Interpellationssvar - Social dumpning - 2023-02-17

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vad jag ämnar göra för att motverka social dumpning.

Social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera politikområden. Det handlar bland annat om bostads- och arbetsmarknadsfrågor och att kommunerna tolkar och tillämpar bosättningslagen på olika sätt.

Den förra regeringen tillsatte flera utredningar strax före valet 2022. En av dessa var utredningen Motverka social dumpning (dir. 2022:56). Regeringen har nu gjort en genomgång av samtliga pågående utredningar och vid en prioritering bland dessa beslutat att avsluta den nämnda utredningen. Även om denna utredning har lagts ned bedrivs annat arbete som har betydelse för frågan.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet utjämnar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som bland annat beror på socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå och vistelsetid i Sverige.

Den parlamentariska kommittén En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36) som bland annat tittar på systemet för kostnadsutjämningen har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar.

Det pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om social dumpning. Länsstyrelserna har till exempel i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet. Uppdraget pågår till 2026.

Utredningen Skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter i syfte att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter och hindra att den svenska fastighetsmarknaden utnyttjas för brottslighet.

Regeringen avser vidare att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Goda förutsättningar för mottagande i kommunerna är centralt för att integrationen av nyanlända ska fungera.

Regeringen är mån om att det ska finnas ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta följa frågan.

Fru talman! Social dumpning sker när en kommun får personer i behov av stöd att flytta till en annan kommun utan att personerna själva uttryckt en vilja att flytta. Det är ofta kommuner med hög arbetslöshet och en hårt ansträngd ekonomi som behöver överta ansvar och kostnader för personer som fått flytta från mer välbärgade kommuner.

Social dumpning är ett problem på riktigt för de personer som drabbas men också för kommuner som redan kämpar med stora utmaningar. Inte sällan har som sagt rikare kommuner uppmanat personer att söka sig till kommuner som har större utmaningar. Där finns möjligen lediga bostäder men, nu generaliserar jag, sämre tillgång till arbete och därmed också egen försörjning för de personer som tvingas flytta dit. De kommuner som redan har svåra utmaningar och sämre arbetsmarknad får ännu svårare att möta sina invånares behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statskontoret fick i uppdrag av den S-ledda regeringen att kartlägga företeelsen och föreslå åtgärder. Denna kartläggning har visat att social dumpning förekommer och att det får svåra konsekvenser för vissa kommuner och för de drabbade personerna. Det visar sig att de grupper som är mest utsatta för denna aktiva påverkan att flytta till en annan kommun är nyanlända och personer med missbruk eller andra sociala problem.

Så kan vi inte ha det. Vi behöver agera nu för att stoppa den sociala dumpningen.

I början av sommaren 2022 tillsatte den S-ledda regeringen en utredning som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att motverka social dumpning. Två dagar före julafton lades den helt utan förvarning ned. Regeringen har gjort en prioritering och ansett att utredningen om social dumpning inte är prioriterad. De personer som blir utsatta och de kommuner som får ännu tuffare utmaningar tror jag inte håller med regeringen om att det här inte är en prioriterad fråga.

Ärligt talat har jag lite svårt att förstå detta. Statsrådets svar visar på att man anser att företeelsen finns och att den är bekymmersam. Varför lägger man då ned en utredning som jobbat en tid med att undersöka företeelsen och att ta fram förslag till åtgärder för att man ska kunna agera? Det har jag väldigt svårt att förstå. Nedläggningen innebär att man inte har underlag för att de åtgärder som eventuellt föreslås faktiskt är de som är inriktade på att motverka den sociala dumpningen. Det är ju det utredningar går ut på.

Anser statsrådet att social dumpning är ett problem? Och om svaret är ja - statsrådet presenterade visserligen en del åtgärder - vilka åtgärder planeras för att specifikt få bukt med den sociala dumpningen?

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag börjar där interpellanten Eva Lindh slutade, nämligen med att ställa en väldigt enkel fråga: Tycker ministern att social dumpning är ett problem?

Utifrån ministerns redogörelse skulle man, om man vill vara lite illasinnad, kunna säga att detta inte är ett bekymmer. Men för mig är det ett stort bekymmer. Det finns kommuner, framför allt i storstäderna, som har det rätt bra rent ekonomiskt men som i princip kör medborgare till andra kommuner som har det väldigt tufft för att på så sätt slippa ta de kostnaderna. Man välter över dem på kommuner som allt som oftast har det mycket tuffare. Det är ju helt sjukt!

Det är beklagligt att ministern i princip bara svarar att det är en komplex fråga. Man lägger ned en utredning som jobbar med just detta och hänvisar till exempelvis kommunalutjämningsutredningen som pågår nu och som jag också sitter med i. Vi tittar inte på social dumpning där. Men det kanske kommer sådana direktiv framöver.

Det är konstigt att hänvisa till andra utredningar. Jag börjar fundera. Jag hoppas verkligen att ministern också tycker att detta är ett problem. Hela utredningen kring utjämningssystemet handlar ju om att hjälpa kommuner i vårt land med olika strukturella bekymmer, både socioekonomiska och demografiska. Den handlar inte om att möjliggöra social dumpning, vilket man skulle kunna tolka svaret som. Jag hoppas att jag hört fel och vill gärna ha ett svar på detta, för jag vill inte delta i en utredning som möjliggör att fler kommuner skjutsar medborgare till en annan kommun och på så sätt vältrar över kostnader. Det är inte den solidariska tanke som jag lever efter i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag avslutar alltså med att än en gång ställa frågan om denna företeelse är ett komplext problem eller ett riktigt bekymmer för ministern.

Herr talman! Både Lindh och Dibrani har frågat mig om jag tycker att social dumpning är ett problem. Jag svarar: Ja, det är det. Jag tycker att detta är en viktig fråga.

I förra interpellationsdebatten sa jag att vi inte bara sitter på våra kontor och håller för öronen. Jag träffar många kommuner och länsstyrelser, och jag har träffat SKR vid ett par tillfällen. Jag vet att det här problemet förekommer. Samtidigt vet både Dibrani och Lindh att när en ny regering tillträder gör man olika omprioriteringar bland utredningar och lägger ned en del för att frigöra resurser för nya utredningar, för att kunna genomdriva den politik man gick till val på. Det är så det funkar.

Utredningen hade kommit en bit, och jag har träffat den aktuella utredaren; det var jag väldigt noga med att göra. Den aktuella utredaren har också skrivit ett brev till mig som minister, och jag vet att det är offentligt och även har kommit andra till del. I brevet beskrivs hur långt man kom i utredningen och också en del slutsatser. Där fanns även ett par konkreta förslag som vi naturligtvis ska se om det är intressant att gå vidare med.

Även om man nu kan säga att det finns ett objektivt begrepp för social dumpning är det inte alltid självklart vad som är social dumpning och inte. Vi har inte kommunarrest i Sverige. Människor är fria att flytta dit de vill efter det att etableringstiden är över. Den är som bekant två år.

Det finns en inneboende konflikt i detta. Där det finns gott om arbeten och därmed större möjligheter att integrera sig är det väldigt ont om bostäder, och där det finns gott om bostäder finns det ofta sämre möjligheter att få jobb och därmed också sämre möjligheter till integration. Den inneboende konflikten gör frågan väldigt komplex. Jag tycker att man kan kosta på sig att säga i interpellationssvaret att frågan är komplex. Vi hade exakt denna debatt för en vecka sedan i den här kammaren, och jag svarade likadant då: Ja, jag tycker att detta är ett problem.

Bosättningslagen ska ses över. Det finns skrivningar i Tidöavtalet om mer nationell likvärdighet i hur man tolkar bosättningslagen, hur lång tid den ska verka och hur lång tid ankomstkommunen är ansvarig för de nyanlända. Jag tycker att det är väldigt bra och tror att det kommer att bidra till att till viss del lindra problemen med och förekomsten av social dumpning.

Vi kan också se i prognoserna att migrationen kommer att minska. Den har redan minskat och kommer att fortsätta minska framöver. Det innebär med all sannolikhet att problemen med social dumpning blir mindre, eftersom de ofta är kopplade till just migrationspolitiken och hur bosättningslagen är utformad.

Social dumpning har ju varit ett stort problem under perioder med väldigt hög migration, till exempel inte minst efter Syrienkriget. Det var också med anledning av det som riksdagen beslutade om bosättningslagen, för att få en jämn fördelning av asylsökande i vårt land. För en del kommuner var det svårt att efter två år erbjuda bostad, och då löste man det genom att erbjuda bostäder i kommuner där det finns gott om sådana. Det kanske inte kan tyckas så konstigt, men det skapade stora problem för de kommuner som fick ta emot många som behöver stöd från socialtjänst och annat. Problematiken med detta kommer med all sannolikhet att minska i takt med att migrationen minskar framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Det var ett tydligt svar att detta är ett problem. Nu har vi åtminstone samma problembeskrivning eller syn på att det faktiskt är ett problem. Det är en grund. Nästa steg handlar om vad vi gör åt det - och det var ju just det som utredningen skulle titta på. Vad kan vi göra? Hur ser företeelsen ut? Vilka kommuner är särskilt drabbade? Vi vet en del, men vi vet ännu inte tillräckligt.

Det är klart att man som medmänniska känner väldig sorg över den cyniska behandling av människor som ligger bakom orden social dumpning. Utan att människan själv vill det får man den att flytta till en annan kommun. Jag har mött flera av dessa människor som berättat att man sagt att de annars skulle bli av med sitt försörjningsstöd eller förutsättningarna för att klara liv och uppehälle.

Många barn och familjer finns också bland dem. Det handlar inte, som vi kanske tror, bara om vuxna personer, vilket är en sorg i sig. Men det här drabbar många barn, som heller inte blir anmälda till sin skola i tid. Det här innebär stora svårigheter för kommunerna.

Låt mig gå över till åtgärder. Statsrådet hänvisar till utredningen om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som jag och min kollega Adnan Dibrani sitter i. Den ska titta på en utjämning av så kallade opåverkbara faktorer. I vårt utjämningssystem kompenseras man också för socioekonomiska faktorer. Utredningen ska titta på förändringar.

Jag har dock väldigt svårt att förstå det som också Adnan Dibrani var inne på. Det här är ju inte en åtgärd, utan det handlar mer om det hela är okej när man kompenseras för det. Dessutom ser jag inte riktigt hur vi ska hitta möjligheter att kompensera, eftersom det ju inte ser lika ut. Alla kommuner är inte drabbade, och vissa kommuner är mer drabbade. Jag har svårt att se hur ska man kunna hitta ett system utan att utredningen får ett utvidgat uppdrag och mer tid till att titta på en så komplex fråga.

I fråga om insatserna anger socialtjänsten att man måste utgå från individens enskilda behov och att man inte kan tvinga personer att byta bostadsort. Men Socialstyrelsen behöver också ett förtydligande om detta. Det är något man tittat på och föreslagit. Just nu händer ingenting när en kommun tvingar en person att byta bostadsort.

Vi har såklart inte kommunarrest, och människor måste få bosätta sig var de vill. Men det är just "var de vill" som är problemet när vi talar om social dumpning. Det handlar inte om frivillighet här. De enskilda personerna har inte önskat byta kommun. Man kan säga att alla är fria, men dessa människor är ju inte det. De har blivit tvingade att byta bostadsort trots att de själva inte velat det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar ministern för ett tydligt svar: Ja, det är ett bekymmer.

Jag är helt med på att varje regering måste ompröva de utredningar som finns, men om man på riktigt tycker att det här är ett bekymmer borde kanske just denna utredning ha fått vara kvar.

Ministern nämner kommunarrest och säger att man är fri att flytta vart man vill. Det är ingen som har förslagit något sådant. Problemet är inte att människor inte skulle vara fria att flytta vart de vill utan att rika kommuner skickar bostadslösa och ekonomiskt utsatta människor till fattiga glesbygdskommuner för att slippa kostnaden för hjälpinsatser. Det är det som är bekymret, inte att man inte skulle vara fri. Rika kommuner vältrar över kostnader på glesbygdskommuner. Det är ett bekymmer.

När utredningen lades ned skickades ett brev som ministern har läst. Jag har själv inte läst brevet. Ministern får gärna redogöra för vilka åtgärder som ska hindra social dumpning. Han nämner även den utredning som både Eva Lindh och jag sitter i. Kommer det några tilläggsdirektiv? Kommer ett av tilläggsdirektiven i så fall att vara att man ska titta på social dumpning? Kommer utredningen att få mer tid?

Om det kommer sådana tilläggsdirektiv tycker jag att man sänder en felaktig signal till Kommunsverige. Den signal man i så fall sänder är: Fortsätt göra som ni gör, för vi kompenserar ändå detta! Jag tycker inte att det är en bra signal. En bra signal vore att framföra att det här är fel, att man inte ska göra så här och att vi lever i ett land där vi tillsammans hjälps åt och tillsammans är starkare.

Jag vill slutligen kommentera det som ministern flera gånger har tagit upp om att han inte sitter inlåst utan att han faktiskt lyssnar. Det är helt rätt; man ska lyssna på vad folk säger, men man ska också ta det till sig.

Herr talman! Jag kom osökt att tänka på frasen "jag hör vad du säger". Det är kanske det mest avskydda svar man kan få. Det betyder ju just att man hör men inte tar till sig av det som sägs. Självklart ska man ta till sig av goda argument och det som sägs som är bra. Sedan ska man kanske inte ta till sig av allt som sägs. Man får ha sunt förnuft och sålla bland det som sägs.

Jag får en hel del frågor, vilket är helt förståeligt. Det är helt berättigat att fråga ansvarig minister om vilka konkreta åtgärder regeringen avser att vidta. En del av de åtgärder som virvlar runt i luften är sådant som ligger på andra statsråds bord. Även de förslag som har kommit från utredaren själv berör socialtjänstlagen. Jag kan därför inte utställa löften här om att vi ska göra det ena eller andra inom olika områden. Regeringen kommer att få återkomma med konkreta förslag.

Jag gör dock bedömningen att de förändringar av bosättningslagen som nu aviseras och den utredning som ska göras är en åtgärd som kommer att vara viktig för att tydliggöra kommunernas ansvar när de tar emot nyanlända enligt bosättningslagen och hur lång tid detta åtagande gäller. Det kommer att vara en viktig del.

Jag är också övertygad om att omläggningen av migrationspolitiken kommer att leda till ett mindre migrationstryck på Sverige, och det kommer att innebära att behovet av att skicka medborgare till andra kommuner kommer att minska. Kommunerna kommer därför att ha bättre förutsättningar att ta hand om dem som kommer enligt bosättningslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ta upp en annan sak som egentligen inte är en åtgärd. Jag noterar dock att det var något som framhölls av en högt uppsatt kommunpolitiker i en av de kommuner som drabbats av social dumpning. De hade noterat ett beteende och ett ökat inflöde av nyanlända från enskilda kommuner. De ringde då upp berörd kommun och påtalade problemet. Därefter upphörde den sociala dumpningen. Min förhoppning är att kommunerna till viss del kan lösa detta genom bilaterala samtal med varandra.

Jag ska inte hänga ut några enskilda kommuner, men här var det en kommunföreträdare som sa att den sociala dumpningen upphörde efter ett telefonsamtal. Ibland kanske man kan lösa problem genom att gå andra vägar än genom lagstiftning, utredning och statlig byråkrati. Kanske kan man ibland också lösa problem genom enkla samtal. Jag tycker att det var ett gott exempel.

Jag ska självklart överväga de förslag som har kommit från utredaren och gå igenom dem lite mer noggrant.

När vi debatterar den här frågan får jag ibland känslan att Socialdemokraterna öppnar för särskilda bostäder för människor som kommit hit som nyanlända efter att etableringstiden är över. Man verkar vilja ha särskilda köer för personer med invandrarbakgrund. Det låter lite så ibland.

Vi måste ha förståelse för att tillväxtkommuner med skriande bostadsbrist många gånger har svårt att hitta bostäder när etableringstiden är över. Många grupper vill ju komma åt bostäderna. Det är inte bara nyanlända som behöver en bostad från socialtjänsten. Väldigt många andra behöver också det, till exempel utsatta vid våld i nära relationer eller personer som av olika anledningar plötsligt råkat ut för sociala problem såsom missbruk och annat.

Många människor behöver dessa bostäder, och det är inte alldeles lätt att veta hur de ska fördelas. Även om det är ett stort problem kan jag också ha förståelse för att det uppstår eftersom det råder så stor bostadsbrist i många kommuner.

Herr talman! Jag måste än en gång få säga att jag verkligen beklagar att utredningen lades ned. Jag har inte riktigt hört några andra skäl än att man har prioriterat ned den. Det här är en högt prioriterad fråga, både för dem som drabbas och för kommunerna. Jag vill återigen inskärpa att det är beklagligt. Utredningen hade kunnat ge oss mer kunskap om hur det fungerar, vilka kommuner som är drabbade och vad vi borde göra.

Jag har också hört en del sådana berättelser, statsrådet - man har ringt upp en kommun och sagt att man fått människor därifrån, och så har det upphört. Problemet är bara att de då kommer till andra kommuner i stället. Det är egentligen inte så att det har upphört. När man har kunnat följa det har man sett att det har varit andra kommuner i stället som blivit drabbade av social dumpning. Då har inte problemet upphört utan bara riktats mot andra. Det är därmed svårt att kompensera för social dumpning, eftersom företeelsen så att säga förflyttar sig. Ibland är det vissa kommuner som får fler, ibland är det andra kommuner. Det är alltså komplicerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På tal om det här med bostäder tycker jag att det skulle vara ett rimligt krav att ställa på alla kommuner att ha ett allsidigt byggande. Det skulle innebära att kommunerna har möjlighet att erbjuda olika boendeformer, vilket inte alla har i dag.

Social dumpning är en företeelse som är djupt beklaglig, både för de enskilda och för de kommuner som drabbas. Vi behöver agera nu. Tack för debatten!

Herr talman! Som jag sagt tidigare avser vi att ta frågan vidare. Jag vet att detta är ett problem. Jag ska fortsätta dialogen med både SKR, som naturligtvis är en viktig aktör i frågan, och enskilda kommuner som säger sig ha blivit drabbade av social dumpning.

Det här bottnar väldigt mycket i den bostadsbrist som vi sett under lång tid. Inte minst råder det brist på lägenheter med överkomliga priser. Förekomsten av sådana är dock naturligtvis inte alltid en garanti för att de här grupperna hjälps; jag tror att hyresrätter med låg hyra är attraktiva även för den ganska breda medelklass som förvisso är väl etablerad i Sverige.

En annan orsak är ett väldigt högt migrationstryck. Det har varit svårt för många kommuner att absorbera den mängd nyanlända som kommit och inte minst att erbjuda dem bostad när etableringstiden är över. Detta bottnar alltså även i migrationspolitiken. Nu har migrationen redan minskat, och den kommer att fortsätta minska framöver. Det tror jag kommer att innebära ett minskat problem med social dumpning. Framtiden får utvisa om jag har rätt eller fel.

Som sagt avser jag och regeringen att överväga de förslag som har inkommit och borra djupare i denna fråga, som vi får anledning att återkomma till. Jag tackar interpellanten Eva Lindh för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.