Arbetsplenum - Eu:s strategi för hållbara och cirkulära textilier - 2022-12-07

EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Fru talman! Trenden med fast fashion är tyvärr stor i vår värld. Den är också ett av de mer extrema uttrycken för ett ohållbart slit-och-släng-samhälle. Kläder som produceras med mycket kort hållbarhet, ofta fullproppade med kemikalier och ofta tillverkade under vidriga arbetsvillkor, matas ut till butikerna och förför oss med lockpriser. Så fort säsongen är slut blir kläderna omoderna och hängs in i garderoben, där de blir monument över detta miljöboveri. I stället för att återvinna eller ge bort kläderna ser vi stora företag som bränner kläderna direkt, eftersom det skulle solka ned varumärket att ha en gammal produktion ute för försäljning. Och i våra garderober har vi kilovis med miljöförorenande kläder som aldrig får se dagens ljus igen.

Textilier används som bekant i kläder, i fordon och i möbler. Ofta är de fullproppade med kemikalier, som inte sällan kommer ut i våra marker och vattendrag. Vi konsumerar drygt 10 kilo per person och år. Den globala textilproduktionen har under många år dubblerats år efter år.

Fru talman! Det är snart jul. Många av oss funderar på vad vi ska handla till våra nära och kära. De mjuka paketen är populära julklappar med något värmande som vi kan klä oss i. Jag hörde också att årets julklapp är just en stickad tröja - förtjänstfullt när den stickas hemma, förstås, men det kan också vara trevligt att köpa en sådan. Men få tänker på att kläderna innehåller just mycket kemikalier.

Kemikalier används inte bara vid tillverkningen och infärgningen av kläder utan också som flamskydd eller impregnering. Vi talar om ämnen som ska bäras tätt inpå kroppen, inte sällan på våra barns små kroppar. Flera av kemikalierna i kläderna är skadliga både för miljön och för vår hälsa och kan leda till problem framöver. Exempelvis kan de medföra risker för vissa tumörer eller nedsatt fortplantningsförmåga, alltså att de som växer upp nu får svårigheter att få barn i framtiden. En annan får då kanske inte möjlighet att bli farmor, vilket vore väldigt tråkigt. Den typen av tankar tror jag att många av oss har.

Enligt Kemikalieinspektionens beräkningar var för ett par år sedan mer än 10 procent av de kemikalier som används i textilier hälsoskadliga på något sätt. Just små barn är extra känsliga för detta. För ett litet barn är kläder också något som man kanske suger på, vilket då blir extra farligt för de små.

Detta är verkligen inget litet problem. Som jag nämnde konsumerar vi ungefär 10 kilo kläder och hemtextilier per person och år. Många fler kemikalier ingår också i tillverkningen. För att tillverka exempelvis ett par jeans krävs ungefär 2 kilo kemikalier. Tänk på vad det innebär! Om man jämför det med till exempel ett stort paket mjöl eller något annat där kilot blir väldigt visuellt förstår man hur enormt mycket kemikalier detta faktiskt är.

EU har ett särskilt lagstiftningsprogram för detta, Reach, men det lämnar mycket att önska som det ser ut i dag. Av de farliga kemikalier som används i kläder och textil är det bara en tredjedel som regleras. Vi skulle alltså behöva göra mycket mer. Att det ser ut på detta sätt innebär ett dåligt skydd för människors hälsa och miljö. Våra konsumenter ska inte behöva oroa sig när de går ut och julhandlar och vill ge en fin tröja till någon av sina nära och kära.

Fru talman! Kemikalier är också något som påverkar arbetarna i produktionen i textilindustrin. Många länder där kläderna framställs har rysliga arbetsvillkor. Om nu vi konsumenter omger oss med kemikalier kan vi säga att många av dem som producerar våra kläder och andra textilier formligen badar i kemikalier. Ofta är kombinationen av kemikalier särskilt hälsofarlig. Det blir en kemikaliecocktail som också gör återvinningen av kläder väldigt svår. Det går inte att sortera på ett bra sätt, i synnerhet som många av kläderna har speciella färger, och vi efterfrågar alltmer spännande färgkombinationer på våra kläder. Det gör också återvinningen väldigt svår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Vi är många som har hört om villkoren i Kina, Bangladesh eller Kambodja och om hur arbetare har det där. Rättigheterna för dem är mycket svaga. Många gånger är det kvinnor som arbetar i fabrikerna. De arbetar kanske tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan, och ändå har de svårt att få lönen att räcka. Nog är det något riktigt sjukt med att det är sådan press mot löntagare i världen? Detta är en kapplöpning mot botten, globalt sett. Det är en ständig jakt på de allra billigaste ställena - de ställen där arbetskraften är allra billigast. Man flyttar produktionen dit på ett mycket cyniskt sätt, som vi har sett under senare år.

Det handlar om löner, arbetstider och säkerhet. Alla vi som levde då minns nog med en rysning den stora textilolyckan i Bangladesh, då tusentals arbetare dog när en fabrik rasade samman. Säkerheten i dessa stora fabriker är ofta undermålig.

Fru talman! Mycket görs för att förbättra läget inom textilindustrin. Inte minst gör industrin själv mycket. Det finns många goda svenska företag som gör sitt allra bästa för att ha en etisk produktion. Mycket är på gång i branschen. Det finns spännande initiativ som handlar om att tillverka textilier av alger eller skogsbaserad cellulosa. Det är mycket bra.

Själv har jag haft möjlighet att besöka företaget Renewcell, ett svenskt innovationsföretag som har tagit fram en patenterad process för återvinning av cellulosabaserade textilier som bomull och viskos. Det var väldigt intressant att se deras arbete. Jag tror att vi behöver uppmuntra detta mycket mer.

Jag vill också säga att Stefan Löfvens regering såg till att Högskolan i Borås fick i uppdrag att skapa en nationell plattform för hållbart mode och hållbara textilier, vilket var mycket bra.

Nu måste vi kraftsamla för att förbättra läget. Därför vill vi socialdemokrater stödja det som föreslås i betänkandet om hållbara textilier.

Den strategi som nu tas fram för att skapa en hållbar textilproduktion är oerhört viktig. Det finns ett antal punkter i strategin som vi socialdemokrater tycker är bra och kan bidra till att det vansinne som finns i textilindustrin globalt ska få ett stopp. Det handlar bland annat om att förbättra hållbarheten genom nya designkrav, tydligare märkning med digitalt produktpass, hårdare kontroll mot greenwashing och åtgärder mot mikroplaster som släpps ut vid produktionen. EU behöver också harmoniserade regler för ett utökat producentansvar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).

Fru talman! I likhet med majoriteten i miljö- och jordbruksutskottet välkomnar Vänsterpartiet EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier. Men vi tycker att strategin brister när det gäller framför allt sociala krav, vilket vi har tydliggjort i en motivreservation tillsammans med Miljöpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Produktion och konsumtion av textilier orsakar stor klimatpåverkan och även andra miljöproblem genom att tillverkningen konsumerar stora mängder resurser, energi, vatten och kemikalier. EU-kommissionens nya textilstrategi innebär ett framsteg i arbetet för att tackla dessa problem.

Ur ett globalt perspektiv har EU:s medborgare en hög konsumtion av textilier och därför ett stort ansvar för de problem som textilindustrin orsakar. Sverige har också goda möjligheter att ligga i framkant och bidra till de åtgärder som kommissionen aviserar i textilstrategin.

Tyvärr har strategin för lite fokus på de sociala problem som textilbranschen orsakar. Jag beklagar att kommissionen inte tar tillfället i akt att adressera dem. Vi har inte tid att lösa ett problem i taget. När produktionen ställer om till ökad miljöhänsyn måste också hänsyn till mänskliga rättigheter bli en integrerad del av de cirkulära affärsmodellerna. EU måste ställa skarpa krav på europeiska klädföretag så att de tar ansvar för sin påverkan på miljö och mänskliga rättigheter.

Strategin missar tyvärr frågor som orättvisa handelsmetoder och levnadslöner - aspekter som är viktiga för att göra textilbranschen rättvis och hållbar. Varumärken använder den ojämna maktbalansen mellan sig och sina leverantörer för att skapa fördelar för sig själva, exempelvis genom att sätta inköpspriser som är lägre än produktionskostnaderna, förkorta ledtiderna eller genomföra designändringar i sista minuten. Det här agerandet pressar tillverkarnas marginaler och ger lite eller inget utrymme att investera i hållbar produktion och bättre arbetsvillkor.

Av de anställda i klädindustrin är 75 procent kvinnor. Jämställdhetsperspektivet måste därför vara centralt i alla åtgärder. Det är inte tillräckligt att kommissionen hänvisar till förslaget om tillbörlig aktsamhet för företag, särskilt med tanke på att det förslaget endast beräknas omfatta 1 procent av företagen. Även små och medelstora företag måste omfattas för att vi ska få se verklig förändring i textilbranschen.

Strategin skulle behöva mer konkreta krav gällande företagens ansvar för klimatomställningen, bland annat genom bindande krav på företag att ta fram och genomföra omställningsplaner i linje med Parisavtalet och krav på att företag hanterar klimatrisker i sina värdekedjor. Om företag inte följer de krav som ställs på dem ska de inte ha tillgång till EU:s marknad.

Produkter måste utformas på ett sådant sätt att delar och material kan återanvändas och återvinnas utan att gifter cirkulerar vidare. Därför är det bra att kommissionen prioriterar textilier i förslaget till förordning om ekodesign för hållbara produkter.

Utöver detta vill Vänsterpartiet att det införs ett förbud mot att förstöra osålda eller återlämnade varor.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma reservation.

(Applåder)

Fru talman! Många kloka exempel har lyfts av mina kollegor i utskottet, så jag kommer att fatta mig väldigt kort och kommer alltså inte att behöva mina anmälda åtta minuter - så vet debattörerna efter mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Moderaterna ställer sig bakom kommissionens meddelande om EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier.

I Sverige slänger vi 8-10 kilo kläder per person och år. För oss är det uppenbart att textilbranschen är en bransch med en hög grad av innovationskraft, som dock behöver en sammanhållen inriktning för omställningen och för bibehållen konkurrenskraft inom EU.

EU är Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform, varför vi välkomnar att gemensamma förslag läggs fram på områdena miljö och klimat. I dag ser vi att både produktion och konsumtion av textilprodukter ökar, vilket påverkar klimat, vatten- och energiförbrukning samt miljön. I EU är konsumtionen av textilier i dag den i genomsnitt fjärde största orsaken till negativ miljö- och klimatpåverkan. Av detta utgör konsumtionen av kläder 81 procent. Därför nämns i kommissionens meddelande att snabbmode är en stor bov och något som förhoppningsvis kommer att bli omodernt och obsolet.

Men, fru talman, med utmaningar följer också möjligheter. Textilindustrin kan spela en framträdande roll i den cirkulära ekonomin. EU har här en möjlighet att gå i bräschen globalt när det gäller att skapa hållbara och cirkulära värdekedjor, nya tekniska lösningar och innovativa affärsmodeller för textilindustrin.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet välkomnar textilstrategin, men vi anser att den inte är tillräcklig så som den är utformad just nu. Vi har därför skrivit en motivreservation tillsammans med Vänsterpartiet.

Varje år tillverkas runt 100 miljarder nya plagg. Dessa plagg används i genomsnitt sju gånger, och efter ett år är hälften av dem dumpade. En lastbilslast med textilier deponeras eller förbränns varje sekund. Det är svårt att ens ta in och föreställa sig. Vem som helst, oavsett ideologisk grund, säger att detta är ohållbart och något som vi inte kan låta marknaden lösa själv; här behövs en tydlig och stark lagstiftning.

Vi har hittills lagt mycket ansvar på konsumenten att välja rätt. Men det är väldigt svårt. Det råder brist på transparens i denna bransch. Det är svårt att veta vilka märken och certifieringar som är tillräckliga. Det förekommer väldigt mycket greenwashing. Det är mycket mer effektivt och även rättvist att i första hand ställa krav på producenten, från början.

Som tidigare talare har nämnt är detta en otroligt miljöpåverkande bransch. Det är svårt att veta exakt hur stora utsläpp branschen står för. Det finns uppgifter som säger upp till 10 procent, men detta visar också på ett stort problem: Vi har inga data och ingen bra statistik över hur stora utsläpp textilindustrin står för. Vi välkomnar att textilstrategin också innehåller skarpa krav som gör att det blir mer transparent.

Vi har sett avslöjanden i Aftonbladet som visar att H & M:s fabriker i Bangladesh bidrar till en enorm förstörelse av vattendrag. Det är bara ett av tusentals exempel. Detta förekommer hela tiden.

Vi anser att kommissionens förslag brister vad gäller jämställdhetsaspekten och sociala aspekter. Runt 75 procent av dem som är anställda i denna industri globalt sett är kvinnor. Vi menar därför att jämställdhetsperspektivet måste integreras mycket mer noggrant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Vi vet också att det i textilindustrin förekommer tvångsarbete. Då kan man inte bara luta sig tillbaka och hänvisa till due diligence-lagstiftningen, särskilt då den, som nämnts tidigare av Vänsterpartiet, bara beräknas omfatta 1 procent av alla företag.

Vi menar alltså att denna strategi brister vad gäller frågan om rättvisa. Det förekommer orättvisa handelsmetoder och inköpspriser, och levnadslöner och levnadsinkomster är inte rättvisa. Om textilbranschen inte kommer till rätta med detta missar den chansen att bistå med en både rättvis och hållbar industri.

Det är också väldigt viktigt, fru talman, att det blir ett skarpt förbud mot att slänga kläder som är oanvända och produkter som fungerar. I det som finns på bordet nu anges att man måste rapportera. Att bara rapportera och tydliggöra hur mycket av kläderna som slängs räcker inte, utan det måste bli ett skarpt förbud mot att bränna upp fullt fungerande kläder.

Vi tycker också att både små och stora företag måste omfattas. Vi vill gärna se konkreta och bindande mål för att minska miljöpåverkan. Dessa mål borde sättas i linje med Parisavtalet och inkludera hela värdekedjan. Om de här kraven inte följs ska de inte ha tillgång till EU:s marknad.

Det ska vara lätt att göra rätt, men det måste också bli omöjligt att göra fel när felen innebär just tvångsarbete och storskalig miljöförstörelse. Därför är det viktigt att vi ställer krav så snart som möjligt på textilier och ser till att den här strategin går hand i hand med ekodesignförordningen.

Därmed, fru talman, tänker jag inte upprepa mer av vad mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet har sagt utan ställer mig bakom vår motivreservation.

Fru talman! Världen står inför klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och utarmning av naturresurser. Dagens produktion och konsumtion av bland annat textilier påskyndar just detta. Det är därför FN:s hållbarhetsmål mot Agenda 2030 om hållbar konsumtion och produktion är så viktiga.

Den globala konsumtionen av textilier har vuxit lavinartat de senaste årtiondena och utgör en allt större del av våra konsumtionsbaserade utsläpp. Merparten av dessa utsläpp, såväl i Sverige som i övriga västvärlden, blir dock aldrig synliga för konsumenten eftersom det sker i produktionsfasen.

Textil- och klädindustrin har ett högt miljöavtryck, och de nuvarande produktions- och distributionssystemen är nästan helt linjära. Snabbt mode har blivit normen, och dessutom förväntas det tredubblas fram till år 2050. Produktionen sker mestadels i låglöneländer där den lokala miljöpåverkan är omfattande och arbetsvillkoren ofta dåliga. Den nyligen gjorda granskningen av H & M:s fabriker i Bangladesh visar att problemen med fast fashion-industrin är långt ifrån lösta.

Detta behöver vi göra något åt. Jag och Centerpartiet välkomnar nu att EU-kommissionen tagit fram en strategi för mer hållbara och cirkulära textilflöden. EU agerar här som föregångare, och det är bra. Det är en del av EU:s större arbete med en kraftigare cirkulär ekonomi i hela Europa. Vi anser att Sverige helhjärtat bör omfamna strategin, och flertalet av förslagen i strategin är sådana som vi har förespråkat under längre tid.

Det finns flera åtgärder som med stor fördel bör utformas på europeisk nivå, exempelvis införandet av obligatoriska ekodesignkrav, ett förbud mot att förstöra osålda eller återlämnade textilier samt införandet av digitala produktpass. Det sänder en viktig signal till marknaden och producenterna att det offentliga och politiken faktiskt står bakom dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Samtidigt finns det saker som Sverige kan göra självständigt och proaktivt för att få till miljömässigt bättre textilflöden. Jag vill att Sverige ska bli världsledande för cirkulära och hållbara textilier. Och det görs en hel del. Det senaste året har flera företag, bland annat skogsbolaget Södra som redan har en kunskap och infrastruktur på plats för att hantera växtfibrer från träd, börjat med kommersiell återvinning av textilfibrer. Massan som framställs säljs sedan till företag som bland annat gör tyg av de tidigare textilresterna. Dessutom invigdes för ett tag sedan världens första storskaliga textilsorteringsanläggning i Malmö - ett samarbete mellan det kommunala avfallsbolaget Sysav och Svenska Miljöinstitutet.

Men vi i Centerpartiet vill få fart på detta ännu mer, och här kommer några förslag på åtgärder som vi kan införa redan i dag.

Det första är att göra det lättare att välja rätt redan i butiken genom en klimatmärkning. Genom att stärka informationen om en varas klimatpåverkan på ett tydligt och begripligt sätt blir det lättare för konsumenten att göra hållbara val redan i affären eller i näthandeln. Vi har därför lagt förslag om att införa en klimatmärkning på de textilier som sätts på den svenska marknaden där det framgår direkt på prislappen vilket koldioxidutsläpp plaggets produktion gett upphov till.

Det andra är att införa ett producentansvar för textilier. Ett av de mest effektiva sätten att öka mängden textil som kan omhändertas för återbruk och återvinning är genom ett producentansvarssystem. Insamlingen kan ske hos de stora modekedjorna, i secondhandbutiker, på återvinningsstationer eller i särskilda kärl nära hemmet. Det syftar helt enkelt till att göra det lätt att göra sig av med gamla kläder och textilier utan att behöva slänga dem i de vanliga hushållssoporna.

Ett producentansvar för textilier är något som vi har drivit på för under en längre tid. Det är beklagligt att varken den tidigare eller den sittande regeringen har lyckats leverera en proposition trots att det finns en utredning som är remitterad och klar. Genom att införa ett ambitiöst system har Sverige goda möjligheter att samla in en mycket stor andel textilavfall samt förbereda det för återbruk eller materialåtervinning.

Det tredje är att Sverige behöver investeringar i sortering och fiberåtervinning av textilavfall. Genom ett producentansvar skulle mängden insamlad textil öka kraftigt, och det kan rentav leda till ett överskott av textilavfall i Sverige. I dag skickas mycket av den textil som inte går till förbränning till utlandet, vilket är en enorm resursförlust då det ofta förbränns eller hamnar på deponi där i stället. En försvinnande liten andel av det exporterade återbrukas igen eller materialåtervinns. Centerpartiet vill i stället att textiliernas livslängd förlängs på plats här i Sverige. Det kan vi göra genom att stärka möjligheterna till en storskalig infrastruktur för sortering och fiberåtervinning. Detta är något som näst intill saknas helt i dag men som skulle gynna den växande svenska textiltillverkningen genom att ge den tillgång till återvunna och giftfria insatsvaror.

Det fjärde är att ta vara på bioekonomins möjligheter. Sverige har avsevärda tillgångar på förnybara naturresurser men också den tekniska spetskunskapen och en gedigen infrastruktur som tillsammans skapar goda förutsättningar för att öka andelen biobaserade insatsvaror och produkter. På så vis kan man ersätta fossiltunga och miljöbelastande alternativ från utlandet. Biobaserade råvaror från den svenska skogen och restprodukter från skogsbruket kan användas i nästa generations textil- och klädproduktion, och vi ser hur ett flertal svenska entreprenörer inom denna sektor växer fram. Det är också positivt att en nationell bioekonomistrategi nu är under utredning, vilket kommer att ha stor betydelse för denna växande sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU:s strategi för håll-bara och cirkulära textilier

Det femte förslaget är att stimulera till mer återbruk och möjligheter till reparation. Att använda kläder och skor längre samt reparera och uppgradera dem är bland det bästa vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan från denna produktgrupp. Centerpartiet vill se en starkare delningsekonomi där tjänster för återbruk, reparation och delning eller hyrning av kläder ökar och att vi tar vara på de moderna digitala lösningarna. I sammanhanget är det också djupt beklagligt att regeringen väljer att höja momsen på reparationer av just kläder. Även om det är en av de otaliga åtgärder som behövs för den cirkulära omställningen sänder det en mycket tråkig signal från regeringen att reparationer och resurseffektivitet inte är prioriterat. Det gäller särskilt när vi går in i ekonomiska kristider där många familjer har det svårt.

Vårt sjätte och sista förslag är att tillsätta en utredning av näthandelns klimatpåverkan. Dagens möjligheter till näthandel har gjort det enkelt och bekvämt att handla kläder och hemtextilier. Det är en av digitaliseringens många fördelar. Samtidigt utgör e-handeln en stor utmaning sett till mer hållbara textilströmmar, inte minst i transportleden där fria returer leder till ökade fraktvolymer samt att många returcentraler inte är lokaliserade i Sverige. I jämförelse med klimatutsläppen som uppstår i produktionsfasen är detta ett mindre problem men likväl ett som vi ser att man måste åtgärda. Därför vill vi tillsätta en utredning som tar ett brett grepp om hela ehandeln och lämnar konkreta förslag på hur den kan bli mer klimatsmart.

Sammantaget skulle de åtgärder jag har lyft här innebära stora mervärden för den svenska textil- och modeindustrin som efter flera årtionden börjat komma tillbaka i form av unga och drivna entreprenörer. Det är osannolikt att all textil- och klädproduktion kan flyttas hem igen, men ser man till den miljömässigt negativa påverkan denna industri står för i världens utvecklingsländer är alla initiativ som bryter med denna fast fashion-trend och slit-och-släng-samhället välkomna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)