Interpellationssvar - Tillståndsprocesser för vindkraft och elnät - 2023-03-07

Herr talman! har frågat mig vad jag gör, inom mitt ansvarsområde, för att förverkliga förslagen från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att förkorta tillståndsprocesserna för ny energi och när förslag kommer till riksdagen för att korta tillståndsprocesserna.

Att öka utbyggnadstakten för fossilfri energiproduktion och för det nationella elnätet är av högsta prioritet för regeringen. Vid sidan om det nationella arbetet vill jag först lyfta fram att regeringen leder förhandlingar i EU om ny lagstiftning för snabbare tillståndsprocesser för förnybar energiproduktion och energiinfrastruktur genom förnybartdirektivet och EUförordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen.

En punkt i Tidöavtalet handlar om att förkorta tillståndsprocesser, och en granskning kommer därmed att genomföras för att klargöra vilka förenklingsåtgärder som är möjliga.

Miljöprövningsutredningens betänkande har remitterats, och ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Ett flertal åtgärder vidtas som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara och flexibla processer. De tillståndsprövande myndigheterna har till exempel fått mer resurser i budgeten för 2023, och Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en utförligare vägledning om miljöprövning.

När det gäller Klimaträttsutredningens förslag pågår beredningen fortsatt även där i Regeringskansliet. Några förslag från utredningen gäller lagändringar, och vi kommer därmed att återkomma till riksdagen efter avslutad beredning. Andra förslag från utredningen bygger på att uppdrag ges till myndigheter eller att vidare utredning sker på annat vis. Regeringen har redan tagit utredningens förslag om förbättrad vägledning vidare genom uppdrag i regleringsbreven till Boverket och Naturvårdsverket.

Regeringen inväntar även redovisningen av utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft som ska redovisas den 31 mars 2023. Utredningen ska lämna förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i syfte att klara klimatomställningen och den ökade elektrifieringen av samhället.

I övrigt kan jag nämna att Svenska kraftnät, som bygger och förvaltar vårt stamnät, arbetar för att effektivisera sitt interna arbete med målet att halvera sina ledtider. Energimarknadsinspektionen har också fått i uppdrag att utveckla och testa nya arbetssätt för att bättre koordinera hanteringen av de tillstånd och rättigheter som krävs för att förstärka det svenska elnätet. Det arbetet ska redovisas senast den 1 maj 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Svensk industri är tydlig med att det behövs mer elproduktion både på kort och på lång sikt. Industrin ser ett fördubblat behov av energi på lite längre sikt. Med den ökade nyindustrialiseringen som sker i vårt land bedöms förbrukningen öka markant de kommande åren, och det absolut snabbaste är att bygga ut vindkraften både på land och till havs. Ska vi klara omställningen behöver vi alla kraftslag, och här är tillståndsprocesserna en viktig del för att vi ska få energiproduktionen på plats i tid. Detta gäller också för nätutbyggnaden, som också tar för lång tid.

Vindkraften har kortare ledtider än andra kraftslag, och vi kan konstatera, nu när röken har lagt sig efter valrörelsen, att även statsrådet pratar om att vi behöver bygga mer vindkraft och inte bara kärnkraft. Det är bra. Nu gäller det bara att göra verkstad också.

Den socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet med att korta ledtiderna för tillståndsprocesserna med bland annat propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät. Vi gjorde också en elektrifieringsstrategi, tog fram Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen och tillsatte utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft, som ska vara klar den 23 mars i år. Där har den sittande regeringen nu lagt tilläggsdirektiv om att det är verksamhetsutövaren som ska finansiera incitamenten.

Både Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen är färdigremitterade och ligger nu på regeringens bord eller, som statsrådet säger i sitt svar, bereds i Regeringskansliet. Här finns ett antal förslag som bara ligger och väntar. När kommer förslagen?

Den socialdemokratiska regeringen gav också i uppdrag till myndigheterna att göra pilotprojekt som innebär att man gör processen parallellt och har en tidig dialog i projekten med alla inblandade, vilket har gett ett gott resultat. Myndigheterna fick också större anslag för att klara det uppdrag de fått. Uppdraget till dem var att halvera sina ledtider.

Tillståndsprocesserna i Sverige tar för lång tid, det är vi alla överens om. Vindkraft på land är det som går absolut snabbast att bygga. Tyvärr säger många kommuner nej vid förfrågningar om projekt, och därför är incitamentsutredningens kommande förslag väldigt viktiga.

Herr talman! Det är viktigt att regeringen fattar beslut om fler havsvindkraftsparker. Det finns ansökningar om cirka 500 terawattimmar havsvindkraft. Alla kommer inte att bli byggda, men enligt Svensk Vindenergi kan vindkraftsproduktionen öka till 120 terawattimmar fram till 2035 om alla projekt som är inne i tillståndsprövningen får tillstånd. Repowering kan också tillföra ytterligare 45 terawattimmar, något som totalt skulle innebära 165 terawattimmar 2035. Detta kan jämföras med hela Sveriges elproduktion, som i fjol var all-time-high: 170 terawattimmar. Vi har aldrig exporterat så mycket el som vi gjorde i fjol. Där producerade vindkraften 33 terawattimmar, vilket är en ökning med 20 procent.

Just nu känner dock företagen att det är ett lite osäkert läge. De avvaktar. Vad vill den nya regeringen? Vill man ha ny vindkraft? De långa tillståndsprocesserna är givetvis också en del i detta.

Min fråga är därför: När kommer förslagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att tacka för frågan. Det ger en möjlighet för medier och inte minst de som sitter hemma och tittar på interpellationsdebatten att få en lite samlad blick över vad som händer.

Jag börjar i den änden att det var många goda initiativ som togs av den förra regeringen, som riksdagsledamoten mycket riktigt påpekar. En del av de initiativen och utredningarna har landat ned på den här sidan av ett mandatskifte men också ett regeringsskifte.

Jag ser ett egenvärde i att vi i Sverige i frågor som kräver långsiktighet söker så bred överenskommelse som möjligt. Det är också viktigt för industrin och den gröna omställning som är helt avhängig av det som händer. Man ska inom industrin veta vilka spelregler man har att förhålla sig till. Därför är det positivt att det i stora delar finns en stor samsyn om behovet av att korta tillståndsprocesserna och göra det vi kan för att bana väg för omställningen.

Det finns de som undrar: Finns det ett konkret svar? Vad är svaret för dem som finns på plats här i kammaren i dag på frågan: När kommer ett förslag på riksdagens bord? Det riktigt tråkiga men raka svaret är: Jag har inget datum. Det är mycket riktigt så att det här bereds. En del av detta ska också rendera i lagstiftning. Det är en grannlaga uppgift. Det ska hålla för verkligheten.

Det är inte tu tal om att vi ämnar fullfölja det vi har fått på bordet både i Klimaträttsutredningen och i Miljöprövningsutredningen. Vi arbetar i så högt tempo vi kan. Det är verkligen prioriterat. Jag hade en förhoppning om att kanske åtminstone mellan tummen och pekfingret kunna sätta någon typ av datum. Men det vågar jag mig inte på, vis av lärdom. Vi kommer helt enkelt att återkomma till när exakt ett förslag kommer att nå riksdagens bord.

Jag vill också säga någonting kort om en fråga. Har vi elbrist i Sverige eller inte? Det är mycket riktigt så att vi exporterade mycket förra året. Vi har gjort det även under den här vintern. Samtidigt har vi inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Det är ibland lite svårt att hänga med i. Det är en vanlig fråga jag får. Hur kan det vara så att vi inte har tillräckligt med el där det behövs och när det behövs?

Vi har inte så mycket el och energiproduktion att vi klarar av att vara mindre sårbara och hålla emot de höga priser som finns på kontinenten. Det är för att vi har effektbrist. Vi har fyra elprisområden. Vi har inte lika stor del av vår befolkning i elområde 1 och 2. Men där har vi en viktig del av vår elproduktion. Samtidigt har vi en ganska stor konsumtion av el och hög elförbrukning i elområde 3 och 4 i de södra delarna. Där har ganska mycket elproduktion försvunnit de senaste åren.

Det gäller även om det har tillkommit väderberoende elproduktion och kraftproduktion, som till exempel vind. Ingen är så lycklig som jag när det blåser. Men vi har dagar när det inte blåser lika mycket. Då har vi inte tillräckligt med el där det behövs och när det behövs. Det är vad vi nu försöker att åtgärda.

Elstöd i all ära. Det är en lindring i en svår tid. Men det finns ingen annan väg ur detta än att bygga svensk energiproduktion stark igen, göra den större och kraftigt korta ledtiderna och tiderna för de långa tillståndsprocesser vi har, och där är vi överens. Vi återkommer om datum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det sista är vi verkligen överens om. Du sa i ditt svar att vid sidan av det nationella arbetet leder regeringen nu förhandlingarna i EU om att ta fram en ny lagstiftning för snabbare tillståndsprocesser för förnybar elproduktion och energiinfrastruktur.

Jag hoppas verkligen att regeringen kommer i mål. Detta skulle innebära kortare ledtider. Det gäller att det inte dras i långbänk, som till exempel var fallet med intäktstaket för elproducenter och elprisstödet för företagen. Ingen vet över huvud taget när det kommer. Tror statsrådet att man kommer att landa ned förslaget under det svenska ordförandeskapet?

Herr talman! Regeringen har en punkt i Tidöavtalet om att ni ska granska vilka förenklingsåtgärder som är möjliga. Ni har också aviserat ytterligare en utredning som ska se över tillståndsprocesserna.

Vad som är möjligt finns redan på bordet. Börja med det i stället, är mitt råd. Ska ni själva granska och se vad ni ska göra? Eller menar ni att förslagen som ligger på bordet inte är möjliga? I så fall får statsrådet gärna berätta vilka förslag som inte är möjliga av dem som redan finns på bordet.

Statsrådet svarar också att ett flertal åtgärder vidtas som syftar till att effektivisera miljötillståndsprövningen och skapa mer förutsägbara processer. Statsrådet nämner Naturvårdsverket i sitt svar. Det har fått mer resurser och uppdrag att ta fram en utförligare vägledning för miljöprövning.

När jag försöker hitta uppdraget är det enda jag kan se ett uppdrag att ta fram en vägledning om påverkan på fåglar av olika typer av elledningar. Är det detta uppdrag som statsrådet avser? Eller är det vad som står i regleringsbrevet om en utvecklad vägledning avseende miljöprövning och miljöbedömning? Det är bra uppdrag. Men jag tänker att det finns mer lågt hängande frukter i de förslag som redan finns.

I går presenterade vi socialdemokrater nio förslag på snabbare tillståndsprocesser. Vi vill se action i frågan. Det är bråttom om vi ska klara industrins behov och behålla industrin här i Sverige men också för att ligga i framkant i den gröna omställningen.

Några av våra förslag är till exempel att riksintresset för energidistribution ska prioriteras. En samhällsekonomisk prioritering ska göras vid anslutning till elnät, vilket inte är möjligt i dag. Försvarsmakten bör få i uppdrag att ta fram vägledning för snabbare tillståndsprocesser, och ändringstillstånd ska bli huvudregel.

Om vi inte gör någonting riskerar vi svenska jobb och att få fortsatt höga elpriser de närmaste 15 åren. Jag undrar om statsrådet är beredd att gå vidare med några av våra nio förslag som vi presenterade i går?

Jag lyssnade när du sa att du välkomnar breda överenskommelser. Jag kan inte låta bli att ställa frågan: Kommer ni att bjuda in till en ny energiöverenskommelse?

Jag skulle också vilja kommentera det du sa om att vindkraft är bra när det blåser. Tittar man på vindkartorna ser man att det blåser alltid någonstans 90 procent av tiden. Det är helt rätt att det inte blåser överallt och lika mycket hela tiden. Men det blåser betydligt mer än vad som framställs i debatten, skulle jag vilja påstå.

Jag upprepar min fråga. När kommer förslagen från de utredningar som redan är klara?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag börjar där Monica Haider slutade. Det gäller frågan om hur mycket det blåser.

Vi får ut väldigt olika från våra kraftslag. En del har en ganska hög grad av vad som kan kallas leveranssäkerhet, som inte är en helt riktig fackmässig term. Du har en möjlig kapacitet på x, och du kan få ut 80, 90 eller 95 procent. Där har vi kärnkraft och vattenkraft, medan vindkraften ligger betydligt lägre.

Det är det som gör att det är lite svårt att hänga med när man får höra goda nyheter om att det finns ansökningar för motsvarande väldigt mycket landbaserad vindkraft som motsvarar det dubbla av efterfrågan i ytterligare energibehov. Men du behöver då också ta höjd.

Det är mycket riktigt så att regeringen har satt som mantra att nu behövs alla goda krafter. Vi är för sol, vind och vatten. Det som har hänt är att vi adderat en väldigt framåtlutad hållning till kärnkraft jämfört med en mer tillbakalutad hållning och ett regeringsunderlag som var splittrat i frågan om kärnkraft.

Här ser jag att samarbetspartierna och jag som kristdemokrat har goda förutsättningar att komma överens med Socialdemokraterna i många av de här frågorna. Jag hör nu tydligt från tongivande socialdemokrater att alla kraftslag är välkomna och att kärnkraften är en del som kommer att behövas även för lång tid framöver. Därmed har jag resonerat som så att det är bättre att vi går från ord till handling och lotsar igenom de förslag i riksdagen som kommer att nå riksdagens bord i år.

Det gäller till exempel målet att gå från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Det är den rörelse och det tillnyktrande vi märker även inom EU; det är carbon free och fossil free, det vill säga utsläppsfritt, man behöver gå över till om vi ska minska vårt beroende av Ryssland i ett svårt säkerhetspolitiskt läge och minska vårt beroende av de fossila kraftslagen. Det handlar om att klara av den dubbla ekvationen att ha högt satta klimatmål och klara den gröna omställningen kombinerat med en stark välfärd och fler arbetstillfällen när våra företag ges bättre förutsättningar.

Det ställdes frågor kring Boverket och Naturvårdsverket. Det kan komma att bli fler uppdrag när vi har processat färdigt de två utredningar som tas upp i interpellationen, det vill säga Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen. Svaret är som sagt att vi arbetar så snabbt vi kan med dessa frågor och ämnar återkomma.

Mycket riktigt leder vi många EU-förhandlingar under våren. Det är svårt att sia om något exakt, men vi har goda förhoppningar om att kunna ro flera av de processerna i hamn under våren - eller åtminstone flytta positionerna rejält i delar av detta inför att Spanien tar över ordförandeskapet.

Vi hade också den stora äran att välkomna EU:s alla energiministrar till Stockholm i början av förra veckan. Vi noterade där samfällt att det har rört på sig och att det finns en mycket större efterfrågan på att långsiktigt stärka EU:s konkurrenskraft - liksom att tillståndsprocesserna är återkommande i detta. Där vill vi såklart gärna föregå med gott exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det vi kan se är att både företagen och deras branschorganisationer skriver spaltmeter och medverkar i tv-nyheter och tv-sändningar där de uppmanar regeringen att gå vidare med förslagen som redan ligger på bordet. Varför gör alltså regeringen inget? Vi har inte fått något besked här i dag heller om när förslagen kommer.

Jag har också en fråga vad gäller Försvarsmaktens regleringsbrev. I regleringsbrevet för 2022 fanns en punkt 21 som tagits bort i årets regleringsbrev. Enligt den skulle Försvarsmakten fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta myndigheter och organisationer i planerings- och prövningsprocesser för förnybar energiproduktion. Detta skulle återrapporteras i februari i år, så jag undrar om regeringen har fått någon rapport. Jag undrar givetvis även varför Försvarsmakten inte längre har detta uppdrag. Är det bara för att det stod "förnybart"? I så fall hade man kunnat byta ut det mot "fossilfritt", om man nu tycker att det är ett viktigt uppdrag.

Den socialdemokratiska regeringen tog fram en elektrifieringsstrategi med 67 förslag. Flera av förslagen är påbörjade, och en del är genomförda. När jag söker på regeringens hemsida hittar jag ingen elektrifieringsstrategi. Den är puts väck. Jag förstår att man kanske inte vill stå för gamla regeringars förslag, men att den inte ens finns på hemsidan tycker jag verkar lite märkligt. Ytterligare en fråga är därför vart elektrifieringsstrategin tog vägen. Finns den?

Statsrådet säger att alla goda krafter behövs och att hon vill gå från ord till handling. Hon vill att vi ska kunna komma överens, och hon vill lägga fram de förslag som hon tror att vi socialdemokrater kan gå med på. Då blir svaret på frågorna alltså att vi inte ska ha någon ny energiöverenskommelse; det är så jag ska uppfatta statsrådet.

Jag upprepar min fråga ytterligare en gång: När kommer regeringen att presentera förslag för kortare tillståndsprocesser?

Herr talman! Frågan om Försvarsmakten får nästan bli föremål för en annan interpellationsdebatt eller ställas som fråga i annan form, så att den kan få ett fullgott svar.

Jag vill återknyta till en fråga som jag inte hann svara på tidigare, nämligen den om att det har aviserats en ny utredning utöver Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen.

Även där kommer vi att återkomma med förslag på utredningsdirektiv, men man kan konstatera att Klimaträttsutredningen tittar på en del och att Miljöprövningsutredningen tittar på mycket som rör våra myndigheters processer. Man skulle kunna argumentera för att det därutöver finns behov av ett helhetsgrepp - det finns mycket relaterat till markanvändning och annat. Angående de förslag som har presenterats av flera andra partier, däribland Socialdemokraterna, kommer man självklart att behöva vara lyhörd för de goda förslag som kommer upp i debatten.

Vi har högt satta klimatmål i Sverige, och den här regeringens plan för att nå dem är elektrifiering. Det är elektrifiering av transportsektorn och elektrifiering av industrin. Detta har nu blivit basen för den här regeringens arbete med klimatfrågorna, vilket kanske är en del av svaret på frågan varför det inte längre är utsinglat.

Till sist vill jag återigen tacka för interpellationen. Jag vill också säga något till dem som lyssnar och kanske undrar varför det inte finns ett datum om detta nu ligger på regeringens bord. Varför är det inte bara klart? Jag kan förstå den frustrationen, men detta är komplexa frågor. Vi har en ordning där man utreder och där förslagen remitteras. Sedan tar man in remissvaren och processar dem för att se hur förslaget ska tweakas - och först efter det ska det läggas fram. Det är det som är beredning, och det är den fasen vi befinner oss i. Vi arbetar så snabbt vi kan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.