Interpellationssvar - Exitskatteutredningens nedläggning - 2023-03-07

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig varför jag och regeringen lade ned exitskatteutredningen och vilka åtgärder jag överväger för att åtgärda de problem som finns med tioårsregeln och dess funktionssätt.

Resurserna för statliga utredningar är begränsade, och prioriteringar måste alltid göras. Regeringen har en offensiv reformagenda för att bland annat bekämpa den grova brottsligheten, förbättra förutsättningarna för entreprenörskap och göra det mer lönsamt att arbeta. Det kräver utredningsresurser. Regeringen valde därför vid en prioritering av dessa resurser att inte gå vidare med Utredningen om utflyttningsbeskattning av individer.

Sverige är en liten öppen ekonomi som bygger sitt välstånd på handel och export. En reformering av tioårsregeln förutsätter därför att villkoren för företagande och för rekrytering av kvalificerad personal till Sverige inte försämras på ett sätt som inte är motiverat. När företag expanderar utomlands är det även angeläget att inte försvåra för personal att följa med under perioder. Det är vidare viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företag.

Skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet. Regeringen kommer att fortsätta att arbeta aktivt i till exempel OECD och EU med dessa frågor. Två frågor som är aktuella under det svenska ordförandeskapet är en uppdatering av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och ett förslag till direktiv med regler för att förhindra att legala enheter som saknar substans missbrukas för skatteändamål.

Fru talman! Tack, statsrådet Svantesson, för svaret! Bakgrunden till denna interpellation är att regeringen valde att lägga ned den så kallade exitskatteutredningen i januari i år.

Den som slog upp Dagens industri den 31 januari kunde läsa följande rubrik: "Regeringen skrotar utredning om kritiserad skatt - i tysthet." Artikeln fortsätter sedan: "I all tysthet har regeringen lagt ner utredningen om den utskällda så kallade exitskatten, som syftade till att ordna en effektiv kapitalbeskattning av personer som flyttar från Sverige."

Syftet med utredningen var alltså att undersöka möjligheten att täppa till en lucka i våra skatteregler som gäller personer som flyttar från Sverige med orealiserade kapitaltillgångar. Bakgrunden till utredningen är egentligen att både Riksrevisionen och Skatteverket har konstaterat att dagens regler inte fungerar - att det finns luckor i Sveriges skatteregler och att den så kallade tioårsregeln inte fungerar. Jag vill påminna kammaren och eventuella åhörare om att det var i total enighet som Sveriges riksdag 1983 fattade beslut om tioårsregeln.

Denna lucka gjorde att Skatteverket tog fram ett förslag till nya skatteregler som skulle åtgärda problemen med dagens skatteregler. Skatteverkets förslag remitterades sedan och fick kritik för sin utformning. Det den gamla regeringen gjorde, i all sin vishet, var att lägga ned förslaget och tillsätta en utredning, för problemet finns fortfarande kvar även om Skatteverkets förslag hade utmaningar och problem. Detta var som sagt ett synnerligen klokt beslut av den gamla regeringen, just för att de föreslagna reglerna kunde ha fått negativa följder för vår ekonomi och tillväxt, men också, som jag sa, för att problemet med skatteluckan i fråga om orealiserade kapitalvinster när fysiska personer flyttar från landet finns kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I många av våra grannländer, fru talman, gäller särskilda skatteregler när fysiska personer med orealiserade kapitalvinster flyttar från landet. Danmark, Norge, Tyskland, Holland, Frankrike, Spanien och Kanada har särskilda skatteregler i dessa situationer.

Därför kvarstår såklart min fråga till finansministern. När ni nu har lagt ned exitskatteutredningen, vad tänker ni då göra för att täppa till denna lucka i dagens regelverk? Eller tycker ni inte att alla behöver betala skatt? De flesta framgångsrika svenska företag betalar ju stolt skatt i Sverige. Varför ska det inte gälla alla?

De som har följt debatten har i exempelvis Dagens industri kunnat läsa att dessa upplägg kan köpas hos banker i Sverige för 300 000 kronor. Jag vill påpeka det uppenbara att det knappast är vanliga arbetare eller, för den delen, vanliga småföretagare som köper skatterådgivning för 300 000 kronor.

Så frågan kvarstår, fru talman. Vad tänker regeringen göra? Hur ska denna skattelucka täppas till? Eller är detta inte ett problem för Sveriges högerkonservativa regering?

Fru talman! Dagens debatt om utredningen om exitskatter handlar om en i grunden mycket angelägen fråga för Sveriges riksdag och sätter också ljuset på vilka intressen vi som politiker företräder. När jag som socialdemokrat tänker mina politiska tankar och formulerar mina politiska förslag går jag efter principen att vi alla ska bidra efter förmåga och att vi har gemensamma angelägenheter och nyttigheter som vi också ska bidra till tillsammans, alla och envar. Ju lättare jag har att bidra, desto mer ska jag bidra.

För mig handlar skattesystemet om rättssäkerhet och rättvisa. Det ska vara legitimt, och vi ska alla bidra. Därför måste alla former av fusk stävjas och skatteflykt bekämpas. Det handlar i grunden om hela välfärdssamhällets och skattesystemets trovärdighet och legitimitet. Exitskatteutredningen, som denna interpellationsdebatt handlar om, var en utredning som tillsattes för att komma åt just sådana problem och upprätthålla principen om trovärdighet och legitimitet i skattesystemet och principen om att var och en ska bidra efter förmåga.

Regeringen valde för några månader sedan, under helgerna, att i smyg lägga ned denna utredning. Skälet till detta kan man naturligtvis fundera över. Men det är klart att det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda. Den här debatten vill finansministern och regeringen sannolikt inte ha över huvud taget.

Men frågan kvarstår naturligtvis hos oss andra, som är angelägna om att upprätthålla de här principerna: Varför lades denna utredning ned? De skäl som finansministern ger i sitt interpellationssvar skorrar falskt. När regeringen i sitt svar säger att skatteplanering och skatteflykt i förlängningen är ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet har jag svårt att se hur man drar slutsatsen att exitskatteutredningen inte längre behövs, om man vill upprätthålla trovärdighet och legitimitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För mig är det mycket enkelt. Fusk är fusk, och det ska bekämpas. Alla former av skattefusk ska bekämpas lika hårt, lika konsekvent och med lika hög intensitet som bidragsfusk. Men så är det uppenbarligen inte i regeringens värld. Man gör andra prioriteringar och vänder uppenbarligen bort blicken.

Fru talman! De frågor som interpellanten Mathias Tegnér har ställt i debatten förtjänar att besvaras; det har inte skett än så länge. Vad tänker regeringen nu göra, om man tycker att skatteplanering och skattefusk är ett bekymmer och att skattefusk är lika allvarligt som bidragsfusk? Eller är det helt enkelt så att det är andra intressen som företräds och att alla inte ska bidra efter förmåga eller betala skatt?

Fru talman! Tack, interpellanten, för frågorna! Det var två frågor som ställdes. Den ena var varför vi lade ned exitskatteutredningen och den andra vilka andra åtgärder jag tänker vidta för att åtgärda de här problemen. Jag svarade på båda i mitt interpellationssvar, men jag ska ta upp dem igen.

Den första frågan har ett enkelt svar: Vi prioriterar andra utredningar. Jag ska berätta varför. Efter åtta år med socialdemokratisk regering finns det lite att ta tag i, så att säga. Vi har, tillsammans med Tidöpartierna, en tydlig vilja och målinriktning att ta tag i många av de stora problem som Sverige har. Det handlar om människor som har hamnat i utanförskap och inte kan försörja sig själva. Det handlar om åtta år av en brottsutveckling som verkligen kräver en förändring. Listan skulle kunna göras lång. Och för detta krävs många utredningar. Det är också det vi prioriterar - vi prioriterar andra utredningar än just denna. Varför då, kan man undra. Det är egentligen ganska enkelt: Vi jobbar med denna fråga på andra sätt.

Jag delar båda ledamöternas beskrivning av behovet av att verkligen se till att alla, både företag och individer, betalar den skatt som man ska betala, att man inte fuskar och att man inte har en aggressiv skatteplanering. Allt detta är frågor som den här regeringen med full kraft jobbar med.

Just den här utredningen, som interpellanten tar upp, kom till bara några månader före valet och började jobba i augusti. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte ju ganska många utredningar på slutet. Vi bestämde oss, som jag började med att säga, för att vi just nu prioriterar andra utredningar därför att det behövs förändring i Sverige.

Med det sagt är det inte så att den här regeringen inte jobbar med de här frågorna. Vi jobbar såklart aktivt mot aggressiv skatteplanering och skatteflykt därför att alla ska bidra till det gemensamma, och alla ska göra det på ett rättvist sätt.

Vi jobbar till exempel på EU-nivå. Jag är nu ordförande i EU:s finansministerråd, som kallas Ekofin, och där diskuterar vi mycket och många frågor som handlar om skatteplanering och skattefusk. Det bästa sättet att motverka denna typ av fusk är naturligtvis att göra det tillsammans med andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansdepartementet jobbar också kontinuerligt med att utvidga och uppdatera det svenska skatteavtalsnätet. Det handlar om att säkra svenska skatteintäkter och minska möjligheten att planera bort skatt. Samtidigt ger vi företagare och entreprenörer som verkar internationellt förbättrad förutsebarhet för att undvika dubbelbeskattning och därmed förbättrade konkurrensvillkor. Ett exempel på sådant är avtalet med Tyskland. Jag kan återkomma till det lite senare.

Det är alltså inte så att den här regeringen inte jobbar aktivt med frågan. Det gör vi på många olika sätt, och vi kommer att fortsätta att göra det både här i Sverige och tillsammans med andra EU-länder därför att det, som interpellanten säger, är otroligt viktigt att vi kommer åt aggressiv skatteplanering och skattefusk.

Fru talman! Återigen tack för svaret, finansministern!

Låt oss först zooma ut för en sekund. Ojämlikheten i världen ökar och har gjort så i decennier. En busslast av världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning.

I vårt eget land äger 5 personer mer än 5 miljoner svenskar. I Oxfams index över hur bra länder är på att bekämpa ojämlikhet har Sverige fallit från en hedrande förstaplats för ett par år sedan till 20:e plats 2022.

För mig är det uppenbart att Sverige behöver en aktiv politik för att minska klyftorna i vårt land. Tyvärr har Sverige nu en regering som verkar ha en ambition att öka klyftorna och öka ojämlikheten i vårt land. Mycket tyder på att det kommer att förvärra de problem som vi brottas med i dag: låga skolresultat, hög gängbrottslighet och en tudelad arbetsmarknad. Men med kirurgisk precision har regeringen sänkt skatten för de rikaste och lagt ned utredningar som skulle kunna göra Sverige mer rättvist.

När finansministern hänvisar till begränsade ekonomiska resurser för utredningar blir jag orolig på riktigt. Då vill jag ändå börja med att konstatera att jag har högt förtroende för ministerns retoriska förmåga och fackkompentens. Men en normalstor utredning går loss på någonstans mellan 2 och 5 miljoner kronor. En välavvägd exitskatt skulle kunna innebära en intäkt - som i dag gör förlorad - på mellan 1 och 2 miljarder. Vi skulle alltså kunna utreda den här frågan i hundratals år, och det skulle ändå inte motsvara kostnaden för ett års intäkt av en exitskatt.

Jag vet att det faktiskt ser ut så här, för jag har själv haft möjligheten att vara statlig utredare. Det är för övrigt en utredning som finansministern borde titta på om hon vill förbättra för småföretagare, för den handlar om just småföretagares trygghetssystem. Men nu kom jag bort från ämnet.

Återigen: En normalstor utredning går loss på någonstans mellan 2 och 5 miljoner, en välavvägd exitskatt på mellan 1 och 2 miljarder. Vi skulle alltså kunna utreda frågan i hundratals år, och ändå skulle kostnaden inte motsvara ett års intäkt från en välavvägd exitskatt. Därför tycker jag, fru talman, att detta att motivera nedläggningen av exitskatteutredningen med kostnadsskäl är helt barockt.

Sedan vill jag förstås ge finansministern rätt i att exitskatten var kritiserad. Men det var just därför som regeringen lade ned Skatteverkets förslag och tillsatte en ny utredning som skulle hantera de problem som fanns i det förslag som låg på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är mycket viktigt att regeringen fortsätter att arbeta med att ta fram nya skatteavtal med länder runt om i världen. Men så länge man inte kan förändra alla svenska skatteavtal och skriva skatteavtal med länder som inte vill skriva skatteavtal med oss kommer det här problemet att kvarstå.

Det är utmärkt att man arbetar med att omförhandla och skriva om befintliga skatteavtal och att man arbetar med att ta fram nya skatteavtal, men det kommer inte att lösa hela problemet - om inte ni i regeringen tänker ta upp Skatteverkets förslag ur papperskorgen, men det tänker ni ju inte göra. Och lägger ni ned exitskatteutredningen, vilket ni redan har gjort, finns det ju ingenting kvar att göra. Då blir pratet om att ta skatteflykt på allvar bara just prat och tomma ord.

Skatteundandragandet pågår ju just nu, just nu när vi står här och pratar. Jag noterade för en liten stund sedan att de fortsätter, de här kritiserade seminarierna som förklarar hur skatteuppläggen går till. Jag ska villigt erkänna att jag inte är expert på hur skatteuppläggen ser ut. Men min fråga till ministern är denna: Vad tänker regeringen göra som faktiskt löser problemet i realiteten?

Fru talman! Jag noterade finansministerns senaste svar. Vi blev väl inte mycket klokare av det, eller det kanske vi blev - svaret var helt enkelt att man prioriterar andra utredningar, och det är väl svar nog. Skatteplanering och skatteflykt är ju inte lika angelägna frågor under en borgerlig regering som de är under en socialdemokratisk regering. Bidragsfusk är tydligen allvarligare än skattefusk.

Vad är det då som regeringen nu ger grönt ljus för? Jo, det är att de som kan flytta ut sina miljoner och planera bort dem för att slippa betala skatt i Sverige utan bekymmer kan fortsätta med det.

Jag vill understryka att den oro som jag och ledamoten Tegnér ger uttryck för här i riksdagens kammare, den är inte bara vår. Den finns på många andra ställen - också på regeringens egen myndighet Skatteverket, där man är bekymrad över det som nu sker när vi väljer att inte skydda vår skattebas och har skatteavtal som begränsar vår förmåga att hantera den här frågan och helheten.

Just därför hade det behövts en sådan här utredning. Skatteverket gjorde ju en utredning så sent som 2007, där det visade sig att exitskatten som försvinner uppgick till ungefär 3 miljarder 2005 och 2006. Och det har inte minskat - vi ser skenutflyttningar, och vi ser skattekonsulter som utan att skämmas öppet marknadsför sina tjänster. Tegnér har tidigare redovisat vad som står i Dagens industri - att man för 300 000 kan få hjälp att planera bort sina miljoner så att man slipper betala skatt i Sverige.

Nej, det är inte längre fråga om vad regeringen tänker göra. Vi har fått svar nog. Regeringen tänker inte göra något. Man har annat fokus och andra prioriteringar, och det är uppenbarligen skillnad på fusk och fusk.

Fru talman! Den här utredningen lades inte ned i tysthet, och arbetet mot skattefusk och aggressiv skatteplanering kommer inte att ske i tysthet - tvärtom. Det kan vara bra för ledamöterna att veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen slår vakt om det svenska skattesystemet för att kunna förbättra välfärden och säkra statens mest grundläggande uppgifter. Det var därför jag sa tidigare att det är så viktigt att arbeta för att minska den aggressiva skatteplaneringen och skatteflykten. Det är därför vi stöder och jobbar aktivt med de åtgärder som vidtas inom både OECD och EU.

Som jag också nämnde i tidigare inlägg prioriteras detta under Sveriges ordförandeskap inom EU. Jag vet att ledamöterna inte riktigt vill höra detta, utan ibland hör man kanske vad man vill. Men vi prioriterar alltså arbete och förslag som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Nu har jag sagt det två gånger. Jag vet inte om ledamöterna väljer att tro på mig, men så är faktiskt fallet.

Dessutom kan jag glädja de två socialdemokratiska ledamöterna med att det är ett antal utredningar på området som den förra regeringen tillsatte som faktiskt fortsätter sitt arbete. Det handlar bland annat om åtgärder för att förhindra mervärdesskattebedrägerier och en översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Det är mycket viktigt.

Skattefusk kommer alltså den här regeringen att arbeta mot i allra högsta grad, liksom alla andra typer av bedrägerier inom det som är vårt gemensamma.

Slutligen i detta inlägg, fru talman, vill jag bara säga något om det som insinuerades lite grann i den text som ledamoten skrev. Det var ungefär att borgerliga regeringar eller högerregeringar alltid drar ned på arbetet mot fusk. Jag vill påminna ledamoten om att 2018 gick Moderaternas och Kristdemokraternas budget igenom i riksdagen - SD stödde den. Då tillförde vi 10 miljoner till Skatteverket permanent för att de skulle arbeta just mot skattefusk. Jag tror att vi uttryckte det så här: Förstärkt arbete med att motverka skatteflykt och skatteundandragande. Det kom från skatteutskottet. Det var de pengar vi lade in i budgeten. Och man fick i regleringsbrevet 2019, utifrån den budget som vi lade, ett uppdrag som kopplades till anslagsökningen. Man skulle då jobba mot skattefusk.

Den permanenta satsningen togs tillbaka ett år senare i en budget som Socialdemokraterna lade på riksdagens bord. Jag vill bara ha det sagt, för rätt ska vara rätt. Och det är viktigt att vi alla jobbar mot skattefusk och mot aggressiv skatteplanering.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Det är bra att regeringen arbetar vidare med den gamla regeringens arbete inom ramen för OECD och EU. Det är bra att man inte har lagt ned utredningen om momsfusk, men faktum kvarstår: Undandragandet av skatt på detta område fortsätter.

Jag noterade tidigare i dag att de kritiserade seminarierna om hur detta går till fortsätter. Jag kan inte upplägget perfekt, men det handlar om att man överlåter det svenska bolaget till underpris till ett brevlådeföretag i Malta eller Cypern. Det är alltså transaktioner inom ramen för EU, och detta kommer inte att lösas av det arbete som finansministern hänvisar till eftersom olika länder har möjlighet att, efter att överlåtandet har skett, ha olika beskattning på den utdelning som görs från brevlådeföretaget i Malta eller Cypern.

Om finansministern är intresserad av utformningen kan jag säga att jag noterade att de kritiserade seminarierna fortsätter på Stureplan. Redan i morgon, klockan 18-20, är nästa seminarium i Ålandsbankens lokaler. Tyvärr är det fullbokat, men nästa seminarium går av stapeln redan i april - om finansministern har tålamod att vänta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi socialdemokrater har stått upp för att skapa arbete och tillväxt genom en politik som främjar handel och tillväxt. Miljoner av svenskar går till jobbet tack vare vår exportindustri. För oss är det, precis som finansministern hänvisar till, extremt viktigt att Sverige har bra regler som leder till att jobb och tillväxt skapas i vårt land. Men det är inte genom att göra de fattiga fattigare eller att ta bort jakten på skattefusk som vi skapar tillväxt i Sverige.

Jag har skrivit en bok om detta som jag hade tänkt lämna över till finansministern, men nu glömde jag den i bänken. Jag lovar att jag ska skriva ytterligare en interpellation till finansministern, och då ska jag ge ett exemplar av boken till finansministern.

Fru talman! Stort tack, Mathias Tegnér, både för eventuell bok framöver och för denna debatt! Jag delar ledamotens bild när det gäller alla människor som ställer klockan på morgonen och som går till jobbet. De har kanske en låg lön. De har kanske en hög lön. Oavsett vilken lön de har kämpar de varje dag. De ska veta att de skattepengar de betalar in används på rätt sätt. De ska veta att regering och myndigheter jobbar på alla sätt med att se till att det finns legitimitet i skattesystemet och att man gör rätt för sig. Det gör de allra flesta löntagarna, och det gör de allra flesta företagarna. Vi ska jobba på alla sätt vi bara kan för att se till att pengar används på rätt sätt och inte fuskas bort, inte bedras bort och inte fifflas bort ute i världen. Det är otroligt viktigt.

Jag vill avsluta med det som ledamoten var inne på i sitt förra inlägg om klyftorna. Vi har arbetsmarknadsministern här i salen, och är det något som denna regering har bestämt sig för så är det att motarbeta utanförskap. Det handlar om att jobba för att fler människor ska ha en egen försörjning och om att se till att klyftorna minskar och att alla de som i dag inte har ett jobb att gå till - de som har blivit gömda och glömda i statistiken under många år och som inte fått någon aktivitet - också ska komma i arbete och få vara med. De ska få en egen lön och vara med och betala skatt. Detta kan jag lova ledamoten. Det kommer också att öka skatteintäkterna, tillsammans med det arbete som vi i denna regering gör mot skattefusk och skatteflykt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.