Arbetsplenum - Försvarspolitik och totalförsvar - 2023-02-08

Fru talman! Med den fullskaliga invasionen av Ukraina visar Putinregimen att Ryssland styrs av en regering som ljuger, förtrycker, mördar, invaderar, ockuperar och deporterar både vuxna och barn. Detta är ett oprovocerat och oförsvarbart krig som också bedrivs på ett olagligt och folkrättsvidrigt sätt. Ryssland angriper civila mål som saknar militära syften.

Med ett storkrig i Europa och den europeiska säkerhetsordningen allvarligt skadeskjuten befinner vi oss i de mest osäkra och farligaste tiderna sedan andra världskrigets slut. Rysslands agerande har resulterat i ett fundamentalt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde som med all säkerhet kommer att bestå över en längre tid.

Försvarspolitik och totalförsvar

Fru talman! Vi står därför inför tre historiska uppgifter för vårt lands säkerhets- och försvarspolitik. För det första ska vi stödja Ukraina så att landet kan segra och återta sin fulla frihet och territoriella integritet. För det andra ska vi göra den största omläggningen av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik i modern tid genom att framgångsrikt integrera Sverige i Nato. För det tredje ska vi genomföra den största upprustningen av vårt totalförsvar sedan 1950-talet.

Fru talman! Med ett starkt totalförsvar behövs både ett militärt försvar och ett starkt civilförsvar som spänner över många områden, inte minst det som berör var och en av oss. År 1961 formulerade och undertecknade dåvarande statsminister Tage Erlander, tidigare minister för civilt försvar, följande i broschyren Om kriget kommer: "Varje medborgare måste vara beredd att till det yttersta göra sin insats i det totala försvaret - inom krigsmakten, civilförsvaret, krigsproduktionen, folkförsörjningen, sjukvården, i hemmen. Var och en måste också veta hur man skyddar sig mot de faror, som ett nutida krig medför, och inse hur väsentligt det är att också i kritiska lägen bevara lugn och jämvikt."

Fru talman! Trots den tid som förflutit äger orden sin sanning och giltighet även i dag. Och trots det har, som vi alla vet, synen på det civila försvaret över tid varit mer än skiftande. Jämför vi oss med Finland har vi en hel del att jobba med. Att vara efterklok är enkelt men kan också vara dyrköpt. Något som är svårt är ett ord som faktiskt är min brors favoritord och som består av tretton bokstäver; jag talar inte om Systembolaget, utan jag talar om förtänksamhet.

Förtänksamhet är svårt, men rätt hanterat över tid är det mindre kostsamt. För om vi bestämmer oss, fru talman, för vilka de yttersta konsekvenserna är som vårt civila försvar ska klara av kanske det blir enklare för dem som kommer efter oss att inse att styrkan i det civila försvaret behöver vara lika beständig som Erlanders beskrivning av det civila försvarets uppdrag.

Fru talman! Det finns en länk mellan det civila försvaret som avvecklades och det som nu ska återuppbyggas: Det är de som aldrig slutade, de osjungna hjältarna som inte tog strategisk time out när vi politiker och det offentliga Sverige gjorde det. Några av dessa hjältar träffar jag som förbundsordförande i Försvarsutbildarna Norra Småland, och de är bara några av de 350 000 svenskar som är engagerade i våra frivilliga försvarsorganisationer.

Att säkerställa att dessa organisationer ges goda förutsättningar till utbildning och övning är centralt liksom att man har en tydlig och definierad roll gentemot det offentliga vid höjd beredskap. Här finns mer att göra. Att säkerställa detta är en av de saker som bygger upp vår ökade förmåga.

Fru talman! Förhoppningsvis kommer Sverige inom en snar framtid att, tillsammans med Finland, bli medlem i den försvarsallians som i över 70 år har varit den yttersta garanten för Europas säkerhet. Genom ett medlemskap blir Nato Sveriges viktigaste försvarspolitiska plattform.

Ett svenskt Natomedlemskap kommer också att förbättra förutsättningarna för att fördjupa vårt bilaterala försvarssamarbete med USA. Vi går från att vara nära partner till allierade i den internationella politiken. Detta innebär en stor omställning och inte minst ett helt annat mindset - vi pratar om en 360-gradig omställning. Avtalet kommer att beröra ett stort antal områden. Norge har redan ingått ett sådant avtal, och Danmark och Finland har inlett förhandlingar.

Vårt Natomedlemskap lägger också grunden för ett starkt nordiskt försvarssamarbete i fred, kris och krig. Hela Norden blir då en del av ordförandeskapet i Nordefco under 2023 och den nya vision för samarbetet som regeringen kommer att presentera till sommaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Fru talman! Den nya regeringen har tillträtt i en svår tid präglad av kriser och krig i vårt närområde. Regeringen ska leda Sverige in i Nato, samtidigt som Sverige tog över ordförandeskapet i EU den 1 januari. Det blir ett ordförandeskap präglat av just krig och kris.

Den försvarsberedning som försvarsminister Pål Jonson tillsatte i december kommer inte att vara sysslolös. Det är en försvarsberedning som har en mycket viktig uppgift framför sig. Den ska staka ut kursen och komma med genomarbetade förslag för upprustningen av totalförsvaret och Sveriges integrering i Nato.

Försvarsberedningen med sin breda politiska sammansättning är en styrka och en garant för att skapa en långsiktig svensk försvarspolitik. Då dagens reservanter ingår i just Försvarsberedningen tar jag för givet att deras reservationer kommer att diskuteras där. Det finns många viktiga poänger att ta upp.

Fru talman! Trots reservationer görs nu, i bred politisk enighet, historiska satsningar på totalförsvaret. Detta bådar gott för framtiden.

Fru talman! I dag debatterar vi och beslutar om betänkande FöU6 Försvarspolitik och totalförsvar. Betänkandet behandlar cirka 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Jag vill börja med att hänvisa till att Socialdemokraterna står bakom alla våra reservationer men att jag för tids vinning yrkar bifall till endast tre av dem, nämligen reservationerna 1, 3 och 5.

Det internationella säkerhetsläget har på kort tid, cirka ett år, förändrats drastiskt sedan Ryssland påbörjade kriget mot Ukraina. Det innebär för oss som liten nation ett helt nytt fokus på vår försvarsförmåga vid ett eventuellt angrepp.

Sverige har ansökt om medlemskap i Nato tillsammans med Finland för att kunna stå beredda vid ett eventuellt väpnat angrepp mot vårt land. Hur denna process kommer att fortskrida är svårt att sia om i dagsläget. Det har varit många turer kring detta, men man kan konstatera att många tror att kriget kommer att pågå länge. Om inte Ukraina blir framgångsrikt innebär det att freden i andra demokratiska länder är hotad. Därför finns inget annat alternativ än att stödja Ukraina i dess svåra kamp. Detta är något som Sverige gör och, förutsätter jag, kommer att fortsätta att göra.

För mycket lång tid framöver kommer Ryssland att vara den dimensionerande hotbilden för Sverige. Ryssland vill inte att vi ska gå med i Nato, inte stärka vårt samarbete med Storbritannien och USA, inte stödja de baltiska republikerna, inte fördjupa samarbetet med Finland och övriga Norden, inte arbeta för enighet i Europa, inte stödja oppositionella i Ryssland och Belarus, inte stödja Ukraina och inte kritisera Rysslands folkrättsbrott.

Till allt detta kommer kravet på en rysk intressesfär som även omfattar Sverige och Finland, återkommande desinformation, återkommande avslöjat spionage och systematisk kartläggning på svenskt territorium syftande till att förbereda antagonistiska handlingar och cyberattacker.

Om något visar detta att argumenten för att på både kort och lång sikt stärka svenskt försvar är mycket starka. Vi ska aldrig invagga oss i falsk säkerhet om att det värsta inte kan hända. Det gör också att tankar om business as usual med Ryssland måste vara över för mycket lång tid framöver. Att spekulera om något annat riskerar att spela Ryssland i händerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Detsamma gäller spekulationerna om vad som händer om Putin försvinner. Inget tyder i dag på att vi i framtiden kommer att få se något annat än ett brutalt och auktoritärt Ryssland. Vi måste komma ihåg att det i Ryssland inte finns någon folkligt förankrad demokratisk tradition. Förutsättningarna för att bära fram ett demokratiskt styrelseskick i Ryssland är mycket svaga, i det närmaste obefintliga.

Vi måste tillsammans med andra bygga en hög tröskel med militär förmåga som helt enkelt avskräcker Ryssland från framtida krigsäventyr. Ukraina ska ha ett fullt stöd tills segern är ett faktum. Därefter måste stödet för uppbyggnad av landet vara tydligt. Ukraina ska i framtiden vara en del av den demokratiska världen.

Tillsammans med ett framtida Natomedlemskap är ett fördjupat nordiskt samarbete viktigt och naturligt. Därför har vi från Socialdemokraterna föreslagit en gemensam nordisk försvarskommission med förankring i alla nordiska parlament. Det var därför glädjande att höra Helena Bouvengs inlägg om detta, och förhoppningsvis kan vi hitta en samsyn om dessa delar. Det handlar om att skapa gemensamma riktlinjer som konkret fördjupar samarbetet men som också är tydligt demokratiskt förankrade.

Hela den skandinaviska helheten från Arktis, norsk-svensk västkust, Östersjöns inlopp och Östersjön utgör den säkerhetspolitiska miljö som ska analyseras. Framtida hotbilder, lägesanalys, totalförsvarsplanering, effektivt resursutnyttjande, produktion av materiel, ledningsfunktioner, cybersäkerhet och hybridhot är sådant som det går att utveckla gemensamma ståndpunkter omkring.

Ett genomtänkt och långsiktigt nordiskt agerande är inte bara en viktig säkerhetspolitisk signal, utan det är också en styrka för Nato. Men detta minskar inte behovet av ett starkt svenskt nationellt försvar. Enligt Natos stadga ska varje medlemsland ha kapacitet att försvara sig självt. Nato handlar om att få skydd när så är nödvändigt men också om att ge skydd till andra.

Det som de socialdemokratiska regeringarna gjorde under åtta år är något som vi är väldigt stolta över. Vi lade om Försvarsmakten från en inriktning på internationella insatser till nationellt försvar av Sverige, återinförde värnplikten, fördubblade försvarets ekonomiska resurser mellan åren 2015 och 2025, genomförde en omfattande satsning på materiel samt etablerade nytt regemente på Gotland och på fem ytterligare orter. Vi slöt ett trettiotal internationella avtal om samarbeten. Det utvecklade möjligheten att fungera interoperabelt med andra länder och agera gemensamt i en krissituation. En rejäl fördjupning skedde i förhållande till Finland, USA och Storbritannien. Detta blev en mycket bra grund för det kommande Natomedlemskapet.

Jag ska från vår horisont skicka med några viktiga huvudpunkter för framtiden.

Vårt nästa etappmål är ett utökat antal värnpliktiga till minst 10 000. Och krigsorganisationen ska 2030 uppgå till minst 100 000 soldater.

Vi vill ha en fortsatt satsning på arméns brigader. Fler brigader ska vara inriktningen då markförsvaret är viktigt för långsiktig uthållighet.

Vi vill ha fortsatt förstärkning på Gotland med artilleri, luftvärn, underhåll, ledning och samband.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Ett nytt regemente ska inrättas i Kiruna med hänvisning till ökat spänningsläge i Arktis, gränssamarbetet med Finland och Norge och med tanke på säkerhetsbehoven för Malmbanan, LKAB:s gruvbrytning, rymdbasen Esrange och värdlandsstödet HNS. I dag är Lapplandsjägargruppen förlagd till Kiruna. Värnpliktsutbildningen bedrivs vid Kalixfors övnings- och skjutfält. Och inom ramen för Nato finns också ett ökat intresse för Arktis som ett strategiskt viktigt område.

En stegvis satsning på civilförsvarets uppbyggnad ska ske. Det ska dimensioneras utifrån krigets krav. Med krigets krav som grund klarar vi också de civila kriserna. Civilplikt bör införas.

Vi ska värna svensk kompetens och kunnande när det gäller stridsflyg och ubåtar. Vi förfogar över teknik och kunnande i världsklass som har stor betydelse för övrigt näringsliv. Det finns inget stridsflygssystem som är så pass anpassat efter nordiska förhållanden som Jas Gripen-systemet. Detsamma gäller för svenska ubåtar i förhållande till operationer i skärgårdsområden och i Östersjön. Detta är svenska säkerhetsintressen som inte får slumpas bort. Natomedlemskapet kan öppna för nya möjligheter till export och utveckling.

Men detta är inte gratis. Stora pengar ska satsas. Vi förordar en beredskapsskatt som ska betalas av de mest välbeställda i vårt samhälle. Den ekonomiska ojämlikhet som har ökat i vårt samhälle är inte acceptabel. De bäst avlönade kan bidra så att satsningar på försvaret inte reducerar eller tränger undan satsningar på annan viktig välfärd såsom skolan, vården och omsorgen. Rättvis fördelning är viktig. Man kan inte leva bara på utgifter, utan det krävs också inkomster.

Så till våra reservationer. I reservation 1 yrkar vi att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att tillgodose att det finns ett folkligt förankrat försvar och stärker totalförsvaret.

I reservation 3 påpekar vi vikten av att man samordnar de olika stridskrafterna som grupperas genom att man ser hela det skandinaviska området från Arktis till Östersjön som en operativ helhet.

I reservation 5 yrkar vi på att regeringen ser till att det civila försvaret byggs upp och stärks för att möta morgondagens behov.

(Applåder)

Fru talman! Det var intressant att höra denna utläggning. Jag ser även alla de förberedelser som har gjorts inför Natomedlemskapet redan 2015. Det kändes som att ni hade någonting på gång, även om ni uttalade er väldigt negativt om Nato ända fram till veckan efter invasionen i Ukraina. Det är också glädjande att se den breda samsyn som vi har på försvarets uppbyggnad.

Men det är ett par saker som jag skulle vilja att Johan Andersson kommenterar. Redan nu känns det som att vi har bestämt oss för en fortsättning med Jas. Men då är frågan: Vad kommer den kommande Natoplaneringen att innebära? Kommer det att innebära att Nato efterfrågar Jas eller något annat stridsflygssystem? Det beror väldigt mycket på uppgifter och kapacitet om man jämför med F-35 och så vidare.

Ledamoten nämnde också ett regemente i Kiruna. Det går lite grann emot ÖB:s råd. Han har talat om att han inte vill ha nya administrativa enheter. Han vill hellre bygga utbildningsplatser för att kunna utbilda mer folk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Slutningen när det gäller en beredskapsskatt. De bäst beställda, vilka är det? Det skulle jag vilja veta. Är det de som tjänar 200 000 kronor, 500 000 kronor och har inkomster eller förmögenheter på en viss nivå? Det är förmodligen rätt intressant för svenska folket att få veta.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. När det gäller Jas är det en fråga som naturligtvis behöver ingå för respektive medlemsland inom Natos kommande beställningar.

Vi pekar på att Sverige har ett stridsflygplan som är väldigt välfungerande och som är fullt möjligt att utveckla i nyare versioner, vilket också skulle möjliggöra en vidareutveckling av exporten. Vi får också en bredare marknad i och med det svenska inträdet i Nato.

När det gäller ett regemente i Kiruna har jag sett vad ÖB har sagt i denna del. Exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Det viktiga är, vilket jag hänvisar till i mitt anförande, är att man ändå stärker funktionerna i Kiruna just utifrån den hotrisk som finns i den norra delen av Sverige och inte minst med de företagsetableringar, transporter och annat som jag också påpekade.

Exakt hur beredskapsskatten ska utformas har vi inte bestämt. Men vi pekar på den som ett sätt att kunna finansiera försvarets utbyggnad, detta för att inte behöva göra kraftiga nedskärningar av välfärden som är minst lika viktig när det gäller skolan, vården och omsorgen. Exakt hur den ska vara utformad får vi återkomma till om vi ser att det finns ett stöd för den i kammaren. Och jag ser med spänning fram emot att höra Sverigedemokraternas reaktioner framgent.

(Applåder)

Fru talman! Jas eller inte Jas samt export och pengar är nog så viktigt. Men återigen vill jag hävda att Natos planering är det som måste gå i första hand. Fördelarna med Jas är vi alla medvetna om. Man kan temporärt basera Jas på annat än riktiga flygplatser och så vidare. Men de har mycket begränsad vapenkapacitet om man jämför med andra stridsflygplanssystem. Därför vill jag nog ändå hålla dörren öppen där.

Vad gäller regementet i Kiruna är det återigen en fredsmässig utbildningsinstitution och inte en del i en försvarsplanering. Det går åt väldigt mycket folk för att administrera en organisationsenhet. Därför är det någonting som vi inte står bakom i första hand, utan vi vill i stället se till exempel utbildningsplatser där vi har ett minimalt deltagande från administrativ personal.

Beredskapsskatten är också intressant. Vi är naturligtvis väldigt intresserade av att vara med och diskutera den. I slutändan vill vi nog ha ett ord med i laget.

Jag tackar för svaren som har gett lite kött på benen.

Fru talman! Det känns ändå glädjande att det kan finnas en samsyn om finansieringen framgent. Vi får se på vilket sätt regeringen kommer att återkomma till hur detta långsiktigt ska finansieras. Vi har en beredskapsskatt som ett alternativ i denna finansiering. Det är möjligt att det kan finnas annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Men jag vill ändå vara tydlig med att deklarera att vi också ser de stora behov som finns när det gäller de välfärdssatsningar som måste göras. Det måste ske parallellt med att vi även bygger ut försvaret, och då hamnar vi i den finansieringsdiskussion som vi behöver ta ordentligt.

Jag ser fram emot att titta på hur detta ska kunna lösas. Vi får se vad vi återkommer till.

Fru talman! Försvarsutskottet debatterar i dag sitt första block av motioner. Vi är några som är här och gästspelar från andra utskott då möte i Försvarsberedningen pågår i detta nu.

Vänsterpartiet har inga egna motioner i detta betänkande, men vi vill såklart säga några ord om de viktiga frågor som tas upp här.

Jag kan börja med att konstatera att vi lever i mycket allvarliga tider. Ett fullskaligt krig i Ukraina har pågått i nästan ett år, men vi vet alla att invasionen påbörjades mycket tidigare än så. Invasionskriget är såklart fullständigt oacceptabelt och folkrättsvidrigt, och Ukraina ska få allt stöd som behövs för att Ryssland inte ska vinna detta krig och ta över Ukraina som land.

Sedan ett antal år tillbaka växer det svenska totalförsvaret igen. Vi har börjat få ett robustare totalförsvar som kan försvara Sverige i olika kriser och i värsta fall i krig. Vi vet att de civila hoten mot Sverige är stora. Det handlar om sådant som klimatförändringarna, olika typer av påverkanskampanjer och cyberattacker. Men det handlar också om att vårt samhälle blir mer och mer ojämlikt. Många människor känner inte att de tillhör samhället på grund av de klyftor som finns mellan människor.

Detta är allvarligt. Vi vet att jämlika samhällen är säkra och trygga samhällen. I en välfärd där personalen dessutom går på knäna redan i normalläge klarar man sällan av att växla upp tillräckligt mycket när en kris uppstår. Det civila försvaret är hela samhället. Alla samhällets delar - den offentliga, den privata och den ideella sektorn - måste vara förberedda för att hantera kriser och i värsta fall krig.

Fru talman! Vänsterpartiet vill se ett totalförsvar med mycket stor folkförankring. Alla ska delta i försvaret av Sverige på olika sätt. Det handlar om alltifrån att försvara landet militärt till att säkra mat och vatten, ta hand om äldre och yngre samt säkra kommunikationer och infrastruktur.

Här spelar de frivilliga försvarsorganisationerna och andra stora organisationer, som Röda korset, en mycket viktig roll. Vi har sett under det senaste årets krig i Ukraina att alla dessa delar är viktiga. Det är därför viktigt att förstärkningen av totalförsvaret fortsätter - att hela samhället övar och vidareutbildar sig samt att nedskärningar och privatiseringar upphör.

En stor del av vår samhällsviktiga infrastruktur ägs och drivs i dag av privata aktörer, ibland med ägare i andra länder. Vänsterpartiet ser detta som en stor risk. Vid stora kriser är det viktigt att samhället har rådighet över alla resurser och kan använda dessa på bästa sätt. Vi såg under pandemin hur mycket svårare det blev att hantera den allvarliga situationen när det var många olika aktörer involverade. Det är även ur säkerhetspolitisk synvinkel otroligt viktigt att den viktigaste infrastrukturen i samhället ägs av oss alla tillsammans och inte privatiseras eller säljs ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Sverige är i dag ett väldigt digitaliserat samhälle. Det är på många sätt bra - digitaliseringen är en naturlig del av vårt samhälle. Men när så mycket av vår infrastruktur och våra system är digitaliserade måste vi vara noga med att ha säkra digitala system som står emot olika former av cyberattacker. Detta måste ha hög prioritet framöver, och det måste vara en kärnverksamhet för både företag och offentliga verksamheter.

Sveriges försvar står nu inför förändringar. Vänsterpartiet är emot ett svenskt Natomedlemskap, men det är viktigt att vi även när vi blir medlemmar i Nato fortsätter att ha egen kontroll över vårt eget totalförsvar. Våra intressen, önskemål, behov och kunskaper ska styra det svenska totalförsvarets utveckling. Vi politiker behöver vara noga med att lyssna på professionen gällande vad de önskar och behöver. Det ska inte vara en jakt på procentenheter av bnp utan en långsiktigt hållbar uppbyggnad av ett totalförsvar som kan försvara Sverige på bästa möjliga sätt.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga några ord om den fruktansvärda jordbävning som i måndags morse och förmiddag drabbade Turkiet och Syrien.

Omvärlden måste nu omedelbart rycka ut till stöd för att hjälpa de drabbade i det område vi ofta kallar Kurdistan. I första hand handlar det om att rädda liv i rasmassorna, men det handlar också om att bygga skydd och boende i den pågående kalla vintern och om att sedan återuppbygga det som har raserats.

Jag hade i förra veckan förmånen att besöka myndigheten MSB:s stora krisberedskapslager i Kristinehamn hemma i Värmland. Där finns mycket av Sveriges beredskap vid kriser, men faktiskt också en del av EU:s lager. Även om aktiviteten var hög redan förra veckan tippar jag på att aktiviteten på lagret nu är febril. Sverige har nämligen mycket resurser som kan komma till användning: FN-godkända tält, mobila ledningscentraler och vattenreningsverk - allt förpackat i lådor redo att omgående skickas iväg till de behövande i Kurdistan.

Jag välkomnar de beslut om hjälp som regeringen nu har fattat. Det är bra att regeringen inser att det finns fler kriser än kriget i Ukraina och att de resurser som regeringen skar bort från biståndet nu saknas när behoven växer.

Samtidigt måste vi alla hålla ett vakande öga på Turkiets despotiske president Erdogan. Han har under alltför lång tid fört Turkiet i en auktoritär riktning och krympt det demokratiska utrymmet. När han nu inför undantagstillstånd i tre månader, ända fram till det turkiska valet, kan det leda till inte bara mobilisering av samhällets resurser utan även till att han använder tiden till att stärka sin egen presidentmakt. Vi ska hjälpa människorna i Kurdistan, inte auktoritära ledare.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Som Håkan Svenneling så korrekt sa är vi en del ersättare här i dag. Jag ska därför inte vara alltför elak kring det som sades, men ledamoten nämnde specifikt att infrastrukturen är helt avgörande för vår förmåga i det civila försvaret. Det är självklart sant, men ledamoten nämnde också att denna infrastruktur ska vara offentligt ägd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Vi har i dag en sektor som är helt avgörande för att vi ska ha ett fungerande samhälle, och det är telekomsektorn. Ledamoten sa att digitaliseringen är avgörande och nämnde själv några delar: Det är avgörande för betalning, för välfärden, för företagen etcetera. Telekomsektorn, som alltså är avgörande för att vi ska kunna prata i telefon, använda våra nät etcetera är privatägd. De master som finns överallt är privatägda.

Samtidigt skulle jag säga att detta är den i stort sett mest välfungerande och redundanta infrastrukturen av alla infrastrukturer. Vi har en nästan alltid fungerande täckning nästan överallt i Sverige - även där det inte finns vägar. Det kan bli mycket bättre, och Centerpartiet lägger ju fram förslag i den här kammaren om pengar till att göra det ännu bättre. Men detta är en av de mest välfungerande och redundanta infrastrukturer vi har i det här landet.

Därför undrar jag om det är så att Håkan Svenneling och Vänsterpartiet vill förstatliga denna sektor. I så fall tycker jag att det vore bra budskap att ge medborgarna i detta land - att man vill att staten ska ta över alla master från företagen.

Fru talman! Jag och Niels Peter Paarup kommer från lite olika delar av landet, och jag tror att vår bild av mobilnätet därför är lite olika. Riksdagen bytte från en stor, delvis statligt ägd, operatör till en annan, privat ägd, operatör, och jag kan säga att det under valrörelsen hände ett antal gånger att jag skrek i telefonen om hur dålig täckningen är i detta land. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att Sverige inte bara ser ut som i Stockholms innerstad.

Vi skulle kunna bygga upp samhället om vi hade en tydligare uppdelning mellan privat och offentlig sektor. Jag tror givetvis att de telefonabonnemang som Niels och jag skulle använda fortfarande skulle finnas hos en privat aktör, men det skulle kunna finnas en poäng i att staten även äger infrastruktur bakom den privata som vi som användare inte ser.

Vänsterpartiet föreslog att man när man nu byggde ut 5G-nätet i Sverige hade kunnat titta på en statlig modell där staten hade haft ett större ansvar och där företagen var en del i utbyggnaden. Det tycker vi hade lett till en mer stabil infrastruktur, men det var ett förslag som ingen annan riktigt nappade på.

Vi kan titta på en annan faktor som har väldigt stor betydelse för telekomnäten, och det är bredbandsutbyggnaden i Sverige. Det krävs i princip fiberkablar för att masterna ska ha en bra försörjning kopplat till mobilnätet. Där har staten i dag ägande i två eller tre olika bolag. Det är väldigt spretigt. Man äger vissa typer av kablar medan andra är privata. Detta skapar en viss förvirring och otydlighet på marknaden.

Ett ökat statligt ägande betyder inte att vi ska nationalisera de master som finns i dag utan snarare att vi ska tänka på framtiden. Vilka kablar behöver vara statliga? Vilka master behöver vara statliga? Var ska gränsen gå?

Hittills har vi trott för mycket på privatiseringens väg. Jag tror att vi behöver flytta tyngdpunkten. Jag tycker mig också höra detta från borgerligt håll, och det välkomnar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Fru talman! Mitt namn är Niels Paarup-Petersen. Jag vet att det är svårt att säga; ledamoten är inte den enda som har lite utmaningar med det!

Jag har själv bytt abonnemang just därför att det inte fungerar överallt. Det fungerar heller inte mellan Malmö och Stockholm, vilket är den sträcka som jag åker mest.

Vi är helt överens om att det behövs många olika leverantörer. Då är det en förutsättning att det också finns privata leverantörer. Jag är glad att Håkan Svenneling säger att det kanske är bra att det finns många olika leverantörer och att det privata också har en stor roll att spela; det är ju inte alltid man hör den typen av uttalanden från Vänsterpartiet.

Det är egentligen bara det jag är ute efter - att Vänsterpartiet erkänner att det privata är helt avgörande i detta och att staten därför behöver ta ett större ansvar för att samordna så att kopplingen mellan det privata och det offentliga kan fungera bättre. Då är det bra att utgångspunkten är ett erkännande av det stora ansvar som många privata leverantörer tar i stället för att stå i talarstolen och hota med att förstatliga vissa delar av den infrastruktur som redan i dag finns.

Vi behöver också bättre täckning. Det finns, som sagt, inget parti i denna kammare som har satsat mer än Centerpartiet på bredband, bättre täckning och högre hastigheter runt om i landet - inte minst där Håkan Svenneling bor.

Vi kan säkert komma överens om mycket när det gäller dessa frågor.

Fru talman! Jag uppskattar Niels Paarup-Petersens anslag om dialog och diskussion och om att hitta vägen framåt både när det gäller kopplingen till näringslivet och när det gäller det offentligas roll. Försvarsberedningen sitter just nu och sammanträder. Jag tycker att detta är en av de viktiga frågor som Försvarsberedningen behöver fundera på och diskutera.

Sverige hade någonting som kallades K-företag, om jag minns rätt. Företag som hade särskild betydelse för samhället vid en kris eller, i värsta fall, krig pekades ut. Vi kanske inte ska gå tillbaka till detta, men vi kan tydliggöra företagens roll, hur man kan möta staten och hur staten möter företagen. Detta tror jag skulle kunna vara bra.

Framför allt gäller det att man långsiktigt förstår att tyngdpunkten kanske behöver flyttas lite grann och att staten behöver äga kritisk infrastruktur i större utsträckning.

Detta tar jag med mig från denna diskussion.

I övrigt ska jag bli bättre på att uttala danska namn. Jag anser också att stora bönedagen ska bevaras.

Fru talman! Ärade ledamöter och medborgare! Vi i Sverige står inför ett möjligt existentiellt hot som vi i princip inte har stått inför sedan den tyska invasionen av Danmark och Norge i april 1940.

I och med Sovjetunionens fall 1991 och en kort period av politiskt töväder där borta i Moskva förleddes vi att tro att krig i Europa inte skulle vara möjligt inom överskådlig framtid. Tänk så fel vi hade!

Omfattande nedläggningar påbörjades i mitten av 90-talet, och försvaret reducerades till ett särintresse och en budgetregulator. Trots vissa ansträngningar under mitten och slutet av 2010-talet var vi i princip i samma sits i februari 2022 som i april 1940.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Ville vi inte se det komma? Varför uppmärksammade vi inte till exempel ockupationen av Krim och östra Ukraina 2014? Var det för långt bort? Ägnade vi oss åt önsketänkande?

Fru talman! Det tar tid att svänga en supertanker. Sverige har nu inlett en återupprustning, vilket alla partier glädjande nog står bakom. Om vägen framåt har partierna dock en del olika uppfattningar.

Detta är dock inte det enda hindret på vägen. Byråkrati, långsamma besluts- och upphandlingsprocesser, otillräcklig nationell produktionskapacitet, en ofta tämligen naiv lagstiftning och regionalpolitiska utspel bidrar inte till en ändamålsenlig och snabb upprustning av försvaret. En tämligen stelbent hantering av kvalificerad personal, till exempel när det gäller våra flygförares pensions- och löneavtal, urholkar försvarsförmågan ännu mer.

Fru talman! Sverigedemokraterna ser väldigt positivt på att det sker mycket inom Sveriges internationella samarbeten, till exempel inom Nordefco, JEF och Nato, och inte minst genom det bilaterala samarbetet med Finland. Vi är övertygade om att samarbete är viktigt för att hantera det rådande instabila läget i Sveriges närområde. Det gäller naturligtvis inte bara Finland utan också de andra nordiska länderna, som Socialdemokraterna påpekade tidigare. Som säkerhetsläget ser ut i dag, med en stor och aggressiv granne i öster, känns det rätt tryggt att vara omgiven av pålitliga vänner.

Från Sverigedemokraterna är vi också tydliga med att vi ser tvåprocentsmålet som ett golv och inte ett mål i sig för kommande utveckling av Försvarsmakten. Det avgörande måste vara de förmågor som man bedömer att försvaret ska ha för att vara avskräckande och avhållande.

Då blir frågan vem eller vilka det är vi ska avskräcka. Inom en överskådlig framtid finns det, eftersom vi förmodligen snart är med i försvarsalliansen Nato, egentligen bara en möjlig militär angripare i vårt närområde. Det är Ryssland.

Då är frågan: Vilket Ryssland? Är det Ryssland av i går - av 1991 - eller ett annat Ryssland? Som vi ser det är faran att det blir ett pånyttfött och revanschistiskt Ryssland där det frodas dolkstötslegender och stormaktsdrömmar om ett nytt Sovjetunionen eller ett nytt tsardöme och att den nya diktatoriska eliten står bakom detta.

Fru talman! Även om Ryssland, som vi alla hoppas, förlorar det pågående kriget och Putins diktatur ersätts med någonting annat är sannolikheten stor att det inte blir bättre utan snarare värre. Den nya regimen kommer sannolikt att, precis som vi gör, analysera Ukrainakriget grundligt och därefter helt omstrukturera sin krigsmakt för att tekniskt och taktiskt skapa ett så stort försprång som möjligt gentemot väst.

Ryssland kommer att fokusera än mer på det som kallas indirekt krigföring, där målet är att så snabbt som möjligt paralysera vår förmåga att fatta beslut i tid och därigenom försvaga vår motståndsvilja så att vi egentligen ger upp utan att ett enda skott avlossas.

De metoder som vi i dag ser att Ryssland använder på Krim, i Donbass och i övriga Ukraina kommer man att utveckla och förstärka. Det handlar bland annat om att lamslå internet och digitala tjänster, att slå ut radio och tv och ersätta dessa med egna sändningar och att utföra långräckviddiga angrepp eller terrorangrepp mot kritisk infrastruktur såsom energiförsörjning och nationell ledning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Vi kommer att se användande av kryssningsrobotar och ballistiska robotar men även obemannade vapenplattformar som en del av stridskrafterna, såväl i luften som på och under vattenytan. Det kommer säkerligen att förekomma hot om insättande av kemiska och nukleära stridsmedel. Vi kommer också att se användande av sabotageförband som uppträder utan uniform eller rent av i svenska uniformer.

Först därefter, eller i andra hand, kommer vi att kunna se insättande av reguljära trupper för att ockupera territorium, och de kommer inte att respektera krigets lagar.

Det är denna verklighet som vi måste planera för i kommande försvarsbeslut, inte dagens eller - vilket vore ännu värre - gårdagens krig.

Därmed, fru talman, kommer jag in på Sverigedemokraternas två reservationer, nummer 13 respektive 16, som jag yrkar bifall till. Jag ska bara säga något kort om dem.

För att kunna bygga upp och vidmakthålla den nationella försvarsförmågan måste Sveriges självförsörjning ökas avsevärt. Det gäller bland annat försvarsmateriel. Då tänker jag inte bara på pansarfordon och ammunition, som man vanligtvis gör, utan även på en mängd dagliga förbrukningsmateriel som behövs för både civilsamhället och det militära samhället. Det kan vara elverk, vinterutrustning, uniformer, lagringsbara livsmedel och allt som vi inte ska behöva skicka efter långt bortifrån. Det måste produceras på hemmaplan. Listan kan göras mycket lång.

Denna produktion måste säkerställas redan i fredstid. Därför är det av synnerligen stor vikt att vi redan nu prioriterar upphandling från i första hand svenska tillverkare. Om grunden finns i fredstid går det nämligen betydligt fortare att öka produktionstakten vid kris eller krig. Det ser vi inte minst i Ukraina. Där har man på väldigt kort tid startat egen kvalificerad ammunitionsproduktion. Men nöden har ingen lag. Och där finns inte fullt så många besvärliga lagrum att ta hänsyn till när ryssen står vid dörren.

Fru talman! I Sverige tror vi i grunden gott om alla. När det gäller landets säkerhet är det kanske lite väl naivt att göra det. Exempel på det är försäljning av djuphamnsområdet vid Fårösund, där vi tidigare lade ned kustartilleriet. Och i tidningarna läser vi nu att folk får köpa fastigheter och land runt marinbasen på Muskö, precis vid infarten. Det handlar inte bara om att räkna fartyg som åker in och ut. Det kan även gälla sabotageförberedelser och liknande. Vi måste sluta vara naiva när det gäller detta.

Alla dessa områden kan få direkt avgörande, negativ inverkan på vår försvarsförmåga, både militärt och civilt, och därigenom försvaga vår motståndskraft. Finland har redan insett det och har vidtagit åtgärder. Vi borde följa det finska exemplet och göra samma sak. Och det måste ske nu, inte om fem sex år. Vi får inte återigen vara naiva och vägra att se det komma.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande nummer 6 Försvarspolitik och totalförsvar. Låt mig först yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på reservationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Vänner, ni som sitter på läktaren, ni som följer debatten via tv:n och kollegor här i kammaren! Det pågår ett ryskt erövringskrig i Europa. Om två veckor är det ett år sedan Ryssland gick in med trupper i sitt grannland. Vi ser en obeskrivlig brutalitet. Sådana scener har vi inte sett i Europa sedan Hitlers och Stalins tid.

Det är av yttersta vikt att vi fortsätter stödja Ukraina med vapen. Vi ser att svensktillverkade vapen som vi skickar, som Carl Gustaf, NLAW, pansarskott och stridsfordon 90, har stor betydelse. Tanken är att vi så småningom kommer att skicka också Archer.

När det gäller oss måste vi se att det är ett krig som pågår i Europa. Det är ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Det är ingen luftgrop, inte något tillfälligt, utan det kommer sannolikt att vara under överskådlig framtid. Vi måste nu se till att stärka vårt försvar. Vår svenska försvarsmakt är bra, men den är för liten. Den behöver utvecklas.

Försvarsberedningen sammanträder just nu - jag gick ifrån för att vara med i den här debatten - och har en viktig uppgift: att titta på framtiden på både kortare sikt och längre sikt. En viktig del är att satsa de pengar som krävs. Det har slarvats med det historiskt sett. Det är egentligen lika enkelt att förstå som när det gäller ett hus där man slarvar med underhållet i 20 år. Då kommer det till slut en räkning. På samma sätt är det med vår försvarsmakt. Det har slarvats under lång tid. Nu måste vi satsa pengarna.

Vi måste enas om den organisation vi behöver ha för att kunna försvara oss och för att bidra som Natomedlem. Det måste vara styrande. Natos generalsekreterare har påpekat gång efter annan att 2 procent inte är ett tak; det är ett golv. Sannolikt kommer vi i vissa perioder att behöva satsa mer. Men vi måste först enas om vilken organisation som krävs. Sedan får vi lägga till pengarna.

Det är lite som i ett hushåll. Man har tänkt på en fantastisk resa. Men om man har problem med en vattenskada i husgrunden måste man satsa på den. Nu har vi en situation i vårt land där vi måste göra speciella satsningar för att återuppbygga vårt försvar. Om vi gör det är det fina att risken minskar för att vi behöver använda det. Därför är det så viktigt att satsa på det här.

När det gäller vår försvarsmakt kommer vi som Natomedlem, som vi förhoppningsvis blir så småningom, sannolikt att få ett ökat ansvar för att hålla vägarna öppna på vattnet och i Östersjön. För det kommer det troligen att krävas mer ytstridsfartyg.

Vi behöver också satsa på och utöka vårt flygvapen. Vi behöver sannolikt gå från sex till åtta divisioner.

Vi behöver också satsa på och utöka vår armé. I dag har vi egentligen bara två och en halv brigad, men vi ska upp till tre och en halv. Vi behöver troligen öka upp till åtminstone ytterligare en brigad. Sverige är ett stort land. Vi måste vara beredda att hjälpa till norröver, kanske på Nordkalotten, men också med att försvara Baltikum.

Allt detta gör att vi behöver öka antalet värnpliktiga. Nu har vi ungefär 5 000. Men vi behöver gå upp till 10 000, sannolikt 12 000, för att fullt ut kunna fylla upp förbanden. När vi har uppfyllda förband kan vi öva på det som ger effekt. Därför är det viktigt att se till att ha en försvarsmakt som fungerar fullt ut och är uppfylld med personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

I detta betänkande tar vi också upp civilt försvar. Det är jätteviktigt. En kedja är inte starkare än dess svagaste länk. Om vi har problem och utmaningar när det gäller det militära försvaret har vi än större utmaningar när det gäller det civila försvaret. Här har vi mycket att lära av Finland. De brukar ibland säga att de lärde sig om civilt försvar av Sverige, men de var förståndiga nog att inte lägga ned det.

Försvarsberedningen lade redan 2017 fram sitt betänkande om det civila försvaret på 250 sidor med konkreta förslag. Inte mycket har hänt. Nu har vi en speciell minister och satsar på det civila försvaret. Men mycket kan vi ta från Finland. Försvarsberedningen var där för en dryg vecka sedan. Det är imponerande att se att man i samarbete med näringslivet har beredskapslager så att man kan klara sig i upp till ett halvår när det gäller exempelvis drivmedel. Man lagrar också mediciner och ingredienser för livsmedelsproduktion. Vi har mycket att lära av Finland för att snabba på den processen.

I betänkandet tas också cyberförsvaret upp. Vi i kammaren vet att det ökar i omfattning. För några år sedan berättade MSB och FRA att antalet cyberattacker från utländsk makt var 10 000 per månad. Sedan dess har man inte velat följa upp exakt hur det utvecklas. Men man har sagt att det är fler och värre, och det är utländska aktörer och länder som står bakom.

Gentemot det måste vi nu stärka upp. Vi gör satsningar. Kristdemokraterna har under lång tid varit en förkämpe för att stärka upp cyberförsvaret. Nu finns Nationellt cybersäkerhetscenter. Vår uppfattning är att det har tagit för lång tid att bygga upp. Nu ska det göras en utvärdering. Vi tror att det vore bättre med en myndighet i stället för fyra myndigheter, som det är i dag. Det vore bättre med en myndighet som får huvudansvaret, som det är i exempelvis Storbritannien. Vi tycker att FRA skulle kunna få ett sådant huvudansvar.

Sammanfattningsvis har vi ett allvarligt läge. Nu är det viktigt att snabba på processen, så att vi kan få ett starkare försvar både civilt och militärt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Oscarsson. Ledamotens parti är ju del av regeringsunderlaget, och vad jag förstår pågår diskussioner om den framtida finansieringen av försvaret. Det var spännande när Oscarsson nämnde att 2 procent är ett golv och inte på något sätt ett tak. Det innebär att det kommer att krävas ganska stora insatser framgent. Det är nödvändiga förändringar som måste till.

Vi socialdemokrater har väldigt tydligt pekat på vilken möjlighet vi ser till finansiering - den delen är dock inte färdig. Jag utvecklade det i mina repliker till ledamoten Wistedt.

Min fundering nu är hur Kristdemokraterna ser på den fortsatta finansieringen när det gäller försvarets framtida behov. På vilket sätt ska den genomföras? Hur ska vi prioritera? Det blir ju den här kammaren som kommer att få prioritera mellan de olika utgiftsområdena, till exempel behoven av utökad välfärd och följderna av förändringar i demografin - alltså andelen unga och äldre. Det skulle vara mycket intressant att höra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Herr talman! Tack för frågan, Johan Andersson!

Det är viktigt när det gäller all politik, inte minst försvarspolitik, att inte lämna springnotor. Gång efter annan har vi i den här kammaren fått bevittna glädjekalkyler och att det inte anslagits tillräckligt med pengar. Så kan vi inte ha det när det handlar om något så viktigt som vårt försvar. Vi måste se till att svara upp!

Johan Anderssons parti har förut varit motståndare till medlemskap i Nato, men efter krigets utbrott och det att Finland snabbt velat ansluta sig - eftersom det inte längre går att lita på den ryska grannen - har man ändrat sig. Det är bra att vi nu har samsyn. Sverige kan inte försvara sig på egen hand. Det vet vi. Vi behöver samarbete i allmänhet och med Nato i synnerhet.

Om man vill gå med i Nato är ju detta med 2 procent något som slogs fast redan under Barack Obamas tid, vilket ledamoten vet. Hittills har Amerika stått för en väldigt stor andel av kostnaden, men de säger nu att de även har andra saker att tänka på och att de har svårt att motivera detta. De säger att den som har problem med säkerheten och utmaningarna i Europa måste se sig i spegeln och minnas solidaritetstanken med 2 procent av bnp.

Vi kristdemokrater menar att man först och främst måste se över landets organisation, sannolikt på samma sätt som man gjort historiskt sett. Under kalla krigets dagar satsade Sverige betydligt mer än 2 procent av bnp på försvaret. Det ska dock inte införas någon speciell utbildningsskatt eller försvarsskatt, utan det här handlar om prioriteringar som behöver göras.

Herr talman! Jag kan bara konstatera att jag inte fick något svar från Mikael Oscarsson på frågan hur den framtida finansieringen ska se ut. Jag fick däremot svar på vad man inte tänker göra, alltså införa skatteväxling eller något annat. Jag konstaterar att detta förutsätts stoppas i det allmänna hålet. Risken är då att andra insatser som är nödvändiga för välfärden kommer att få stryka på foten.

Herr talman! Här i kammaren ställdes alldeles nyligen en utmärkt fråga där ledamoten Johan Andersson fick möjligheten att utveckla detta, men då tyckte jag att det blev förunderligt tyst. Det sades bara att det var en tanke och att man skulle återkomma till hur det ska se ut. Det fanns frågor om det skulle gälla den som tjänar 200 000 eller 400 000, men det sades inte någonting om det.

Det är viktigt att se att politik först och främst handlar om prioriteringar. Jag tror, herr talman, att svenska folket förväntar sig att vi gör nödvändiga prioriteringar. Som jag och Kristdemokraterna ser det handlar det mest grundläggande om skyddet mot inre hot, alltså en fungerande polis, och skyddet mot yttre hot, det vill säga en fungerande försvarsmakt. Det är där vi måste börja. Det är det vi måste prioritera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Sedan finns det naturligtvis andra saker som behöver göras. Men som jag sa i mitt tal har det slarvats, historiskt sett. Man har inte gjort de satsningar som krävts. Därför kommer det under en tid att krävas speciella uppoffringar.

Herr talman och alla som lyssnar på detta! Jag kan börja med att säga att Centerpartiet såklart står bakom alla sina reservationer, men jag yrkar specifikt bifall till reservation 12.

Just nu sitter Försvarsberedningen och försöker komma överens om den långsiktiga utvecklingen av vårt försvar. Det kan konstateras att Sverige är i behov av långsiktigt tänkande kring försvaret. Det är något vi inte riktigt excellerat i de senaste årtiondena. Att vi har en debatt nu samtidigt som Försvarsberedningen arbetar indikerar väl också att vi i den här kammaren behöver tänka mer långsiktigt och planera bättre.

Vi började försöka komma med i Nato först med den ryska kniven mot strupen. Lika sent insåg Sverige vikten av ett fullgott försvar. Vi behöver framåt tänka mer rätt och göra det mycket tidigare. Vi behöver låta försvaret fokusera på försvarets uppgifter. Militären ska till exempel inte leka polis på gator och torg, som regeringen har velat. Låt polisen vara polis och försvaret vara försvar! Det är bäst för båda parter och för befolkningen. Men nog om det.

Låt mig gå vidare genom att konstatera det uppenbara: att upprustningen av försvaret behöver fortsätta. Det gäller alla försvarsgrenar. En väsentlig del av våra förmågor går nu till Ukraina för att stötta i försvaret mot Ryssland. Det är ett absolut nödvändigt stöd. Centerpartiet har varit drivande och fortsätter att vara en säker partner när det gäller att stärka Sveriges stöd till Ukraina i denna oerhört svåra stund.

Det är bra - men det sätter press på försvaret, och Sverige måste agera för att komma längre fram i kön på den internationella marknaden när det nu är stor efterfrågan på allt från avancerade vapensystem och ammunition till vardagliga saker som kalsonger och kängor. Här finns mer att göra, och Centerpartiet är alltid berett att vara en konstruktiv samtalspartner till regeringen för att säkra Sveriges och Europas säkerhet. Vi uppskattar att regeringen har satt igång Försvarsberedningen.

Men det är viktigt att i samband med detta förtydliga statens ansvar för att försvara hela landet, från Arktis till Östersjön. Detta är helt avgörande. Men det militära står inte ensamt. Fungerar inte samhället fungerar inte försvaret. Den statliga styrningen behöver förtydligas i kris och bli hållbar inom det civila försvaret. Det är mot den bakgrunden jag i dag vill fokusera på två saker: totalförsvaret och cyberförsvaret.

Det är avgörande att det civila försvarets behov tas med i Försvarsberedningens arbete, inte minst för att hela landet måste kunna försvaras. Men för att kunna nå målen för det civila försvaret - att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig - behöver mer göras, för arbetet är fortfarande i sin linda.

Även kommuners och regioners möjligheter att bidra till ett starkt totalförsvar måste stärkas. Där har Centerpartiet, i dagsläget som enda parti, satsat specifika pengar. Man får inte glömma att staten är viktig, men det finns också andra i vårt land som inte alltid har samma enorma resurser. Man behöver faktiskt tänka i flera led och på flera nivåer, och det har staten inte alltid varit så bra på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Nato, som vi förhoppningsvis är på väg in i, har identifierat sju civila förmågor som de kallar baseline requirements for national resilience. De är strategiskt viktiga för ett fungerande samhälle även vid kris och konflikt, och de tas också upp i betänkandet. Av dem är energi och mat två faktorer som lyfts fram som helt avgörande. Det militära försvaret är beroende av det civila försvaret, inte minst på områdena elförsörjning och livsmedelsförsörjning.

När det kommer till energisektorn satsar C specifikt på att stärka förmågan att stå emot cyberangrepp. Det här finns i vår budget. Tyvärr har inga andra partier sett detta behov.

I Ukraina har vi sett att energisektorn är en strategisk attackvektor för Ryssland. Det är där de går in eftersom det är det som påverkar samhället som mest om det försvinner. Man kan inte betala ut pensioner, utöva välfärd eller värma mat. I Sverige kan vi inte heller betala; alla använder ju Swish.

Att säkra energisektorn är alltså helt avgörande. Där behöver fler komma in i matchen. Vi beklagar att vi inte har kunnat övertyga riksdagen om att ta nödvändiga steg på området.

Centerpartiet har lagt fram 40 förslag som kommer i ett betänkande senare i vår. Jag hoppas att vi kan samlas lite bättre. Förra året behandlades detta veckan före det ryska anfallet på Ukraina, och därför blev det inte så mycket av det hela. Jag hoppas att vi i år kan samtala mer om hur vi tillsammans kan ta fler steg framåt på området.

Några av de saker som Centerpartiet har föreslagit i dagens betänkande lär också komma med i cyberbetänkandet. Det handlar bland annat om att stärka både de defensiva och offensiva förmågorna för Sverige. De behövs. Det är bara att inse att kriget har skapat en ny arena. Flera har nämnt det tidigare. Centerpartiet är det parti som lagt fram starkast förslag på området. Moderaterna har väl också varit med lite i spelet, men annars måste vi inse att det har varit väldigt lite fokus på detta.

Vi behöver också stärka den strategiska kompetensen inom försvarets alla områden. Därför behöver vi också utreda cyberförsvar som en egen försvarsgren.

Något annat jag vill ta upp i detta sammanhang är att det är dags för Sverige att säga som det är. När Ryssland till exempel attackerar våra vänner i det norska parlamentet och Norge säger att det var Ryssland som gjorde det kan Sverige inte stå vid sidan om och vara tyst, herr talman. Då måste även Sverige säga ifrån om att det är ett angrepp på en av våra partner, våra nordiska vänner, och också säga att det var Ryssland som gjorde det. Vi måste kunna stå vid varandras sida vid cyberangrepp precis som om det hade varit ett fysiskt angrepp. Det gör vi inte i dag. Jag hoppas att vi kan lära oss av detta och ta det vidare.

För att vi ska kunna försvara oss och ha ett samhälle som fungerar i kris är totalförsvaret såklart helt avgörande. Det är kanske inte särskilt överraskande att jag som centerpartist har fokus på livsmedelsförsörjningen. Den har stora sårbarheter. Potentialen är stor, och Centerpartiet har lagt fram förslag på en lång rad skarpa reformer för att Sverige ska bli mindre beroende av att importera mat och varor. Vi är i dag självförsörjande på vissa basvaror, till exempel spannmål, men på det stora hela är vi beroende av import av både mat och insatsvaror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Sanningen är att hyllorna i svenska butiker skulle gapa tomma efter bara några dagar vid en större handelsblockad eller störda importvägar om vi inte gör något åt det, och vi måste göra något åt det.

Utgångspunkten för Centerpartiet är olika utredningar som gjorts genom åren men som hittills inte lett till att lösa bristerna inom svensk livsmedelsberedskap. Ingen myndighet har i dag heller ett övergripande ansvar för helheten när det gäller just livsmedelsberedskap.

Man kanske hoppas att det ska lösas på EU-nivå, så som vi ibland gör på vissa områden. Men inte heller EU är redo för detta. Där borde Sverige pressa på när vi nu har ordförandeskapet, herr talman, så att vi får en strategisk beredskap och så att EU:s självförsörjningsgrad av kritiska varor och tjänster kan öka, till exempel inom energiområdet.

Motståndskraften måste byggas redan nu. Hela kedjan från produktion till konsument måste ses över. Det behövs bättre logistikflöden, långsiktig finansiering, stärkt konkurrenskraft så att produktionen av mat kan öka, tillsammans med satsningar på personal och teknik. De gröna näringarna måste helt enkelt stärkas för att vårt totalförsvar ska kunna stärkas.

Herr talman! Det säkerhetspolitiska läget för vårt land och för Europa har snabbt förändrats och kraftigt försämrats. Det fruktansvärda anfallskrig som Ryssland utsätter Ukraina för är helt oacceptabelt. I förlängningen är det inte bara en stor fara för det ukrainska folket utan också ett hot mot freden och friheten i Europa.

Vi har alla tagit del av de våldsamheter som Ryssland utsätter civilbefolkningen i Ukraina för - tortyr, våldtäkter och plundringar. Och varje dag dör soldater som försvarar sitt land och faktiskt också försvarar Europa. Men vi ser också rapportering om det ukrainska modet och framgångarna med att försvara sitt land. Därför är det av största vikt att Sverige med kraft agerar för att Ukraina även i fortsättningen ska få ett starkt stöd så att försvarsviljan kvarstår och försvarsförmågan även i fortsättningen förblir hög.

Sveriges många och stora militära och humanitära stödpaket är viktiga och måste följas av fler. Det är särskilt angeläget att Sverige fullföljer planerna att sända Archer till Ukraina och fortsätter att i samverkan med andra länder planera för ett utvidgat och uthålligt stöd till Ukraina och på sikt även för återuppbyggnaden av landet när kriget är över och Ukraina har segrat.

I dag behandlar vi en lång rad motioner inom området försvar och säkerhet. Det är glädjande att det i dag finns ett brett politiskt stöd för att stärka vår försvarsförmåga. Så har det inte alltid varit.

Länge stod Liberalerna ensamma i fråga om ett svenskt Natomedlemskap. Självklart skulle det ha varit bättre om vi ansökt om medlemskap redan för 20 år sedan, vilket vi liberaler ville. Men nu gläder vi oss åt att det finns ett brett stöd även från andra partier som har förstått vikten av att ingå i försvarsalliansen. Vi liberaler tackar extra för detta.

Sverige måste samarbeta med andra länder för att stärka säkerheten i vår del av världen. Vårt förestående Natomedlemskap är ett viktigt steg, inte bara för Sverige utan även för Nato. Även om det finns en del hinder på vägen för vårt Natomedlemskap är det nödvändigt att vi från svensk sida fortsätter att förbereda vårt inträde i försvarsalliansen, för vi kommer en dag att bli medlemmar i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Jag välkomnar också vad som länge har varit Liberalernas linje i säkerhetspolitiken, utöver Natomedlemskapet, nämligen en rejäl ökning av resurserna till försvaret och ett utvecklat civilt försvar. Att fler personer deltar i civil- och värnplikt, något som bara för en kort tid sedan framstod som otänkbart men nu är på väg att genomföras i rask takt och med en allt bredare enighet i riksdagen, är glädjande.

Det betyder dock inte att vi kan luta oss tillbaka. Ambitionerna på försvarsområdet måste fortsätta öka. Den stora nedrustningen av svenskt försvar som pågått under decennier har gjort oss sårbara. Därför är det viktigt att den nya försvarsberedningen nu utarbetar konkreta förslag för att skapa förutsättningar för att kraftigt stärka Sveriges försvar.

Natos rekommendation att medlemsländerna bör lägga 2 procent av bnp på försvarsanslag är en rimlig målsättning. Men hur dessa 2 procent ska räknas är en öppen fråga. Liberalerna menar att det i slutändan inte är procentsatsen som är det viktigaste, utan det är vår försvarsförmåga och vad den kräver i form av ekonomisk satsning. Vi bedömer att det på kort sikt kan behövas en större satsning för att snabbt stärka vårt försvar för att vi sedan ska kunna landa på en mer långsiktigt hållbar nivå.

Herr talman! Låt mig få säga några ord om det civila försvaret, som dessvärre också har varit kraftigt eftersatt under lång tid. Det är viktigt att regeringen nu prioriterar att stärka och utveckla även det civila försvaret av vårt land. Jag vill peka på en viktig förändring som regeringen har aviserat och som vi liberaler i många år har drivit och velat se komma tillbaka, nämligen civilplikten. Den ska nu återinföras och främst då inom den kommunala räddningstjänsten, som har en viktig funktion inte bara i krig utan även under höjd beredskap och i fredstid.

Vi måste stå rustade på alla fronter och vara förberedda på det värsta. Totalförsvaret måste stärkas. Den dag då det värsta händer är det för sent. Med civilplikten blir Sverige betydligt bättre rustat och bättre förberett på krig och katastrofer.

Herr talman! Det har som sagt inkommit många motioner som berör försvarspolitiken och som vi har behandlat här i riksdagen. Det är bra att engagemanget för frågorna är stort och att många intressanta förslag har presenterats.

De stora förändringar som det nya säkerhetspolitiska läget i Europa och det kommande Natomedlemskapet medför gör att det finns skäl att se över målen och resurserna för det militära försvaret. I Försvarsberedningens fortsatta arbete kommer många av frågorna att belysas, och vi ska kanske i dag inte föregripa den viktiga diskussion som kommer att föras. Vi liberaler ser dock gärna en bred överenskommelse för ett starkare militärt försvar. Tillsammans kan vi värna vår frihet och vår framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Herr talman! I detta betänkande kring försvarspolitiken och totalförsvaret behandlas motioner från den allmänna motionstiden förra året. Jag vill särskilt uppmärksamma frågor om det civila försvaret och försörjningstrygghet.

Det är utan tvekan så att den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och vårt närområde har försämrats. Rysslands invasion av Ukraina för nästan på dagen ett år sedan försämrade ett redan dåligt säkerhetsläge i Europa dramatiskt och innebär ett skifte med långtgående följdverkningar, också för Sverige.

I debatten om det svenska försvaret har stort fokus hamnat på den militära upprustningen. Men minst lika viktigt är det civila försvaret. Det civila försvaret ska bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred men också till att förbereda den civila verksamheten för krig.

I tider av samhällsförändringar är det avgörande att samhället kan stå starkt och bidra till trygghet och tillförsikt. Det krävs ett starkt civilt försvar. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krigsberedskapen och vice versa. Från Miljöpartiets sida vill vi se ett välplanerat och väl fungerande civilt försvar och ett fördjupat arbete med en förebyggande krisberedskap som är snabb och effektiv.

Svagheter i Sveriges grundläggande infrastruktur, försörjning och andra viktiga samhällsfunktioner innebär sårbarhet för både angrepp och andra störningar. Händelser i andra länder kan direkt och indirekt drabba Sverige på olika sätt, då vår ekonomi och vår handel är tydligt internationellt sammanflätade med andras.

Herr talman! Situationen i Sverige kan inte jämföras med det lidande människorna i Ukraina har under Rysslands brutala anfallskrig, som nu pågår, men kriget får också effekter i Sverige. Det har bland annat orsakat prisökningar på energi och livsmedel med ökad inflation som effekt, vilket givetvis påverkar hela samhället.

Men vi såg också hur sårbart vårt samhälle var under pandemin, med brist på allt från sjukvårdsprodukter till importerade livsmedel. Problem med nedstängda fabriker i andra länder gjorde att industrin i Sverige fick brist på komponenter under lång tid, och transportsystemen fallerade.

Det är mot bakgrund av dessa aktuella händelser som vi tycker att regeringen måste göra mer. Det är bra att regeringen har utsett en särskild minister med ansvar för det civila försvaret, men det räcker inte. Det förebyggande arbetet med det civila försvaret är avgörande för ett väl fungerande totalförsvar. Motståndskraften i samhällsfunktionerna måste öka. Mer insatser måste göras för att förebygga kriser, och det civila försvaret behöver stärkas.

Räddningstjänst och försörjningsberedskap är två områden inom det civila försvaret där internationell samverkan är av stor vikt. Sverige hade nytta av detta när det till exempel brann som värst i skogarna i bland annat Västerbotten, Jämtland och Gävleborgs län 2018. De tragiska erfarenheterna från denna händelse visar tydligt att vår krisberedskap behöver förstärkas ytterligare.

Herr talman! Ja, det civila försvaret har i försvarsbeslutet från 2021 fått mer pengar, vilket vi från Miljöpartiet var starkt pådrivande för. I nuvarande läge finns det dock fortfarande stora behov av att under många år förstärka totalförsvarets civila delar. Mer måste helt enkelt göras, och det råder fortfarande obalans mellan det militära och det civila försvaret, trots att de båda delarna är starkt beroende av varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Herr talman! Något som jag och väldigt många andra medborgare har blivit uppmärksammade på är bristen på beredskapslager för varor och produkter. Precis som jag nämnde tidigare var den otillräckliga lagerhållningen av sjukvårdsartiklar tydlig under pandemin. Från Miljöpartiets sida kräver vi därför att staten tar ett tydligare ansvar för att bygga upp beredskapslager och för att tillsammans med näringsliv, kommuner och regioner säkerställa att lagerhållningen i samhällskritiska försörjningskedjor är tillräcklig för att klara såväl kriser som krig.

Den förrförra regeringen, som Miljöpartiet var en del av, tillsatte i september 2021 en utredning som ska föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskap. Den utredningen ska lämnas till regeringen senare denna vår. Men regeringen kan inte sitta med armarna i kors och invänta denna utredning. Det säkerhetspolitiska läget har på avgörande punkter förändrats sedan utredningen tillsattes, med tanke på att Ryssland anfallit Ukraina och utkämpar ett brutalt krig.

Från Miljöpartiets sida förväntar vi oss därför att regeringen påskyndar arbetet och tar vidare initiativ för att bland annat kunna bygga upp beredskapslager. Miljöpartiet ser också ett behov av att regeringen utreder möjligheterna till ökad varuförsörjning genom inhemsk produktion, vilket skulle kunna bidra till ökad självförsörjning och därmed minskad sårbarhet.

Slutligen, herr talman, vill jag lyfta frågan om kritisk infrastruktur under punkt 10 i betänkandet. Miljöpartiet anser att Sverige bör behålla kontrollen över kritisk infrastruktur och begränsa möjligheterna för andra stater att påverka infrastrukturen genom kontroll av företag med verksamhet i Sverige.

Mat, vatten och värmereglering är grundläggande behov som alltid behöver tillgodoses. För att kunna göra det för hela befolkningen är samhället beroende av fungerande elförsörjning och transporter och i allt större utsträckning av fungerande internetförbindelser och telefoni. En robust infrastruktur är avgörande för samhällets stabilitet och bevarande av människors vardag vid eventuella angrepp.

Nu har regeringen meddelat att den ska återkomma till riksdagen redan i maj med vissa förslag om granskning av utländska direktinvesteringar. Vi får återkomma om vad förslagen kan innehålla, men jag och Miljöpartiet hoppas att regeringen återkommer med förslag till regelverk om att begränsa utländskt ägande av samhällsviktig infrastruktur.

Herr talman! Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 7 under punkt 3 i betänkandet.

Herr talman! I dag debatterar vi motionsbetänkandet Försvarspolitik och totalförsvar. Det har en väldigt stor bredd, som vi hört under debatten, och innefattar internationellt försvarssamarbete, strategisk materielförsörjning, hybridhot och försvarsekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Herr talman! Jag kommer i mitt anförande att beröra civilförsvaret och krisberedskapen. Men jag vill inleda med några reflektioner gällande det allmänna säkerhetsläget.

Det har snart gått ett år sedan den förra kammardebatten, och mycket har skett sedan dess. Stora delar av östra Ukraina, där den ryska armén dragit fram, ligger i ruiner. Vi har fått höra berättelser om allt från massgravar till våldtäkter och skoningslöst våld mot civilbefolkningen. Civilbefolkningen i de större städerna, inklusive Kiev, utsätts återkommande för ren terrorbombning. Det är ett krig som verkligen visat vilken typ av stormakt vi har att göra med.

De senaste månadernas bombningar har specifikt fokuserat på att slå ut landets elnät för att sätta press på befolkningen och minska landets försvarsvilja. Men av vad vi kan se har det fått motsatt effekt. Den ukrainska armén och civilsamhället står sig fortfarande mot världens andra mäktigaste armé.

Herr talman! Innan jag går vidare vill jag kort hoppa tillbaka till hur det såg ut för ett år sedan. När jag lyssnar igenom debatten från förra året är det med blandade känslor. Alla var väl medvetna om situationens allvar. Det var nog många som in i det sista hoppades på att det på något sätt skulle kunna gå att undvika ett nytt storkrig i Europa.

Redan då kunde vi konstatera att säkerhetsläget i Europa var förändrat för en överskådlig tid framöver. Det var inte bara mot bakgrund av de stora truppförflyttningarna men också mot bakgrund av Rysslands orimliga krav på Sverige den 17 december året innan.

Herr talman! Som det ser ut i dag kommer vi att behöva leva med ett kraftigt försämrat säkerhetsläge under en lång tid framöver. Återuppbyggnaden av civilförsvaret och krisberedskapen har på allvar tagit fart, och det finns mycket att göra.

Årtionden av besparingar och nedskärningar har lett fram till att det enda som mer eller mindre finns kvar av det tidigare välfungerande totalförsvaret är stommen. Pandemin och två skogsbränder visade att civilförsvaret i dag är ytterst ansträngt och begränsat. Ett krig av en liknande skala som vi ser i Ukraina med fjärrbekämpning av elnät, sabotageverksamhet, kriminalitet, sviktande sjukvård och så vidare hade varit förödande för den svenska befolkningen.

På vissa håll i landet verkar allt behöva uppfinnas igen. Det handlar om processer, krisberedskapsplaner, kommunikationsvägar, samövningar, nya tjänster som ska utlysas, lager som ska fyllas på med mera. Det är givetvis positivt att det sker och att det nu sker snabbt. Men samtidigt är det väldigt olyckligt att det som så ofta när det gäller Sverige är i sista sekunden.

Den försvarspolitik som Sverigedemokraterna nu har talat om i många år ser vi bli verklighet. Men som jag tidigare nämnt i talarstolen hade jag önskat att det var under andra omständigheter, herr talman.

Försvarspolitik och totalförsvar

När det gäller återuppbyggnaden av civilförsvar och krisberedskap anser vi att ansvar, likhet och närhet måste vara vägledande, i kombination med en central samordning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kära ledamöter! I dag finns det 290 kommuner och 20 regioner där alla har olika förutsättningar när det gäller arbetet med beredskapsplanering. Ukrainakriget har visat att ett väl utbyggt och fungerande civilförsvar är ryggraden i försvarsviljan. För det som inte fungerar i fredstid kommer inte heller att fungera i krigstid.

Därför behöver vi också ta ett starkare grepp om bland annat livsmedelsförsörjningen och våra beredskapslager. Det är mot bakgrund av att Sverige inte är helt självförsörjande men också för att vi i händelse av kris eller krig kanske inte kan få den hjälp vi behöver med nödvändiga livsmedel, mediciner med mera.

Herr talman! En av de kanske viktigaste aspekterna har berörts här under förmiddagen. Det är den kritiska infrastrukturen med bland annat värme, vatten och främst el. Svenska kraftnät, företrädare för Energimyndigheten och inte minst Säkerhetspolisen har påtalat en ökad hotbild, i synnerhet mot vår energiförsörjning.

Samtidigt påpekas att de företag som verkar inom detta område måste ta ett ökat ansvar för sitt eget skydd, vilket starkt hämmas av både resursbrist och tillgång på utbildad och behörig bevakningspersonal med god lokalkännedom.

Herr talman! Här ser vi sverigedemokrater en möjlighet till ett större deltagande från de frivilliga försvarsorganisationerna, vilket är ett deltagande som vi vill uppmuntra till.

Avslutningsvis, herr talman, står jag givetvis bakom alla Sverigedemokraternas reservationer, men jag yrkar bifall enbart till reservationerna 13 och 16.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

2022 års redogörelse för företag med statligt ägande