingsplanens samordning | förhandlingen om sveriges klimathandlingsplan - 2023-03-14

Herr talman! Elin Söderberg har frågat mig om Sverigedemokraterna kommer att delta i samordningen av klimathandlingsplanen och, om inte, i vilket skede jag avser att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen.

Jytte Guteland har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att förhandla klimathandlingsplanen så att den både kan klara klimatmålen och kan få stöd i Sveriges riksdag samt när riksdagen kan få se en tidsplan för arbetet med Sveriges klimathandlingsplan och förankringen i riksdagen.

Jag vill börja med att tacka för intresset för regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny handlingsplan, och i denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatpolitik för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska nå nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att även klara de åtaganden som Sveriges har inom ramen för EU.

Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Handlingsplanen kommer att beredas i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan kommer att aviseras för riksdagen i propositionsförteckningen, i enlighet med ordinarie rutin.

Herr talman! Elin Söderberg har frågat mig om Sverigedemokraterna kommer att delta i samordningen av klimathandlingsplanen och, om inte, i vilket skede jag avser att bjuda in andra partier för att förhandla och därigenom bygga stöd för klimathandlingsplanen i riksdagen.

Jytte Guteland har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att förhandla klimathandlingsplanen så att den både kan klara klimatmålen och kan få stöd i Sveriges riksdag samt när riksdagen kan få se en tidsplan för arbetet med Sveriges klimathandlingsplan och förankringen i riksdagen.

Jag vill börja med att tacka för intresset för regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

Vi har inlett arbetet med att ta fram en ny handlingsplan, och i denna kommer vi att redogöra mer i detalj för regeringens klimatpolitik för mandatperioden. Men redan nu har vi inlett arbetet med att skapa långsiktiga förutsättningar för att nå hela vägen till noll. Vi ska nå nettonollutsläpp senast 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. Genom att nå Sveriges nationella mål har vi goda förutsättningar att även klara de åtaganden som Sveriges har inom ramen för EU.

Tidöavtalet beskriver hur Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i ett samarbetsprojekt kommer att utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning. Handlingsplanen kommer att beredas i enlighet med de beredningsrutiner som finns i Regeringskansliet. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan kommer att aviseras för riksdagen i propositionsförteckningen, i enlighet med ordinarie rutin.

Fru talman! Jag måste säga att jag är besviken över statsrådets svar. Romina Pourmokhtari varken bekräftar eller förnekar att Sverigedemokraterna kommer att delta i samordningen av regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

Statsrådet förtydligar att klimat- och energipolitiken är en del av Tidöavtalet. Det skulle ju innebära att Sverigedemokraterna ska ta del i samordningen av klimathandlingsplanen - Sverigedemokraterna, som flera gånger har sagt att man vill skrota de klimatmål vi har i Sverige.

Frågan jag ställde till statsrådet och som hon har en konstitutionell skyldighet att besvara är på vilket sätt Sverigedemokraterna kommer att delta i processen att ta fram den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen enligt klimatlagen har en skyldighet att ta fram varje mandatperiod.

Ministern hänvisar till Regeringskansliets beredningsrutiner. Det är rutiner som rör hur beredningen mellan flera departement ska ske så att regeringen kan tala med en röst. Huruvida Sverigedemokraterna deltar i samordningen av klimathandlingsplanen berör avtalet mellan regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Detta säger alltså ingenting om hur regeringens beslut ska förankras i riksdagen. Sverigedemokraterna har inga egna departement och borde således inte vara en del av Regeringskansliets beredningsprocesser, men samtidigt är man en del av regeringens samordningskansli.

Jag måste säga att jag blir djupt upprörd över statsrådets ovilja att tydligt svara på den här frågan, särskilt eftersom vi har fått olika besked, i olika medier och vid flera olika tillfällen, från Romina Pourmokhtari och bland annat Liberalernas partiledare. Jag vill därför ställa samma fråga igen. Kommer den klimatpolitiska handlingsplanen att samordnas med Sverigedemokraternas samordningskansli innan den går till regeringssammanträde för beslut?

Fru talman! Jag måste säga att jag är besviken över statsrådets svar. Romina Pourmokhtari varken bekräftar eller förnekar att Sverigedemokraterna kommer att delta i samordningen av regeringens klimatpolitiska handlingsplan.

Statsrådet förtydligar att klimat- och energipolitiken är en del av Tidöavtalet. Det skulle ju innebära att Sverigedemokraterna ska ta del i samordningen av klimathandlingsplanen - Sverigedemokraterna, som flera gånger har sagt att man vill skrota de klimatmål vi har i Sverige.

Frågan jag ställde till statsrådet och som hon har en konstitutionell skyldighet att besvara är på vilket sätt Sverigedemokraterna kommer att delta i processen att ta fram den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen enligt klimatlagen har en skyldighet att ta fram varje mandatperiod.

Ministern hänvisar till Regeringskansliets beredningsrutiner. Det är rutiner som rör hur beredningen mellan flera departement ska ske så att regeringen kan tala med en röst. Huruvida Sverigedemokraterna deltar i samordningen av klimathandlingsplanen berör avtalet mellan regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Detta säger alltså ingenting om hur regeringens beslut ska förankras i riksdagen. Sverigedemokraterna har inga egna departement och borde således inte vara en del av Regeringskansliets beredningsprocesser, men samtidigt är man en del av regeringens samordningskansli.

Jag måste säga att jag blir djupt upprörd över statsrådets ovilja att tydligt svara på den här frågan, särskilt eftersom vi har fått olika besked, i olika medier och vid flera olika tillfällen, från Romina Pourmokhtari och bland annat Liberalernas partiledare. Jag vill därför ställa samma fråga igen. Kommer den klimatpolitiska handlingsplanen att samordnas med Sverigedemokraternas samordningskansli innan den går till regeringssammanträde för beslut?

Fru talman! Jag tackar klimatministern, som har svarat på våra interpellationer och befinner sig här i kammaren i kväll för att debattera dem.

Jag har frågat klimatministern vilka initiativ hon har tagit för att förankra Sveriges klimathandlingsplan, och jag kan konstatera att jag efter att ha läst det skriftliga och hört det muntliga interpellationssvaret inte är mycket klokare än innan svaret gavs till riksdagen.

Vi interpellanter - särskilt jag i min interpellation, vill jag väl peka på - beskriver den rävsax som klimatministern befinner sig i. Man behöver knappast vara hjärnforskare för att förstå att det är en väldigt obekväm situation klimatministern nu befinner sig i.

Å ena sidan pekar regeringen ut klimathandlingsplanen som viktig. Vi har vid flera tillfällen hört ministern uttala att klimathandlingsplanen och dess roll är viktig. På ett sätt kan man se det som att klimathandlingsplanen har varit ett slags safe place to go för statsrådet i klimatdebatterna - det har ofta kritiserats hur regeringen hanterar klimatpolitiken, och då har svaret varit: Det där reder vi ut i och med klimathandlingsplanen.

Å andra sidan har vi en situation där det verkar råda ett väldigt svårt förankringsläge i Sveriges riksdag när det gäller klimathandlingsplanen. En stark proposition från regeringens sida, med lagförslag eller tankar om lagar som utvecklas, finns det med ett så klimatskeptiskt parti som det regeringen lutar sig på - Sverigedemokraterna - inte så mycket möjlighet att förankra i Sveriges riksdag.

Det är alltså onekligen en obekväm situation som ministern befinner sig i, och därför är det viktigt att reda ut hur det är tanken att detta ska gå framåt, fru talman. Hur ska vi klara av det? Enligt klimatlagen ska klimathandlingsplanen nämligen vara klar senast till hösten 2023, och vi har ännu inte sett några försök till förhandlingar eller beskrivningar av hur det ska gå till att få en majoritet i riksdagen.

Statsrådet har dock i intervjuer beskrivit att man naturligtvis ska få igenom detta i riksdagen men att man behöver få till en dialog med många partier. Detta sa hon i en intervju i Svenska Dagbladet. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, sade hon till Anna-Caren Sätherberg i samband med en interpellationsdebatt i den här kammaren. Det är tydliga besked om att det ska röstas i riksdagen och att det ska göras i samarbete med flera partier.

Samtidigt får vi nu höra i medierna att regeringen eventuellt avser att låta bli att hantera en besvärlig proposition och i stället vill gå den enkla vägen och presentera en skrivelse. Det är någonting som florerar i medierna nu. Det skulle möjligen vara ett bekvämt sätt för regeringen att hantera frågan, men å andra sidan skulle det vara ett betydligt mindre ambitiöst sätt. Det skulle också innebära otydligare besked till det näringsliv och samhälle som vill veta hur Sverige ska klara av sina klimatmål.

Det finns därför flera frågor som riksdagen har rätt att få svar på, anser jag och mitt parti. Det är viktigt att vi får reda på vad statsrådet egentligen har för planer när det gäller klimathandlingsplanen. Ska det bli en proposition eller skrivelse? Ska det röstas i riksdagen? Vilka partier ska vara med? Vad är tidsplanen för detta? Än så länge är vi inte mycket klokare än vi var innan statsrådet inträdde i kammaren.

Fru talman! Jag tackar klimatministern, som har svarat på våra interpellationer och befinner sig här i kammaren i kväll för att debattera dem.

Jag har frågat klimatministern vilka initiativ hon har tagit för att förankra Sveriges klimathandlingsplan, och jag kan konstatera att jag efter att ha läst det skriftliga och hört det muntliga interpellationssvaret inte är mycket klokare än innan svaret gavs till riksdagen.

Vi interpellanter - särskilt jag i min interpellation, vill jag väl peka på - beskriver den rävsax som klimatministern befinner sig i. Man behöver knappast vara hjärnforskare för att förstå att det är en väldigt obekväm situation klimatministern nu befinner sig i.

Å ena sidan pekar regeringen ut klimathandlingsplanen som viktig. Vi har vid flera tillfällen hört ministern uttala att klimathandlingsplanen och dess roll är viktig. På ett sätt kan man se det som att klimathandlingsplanen har varit ett slags safe place to go för statsrådet i klimatdebatterna - det har ofta kritiserats hur regeringen hanterar klimatpolitiken, och då har svaret varit: Det där reder vi ut i och med klimathandlingsplanen.

Å andra sidan har vi en situation där det verkar råda ett väldigt svårt förankringsläge i Sveriges riksdag när det gäller klimathandlingsplanen. En stark proposition från regeringens sida, med lagförslag eller tankar om lagar som utvecklas, finns det med ett så klimatskeptiskt parti som det regeringen lutar sig på - Sverigedemokraterna - inte så mycket möjlighet att förankra i Sveriges riksdag.

Det är alltså onekligen en obekväm situation som ministern befinner sig i, och därför är det viktigt att reda ut hur det är tanken att detta ska gå framåt, fru talman. Hur ska vi klara av det? Enligt klimatlagen ska klimathandlingsplanen nämligen vara klar senast till hösten 2023, och vi har ännu inte sett några försök till förhandlingar eller beskrivningar av hur det ska gå till att få en majoritet i riksdagen.

Statsrådet har dock i intervjuer beskrivit att man naturligtvis ska få igenom detta i riksdagen men att man behöver få till en dialog med många partier. Detta sa hon i en intervju i Svenska Dagbladet. Sedan ska handlingsplanen röstas igenom, sade hon till Anna-Caren Sätherberg i samband med en interpellationsdebatt i den här kammaren. Det är tydliga besked om att det ska röstas i riksdagen och att det ska göras i samarbete med flera partier.

Samtidigt får vi nu höra i medierna att regeringen eventuellt avser att låta bli att hantera en besvärlig proposition och i stället vill gå den enkla vägen och presentera en skrivelse. Det är någonting som florerar i medierna nu. Det skulle möjligen vara ett bekvämt sätt för regeringen att hantera frågan, men å andra sidan skulle det vara ett betydligt mindre ambitiöst sätt. Det skulle också innebära otydligare besked till det näringsliv och samhälle som vill veta hur Sverige ska klara av sina klimatmål.

Det finns därför flera frågor som riksdagen har rätt att få svar på, anser jag och mitt parti. Det är viktigt att vi får reda på vad statsrådet egentligen har för planer när det gäller klimathandlingsplanen. Ska det bli en proposition eller skrivelse? Ska det röstas i riksdagen? Vilka partier ska vara med? Vad är tidsplanen för detta? Än så länge är vi inte mycket klokare än vi var innan statsrådet inträdde i kammaren.

Fru talman! När jag refererar till beredning i enlighet med Regeringskansliets processer refererar jag inte till den gemensamberedning som sker mellan departementen utan till den beredning som sker av alla ärenden i vårt regeringskansli.

Det är klart att man hanterar frågor både politiskt och innehållsmässigt inom Regeringskansliet, och vi avser att hantera den klimatpolitiska handlingsplanen helt i enlighet med de rutiner som finns för hur vi hanterar saker och ting i Regeringskansliet. Det finns ingen särbehandling eller någon särskild, hemlig plan för hur vi ska göra detta, utan vi arbetar med handlingsplanen på precis samma sätt som vi hanterar övriga ärenden inom Regeringskansliet.

Just nu är vi i den fasen i arbetet att vi plockar fram handlingsplanen. Vi är inte i fasen att vi ska lägga upp en tidsplan för hur den ska röstas igenom eller i vilken form, utan det är arbetet med själva innehållet i handlingsplanen som just nu pågår.

Jag förstår att man är väldigt nyfiken på vad som kommer att stå i handlingsplanen. Det är många som frågar om det - journalister, politiker i oppositionen, ledamöter och många andra är nyfikna på vad som faktiskt kommer att stå i handlingsplanen - men det är precis det vi arbetar med just nu. Att då referera till den beredning som sker och de processer vi har tycker jag är fullt naturligt som svar på frågan. Vilka kommer att förhandla detta, och hur det kommer att gå till? Ja, det arbetet sker i enlighet med de rutiner vi har inom Regeringskansliet.

Det kan möjligen vara ett tråkigt svar. Jag förstår att ledamöterna hellre hade stått här och diskuterat vilket innehåll som finns och hur vi ska förankra detta, fru talman, och att ledamöterna är väldigt nyfikna på kontroversen när det gäller den syn som partier i regeringsunderlaget har på klimatpolitiken.

Nu är det dock så att det är jag, som är liberal, som är klimat- och miljöminister. Detta är en regering som är borgerlig, som enbart består av partier som har röstat igenom Sveriges klimatlag och som bedriver en seriös klimatpolitik. Det finns till och med skrivningar i Tidöavtalet om att alla samarbetspartiers politik ska vara ambitiös och effektiv. Jag upplever att det är en god grund för att lägga fram en klimathandlingsplan.

Fru talman! Det refererades här till att jag och min partiledare skulle ha tyckt olika om detta och sagt olika saker i medier. Självklart använder jag och min partiledare Johan Pehrson olika ord när vi säger samma sak, men vi är helt eniga om att plocka fram en klimatpolitisk handlingsplan och utgår från att den kommer att vara ambitiös och effektiv och att samarbetspartierna ställer sig bakom den.

När det gäller att få igenom handlingsplanen i kammaren - apropå att det måste vara en stark proposition - har vi full möjlighet till det eftersom vi, till skillnad från den tidigare regeringen, har majoritet i kammaren. Jag har goda förhoppningar om att vi kommer att kunna lägga fram ett klokt arbete som är väl genomtänkt och som inte bara är ambitiöst utan också effektivt, så att vi tar vara på varje krona och lägger fram politik där varje krona som spenderas på klimatpolitiken leder till största möjliga minskning av utsläppen och så att vi på ett klokt sätt kan förvalta klimatpolitiken framöver.

Jag förstår att denna fråga väcker mycket engagemang och att man gärna vill spåna kring innehåll som inte finns och planer om hur detta ska drivas igenom som inte existerar, men hanteringen är helt enkelt så pass tråkig att den sker helt i enlighet med de beredningsrutiner som vi har i Regeringskansliet.

Fru talman! När jag refererar till beredning i enlighet med Regeringskansliets processer refererar jag inte till den gemensamberedning som sker mellan departementen utan till den beredning som sker av alla ärenden i vårt regeringskansli.

Det är klart att man hanterar frågor både politiskt och innehållsmässigt inom Regeringskansliet, och vi avser att hantera den klimatpolitiska handlingsplanen helt i enlighet med de rutiner som finns för hur vi hanterar saker och ting i Regeringskansliet. Det finns ingen särbehandling eller någon särskild, hemlig plan för hur vi ska göra detta, utan vi arbetar med handlingsplanen på precis samma sätt som vi hanterar övriga ärenden inom Regeringskansliet.

Just nu är vi i den fasen i arbetet att vi plockar fram handlingsplanen. Vi är inte i fasen att vi ska lägga upp en tidsplan för hur den ska röstas igenom eller i vilken form, utan det är arbetet med själva innehållet i handlingsplanen som just nu pågår.

Jag förstår att man är väldigt nyfiken på vad som kommer att stå i handlingsplanen. Det är många som frågar om det - journalister, politiker i oppositionen, ledamöter och många andra är nyfikna på vad som faktiskt kommer att stå i handlingsplanen - men det är precis det vi arbetar med just nu. Att då referera till den beredning som sker och de processer vi har tycker jag är fullt naturligt som svar på frågan. Vilka kommer att förhandla detta, och hur det kommer att gå till? Ja, det arbetet sker i enlighet med de rutiner vi har inom Regeringskansliet.

Det kan möjligen vara ett tråkigt svar. Jag förstår att ledamöterna hellre hade stått här och diskuterat vilket innehåll som finns och hur vi ska förankra detta, fru talman, och att ledamöterna är väldigt nyfikna på kontroversen när det gäller den syn som partier i regeringsunderlaget har på klimatpolitiken.

Nu är det dock så att det är jag, som är liberal, som är klimat- och miljöminister. Detta är en regering som är borgerlig, som enbart består av partier som har röstat igenom Sveriges klimatlag och som bedriver en seriös klimatpolitik. Det finns till och med skrivningar i Tidöavtalet om att alla samarbetspartiers politik ska vara ambitiös och effektiv. Jag upplever att det är en god grund för att lägga fram en klimathandlingsplan.

Fru talman! Det refererades här till att jag och min partiledare skulle ha tyckt olika om detta och sagt olika saker i medier. Självklart använder jag och min partiledare Johan Pehrson olika ord när vi säger samma sak, men vi är helt eniga om att plocka fram en klimatpolitisk handlingsplan och utgår från att den kommer att vara ambitiös och effektiv och att samarbetspartierna ställer sig bakom den.

När det gäller att få igenom handlingsplanen i kammaren - apropå att det måste vara en stark proposition - har vi full möjlighet till det eftersom vi, till skillnad från den tidigare regeringen, har majoritet i kammaren. Jag har goda förhoppningar om att vi kommer att kunna lägga fram ett klokt arbete som är väl genomtänkt och som inte bara är ambitiöst utan också effektivt, så att vi tar vara på varje krona och lägger fram politik där varje krona som spenderas på klimatpolitiken leder till största möjliga minskning av utsläppen och så att vi på ett klokt sätt kan förvalta klimatpolitiken framöver.

Jag förstår att denna fråga väcker mycket engagemang och att man gärna vill spåna kring innehåll som inte finns och planer om hur detta ska drivas igenom som inte existerar, men hanteringen är helt enkelt så pass tråkig att den sker helt i enlighet med de beredningsrutiner som vi har i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar Romina Pourmokhtari för försöken att utveckla orden. Jag saknar dock fortfarande tydlighet.

Det Romina Pourmokhtari har sagt väldigt tydligt är att detta ske helt i enlighet med rutinerna. Jag hade önskat att statsrådet kunde förtydliga om Sverigedemokraterna enligt dessa rutiner ska vara med och samordna klimathandlingsplanen. Är det så att det finns helt tydliga rutiner för hur samordningen ska ske? Om klimathandlingsplanen är en punkt som enligt dessa rutiner ska samordnas med Sverigedemokraterna hade detta besked kunnat ges tydligt i dag.

Min bedömning är inte att statsrådet och Johan Pehrson har sagt samma sak på olika sätt. Det finns klipp från SVT där Romina Pourmokhtari uttrycker sig på ett sådant sätt att flera personer har kontaktat mig och frågat om det är så att Romina Pourmokhtari kommer att förhandla om klimathandlingsplanen med flera olika partier i riksdagen för att säkerställa en riksdagsmajoritet för klimatåtgärder som faktiskt kan ge effekt och se till att vi når klimatmålen. Johan Pehrson har i andra medier uttryckt att Sverigedemokraterna självklart ska vara med och samordna klimathandlingsplanen. Detta ger väldigt skilda besked, och därför önskar jag och svenska folket tydlighet här.

Som nämnts tidigare i dag hänvisas det återkommande till att klimathandlingsplanen ska svara på alla frågor om hur klimatmålen ska nås av den sittande regeringen. Därför är klimathandlingsplanen högintressant. Det är väldigt viktigt att få en bild av vilka förutsättningar regeringen har att få igenom klimatpolitik som kan leda till att vi når klimatmålen.

Fru talman! Romina Pourmokhtari sa i sitt inledningsanförande att regeringen har lagt grunden för att nå de långsiktiga klimatmålen. Min bild är en helt annan. Det som har gjorts sedan regeringen tillträdde är att man har aviserat reformer som kommer att öka utsläppen av växthusgaser i Sverige med 10 procent fram till 2030. Vi har inte sett några förslag som skulle minska utsläppen av växthusgaser.

Vi har inte sett någon ny politik från den här regeringen. Man har förlängt en del av den politik som Miljöpartiet och Socialdemokraterna drev igenom, vilket är välkommet, men man samarbetar också med Sverigedemokraterna. Efter att man från regeringens i stor utsträckning har ökat utsläppen från transportsektorn ser vi nu retorik om att man även vill begränsa industrins klimatomställning. Detta skapar givetvis oro för förutsättningarna i Sverige när det gäller att arbeta långsiktigt framåt för att trygga klimatomställningen inom industrin, transportsektorn och andra sektorer.

Därför hade det varit välkommet att få tydlighet om hur processen att ta fram klimathandlingsplanen ska gå till. Oavsett hur själva dokumentet för klimathandlingsplanen ser ut - och vi diskuterar inte innehåll i dag utan själva handlingsplanen - måste de åtgärder som finns däri ha ett politiskt stöd för att de ska bli genomförda. Det är nu centralt att vi får klimatåtgärder på plats snabbt, för klimatomställningen är en kamp mot klockan.

Fru talman! Jag tackar Romina Pourmokhtari för försöken att utveckla orden. Jag saknar dock fortfarande tydlighet.

Det Romina Pourmokhtari har sagt väldigt tydligt är att detta ske helt i enlighet med rutinerna. Jag hade önskat att statsrådet kunde förtydliga om Sverigedemokraterna enligt dessa rutiner ska vara med och samordna klimathandlingsplanen. Är det så att det finns helt tydliga rutiner för hur samordningen ska ske? Om klimathandlingsplanen är en punkt som enligt dessa rutiner ska samordnas med Sverigedemokraterna hade detta besked kunnat ges tydligt i dag.

Min bedömning är inte att statsrådet och Johan Pehrson har sagt samma sak på olika sätt. Det finns klipp från SVT där Romina Pourmokhtari uttrycker sig på ett sådant sätt att flera personer har kontaktat mig och frågat om det är så att Romina Pourmokhtari kommer att förhandla om klimathandlingsplanen med flera olika partier i riksdagen för att säkerställa en riksdagsmajoritet för klimatåtgärder som faktiskt kan ge effekt och se till att vi når klimatmålen. Johan Pehrson har i andra medier uttryckt att Sverigedemokraterna självklart ska vara med och samordna klimathandlingsplanen. Detta ger väldigt skilda besked, och därför önskar jag och svenska folket tydlighet här.

Som nämnts tidigare i dag hänvisas det återkommande till att klimathandlingsplanen ska svara på alla frågor om hur klimatmålen ska nås av den sittande regeringen. Därför är klimathandlingsplanen högintressant. Det är väldigt viktigt att få en bild av vilka förutsättningar regeringen har att få igenom klimatpolitik som kan leda till att vi når klimatmålen.

Fru talman! Romina Pourmokhtari sa i sitt inledningsanförande att regeringen har lagt grunden för att nå de långsiktiga klimatmålen. Min bild är en helt annan. Det som har gjorts sedan regeringen tillträdde är att man har aviserat reformer som kommer att öka utsläppen av växthusgaser i Sverige med 10 procent fram till 2030. Vi har inte sett några förslag som skulle minska utsläppen av växthusgaser.

Vi har inte sett någon ny politik från den här regeringen. Man har förlängt en del av den politik som Miljöpartiet och Socialdemokraterna drev igenom, vilket är välkommet, men man samarbetar också med Sverigedemokraterna. Efter att man från regeringens i stor utsträckning har ökat utsläppen från transportsektorn ser vi nu retorik om att man även vill begränsa industrins klimatomställning. Detta skapar givetvis oro för förutsättningarna i Sverige när det gäller att arbeta långsiktigt framåt för att trygga klimatomställningen inom industrin, transportsektorn och andra sektorer.

Därför hade det varit välkommet att få tydlighet om hur processen att ta fram klimathandlingsplanen ska gå till. Oavsett hur själva dokumentet för klimathandlingsplanen ser ut - och vi diskuterar inte innehåll i dag utan själva handlingsplanen - måste de åtgärder som finns däri ha ett politiskt stöd för att de ska bli genomförda. Det är nu centralt att vi får klimatåtgärder på plats snabbt, för klimatomställningen är en kamp mot klockan.

Fru talman! Dessa interpellationer är inte ställda som ett ifrågasättande av statsrådets egen vilja eller drivkraft, utan det handlar om omsorg om klimatpolitiken och möjligheten att få en stark sådan också i Sverige. Det handlar inte om att ifrågasätta statsrådets kompetens eller styrka, men i politiken fungerar devisen "jag kan själv" väldigt illa. I politiken handlar det om att skapa ett förtroende och se till att man får gemensamma beslut och kan fatta dem tillsammans med andra - inte minst i Sveriges riksdag är detta fullständigt avgörande.

Därför är denna superhero-attityd inte tillfredsställande. Den inger inte mig något lugn, och jag tror att väldigt få blir lugnade av att statsrådet vill ta den rollen, även om det ur ett medmänskligt perspektiv kan vara förståeligt att vilja ta detta på sina axlar.

Det som blir väldigt synligt utifrån, och som jag är övertygad om att också svenska folket ser, är att statsrådet står väldigt ensam i en obekväm situation därför att det stöd som finns för denna regering vilar på ett delvis klimatskeptiskt parti. Det som Sverigedemokraterna säger i detta hus ger inget stöd för en ambitiös klimatpolitik, och detsamma gäller Tidöavtalet.

En stor del av de analyser som har gjorts av regeringens första fem månader har också givit underkänt till den riktning som Sverige nu tar. Därför är det av stor vikt att få höra hur statsrådet avser att få igenom klimathandlingsplanen och vilken form den ska ta. Ska det vara en proposition eller en skrivelse?

Klimatpolitiska rådet uppmanar regeringen att stärka möjligheten till klimatpolitik genom klimathandlingsplanen så att den blir lika stark och tydlig som budgetpolitiken. Det finns alltså stora ambitioner här från Klimatpolitiska rådet. Man berömmer också den klimatpolitiska handlingsplanen från den förra regeringen och hur den från 2019 gick igenom all relevant lagstiftning. Det gjordes en genomgång av samhällsmålen, och det fanns konsekvensanalyser i enlighet med klimatmålen. Det är alltså ett stort arbete.

Det handlar inte heller om att vi ska ha några statshemligheter här, utan det är ett förankringsarbete som ska till. Inte minst den som följer klimatarbetet på EU-nivån ser att det behövs dialog mellan institutioner och mellan olika partier för att man ska få igenom klimatpolitik. Det handlar om ett brett förankringsarbete.

Det handlar alltså inte om att vara jobbiga eller att på något sätt recensera ett ambitiöst statsråds vilja, utan det handlar om en genuin oro för hur Sverige ska klara klimatmålen. Vilken roll ska klimathandlingsplanen spela, och ska den ta formen av en proposition eller en skrivelse? Framför allt: Vilka partier är det som ska vara med här?

Många olika saker har blivit sagda från statsrådets sida i medierna. Det har handlat om att regeringen söker brett stöd från många partier. Jag företräder riksdagens största parti - det är ju inte långsökt att tänka att vi skulle kunna vara ett av dessa partier. Ändå har vi inte sett några sådana kontakter. Då börjar man ju fundera på om denna retorik är ett sätt att avleda tankarna från den bristande konkretionen i klimatpolitiken.

Regeringen gick också ut tidigt i år och bjöd in till ett stort klimatpolitiskt möte i Sverige där statsministern, näringsministern och miljö- och klimatministern bjöd in fackförbund, näringsliv och så vidare. Men av det har vi inget sett.

Fru talman! Dessa interpellationer är inte ställda som ett ifrågasättande av statsrådets egen vilja eller drivkraft, utan det handlar om omsorg om klimatpolitiken och möjligheten att få en stark sådan också i Sverige. Det handlar inte om att ifrågasätta statsrådets kompetens eller styrka, men i politiken fungerar devisen "jag kan själv" väldigt illa. I politiken handlar det om att skapa ett förtroende och se till att man får gemensamma beslut och kan fatta dem tillsammans med andra - inte minst i Sveriges riksdag är detta fullständigt avgörande.

Därför är denna superhero-attityd inte tillfredsställande. Den inger inte mig något lugn, och jag tror att väldigt få blir lugnade av att statsrådet vill ta den rollen, även om det ur ett medmänskligt perspektiv kan vara förståeligt att vilja ta detta på sina axlar.

Det som blir väldigt synligt utifrån, och som jag är övertygad om att också svenska folket ser, är att statsrådet står väldigt ensam i en obekväm situation därför att det stöd som finns för denna regering vilar på ett delvis klimatskeptiskt parti. Det som Sverigedemokraterna säger i detta hus ger inget stöd för en ambitiös klimatpolitik, och detsamma gäller Tidöavtalet.

En stor del av de analyser som har gjorts av regeringens första fem månader har också givit underkänt till den riktning som Sverige nu tar. Därför är det av stor vikt att få höra hur statsrådet avser att få igenom klimathandlingsplanen och vilken form den ska ta. Ska det vara en proposition eller en skrivelse?

Klimatpolitiska rådet uppmanar regeringen att stärka möjligheten till klimatpolitik genom klimathandlingsplanen så att den blir lika stark och tydlig som budgetpolitiken. Det finns alltså stora ambitioner här från Klimatpolitiska rådet. Man berömmer också den klimatpolitiska handlingsplanen från den förra regeringen och hur den från 2019 gick igenom all relevant lagstiftning. Det gjordes en genomgång av samhällsmålen, och det fanns konsekvensanalyser i enlighet med klimatmålen. Det är alltså ett stort arbete.

Det handlar inte heller om att vi ska ha några statshemligheter här, utan det är ett förankringsarbete som ska till. Inte minst den som följer klimatarbetet på EU-nivån ser att det behövs dialog mellan institutioner och mellan olika partier för att man ska få igenom klimatpolitik. Det handlar om ett brett förankringsarbete.

Det handlar alltså inte om att vara jobbiga eller att på något sätt recensera ett ambitiöst statsråds vilja, utan det handlar om en genuin oro för hur Sverige ska klara klimatmålen. Vilken roll ska klimathandlingsplanen spela, och ska den ta formen av en proposition eller en skrivelse? Framför allt: Vilka partier är det som ska vara med här?

Många olika saker har blivit sagda från statsrådets sida i medierna. Det har handlat om att regeringen söker brett stöd från många partier. Jag företräder riksdagens största parti - det är ju inte långsökt att tänka att vi skulle kunna vara ett av dessa partier. Ändå har vi inte sett några sådana kontakter. Då börjar man ju fundera på om denna retorik är ett sätt att avleda tankarna från den bristande konkretionen i klimatpolitiken.

Regeringen gick också ut tidigt i år och bjöd in till ett stort klimatpolitiskt möte i Sverige där statsministern, näringsministern och miljö- och klimatministern bjöd in fackförbund, näringsliv och så vidare. Men av det har vi inget sett.

Fru talman! Det finns många frågor att ställa, så det är tur att man har flera inlägg.

Låt mig återkomma till hur arbetet går med att ta fram handlingsplanen och med turnéer, toppmöten och annat. Tro mig, det är i full gång.

Vi för en dialog med väldigt många parter för att förankra vår politik, och det är här det ledamoten Söderberg tar upp kommer in, nämligen vilka de faktiska åtgärderna är. Man säger att man inte efterfrågar dem, och det är lite kruxet i denna debatt: I interpellationen skriver man att det relevanta är huruvida åtgärderna i regeringens klimathandlingsplan har stöd i riksdagen, och då är det ju relevant att veta vilka dessa åtgärder är.

Dessa åtgärder håller vi nu på att plocka fram, och tro mig, de finns där. Jag hade gärna rabblat upp dem allihop. Men så ser inte processen ut, utan man bereder ärenden och tar fram en handlingsplan. Vi kommer med glädje att presentera den när det är aktuellt.

På frågan om vad själva handlingsplanen ska innehålla nämner ledamoten Söderberg att ingen politik har lagts fram för att sänka utsläppen och att man helt lutar sig mot klimathandlingsplanen. Det stämmer inte. Regeringen har presenterat klimatpolitik, men jag förstår att oppositionen inte så gärna marknadsför den. Låt då mig göra det i stället.

Vi vill tackla klimatomställningen genom elektrifiering, som är helt central för att ställa om transport och industri, genom naturliga kolsänkor och genom innovation och att gynna den utveckling som sker på många fronter där Sverige genererar utsläpp. Vi gör detta genom den politik vi har lagt fram i vår statsbudget och genom lagändringar, utredningar med mera. Det händer väldigt mycket.

Bland annat ser jag fram emot att se vad Miljömålsberedningen kommer att presentera när det gäller hur vi ska hantera LULUCF-sektorn och hur vi ska utöka vårt arbete med biologisk mångfald. Jag ser också fram emot när vi kan kliva fram i processen med lagändringar för att uppmuntra mer kärnkraft i Sverige så att vi får fart på vår återställning av energisystemet och kan elektrifiera vår industri och våra transporter i högre utsträckning. Jag ser även fram emot att se resultaten av de stora satsningar vi gör på laddinfrastruktur.

Det handlar också om det arbete som sker i EU under vårt ordförandeskap då vi driver på miljö- och klimatpolitiken på många fronter: cirkulär ekonomi, förpackningar, återvinning, kemikalier, industriutsläpp och naturrestaurering.

Vi driver så mycket politik på detta område, och omställningen sker ständigt. Det är inte ett statsråd på Regeringskansliet som utför omställningen, utan det är de som genererar utsläpp som ska minska sina utsläpp. Tillsammans med dem ska vi hitta vägar framåt så att de ska sluta släppa ut. Sverige ska ha en fossilfri ekonomi, och det arbetar vi hårt för med elektrifiering, innovation och naturliga kolsänkor.

Fru talman! Utöver detta kan man reflektera över olika partiers olika ståndpunkter i klimatpolitiken. Men nu finns Tidöavtalet, och i det står det att vi ska ha en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Det behöver inte bli en debatt om huruvida vissa partier kommer att leva upp till det eller inte, för jag utgår från att alla lever upp till det avtal vi har skrivit under på. Då gäller att alla partier ska ställa sig bakom en ambitiös klimatpolitik.

Fru talman! Det finns många frågor att ställa, så det är tur att man har flera inlägg.

Låt mig återkomma till hur arbetet går med att ta fram handlingsplanen och med turnéer, toppmöten och annat. Tro mig, det är i full gång.

Vi för en dialog med väldigt många parter för att förankra vår politik, och det är här det ledamoten Söderberg tar upp kommer in, nämligen vilka de faktiska åtgärderna är. Man säger att man inte efterfrågar dem, och det är lite kruxet i denna debatt: I interpellationen skriver man att det relevanta är huruvida åtgärderna i regeringens klimathandlingsplan har stöd i riksdagen, och då är det ju relevant att veta vilka dessa åtgärder är.

Dessa åtgärder håller vi nu på att plocka fram, och tro mig, de finns där. Jag hade gärna rabblat upp dem allihop. Men så ser inte processen ut, utan man bereder ärenden och tar fram en handlingsplan. Vi kommer med glädje att presentera den när det är aktuellt.

På frågan om vad själva handlingsplanen ska innehålla nämner ledamoten Söderberg att ingen politik har lagts fram för att sänka utsläppen och att man helt lutar sig mot klimathandlingsplanen. Det stämmer inte. Regeringen har presenterat klimatpolitik, men jag förstår att oppositionen inte så gärna marknadsför den. Låt då mig göra det i stället.

Vi vill tackla klimatomställningen genom elektrifiering, som är helt central för att ställa om transport och industri, genom naturliga kolsänkor och genom innovation och att gynna den utveckling som sker på många fronter där Sverige genererar utsläpp. Vi gör detta genom den politik vi har lagt fram i vår statsbudget och genom lagändringar, utredningar med mera. Det händer väldigt mycket.

Bland annat ser jag fram emot att se vad Miljömålsberedningen kommer att presentera när det gäller hur vi ska hantera LULUCF-sektorn och hur vi ska utöka vårt arbete med biologisk mångfald. Jag ser också fram emot när vi kan kliva fram i processen med lagändringar för att uppmuntra mer kärnkraft i Sverige så att vi får fart på vår återställning av energisystemet och kan elektrifiera vår industri och våra transporter i högre utsträckning. Jag ser även fram emot att se resultaten av de stora satsningar vi gör på laddinfrastruktur.

Det handlar också om det arbete som sker i EU under vårt ordförandeskap då vi driver på miljö- och klimatpolitiken på många fronter: cirkulär ekonomi, förpackningar, återvinning, kemikalier, industriutsläpp och naturrestaurering.

Vi driver så mycket politik på detta område, och omställningen sker ständigt. Det är inte ett statsråd på Regeringskansliet som utför omställningen, utan det är de som genererar utsläpp som ska minska sina utsläpp. Tillsammans med dem ska vi hitta vägar framåt så att de ska sluta släppa ut. Sverige ska ha en fossilfri ekonomi, och det arbetar vi hårt för med elektrifiering, innovation och naturliga kolsänkor.

Fru talman! Utöver detta kan man reflektera över olika partiers olika ståndpunkter i klimatpolitiken. Men nu finns Tidöavtalet, och i det står det att vi ska ha en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Det behöver inte bli en debatt om huruvida vissa partier kommer att leva upp till det eller inte, för jag utgår från att alla lever upp till det avtal vi har skrivit under på. Då gäller att alla partier ska ställa sig bakom en ambitiös klimatpolitik.

Fru talman! Vi får även tillfälle att debattera innehållet i klimatpolitiken då statsrådet Romina Pourmokhtari nämner att regeringen arbetar för elektrifiering och naturliga kolsänkor. Det är anmärkningsvärt eftersom regeringen har slopat elbilsbonusen, fördyrat och försvårat vindkraftsutbyggnaden och begränsat incitamentsutredningen för att stimulera resurser till kommuner som levererar förnybar el. När det gäller naturliga kolsänkor har regeringen sänkt budgeten för skydd av värdefull natur och bara flyttat om pengar för våtmarker.

Precis som alla andra gjorde Romina Pourmokhtari också ett val i höstas och valde då att rösta fram Ulf Kristersson till statsminister - med den regering och det regeringsunderlag detta innebär och med den klimatpolitik som dessa partier företräder. I och med det valde hon att luta hela det klimatpolitiska arbetet på ett samarbete med Sverigedemokraterna.

Sedan regeringen tillträdde har Sverigedemokraterna proklamerat att de vill slopa klimatmålen, och de ifrågasätter hela den gröna industriomställningen. Det regeringen har gjort är att backa på reform efter reform som haft till syfte att minska utsläppen från transportsektorn - så till den grad att det tydligt framkommer i regeringens budget att klimatmålen för 2030 inte kommer att nås.

Frågan kvarstår: Hur ska Romina Pourmokhtari få igenom en klimathandlingsplan som säkerställer att vi når de svenska av riksdagen fastställda klimatmålen? Ska klimat- och miljöministern ta fram en klimathandlingsplan med stöd av Sverigedemokraterna, eller ska hon söka stöd för en klimatpolitik som faktiskt ger resultat?

Fru talman! Vi får även tillfälle att debattera innehållet i klimatpolitiken då statsrådet Romina Pourmokhtari nämner att regeringen arbetar för elektrifiering och naturliga kolsänkor. Det är anmärkningsvärt eftersom regeringen har slopat elbilsbonusen, fördyrat och försvårat vindkraftsutbyggnaden och begränsat incitamentsutredningen för att stimulera resurser till kommuner som levererar förnybar el. När det gäller naturliga kolsänkor har regeringen sänkt budgeten för skydd av värdefull natur och bara flyttat om pengar för våtmarker.

Precis som alla andra gjorde Romina Pourmokhtari också ett val i höstas och valde då att rösta fram Ulf Kristersson till statsminister - med den regering och det regeringsunderlag detta innebär och med den klimatpolitik som dessa partier företräder. I och med det valde hon att luta hela det klimatpolitiska arbetet på ett samarbete med Sverigedemokraterna.

Sedan regeringen tillträdde har Sverigedemokraterna proklamerat att de vill slopa klimatmålen, och de ifrågasätter hela den gröna industriomställningen. Det regeringen har gjort är att backa på reform efter reform som haft till syfte att minska utsläppen från transportsektorn - så till den grad att det tydligt framkommer i regeringens budget att klimatmålen för 2030 inte kommer att nås.

Frågan kvarstår: Hur ska Romina Pourmokhtari få igenom en klimathandlingsplan som säkerställer att vi når de svenska av riksdagen fastställda klimatmålen? Ska klimat- och miljöministern ta fram en klimathandlingsplan med stöd av Sverigedemokraterna, eller ska hon söka stöd för en klimatpolitik som faktiskt ger resultat?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för att hon svarat på min interpellation och deltagit i kvällens debatt.

Jag har tagit del av statsrådets svar under debatten, och jag är inte nöjd. Det återstår stora frågetecken om hur klimathandlingsplanen ska förankras i riksdagen.

Jag noterar också att statsrådet duckar frågan om vilken form klimathandlingsplanen ska ha, om det ska vara en proposition eller en skrivelse. Det gör stor skillnad för vilken tyngd klimathandlingsplanen får.

Blir den som hos den tidigare regeringen en proposition med regeringens intentioner och viljeinriktning på området och med tydliga förutsättningar för samhället, näringslivet och hela Sverige i denna omställningsresa? Det handlar om Sveriges klimatmål och klimatåtaganden i enlighet med det klimatpolitiska ramverket men givetvis också om EU:s ambitioner på detta område, som är naturligt att väga in.

Eller blir det en skrivelse, som inte alls har samma tyngd eller ger samma riktning för svenska folket, näringslivet, organisationerna och välfärdssektorn i omställningen?

Det är otydligt vad det handlar om.

Jag noterar att det kommer standardsvar om beredningsarbete och internt arbete, men det är inte det vi efterfrågar. Det som efterfrågas av många med mig är en tydlighet om vart Sverige är på väg med klimatpolitiken och hur vi ska klara klimatmålen, inte minst mot bakgrund av regeringens första fem månader har startat så svagt på klimatområdet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för att hon svarat på min interpellation och deltagit i kvällens debatt.

Jag har tagit del av statsrådets svar under debatten, och jag är inte nöjd. Det återstår stora frågetecken om hur klimathandlingsplanen ska förankras i riksdagen.

Jag noterar också att statsrådet duckar frågan om vilken form klimathandlingsplanen ska ha, om det ska vara en proposition eller en skrivelse. Det gör stor skillnad för vilken tyngd klimathandlingsplanen får.

Blir den som hos den tidigare regeringen en proposition med regeringens intentioner och viljeinriktning på området och med tydliga förutsättningar för samhället, näringslivet och hela Sverige i denna omställningsresa? Det handlar om Sveriges klimatmål och klimatåtaganden i enlighet med det klimatpolitiska ramverket men givetvis också om EU:s ambitioner på detta område, som är naturligt att väga in.

Eller blir det en skrivelse, som inte alls har samma tyngd eller ger samma riktning för svenska folket, näringslivet, organisationerna och välfärdssektorn i omställningen?

Det är otydligt vad det handlar om.

Jag noterar att det kommer standardsvar om beredningsarbete och internt arbete, men det är inte det vi efterfrågar. Det som efterfrågas av många med mig är en tydlighet om vart Sverige är på väg med klimatpolitiken och hur vi ska klara klimatmålen, inte minst mot bakgrund av regeringens första fem månader har startat så svagt på klimatområdet.

Fru talman! Jag tackar ledamöterna Elin Söderberg och Jytte Guteland för debatten. Jag ser fram emot att få diskutera klimathandlingsplanen ytterligare - något jag utgår från att jag kommer att få göra det även under tiden som vi tar fram den.

Vi arbetar just nu med en klimathandlingsplan som vi kommer att lägga fram. I den kommer vi att presentera fördjupat och i detalj mer av vår klimatpolitik. Men det finns klimatpolitik, och den är presenterad både i statsbudgeten och löpande. Vi presenterar mycket politik hela tiden som jag är säker på att man inte undgår, men självklart vill man som opposition kritisera och påstå att det inte finns någon tydlighet. Jag hoppas att jag med det mandat som jag har fått av mina väljare och det mandat som regeringen har fått av en majoritet av det svenska folket kommer att kunna bedriva en klimatpolitik som bidrar till välstånd, stark ekonomi och effektivitet men också till ambition och till att vi når våra klimatmål.

Fru talman! Det finns många regeringar som har haft många mål att förhålla sig till, och det finns ingen regering som har varit på väg att nå alla dessa mål, inklusive etappmål och de långsiktiga målen - så är det. Det finns brister i allas vår politik.

Vi avser att arbeta precis lika hårt, om inte hårdare, än tidigare regering för att faktiskt också nå det långsiktiga målet om att vi ska nå nettonoll 2045 och nettonegativa utsläpp därefter. Det kräver långsiktighet och en effektivitet som vi anser har saknats i politiken som har förts tidigare.

Det handlar väldigt mycket om att det ska finnas el om vi ska elektrifiera. Om vi ska sluta använda fossila bränslen måste det finnas ett alternativ, vilket inte har funnits med den tidigare regeringens ansvarslösa politik på energiområdet.

Det finns mycket som vi behöver sätta tänderna i. Vi tar ett helhetsgrepp om elektrifieringen och naturliga kolsänkor men också mycket mer framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar ledamöterna Elin Söderberg och Jytte Guteland för debatten. Jag ser fram emot att få diskutera klimathandlingsplanen ytterligare - något jag utgår från att jag kommer att få göra det även under tiden som vi tar fram den.

Vi arbetar just nu med en klimathandlingsplan som vi kommer att lägga fram. I den kommer vi att presentera fördjupat och i detalj mer av vår klimatpolitik. Men det finns klimatpolitik, och den är presenterad både i statsbudgeten och löpande. Vi presenterar mycket politik hela tiden som jag är säker på att man inte undgår, men självklart vill man som opposition kritisera och påstå att det inte finns någon tydlighet. Jag hoppas att jag med det mandat som jag har fått av mina väljare och det mandat som regeringen har fått av en majoritet av det svenska folket kommer att kunna bedriva en klimatpolitik som bidrar till välstånd, stark ekonomi och effektivitet men också till ambition och till att vi når våra klimatmål.

Fru talman! Det finns många regeringar som har haft många mål att förhålla sig till, och det finns ingen regering som har varit på väg att nå alla dessa mål, inklusive etappmål och de långsiktiga målen - så är det. Det finns brister i allas vår politik.

Vi avser att arbeta precis lika hårt, om inte hårdare, än tidigare regering för att faktiskt också nå det långsiktiga målet om att vi ska nå nettonoll 2045 och nettonegativa utsläpp därefter. Det kräver långsiktighet och en effektivitet som vi anser har saknats i politiken som har förts tidigare.

Det handlar väldigt mycket om att det ska finnas el om vi ska elektrifiera. Om vi ska sluta använda fossila bränslen måste det finnas ett alternativ, vilket inte har funnits med den tidigare regeringens ansvarslösa politik på energiområdet.

Det finns mycket som vi behöver sätta tänderna i. Vi tar ett helhetsgrepp om elektrifieringen och naturliga kolsänkor men också mycket mer framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.