Interpellationssvar - Bosättningslagen - 2023-01-31

Herr talman! Sofia Amloh har frågat migrationsministern om hon tänker vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området och i så fall vilka förändringarna är. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet av nyanlända var mycket högt och det fanns stora utmaningar med långa väntetider för nyanlända i anläggningsboenden som försenade etableringen. Bosättningslagen var en förutsättning för att klara det höga mottagandet. Riksrevisionens granskning (RIR 2021:29) visar också att intentionerna med lagen har uppnåtts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt ser regeringen att det finns utmaningar med det nuvarande systemet. Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända. För kommuner som har bostadsbrist kan det vara svårt att hitta boendelösningar till nyanlända. Andra kommuner får så få nyanlända att det kan bli svårt att upprätthålla kvalitet i mottagandet och i insatserna. Flera kommuner önskar ett högre mottagande. Eftersom fördelningen av nyanlända som omfattas av anvisning styrs strikt utifrån ett antal kriterier finns det begränsade möjligheter för kommunerna att påverka fördelningen av mottagandet. Boendevillkoren för dem som tas emot efter anvisning varierar också mycket mellan olika kommuner.

Regeringen avser att se över bosättningsregelverket i enlighet med Tidöavtalet. Där framgår bland annat att bosättningslagen bör ses över i fråga om viktningen av de faktorer som styr fördelningen av nyanlända samt att bostadssituationen i en kommun ska få större betydelse. Regeringen kommer att återkomma om de närmare detaljerna.

Herr talman! Jag tackar statsrådet Johan Pehrson för svaret. Frågorna i interpellationen försökte jag först ställa till Johan Pehrson. Sedan provade jag med migrationsministern. Nu får jag äntligen stå här och debattera med Johan Pehrson, vilket känns bra och riktigt. Frågorna lyder som sagt: Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra bosättningslagen? I så fall, vilka är förändringarna?

Jag har ställt frågorna med integrationsmålen i bakhuvudet: Integrationspolitiken ska vila på lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, vilket beslutades i riksdagen 2008. För att uppnå målen är det viktigt att personer som av olika skäl har sökt skydd i Sverige och beviljas uppehållstillstånd snabbt tas emot i kommuner och kan påbörja sin etablering på arbetsmarknaden. Nyanländas etablering ska ha ett tydligt fokus på snabb etablering på arbetsmarknaden.

Det var just därför bosättningslagen infördes i mars 2016. Den innebar att alla kommuner blev skyldiga att efter anvisning från Migrationsverket ta emot och ordna bostad till nyanlända. Syftet med bosättningslagen är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända samt få en jämnare ansvarsfördelning mellan kommunerna. Nyanlända får därmed bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Innan lagen började gälla var anvisningssystemet organiserat utifrån frivilliga överenskommelser.

I svaret säger statsrådet i stort sett att lagen har spelat ut sin roll. Men jag noterar att Liberalerna var för lagen när den infördes. Jag funderar lite över vilka samhällsproblem vi har löst sedan 2016 enligt Liberalerna och regeringen.

Jag vill att vi påminner oss om hur det såg ut innan lagen trädde i kraft. Det var många kommuner som till synes var rika och välbärgade men som konsekvent vägrade att delta i den gemensamma uppgiften att ta emot nyanlända. Ansvaret delades inte på alla, och då blev det ohållbart. Det enda som gjorde att man kunde dela på ansvaret var att det till slut infördes en lagstiftning. Det var det som krävdes för att tvinga ut ansvaret. Det var det enda sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är detta jag har i tankarna. Vilka är de samhällsproblem som har lösts sedan dess? Nu vill Liberalerna och regeringen ändra den här lagstiftningen och sedan avskaffa den, trots att vi har ordnat strukturer och former för det här. Vilka är de samhällsproblem som är lösta, enligt statsrådet, om nu lagen har spelat ut sin roll? Är problemen lösta nu och framgent?

Herr talman! Jag tackar Sofia Amloh för att vi får diskutera och debattera bosättningslagen i kväll. I den riksrevisionsrapport från 2021 som statsrådet nämner konstateras att bosättningslagen har varit viktig för nyanländas möjligheter att förbättra sin etablering i det svenska samhället och att tiden till att man får ett eget jobb och egen försörjning har kortats. Det säger sig självt lite grann. Om man ser till att människor kommer till kommuner där det är enklare att få jobb kommer etableringen att gå snabbare. Om de får trängas på en arbetsmarknadsenhet med många andra och slåss om uppmärksamheten kanske det tar lite längre tid.

Det är därför svårt att förstå varför regeringen vill återgå till det som inte fungerade, till situationen före införandet av bosättningslagen. Då hade vi en ojämn fördelning av nyanlända mellan kommunerna, och det tog längre tid för människor att etablera sig på svensk arbetsmarknad.

Jag har lyssnat på ministern och hans svar på Sofia Amlohs frågor för att förstå varför man vill förändra bosättningslagen och i förlängningen avskaffa den. Johan Pehrson menar att länsstyrelserna, som tar fram fördelningen mellan kommunerna i enlighet med bosättningslagen, inte tar tillräcklig hänsyn till kommunernas önskemål och särskilda förutsättningar. Ministern säger också: "Även om mottagandet minskar tilldelas vissa kommuner fortfarande förhållandevis många nyanlända." Det här lyfter man fram som skäl till förändring och i förlängningen avskaffande av lagstiftningen. Jag undrar vilken grund ministern har för de påståenden jag just tog upp.

Herr talman! Jag tackar för interpellationen och för interventionen i debatten. Det är självklart så att vi måste göra otroligt mycket mer för att människor ska komma i arbete och för att de ska få bostad - tak över huvudet. Båda delarna är avgörande för att man ska kunna integreras. Det räcker inte med det ena eller det andra: att bo på gatan men ha ett jobb eller att ha någonstans att bo där det inte finns några jobb.

Riksrevisionen har förslag till förändringar. Det tycker jag låter rimligt. Samtidigt konstaterar man att lagen tjänade Sverige väl i ett läge när det kom väldigt många människor till landet. EBO, som vi har pratat om i den här kammaren i minst 20 år, funkade inte riktigt bra. ABO var inte heller så bra. Vi var tvungna att få ut människor. Det fanns inga platser. Ni vet hur det såg ut i Sverige då. Det var ett ganska tufft läge, och det här var ett sätt att hantera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Länsstyrelserna har pekat på en hel del problem, likaså Statskontoret. Det är klart att vi tittar på de rapporterna och att vi vill utreda förutsättningarna för en bättre etablering. Det finns ju ingen som har något annat syfte än att människor som har kommit till Sverige och fått rätt att stanna här, oavsett varför, ska etableras snabbast möjligt. Vi ser i dag att det finns problem och att många kommuner gärna skulle vilja kunna påverka detta. Till exempel pekar Riksrevisionen i sin rapport på barnens villkor och tycker att man ska göra vissa ändringar. Det är klart att hela spektrumet ska belysas.

Jag förstår rädslan. Det är klart att det har funnits kommuner som inte velat hjälpa till. Men i dag har vi å andra sidan läget att det är fler kommuner där man verkligen vill att det kommer människor dit, då man har en enorm arbetskraftsbrist och ser människor som en väldigt stark tillgång.

Interpellationens ursprungliga frågor är lätta att svara på. Vi vill utreda hur man kan förstärka kommunernas inflytande.

Jag möter rätt många människor från olika partier som tycker att det kan vara en rimlig åsikt. Vi har byggt den svenska offentliga förvaltningen på ett ganska skapligt mått av kommunalt självstyre. Därmed inte sagt att man helt ska kunna vägra. Det får vi se. Vi ska utreda frågan. Det är vad vi försöker att möta.

Det är klart att bosättningslagen var nödvändig. Liberalerna tyckte att det var ett bra sätt att hantera det när det inte fungerade med EBO och ABO. Människor var tvungna att ta vägen någonstans i den mycket svåra situation som de människor som kom hit var i. Då var detta verktyget.

Jag tycker inte att man ska vara så orolig för att villkoren ses över för hur man ser till att personer kommer ut och etableras snabbast möjligt. Jag håller med det som sades här. Vi har genom åren kortat etableringstiden. Den ska kortas ytterligare. Det är ingen som tycker att den ska vara något annat är kortast möjlig.

Herr talman! Jag tar vid där. Etableringstiden ska kortas. Men jag har lite svårt att se det när man ändrar i just de lagstiftningar som har underlättat och är anledningen till att de har kortats.

Jag blir ändå lite positivt förvånad när statsrådet tar upp EBO-lagstiftningen, för det hänger ihop. Vi socialdemokrater säger att det tyvärr inte har fungerat och att EBO-lagstiftningen borde avskaffas. Är det vad regeringen och Liberalerna också tycker och har tagit ställning till lyssnar vi med stora öron från Socialdemokraterna. Vi är nog beredda att se till att regeringen ska lyckas med det.

Det sägs att lagstiftningen har spelat ut sin roll men att den fyllde sitt syfte då. Vad är det som har ändrat sig? Vi hade inte en struktur, och det var inte ordnat. Det byggde på frivillighet. Det fanns ett stort behov, och behovet växte. Det var tydligt att vi behövde sätta en struktur. Socialdemokraterna tog initiativet och såg till att en lagstiftning kom på bordet så att alla kommuner tog ansvar.

Riksrevisionen visar tydligt på att den har uppfyllt de syftena. Det fungerar. Varför ändra och avskaffa någonting som fungerar? Senast förra året, när kriget i Europa i Ukraina bröt ut, var kriterierna att fördela mellan kommunerna fullt aktuella och skulle hållas. Det var vi överens om. Vad har hänt sedan dess?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan se framåt till nästa år eller året därpå med den omvärld vi lever i med flyktingströmmar och behovet för människor att röra på sig. Är det inte bra att Sverige har en struktur för hur det ska gå till som vi vet fungerar? Lagen har haft många positiva effekter för en lösning av ett samhällsproblem.

Vi kan ta ett exempel. Det är väl bättre att hundra personer kommer ut i tio kommuner än i två? Om de är bättre fördelade skapas bättre förutsättningar både för kommuner och för de personer som kommer.

Är det inte så att de välbärgade kommunerna, som konsekvent redan innan lagen fanns har vägrat, nu får möjligheten att kunna avsäga sig ansvaret igen?

Min fråga till statsrådet är: Vilka gynnas av förändringen eller ett avskaffande av lagstiftningen? Är det de nyanlända som behöver integreras eller är det rika högerstyrda kommuner?

Herr talman! Tack för svaren på våra frågor som ministern ger och resonemangen.

Vi återkommer hela tiden i debatten till rapporten från Riksrevisionen. Det är med anledning av de frågor jag ställde om vilken grund som ministern hade för sina påståenden.

Riksrevisionen konstaterar tvärtemot vad ministern påstår att man i stor utsträckning där det har varit möjligt har justerat antalet anvisade till olika kommuner efter kommunernas särskilda förutsättningar och önskemål. Det har gällt både fler och färre anvisade nyanlända till respektive kommun.

Samma rapport visade också att fördelningen mellan kommunerna varit jämnare och att det snabbat på etableringstiden. Varken ministerns påstående om bristande hänsyn till kommunernas förutsättningar och önskemål eller att snedfördelningen av ansvar kvarstår verkar ha någon grund.

Jag undrar fortfarande: Varför vill man ha med bostadssituationen i kriterierna? Varför vill man i förlängningen avskaffa lagen? Det är lätt att få intrycket, precis som Sofia Amloh lyfter fram i debatten, att man i större utsträckning lyssnar på de kommuner som inte vill ta ansvar.

Man lyssnar i större utsträckning på de kommuner som inte heller vill se till att bygga bostäder som kan passa människor som kanske har lägre inkomster. De vill inte planera för det i sin kommun.

Jag upplever inte heller att man i den här debatten eller i övrigt tar hänsyn till de kommuner som tidigare har varit de som har fått ta det allra största ansvaret. Det har varit ett oproportionerligt stort ansvar. Förändringen riskeras om man nu avskaffar lagen.

Tycker verkligen Johan Pehrson att det är värt att offra kortare etableringstid för nyanlända för att moderater och sverigedemokrater ska kunna blidka vissa kommunala företrädare som vill slippa att ta sitt ansvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det hade gått utmärkt om tidigare regeringar hade velat agera och införa sanktionsmöjligheter mot kommuner. Vi förväntar oss att de ska ta sitt ansvar när vi bestämmer det här i kammaren.

Vi säger att vi ska ha den bosättningslag som vi har haft under den enorma kris som uppstod för människor som var tvungna att fly. Det hade skapat stora spänningar här i Sverige att man hade infört tvingande sanktioner mot kommuner. Det gjordes inte, kan jag notera.

Jag tror att man ska försöka göra det i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner för att få bästa möjliga mottagande. Min enda tanke är kanske inte att jag bara tänker på Örebro, Laxå och Degerfors hemma i Örebro län. Jag vill försäkra kammaren att jag tänker på hela Sverige.

Jag tänker på individen. Det är fler parametrar som avgör om det kan bli en lyckad integration. Jag vet att de närvarande i hela kammaren just nu tänker på det och inte vill någonting annat.

Personer ska helst komma i jobb och lära sig språket snarast möjligt, och sedan ska de sköta sig. Jag noterar vilka som är överens om åtgärderna. Där har vi samma mål.

Vi måste vara beredda att lyssna på Riksrevisionen som tycker att man ska göra justeringar. Det bör utredas. Statskontoret säger att man behöver se över detta. Länsstyrelsernas rapporter säger samma sak.

Sofia Amloh tog här exemplet med 100 personer. Det är en bra enhet, men det är många fler som kommer. Om man ska nyckla ut 100 på ett väldigt rättvist sätt ska det komma 1 till varje kommun. Det är kanske inte det mest optimala sättet.

Man kan behöva ha resurser i en kommun att för att se till att man ger en bra etablering förutom att människor ska ha någonstans att bo. Sedan gäller det skolplatser. Det hänger också ihop med hur många som har kommit tidigare. Det kanske är så att man inte ska vara tio på tio ställen utan tjugo på fem ställen. Men att kommunerna ska ha någonting att säga till om, och lite mer att säga till om - det är det som ska utredas. Jag har inget annat besked att ge.

Sedan får vi följa detta noga. Vad utredningen sedan kommer fram till, vilken remissbehandling detta leder till och vilken slutsats det sedan blir i skarpt läge i en proposition - när vi vet det ska vi ta en riktig debatt och se om det finns något alternativ. Kanske ska kommunerna ha mindre att säga till om. Man kan verkligen landa i det igen när det här blir föremål för en skarp lagstiftning. Vi vet ju inte hur Sverige ser ut då.

Sedan nämndes också de ukrainska flyktingarna. Där är ändå läget sådant att massflyktsdirektivet gäller. De här människorna från Ukraina omfattas inte formellt sett av bosättningslagen i dag, utan det handlar om Migrationsverkets boenden och kommuner som hjälper till.

Jag hoppas att vi allihop står ödmjuka inför detta läge. Vi vill inget annat än att kriget ska ta slut i Ukraina och att människor ska kunna återvända. Men det kan också bli så att läget förvärras ytterligare från det helvete på jorden som redan råder i Ukraina. Då kan många, många fler människor behöva fly igen. Vi vet att det var 12 miljoner människor som lämnade Ukraina, och 8 miljoner har kommit tillbaka. Ungefär 50 000 befinner sig i Sverige. Om det blir en kraftig förändring måste vi vidta åtgärder, men de ukrainska flyktingarna omfattas alltså inte av bosättningslagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi pratar om förutsättningarna för kommunerna och för de nyanlända. Det tycker jag är helt rätt, för det är där diskussionen ska ligga om vad detta syftar till. Jag fattar ändå statsrådets svar på frågan om vilka detta skulle gynna som att det är de nyanländas etablering och inte de välbärgade kommunernas egna intressen.

Men nu vill regeringen ändå ändra på detta, och jag tycker att vi behöver nämna det utifrån att det också raserar en förutsägbarhet som är viktig. När man säger att lagen ska ändras - vi vet inte riktigt i vad - och att man till syvende och sist vill avskaffa den undrar jag hur kommunerna ska kunna förbereda sig från år till år. Det handlar ju om att bygga upp en struktur med bostäder och så vidare, och nu raserar man förutsägbarheten.

Jag vill ändå någonstans säga vad detta har handlat om. Varför är det här så viktigt? Jag börjar med de integrationspolitiska målen och etableringen - en snabb etablering. Det handlar om att komma in på arbetsmarknaden och att bryta bostadssegregationen. Vi socialdemokrater ser att det finns en bostadssegregation, och vi ser att det finns en svår skolsegregation. Vi ser också att det finns en arbetsmarknadssegregation. Det finns de människor som är inne på arbetsmarknaden och de som är utanför den. Så länge det är så är det ett samhällsproblem som vi måste se politiskt. Socialdemokraterna kommer inte att vika för det. Vi tänker ta ansvar för att detta ska lösas.

Jag tycker att det är lite sorgligt att man väljer att ta bort saker som fungerar och i stället går i helt fel riktning.

Herr talman! Jag tycker att Sofia Amloh är lite dyster på slutet. I övrigt tycker jag att vi har mycket samsyn, men vi vet vad vi ska ta bort.

Jag har hört flera socialdemokrater genom åren säga att det blir bättre med en förändring och med reformer. Den ambitionen har jag hört en massa socialdemokrater ha, och det är med sanningen överensstämmande. Det har funnits intentioner, och saker har genomförts. Och ibland har det också blivit rätt mycket bättre. Det är ju fantastiskt! Det kan vara så också.

Jag vill understryka att man kan vara socialdemokrat, liberal eller höra till vilket parti man vill och samtidigt tycka att det är bra att kommunerna har mycket att säga till om. Vi diskuterar ofta balansen mellan vad vi ska bestämma och vad kommunerna ska bestämma. Ska de ha brottsförebyggande uppdrag? I många år har vi pratat om huruvida de ska ha ett ansvar eller bara bör ta ansvar för våldsutsatta kvinnor, till exempel. Vilka insatser ska kommunerna göra? Ska man skärpa synen på deras insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, som är i högsta grad aktuellt?

Man kan tycka att vi lägger på saker och så vidare, men på vissa sätt tror jag ändå att det blir ett annat läge när vi har mycket färre personer - för det är vi också överens om att vi ska ha. Socialdemokraterna har tydligt deklarerat att man står bakom en smalare migrationspolitik under kommande år än den som ledde fram till bosättningslagen eftersom det är en förutsättning för att vi ska kunna klara integrationen över huvud taget.

Jag ser fram emot att vi när utredningen väl är tillsatt, genomförd och remissbehandlad ska komma tillbaka i frågan. Då har jag gärna en dialog med Sofia Amloh och andra socialdemokrater om hur man gör detta bäst, för det kan vara så att ni kan möta företrädare i Socialdemokraterna som tror på att det är bra med kommunalt självstyre i Norrköping, till exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.