Interpellationssvar - Rätten till tolk | tolkar inom vården - 2022-11-15

Fru talman! Anders W Jonsson har frågat mig om jag kommer att ta fram förslag till lagändringar som möjliggör implementering av den överenskommelse som regeringspartierna träffat med Sverigedemokraterna. Karin Rågsjö har frågat mig om jag har för avsikt att föreslå att rätten till tolk inom hälso- och sjukvården ska tas bort. Karin Rågsjö har även frågat mig om jag har för avsikt att föreslå att det införs en skyldighet för anställda i hälso- och sjukvården att anmäla personer som man tror vistas illegalt i landet.

Fru talman! Alla som kommer till och stannar i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället. I det ingår att lära sig svenska. När integrationen fungerar skapas ett rikare, mer tolerant och framgångsrikt samhälle. Språket är en nyckel till integration, och efter en tid i Sverige är det rimligt att ställa krav på kunskaper i svenska. Med goda språkkunskaper minskar behovet av att tillhandahålla tolk i kontakter med olika samhällsfunktioner. Det är i ljuset av detta som överenskommelsen om en begränsning av tillgången till offentligt finansierad tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap samt överenskommelsen om att det i första hand är den enskilde som ska betala för tolktjänst ska läsas.

Det är på ett principiellt plan inte en rimlig utgångspunkt att skattebetalarna ska finansiera tolkning för den som varaktigt lever i Sverige. Finansieringen av tolktjänst som tillhandahålls av offentlig verksamhet måste bygga på en avvägning mellan en kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av skattebetalares medel och den enskildes verkliga och godtagbara behov i kontakt med olika samhällsfunktioner. Förslagen behöver utformas i enlighet med EU-rättsliga bestämmelser och andra internationella åtaganden. Den exakta utformningen av dessa förslag kommer vi att återkomma till när de har utretts och beretts.

Hälso- och sjukvården är en samhällstjänst med särskilda behov av en väl fungerande kommunikation mellan olika parter, till exempel mellan patient och behandlande läkare, för att kunna ge en så god vård som möjligt. Den aspekten behöver beaktas i det fortsatta arbetet.

Inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen är patientsäkerheten en grundbult. Enligt patientsäkerhetslagen har vårdgivare en skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och förebygga vårdskador. Hälso och sjukvårdens medarbetare är skyldiga att bidra till en hög patientsäkerhet och har ett personligt ansvar för hur de fullgör sina arbetsuppgifter enligt lagen. I det ingår att erbjuda sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och att vården så långt som möjligt utformas och genomförs i samråd och nära dialog med patienten. En förtroendefull kommunikation mellan patienten och hälso- och sjukvårdens medarbetare är en förutsättning för att medarbetarna ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Utebliven information eller språkliga missförstånd kan få allvarliga konsekvenser och påverka patientsäkerheten negativt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller Karin Rågsjös fråga om anmälningsskyldighet för anställda i hälso- och sjukvården vill jag framhålla följande. Enligt svensk lag har personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd rätt till vård i viss omfattning. Barn som inte har fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som erbjuds dem som är bosatta inom regionen.

I enlighet med samarbetspartiernas avtal ska förslag lämnas till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan polis och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Som framgår av avtalet kan det dock finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. En utredning med uppdrag att lämna förslag på området behöver därför närmare utreda frågan om undantag från informationsplikten. Vidare behöver en ny ordning för anmälningsplikten utformas i enlighet med EU-rättsliga och andra internationella åtaganden och bestämmelser.

Fru talman! Anders W Jonsson har frågat mig om jag kommer att ta fram förslag till lagändringar som möjliggör implementering av den överenskommelse som regeringspartierna träffat med Sverigedemokraterna. Karin Rågsjö har frågat mig om jag har för avsikt att föreslå att rätten till tolk inom hälso- och sjukvården ska tas bort. Karin Rågsjö har även frågat mig om jag har för avsikt att föreslå att det införs en skyldighet för anställda i hälso- och sjukvården att anmäla personer som man tror vistas illegalt i landet.

Fru talman! Alla som kommer till och stannar i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället. I det ingår att lära sig svenska. När integrationen fungerar skapas ett rikare, mer tolerant och framgångsrikt samhälle. Språket är en nyckel till integration, och efter en tid i Sverige är det rimligt att ställa krav på kunskaper i svenska. Med goda språkkunskaper minskar behovet av att tillhandahålla tolk i kontakter med olika samhällsfunktioner. Det är i ljuset av detta som överenskommelsen om en begränsning av tillgången till offentligt finansierad tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap samt överenskommelsen om att det i första hand är den enskilde som ska betala för tolktjänst ska läsas.

Det är på ett principiellt plan inte en rimlig utgångspunkt att skattebetalarna ska finansiera tolkning för den som varaktigt lever i Sverige. Finansieringen av tolktjänst som tillhandahålls av offentlig verksamhet måste bygga på en avvägning mellan en kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av skattebetalares medel och den enskildes verkliga och godtagbara behov i kontakt med olika samhällsfunktioner. Förslagen behöver utformas i enlighet med EU-rättsliga bestämmelser och andra internationella åtaganden. Den exakta utformningen av dessa förslag kommer vi att återkomma till när de har utretts och beretts.

Hälso- och sjukvården är en samhällstjänst med särskilda behov av en väl fungerande kommunikation mellan olika parter, till exempel mellan patient och behandlande läkare, för att kunna ge en så god vård som möjligt. Den aspekten behöver beaktas i det fortsatta arbetet.

Inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen är patientsäkerheten en grundbult. Enligt patientsäkerhetslagen har vårdgivare en skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och förebygga vårdskador. Hälso och sjukvårdens medarbetare är skyldiga att bidra till en hög patientsäkerhet och har ett personligt ansvar för hur de fullgör sina arbetsuppgifter enligt lagen. I det ingår att erbjuda sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och att vården så långt som möjligt utformas och genomförs i samråd och nära dialog med patienten. En förtroendefull kommunikation mellan patienten och hälso- och sjukvårdens medarbetare är en förutsättning för att medarbetarna ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Utebliven information eller språkliga missförstånd kan få allvarliga konsekvenser och påverka patientsäkerheten negativt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller Karin Rågsjös fråga om anmälningsskyldighet för anställda i hälso- och sjukvården vill jag framhålla följande. Enligt svensk lag har personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd rätt till vård i viss omfattning. Barn som inte har fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som erbjuds dem som är bosatta inom regionen.

I enlighet med samarbetspartiernas avtal ska förslag lämnas till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan polis och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Som framgår av avtalet kan det dock finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. En utredning med uppdrag att lämna förslag på området behöver därför närmare utreda frågan om undantag från informationsplikten. Vidare behöver en ny ordning för anmälningsplikten utformas i enlighet med EU-rättsliga och andra internationella åtaganden och bestämmelser.

Fru talman! Jag får tacka sjukvårdsministern för svaret.

Diagnostik i sjukvården bygger på två saker: anamnes, alltså sjukhistoria, och status - de objektiva fynden. Det som är helt avgörande är just sjukdomshistorien, och det bygger på att läkaren kan förstå vad patienten berättar och att patienten kan svara på de frågor som läkaren ställer. Det är grunden för en säker diagnos.

Vi har stått här i kammaren många gånger och pratat om hur viktigt det är med en mer jämlik vård. En av de största klyftorna vi har i sjukvården i Sverige är den mellan dem som är utlandsfödda och dem som är födda i Sverige. Det finns flera förklaringar till det, men en är förstås problemen med språket och att kommunicera.

Därför var det med stor förvåning som inte bara jag utan alla andra inom sjukvården läste Tidöavtalet, som ligger till grund för den här regeringen. Där blev det tydligt att rätten till offentlig tolk starkt skulle begränsas. Det fanns inte minsta skrivning eller fundering om att det inte skulle gälla i hälso- och sjukvården.

En av många röster från sjukvården var Sjukhusläkarnas andre vice ordförande, som skrev: "Att begränsa rätten till tolk är ett svek mot våra patienter - ett hinder för att de ska kunna kommunicera och göra sig förstådda. Det kan skapa en patientsäkerhetsrisk och i slutändan en ojämlik vård."

Därför var vi många i sjukvården som andades ut när sjukvårdsministern tog till orda i Svenska Dagbladet, där hon sa att det inte finns några lagliga möjligheter att ta bort rätten till tolkstöd i den svenska sjukvården, trots att frågan är en del av Tidöavtalet. Att ta bort rätten skulle strida mot flera skarpa lagar om patientsäkerhet och en jämlik vård.

Men det tog inte lång tid förrän Sverigedemokraterna skickade ut sin vice gruppledare Linda Lindberg för att slå fast vad som egentligen gällde: Hon hävdade att varken Sverigedemokraterna eller regeringspartierna anser att förslaget innebär att patientsäkerheten äventyras. Här finns en överenskommelse, och det är en gemensam hållning. Hon tycker att det är olyckligt att Acko ifrågasätter detta i sin roll som minister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det nu så viktigt att den svenska sjukvården får besked om vad som gäller. Är det vad sjukvårdsministern har sagt tidigare? Eller är det vad företrädare för det största regeringspartiet i regeringsunderlaget säger?

Det är just därför jag har bett sjukvårdsministern att komma hit till kammaren med ett samordnat svar i frågan, det vill säga undertecknat av samtliga fyra partier. Efter att nu ha hört sjukvårdsministerns svar är det uppenbart vem det är som bestämmer i regeringsunderlaget. Det märks att det är Sverigedemokraterna. Hälften av sjukvårdsministerns svar handlar om hur viktigt det är att alla ska lära sig svenska. Och det är väl ingen som tycker något annat. Men det är få som har ambitionen att rycka undan rätten till sjukvård för att pressa dem som inte har svenska som modersmål till att snabbare lära sig språket.

Sjukvårdsministern säger vidare att det är en rimlig utgångspunkt att skattebetalarna inte ska finansiera tolkning för den som lever i Sverige. Hon slutar med att det är vårdgivaren som har ansvaret för patientsäkerheten, och det är personligt.

Jag ser framför mig hur tolkarna försvinner från sjukvården och sjukvårdspersonalen står där väl medveten om att när man inte längre kan förstå patienterna kommer patienter till skada. Då är det alltså den enskilde i sjukvården som har ansvaret. Vore det inte rimligare, frågar jag sjukvårdsministern, att det är regeringen som i de lägena tar ansvar för de skador som detta med all säkerhet kommer att innebära i sjukvården?

Fru talman! Jag får tacka sjukvårdsministern för svaret.

Diagnostik i sjukvården bygger på två saker: anamnes, alltså sjukhistoria, och status - de objektiva fynden. Det som är helt avgörande är just sjukdomshistorien, och det bygger på att läkaren kan förstå vad patienten berättar och att patienten kan svara på de frågor som läkaren ställer. Det är grunden för en säker diagnos.

Vi har stått här i kammaren många gånger och pratat om hur viktigt det är med en mer jämlik vård. En av de största klyftorna vi har i sjukvården i Sverige är den mellan dem som är utlandsfödda och dem som är födda i Sverige. Det finns flera förklaringar till det, men en är förstås problemen med språket och att kommunicera.

Därför var det med stor förvåning som inte bara jag utan alla andra inom sjukvården läste Tidöavtalet, som ligger till grund för den här regeringen. Där blev det tydligt att rätten till offentlig tolk starkt skulle begränsas. Det fanns inte minsta skrivning eller fundering om att det inte skulle gälla i hälso- och sjukvården.

En av många röster från sjukvården var Sjukhusläkarnas andre vice ordförande, som skrev: "Att begränsa rätten till tolk är ett svek mot våra patienter - ett hinder för att de ska kunna kommunicera och göra sig förstådda. Det kan skapa en patientsäkerhetsrisk och i slutändan en ojämlik vård."

Därför var vi många i sjukvården som andades ut när sjukvårdsministern tog till orda i Svenska Dagbladet, där hon sa att det inte finns några lagliga möjligheter att ta bort rätten till tolkstöd i den svenska sjukvården, trots att frågan är en del av Tidöavtalet. Att ta bort rätten skulle strida mot flera skarpa lagar om patientsäkerhet och en jämlik vård.

Men det tog inte lång tid förrän Sverigedemokraterna skickade ut sin vice gruppledare Linda Lindberg för att slå fast vad som egentligen gällde: Hon hävdade att varken Sverigedemokraterna eller regeringspartierna anser att förslaget innebär att patientsäkerheten äventyras. Här finns en överenskommelse, och det är en gemensam hållning. Hon tycker att det är olyckligt att Acko ifrågasätter detta i sin roll som minister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför är det nu så viktigt att den svenska sjukvården får besked om vad som gäller. Är det vad sjukvårdsministern har sagt tidigare? Eller är det vad företrädare för det största regeringspartiet i regeringsunderlaget säger?

Det är just därför jag har bett sjukvårdsministern att komma hit till kammaren med ett samordnat svar i frågan, det vill säga undertecknat av samtliga fyra partier. Efter att nu ha hört sjukvårdsministerns svar är det uppenbart vem det är som bestämmer i regeringsunderlaget. Det märks att det är Sverigedemokraterna. Hälften av sjukvårdsministerns svar handlar om hur viktigt det är att alla ska lära sig svenska. Och det är väl ingen som tycker något annat. Men det är få som har ambitionen att rycka undan rätten till sjukvård för att pressa dem som inte har svenska som modersmål till att snabbare lära sig språket.

Sjukvårdsministern säger vidare att det är en rimlig utgångspunkt att skattebetalarna inte ska finansiera tolkning för den som lever i Sverige. Hon slutar med att det är vårdgivaren som har ansvaret för patientsäkerheten, och det är personligt.

Jag ser framför mig hur tolkarna försvinner från sjukvården och sjukvårdspersonalen står där väl medveten om att när man inte längre kan förstå patienterna kommer patienter till skada. Då är det alltså den enskilde i sjukvården som har ansvaret. Vore det inte rimligare, frågar jag sjukvårdsministern, att det är regeringen som i de lägena tar ansvar för de skador som detta med all säkerhet kommer att innebära i sjukvården?

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, och jag gratulerar till uppdraget.

Kanske påverkades skrivningarna i slottsavtalet, det så kallade Tidöavtalet, av omgivningarna i och runt slottet. Avtalet är inte direkt framåtblickande, utan det är mer bakåtsträvande.

Jag tänker också på alla svenskar med invandrarbakgrund inom vården som bär upp vården. Det är undersköterskor, läkare, sjuksköterskor och städare - alla de invandrade svenskar som bär upp hela välfärden. Men slottsavtalet ignorerar helt det perspektivet. Enligt avtalet ska invandrare uppfostras. Det är mycket tydligt att de är en belastning.

I slottsavtalet kan följande läsas under rubriken "Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap": "Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats."

Vilket fokus hade ni när ni skrev avtalet, Acko Ankarberg Johansson? Är det någon som har drivit frågan hårt, förutom Sverigedemokraterna? Blir vården bättre? Blir personalens arbetssituation bättre? I stället handlar det här om direkt folkuppfostran, riktat mot invandrare: Lär dig svenska eller betala din tolk själv.

Självklart ska de som kommer till Sverige kunna prata svenska. Det är målet, och det kan för många vara en lång resa. Redan nu finns många svensktalande som känner sig osäkra i vården. Det är en direkt klassfråga hur kommunikationen fungerar. I fråga om jämlik vård undrar jag på vilket sätt detta att ställa krav genom att ta bort tolk gynnar vården. Är det kostnadseffektivt? Jag är tveksam.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap får stora negativa konsekvenser för vården. En del kanske skulle ta med sig anhöriga som översättare. Det är väl inte riktigt okej. Den bristande tolkningen kan också påverka vårdpersonalens arbetsmiljö. Vilken läkare vill fatta beslut på ett skakigt underlag? Vad ska gälla om vårdpersonal vill använda tolk medan den som ligger på bädden inte vill det?

Vi kan också konstatera att det är svårt att få ett helhetsgrepp om detta. Ministern Acko Ankarberg Johansson sa till DN den 23 oktober att det inte finns några lagliga möjligheter att ta bort rätten till tolkstöd i den svenska sjukvården, trots att detta är en del av Tidöavtalet. Det lät lite hoppfullt. Men jag känner inte samma hopp nu när jag har hört interpellationssvaret.

Det råder en stor oro inom samtliga fackförbund som företräder vårdarbetarna - de som vet att tolk är viktigt för patientsäkerheten, de som vet att om en tolk tas bort skapas i stället stora etiska dilemman. Ska barnet tolka åt sin mamma? Ska mannen tolka åt sin fru? Förslaget att begränsa rätten till tolk vilar inte direkt på vetenskap och forskning, utan förslaget vilar i stället på Sverigedemokraternas politik, som alltid är repressiv i förhållande till svenskar med invandrarbakgrund.

De tre partier som sitter i regeringen sitter där tack vare att Sverigedemokraterna ger stödet. Jag har svårt att se under vilka premisser statsrådet kan tänka sig att föreslå att rätten till tolk inom hälso- och sjukvården ska tas bort.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, och jag gratulerar till uppdraget.

Kanske påverkades skrivningarna i slottsavtalet, det så kallade Tidöavtalet, av omgivningarna i och runt slottet. Avtalet är inte direkt framåtblickande, utan det är mer bakåtsträvande.

Jag tänker också på alla svenskar med invandrarbakgrund inom vården som bär upp vården. Det är undersköterskor, läkare, sjuksköterskor och städare - alla de invandrade svenskar som bär upp hela välfärden. Men slottsavtalet ignorerar helt det perspektivet. Enligt avtalet ska invandrare uppfostras. Det är mycket tydligt att de är en belastning.

I slottsavtalet kan följande läsas under rubriken "Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap": "Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats."

Vilket fokus hade ni när ni skrev avtalet, Acko Ankarberg Johansson? Är det någon som har drivit frågan hårt, förutom Sverigedemokraterna? Blir vården bättre? Blir personalens arbetssituation bättre? I stället handlar det här om direkt folkuppfostran, riktat mot invandrare: Lär dig svenska eller betala din tolk själv.

Självklart ska de som kommer till Sverige kunna prata svenska. Det är målet, och det kan för många vara en lång resa. Redan nu finns många svensktalande som känner sig osäkra i vården. Det är en direkt klassfråga hur kommunikationen fungerar. I fråga om jämlik vård undrar jag på vilket sätt detta att ställa krav genom att ta bort tolk gynnar vården. Är det kostnadseffektivt? Jag är tveksam.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap får stora negativa konsekvenser för vården. En del kanske skulle ta med sig anhöriga som översättare. Det är väl inte riktigt okej. Den bristande tolkningen kan också påverka vårdpersonalens arbetsmiljö. Vilken läkare vill fatta beslut på ett skakigt underlag? Vad ska gälla om vårdpersonal vill använda tolk medan den som ligger på bädden inte vill det?

Vi kan också konstatera att det är svårt att få ett helhetsgrepp om detta. Ministern Acko Ankarberg Johansson sa till DN den 23 oktober att det inte finns några lagliga möjligheter att ta bort rätten till tolkstöd i den svenska sjukvården, trots att detta är en del av Tidöavtalet. Det lät lite hoppfullt. Men jag känner inte samma hopp nu när jag har hört interpellationssvaret.

Det råder en stor oro inom samtliga fackförbund som företräder vårdarbetarna - de som vet att tolk är viktigt för patientsäkerheten, de som vet att om en tolk tas bort skapas i stället stora etiska dilemman. Ska barnet tolka åt sin mamma? Ska mannen tolka åt sin fru? Förslaget att begränsa rätten till tolk vilar inte direkt på vetenskap och forskning, utan förslaget vilar i stället på Sverigedemokraternas politik, som alltid är repressiv i förhållande till svenskar med invandrarbakgrund.

De tre partier som sitter i regeringen sitter där tack vare att Sverigedemokraterna ger stödet. Jag har svårt att se under vilka premisser statsrådet kan tänka sig att föreslå att rätten till tolk inom hälso- och sjukvården ska tas bort.

Fru talman! Jag har noterat de båda interpellationerna som gäller Tidöavtalet och vårt förslag om tolkkostnader. Jag känner mig såklart nödgad, fru talman, att lägga mig i dialogen i kammaren i dag.

Frågan om tolk har vi från Sverigedemokraterna tittat länge på, och frågan förs också fram av de båda interpellanterna. Precis som statsrådet säger är det angeläget att den som kommer till Sverige och har ett varaktigt liv här också blir en del av det svenska samhället. Vi vet alla hur viktigt språket är och att det är en avgörande nyckel.

Jag påstår att det är humant att ha förväntningar och ställa krav. Det är snarare inhumant att inte våga ställa krav eller skapa förutsättningar och incitament för var och en att bli en del av det svenska samhället. Att stärka varje individs självständighet är grundläggande, och detta krav ses som något sådant. Det är just kravlösheten som lyst starkt genom den föregående regeringens modell för att styra.

Debatten i dag föranleds av det avtal som säger att det ska övervägas en avgift för nyanlända efter det att en viss tid förflutit sedan de fick uppehållstillstånd. Vi pratar alltså, fru talman, om personer som allt som oftast har vistats i Sverige ett antal år. Det är finansieringen vi pratar om, inte rätten till tolk. Det är en väsentlig skillnad.

Är det inte rimligt, fru talman, att en person som har vistats ett antal år i Sverige får bära en del av kostnaden själv i de fall man är i behov av tolk? Är det rimligt, fru talman, att tolkkostnader ska bekostas livet ut av svenska skattemedel, det vill säga skattekollektivet, trots att det parallellt läggs fram incitament för att göra individer anställbara och det sker investeringar i att utöka språkkunskaperna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I debatten har det också framkommit att språkkrav är något som vi lyfter fram på det hälso- och sjukvårdspolitiska området. Jag vill påstå att det finns ett gediget kapitel i Tidöavtalet där det finns förslag på starka incitament och goda reformer för att stärka den svenska hälso- och sjukvården. Jag är väl medveten om att de båda interpellanterna känner till detta.

Men det finns en fråga som det vore intressant att få svar på från interpellanterna. Hur länge anser egentligen interpellanterna att skattekollektivet ska behöva betala? Tilläggas kan att man i Region Stockholm år 2017 hade en tolkkostnad på cirka 142 miljoner kronor. För landet i sin helhet är det betydligt mycket mer. Det är medel som i stället skulle kunna användas i barn- och ungdomspsykiatrin. Det är ett exempel på ett eftersatt och angeläget område.

Sverigedemokraterna och övriga samarbetspartier i regeringen är överens om att det är rimligt att utreda frågan. Det borde ligga i samtliga partiers intresse.

Förslag ska, precis som ministern säger, utformas i enlighet med EU:s rättsliga bestämmelser och andra internationella åtaganden. Det är givetvis grundläggande. Frågan om tolk rör dessutom olika samhällsfunktioner och inte bara hälso- och sjukvården.

Det är alltså viktigt att man i utredningen också tar hänsyn till just patientsäkerhetsperspektivet och det faktum att språkliga missförstånd kan få oönskade konsekvenser i framför allt hälso- och sjukvården. Som ett exempel skulle man kunna ta med sig att det kan finnas personer som på grund av ålder eller fysiskt eller psykiskt tillstånd inte kan förvärva eller använda sig av det svenska språket. Men givetvis ska inte jag här föregå utformningen, utan den ska ha sin gängse beredning och utredning så att allting landar alldeles rätt.

Återigen, fru talman: Tidöavtalet säger inte att någon ska förbjudas tolk, utan frågan landar i vem som ska betala. Hur mycket kan man förvänta sig av skattekollektivet, och vad är en rimlig kostnad för var och en att stå för?

Fru talman! Jag har noterat de båda interpellationerna som gäller Tidöavtalet och vårt förslag om tolkkostnader. Jag känner mig såklart nödgad, fru talman, att lägga mig i dialogen i kammaren i dag.

Frågan om tolk har vi från Sverigedemokraterna tittat länge på, och frågan förs också fram av de båda interpellanterna. Precis som statsrådet säger är det angeläget att den som kommer till Sverige och har ett varaktigt liv här också blir en del av det svenska samhället. Vi vet alla hur viktigt språket är och att det är en avgörande nyckel.

Jag påstår att det är humant att ha förväntningar och ställa krav. Det är snarare inhumant att inte våga ställa krav eller skapa förutsättningar och incitament för var och en att bli en del av det svenska samhället. Att stärka varje individs självständighet är grundläggande, och detta krav ses som något sådant. Det är just kravlösheten som lyst starkt genom den föregående regeringens modell för att styra.

Debatten i dag föranleds av det avtal som säger att det ska övervägas en avgift för nyanlända efter det att en viss tid förflutit sedan de fick uppehållstillstånd. Vi pratar alltså, fru talman, om personer som allt som oftast har vistats i Sverige ett antal år. Det är finansieringen vi pratar om, inte rätten till tolk. Det är en väsentlig skillnad.

Är det inte rimligt, fru talman, att en person som har vistats ett antal år i Sverige får bära en del av kostnaden själv i de fall man är i behov av tolk? Är det rimligt, fru talman, att tolkkostnader ska bekostas livet ut av svenska skattemedel, det vill säga skattekollektivet, trots att det parallellt läggs fram incitament för att göra individer anställbara och det sker investeringar i att utöka språkkunskaperna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I debatten har det också framkommit att språkkrav är något som vi lyfter fram på det hälso- och sjukvårdspolitiska området. Jag vill påstå att det finns ett gediget kapitel i Tidöavtalet där det finns förslag på starka incitament och goda reformer för att stärka den svenska hälso- och sjukvården. Jag är väl medveten om att de båda interpellanterna känner till detta.

Men det finns en fråga som det vore intressant att få svar på från interpellanterna. Hur länge anser egentligen interpellanterna att skattekollektivet ska behöva betala? Tilläggas kan att man i Region Stockholm år 2017 hade en tolkkostnad på cirka 142 miljoner kronor. För landet i sin helhet är det betydligt mycket mer. Det är medel som i stället skulle kunna användas i barn- och ungdomspsykiatrin. Det är ett exempel på ett eftersatt och angeläget område.

Sverigedemokraterna och övriga samarbetspartier i regeringen är överens om att det är rimligt att utreda frågan. Det borde ligga i samtliga partiers intresse.

Förslag ska, precis som ministern säger, utformas i enlighet med EU:s rättsliga bestämmelser och andra internationella åtaganden. Det är givetvis grundläggande. Frågan om tolk rör dessutom olika samhällsfunktioner och inte bara hälso- och sjukvården.

Det är alltså viktigt att man i utredningen också tar hänsyn till just patientsäkerhetsperspektivet och det faktum att språkliga missförstånd kan få oönskade konsekvenser i framför allt hälso- och sjukvården. Som ett exempel skulle man kunna ta med sig att det kan finnas personer som på grund av ålder eller fysiskt eller psykiskt tillstånd inte kan förvärva eller använda sig av det svenska språket. Men givetvis ska inte jag här föregå utformningen, utan den ska ha sin gängse beredning och utredning så att allting landar alldeles rätt.

Återigen, fru talman: Tidöavtalet säger inte att någon ska förbjudas tolk, utan frågan landar i vem som ska betala. Hur mycket kan man förvänta sig av skattekollektivet, och vad är en rimlig kostnad för var och en att stå för?

Fru talman! Det är oerhört angeläget att vi förbättrar sfi och samhällsorientering. Jag tycker att vi har brustit i det under ganska lång tid, inte minst när vi använt former för upphandling och tittat för lite på kvalitet och att resultatet faktiskt blir bra. Vi ger inte alltid de bästa förutsättningarna för människor som kommer hit.

I vårt avtal handlar det både om att förstärka sfi och samhällsorientering och att efter en tid ställa krav på att kunna svenska för den som har uppehållstillstånd och är svensk medborgare. Det är båda de sakerna som ska vara infriade, och det är rimligt att vi gör både och. Hade vi bara gjort det ena hade det varit svårt att se kopplingen till det andra, oavsett vilket av det vi hade gjort, så regeringens insatser är nödvändiga för att möjliggöra bättre förutsättningar för varje människa som kommer hit och vill bo och leva i Sverige att också integreras.

Utredningen handlar inte på något vis om sjukvården, utan den handlar om att se över att begränsa rätten till tolk vad gäller avgiftsfrihet inom alla samhällssektorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det då som sjukvårdsministern har sagt? Jag har inte någonstans sagt att det strider mot lag. Det är inte mina ord. Däremot har jag sagt att jag ser svårigheter utifrån att vi har en stark patientsäkerhet och att det är grunden för allt som försiggår inom hälso- och sjukvården. De svårigheterna kommer utredningen att behöva möta.

Den som vill titta på vad jag själv har sagt och skrivit får gå till det stora mediet Twitter. En torsdagskväll när flera professioner hade en debattartikel i ämnet som var väldigt intressant svarade jag dem att patientsäkerheten är en grundbult i hälso- och sjukvården, och i den utredning som kommer att genomföras kommer man att behöva pröva eventuella förslag i förhållande till det som gäller för hälso- och sjukvårdens olika styrande lagar.

En utredning ska alltså tillsättas - jag har aldrig påstått något annat - och patientsäkerheten är en grundbult i hälso- och sjukvården. Som för alla statliga utredningar gäller att man genomför den - man går igenom vad som gäller, för vi bedriver verksamheten under lagarna - och sedan lägger fram ett förslag. Jag har inte möjlighet att i förväg tala om vad en utredning ska komma fram till. Det kommer den att själv behöva presentera, och sedan kommer regeringen på sedvanligt sätt att bereda ärendet och återkomma efter att det varit ute på remiss. Men det är nödvändigt att man berättar vad man tycker och tänker och inte minst att man lyfter de farhågor man har, oavsett verksamhet. Det är ju så vi arbetar inom det offentliga. Det finns någonting vi vill göra. Vi lyfter fram möjligheter, problem och brister och väger samman dessa innan vi fattar beslut. Det kommer vi att göra också i den här frågan. Det finns en trygghet i att vi har det svenska utredningsväsendet. Vi rusar inte iväg och fattar beslut. Vi tar reda på vad som gäller, och sedan lägger vi fram ett förslag.

Regeringens hållning tycker jag framgår väl av interpellationssvaret. En utredning kommer att göras för alla samhällssektorer, och när man kommer till hälso- och sjukvården kommer man att pröva eventuella förslag utifrån de lagar som gäller för just hälso- och sjukvården.

Fru talman! Det är oerhört angeläget att vi förbättrar sfi och samhällsorientering. Jag tycker att vi har brustit i det under ganska lång tid, inte minst när vi använt former för upphandling och tittat för lite på kvalitet och att resultatet faktiskt blir bra. Vi ger inte alltid de bästa förutsättningarna för människor som kommer hit.

I vårt avtal handlar det både om att förstärka sfi och samhällsorientering och att efter en tid ställa krav på att kunna svenska för den som har uppehållstillstånd och är svensk medborgare. Det är båda de sakerna som ska vara infriade, och det är rimligt att vi gör både och. Hade vi bara gjort det ena hade det varit svårt att se kopplingen till det andra, oavsett vilket av det vi hade gjort, så regeringens insatser är nödvändiga för att möjliggöra bättre förutsättningar för varje människa som kommer hit och vill bo och leva i Sverige att också integreras.

Utredningen handlar inte på något vis om sjukvården, utan den handlar om att se över att begränsa rätten till tolk vad gäller avgiftsfrihet inom alla samhällssektorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det då som sjukvårdsministern har sagt? Jag har inte någonstans sagt att det strider mot lag. Det är inte mina ord. Däremot har jag sagt att jag ser svårigheter utifrån att vi har en stark patientsäkerhet och att det är grunden för allt som försiggår inom hälso- och sjukvården. De svårigheterna kommer utredningen att behöva möta.

Den som vill titta på vad jag själv har sagt och skrivit får gå till det stora mediet Twitter. En torsdagskväll när flera professioner hade en debattartikel i ämnet som var väldigt intressant svarade jag dem att patientsäkerheten är en grundbult i hälso- och sjukvården, och i den utredning som kommer att genomföras kommer man att behöva pröva eventuella förslag i förhållande till det som gäller för hälso- och sjukvårdens olika styrande lagar.

En utredning ska alltså tillsättas - jag har aldrig påstått något annat - och patientsäkerheten är en grundbult i hälso- och sjukvården. Som för alla statliga utredningar gäller att man genomför den - man går igenom vad som gäller, för vi bedriver verksamheten under lagarna - och sedan lägger fram ett förslag. Jag har inte möjlighet att i förväg tala om vad en utredning ska komma fram till. Det kommer den att själv behöva presentera, och sedan kommer regeringen på sedvanligt sätt att bereda ärendet och återkomma efter att det varit ute på remiss. Men det är nödvändigt att man berättar vad man tycker och tänker och inte minst att man lyfter de farhågor man har, oavsett verksamhet. Det är ju så vi arbetar inom det offentliga. Det finns någonting vi vill göra. Vi lyfter fram möjligheter, problem och brister och väger samman dessa innan vi fattar beslut. Det kommer vi att göra också i den här frågan. Det finns en trygghet i att vi har det svenska utredningsväsendet. Vi rusar inte iväg och fattar beslut. Vi tar reda på vad som gäller, och sedan lägger vi fram ett förslag.

Regeringens hållning tycker jag framgår väl av interpellationssvaret. En utredning kommer att göras för alla samhällssektorer, och när man kommer till hälso- och sjukvården kommer man att pröva eventuella förslag utifrån de lagar som gäller för just hälso- och sjukvården.

Fru talman! Det finns ingen i den här kammaren som har någon annan åsikt än att vi ska göra allt vi kan för att alla i Sverige ska lära sig det svenska språket. Här finns det väldigt många åtgärder som man kan vidta, men vi är aldrig beredda att för den skull äventyra patientsäkerheten.

Här ser jag ändå att det från regeringssidan finns två olika linjer. Sjukvårdsministern säger att patientsäkerheten inte ska äventyras, och då är det på det rakbladet som det ska avgöras om det här blir lagstiftning för hälso och sjukvården eller inte.

Jag måste bara beskriva verkligheten på en förlossningsavdelning. Mödradödlighet är tack och lov något extremt ovanligt i Sverige, men hos de kvinnor i befolkningen som inte behärskar det svenska språket är den dubbelt så hög. Det här kan man se på område efter område. Här i Stockholm är medellivslängden tio år längre om man bor utmed den röda linjens norra del än om man bor utmed den södra. Det är klart att det finns många förklaringar till det, men en av dem är problemen med språk.

Att då gå in från den här regeringens sida med det här förslaget skulle direkt försämra för den här gruppen, för det är ju det det innebär. När de som redan i dag har svårigheter att kommunicera på det svenska språket är i behov av sjukvård ska de inte få tillgång till den via tolk, utan då ska det bli upp till undersökningsfynd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det visar sig också lite grann när Sverigedemokraterna är uppe i talarstolen. Jo, jo, man ska få hur mycket tillgång som helst, säger de - men man ska betala för det. Det är ungefär samma som att säga att man ska få tillgång till en förlossning, men man får betala de 10 000 kronor som det faktiskt kostar. Man kan få tillgång till särläkemedel i Sverige, men man får betala den halva miljon som det kostar.

Sjukvården i Sverige ska finnas till för alla och fördelas efter behov, inte beroende på om man behärskar det svenska språket eller inte.

Jag ser ändå en öppning i det sjukvårdsministern nu säger - att det avgörande faktiskt är patientsäkerheten. Om konsekvenserna av lagförslaget som ska tas fram i enlighet med Tidöavtalet blir att patientsäkerheten försämras, då uppfattar jag av sjukvårdsministern att det inte kommer att gälla hälso- och sjukvården.

Jag hoppas att hälso- och sjukvårdsministern också drivs av att förbättra hälso- och sjukvården och inte, som det här förslaget skulle kunna innebära, att försämra den för en redan i dag utsatt grupp.

Min fråga till hälso- och sjukvårdsministern blir denna. Om den här utredningen skulle komma fram till att en minskad tillgång till tolk innebär att patientsäkerheten äventyras, vilket alla inom sjukvården redan inser, tolkar jag sjukvårdsministerns svar som att det här förslaget i så fall inte kommer att läggas fram vad gäller hälso- och sjukvården.

När det gäller det andra som vi debatterar i den här interpellationsdebatten, nämligen att hälso- och sjukvårdspersonal ska vara skyldig att ange dem som inte har tillstånd att vistas i landet, kan vi när vi läser Tidöavtalet se att man ändå har skrivit in ett förbehåll att man ska titta noga på om det ska gälla hälso- och sjukvården. Men det har man alltså inte gjort på tolksidan, och det är det som gör mig orolig.

Jag ser ändå en öppning i att hälso- och sjukvårdsministern här faktiskt lyfter fram att patientsäkerheten är grundläggande. Den får inte äventyras. Om att dra tillbaka tolkarna från sjukvården skulle innebära allvarliga hot mot patientsäkerheten, som alla vi inom sjukvården ser att det gör, ser jag en strimma av hopp att den här försämringen av hälso- och sjukvården inte kommer att genomföras.

Fru talman! Det finns ingen i den här kammaren som har någon annan åsikt än att vi ska göra allt vi kan för att alla i Sverige ska lära sig det svenska språket. Här finns det väldigt många åtgärder som man kan vidta, men vi är aldrig beredda att för den skull äventyra patientsäkerheten.

Här ser jag ändå att det från regeringssidan finns två olika linjer. Sjukvårdsministern säger att patientsäkerheten inte ska äventyras, och då är det på det rakbladet som det ska avgöras om det här blir lagstiftning för hälso och sjukvården eller inte.

Jag måste bara beskriva verkligheten på en förlossningsavdelning. Mödradödlighet är tack och lov något extremt ovanligt i Sverige, men hos de kvinnor i befolkningen som inte behärskar det svenska språket är den dubbelt så hög. Det här kan man se på område efter område. Här i Stockholm är medellivslängden tio år längre om man bor utmed den röda linjens norra del än om man bor utmed den södra. Det är klart att det finns många förklaringar till det, men en av dem är problemen med språk.

Att då gå in från den här regeringens sida med det här förslaget skulle direkt försämra för den här gruppen, för det är ju det det innebär. När de som redan i dag har svårigheter att kommunicera på det svenska språket är i behov av sjukvård ska de inte få tillgång till den via tolk, utan då ska det bli upp till undersökningsfynd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det visar sig också lite grann när Sverigedemokraterna är uppe i talarstolen. Jo, jo, man ska få hur mycket tillgång som helst, säger de - men man ska betala för det. Det är ungefär samma som att säga att man ska få tillgång till en förlossning, men man får betala de 10 000 kronor som det faktiskt kostar. Man kan få tillgång till särläkemedel i Sverige, men man får betala den halva miljon som det kostar.

Sjukvården i Sverige ska finnas till för alla och fördelas efter behov, inte beroende på om man behärskar det svenska språket eller inte.

Jag ser ändå en öppning i det sjukvårdsministern nu säger - att det avgörande faktiskt är patientsäkerheten. Om konsekvenserna av lagförslaget som ska tas fram i enlighet med Tidöavtalet blir att patientsäkerheten försämras, då uppfattar jag av sjukvårdsministern att det inte kommer att gälla hälso- och sjukvården.

Jag hoppas att hälso- och sjukvårdsministern också drivs av att förbättra hälso- och sjukvården och inte, som det här förslaget skulle kunna innebära, att försämra den för en redan i dag utsatt grupp.

Min fråga till hälso- och sjukvårdsministern blir denna. Om den här utredningen skulle komma fram till att en minskad tillgång till tolk innebär att patientsäkerheten äventyras, vilket alla inom sjukvården redan inser, tolkar jag sjukvårdsministerns svar som att det här förslaget i så fall inte kommer att läggas fram vad gäller hälso- och sjukvården.

När det gäller det andra som vi debatterar i den här interpellationsdebatten, nämligen att hälso- och sjukvårdspersonal ska vara skyldig att ange dem som inte har tillstånd att vistas i landet, kan vi när vi läser Tidöavtalet se att man ändå har skrivit in ett förbehåll att man ska titta noga på om det ska gälla hälso- och sjukvården. Men det har man alltså inte gjort på tolksidan, och det är det som gör mig orolig.

Jag ser ändå en öppning i att hälso- och sjukvårdsministern här faktiskt lyfter fram att patientsäkerheten är grundläggande. Den får inte äventyras. Om att dra tillbaka tolkarna från sjukvården skulle innebära allvarliga hot mot patientsäkerheten, som alla vi inom sjukvården ser att det gör, ser jag en strimma av hopp att den här försämringen av hälso- och sjukvården inte kommer att genomföras.

Fru talman! Jag gick in i den här debatten för att diskutera med sjukvårdsministern, och jag vet att sjukvårdsministern har utmärkt kompetens i de flesta av sjukvårdsfrågorna.

Det finns ett hopp i det vi hör från ministern, precis som Anders W Jonsson säger. Man ska titta på patientsäkerheten, och om den ruckas eller försvåras sätter man ned foten. Jag förväntar mig det. Det förväntar sig nog också de vårdfack som är oroliga för det här. Det här är ingen fråga som är enkel. Det här är en svår fråga, för den handlar om jämlik vård.

Fru talman! Den SD-beroende regeringens projekt att aktivt försämra tillvaron för människor med invandrarbakgrund visar på en människosyn som är ganska drabbande. Det kan man se här i dag.

För Vänsterpartiet är det självklart att vi ska gå åt andra hållet. Vi ska förbättra tillgången till bra vård och se till att alla får den vård de behöver. Det kallas för jämlik vård. Jag är som kanske många andra väldigt besviken över att Kristdemokraterna ansluter sig till kören av politiker som inte värnar allas rätt till jämlik vård. Det är trist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De partier som sitter i regeringen nu måste ju anpassa sig till Sverigedemokraterna. Ni är helt beroende av dem; utan dem finns det ingen regering längre.

En av punkterna i Tidöavtalet har redan fått namnet angiverilagen, och termen fångar precis vad punkten syftar till: informationsplikt, det vill säga att det åligger myndigheter och kommuner att rapportera ofta redan utsatta människor till polisen. Detta är inte bara etiskt tvivelaktigt - det riskerar också att skapa juridiska problem.

Det handlar om ett informationsutbyte. En läkare, exempelvis, som ser att det kommer en papperslös ska anmäla detta direkt till myndigheterna. Det här är ett dilemma som inte bara läkare utan också andra inom sjukvården ser framför sig, och man undrar vad som kommer att hända. Var går den etiska gränsen? Det får vi se, för detta ska alltså utredas.

Alla barn, inklusive de som har rätt att vistas här utan uppehållstillstånd, har rätt till sjukvård; det står också inskrivet. Inom sjukvården råder stark sekretess - det är vi väldigt medvetna om - för uppgifter om enskildas hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. EU:s dataskyddsförordning har ett ännu starkare skydd för personlig integritet. Detta är en superviktig fråga, och här kanske hoppet är större än när det gäller tolkar, måste jag säga.

Förslaget skulle i stället slå fast något slags angiverisamhälle, där självständiga professioner som lärare, socialarbetare, läkare och övrig sjukvårdspersonal får svårare att utföra sina egentliga arbetsuppgifter. Det skulle också leda till ett ökat lidande bland de papperslösa barn som kanske inte längre skulle ha trygg tillgång till grundläggande rättigheter som vård.

Jag tycker att vi har hamnat på fel spår, helt enkelt. Har statsrådet för avsikt att föreslå att det införs en skyldighet för anställda i hälso- och sjukvården? Det ska utredas, och vi kommer att följa detta väldigt noga. Det tror jag att också de som arbetar inom hälso- och sjukvården kommer att göra, för det här handlar om deras vardag.

Fru talman! Jag gick in i den här debatten för att diskutera med sjukvårdsministern, och jag vet att sjukvårdsministern har utmärkt kompetens i de flesta av sjukvårdsfrågorna.

Det finns ett hopp i det vi hör från ministern, precis som Anders W Jonsson säger. Man ska titta på patientsäkerheten, och om den ruckas eller försvåras sätter man ned foten. Jag förväntar mig det. Det förväntar sig nog också de vårdfack som är oroliga för det här. Det här är ingen fråga som är enkel. Det här är en svår fråga, för den handlar om jämlik vård.

Fru talman! Den SD-beroende regeringens projekt att aktivt försämra tillvaron för människor med invandrarbakgrund visar på en människosyn som är ganska drabbande. Det kan man se här i dag.

För Vänsterpartiet är det självklart att vi ska gå åt andra hållet. Vi ska förbättra tillgången till bra vård och se till att alla får den vård de behöver. Det kallas för jämlik vård. Jag är som kanske många andra väldigt besviken över att Kristdemokraterna ansluter sig till kören av politiker som inte värnar allas rätt till jämlik vård. Det är trist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De partier som sitter i regeringen nu måste ju anpassa sig till Sverigedemokraterna. Ni är helt beroende av dem; utan dem finns det ingen regering längre.

En av punkterna i Tidöavtalet har redan fått namnet angiverilagen, och termen fångar precis vad punkten syftar till: informationsplikt, det vill säga att det åligger myndigheter och kommuner att rapportera ofta redan utsatta människor till polisen. Detta är inte bara etiskt tvivelaktigt - det riskerar också att skapa juridiska problem.

Det handlar om ett informationsutbyte. En läkare, exempelvis, som ser att det kommer en papperslös ska anmäla detta direkt till myndigheterna. Det här är ett dilemma som inte bara läkare utan också andra inom sjukvården ser framför sig, och man undrar vad som kommer att hända. Var går den etiska gränsen? Det får vi se, för detta ska alltså utredas.

Alla barn, inklusive de som har rätt att vistas här utan uppehållstillstånd, har rätt till sjukvård; det står också inskrivet. Inom sjukvården råder stark sekretess - det är vi väldigt medvetna om - för uppgifter om enskildas hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. EU:s dataskyddsförordning har ett ännu starkare skydd för personlig integritet. Detta är en superviktig fråga, och här kanske hoppet är större än när det gäller tolkar, måste jag säga.

Förslaget skulle i stället slå fast något slags angiverisamhälle, där självständiga professioner som lärare, socialarbetare, läkare och övrig sjukvårdspersonal får svårare att utföra sina egentliga arbetsuppgifter. Det skulle också leda till ett ökat lidande bland de papperslösa barn som kanske inte längre skulle ha trygg tillgång till grundläggande rättigheter som vård.

Jag tycker att vi har hamnat på fel spår, helt enkelt. Har statsrådet för avsikt att föreslå att det införs en skyldighet för anställda i hälso- och sjukvården? Det ska utredas, och vi kommer att följa detta väldigt noga. Det tror jag att också de som arbetar inom hälso- och sjukvården kommer att göra, för det här handlar om deras vardag.

Fru talman! Jag tycker att ministern i debatten har varit väldigt tydlig med vad som avses. Jag tror att interpellanterna behöver höja blicken lite. Vi har i Tidöavtalet ett eget avsnitt som rör den svenska hälso- och sjukvården, där vi är oerhört tydliga med den statliga styrningen av den svenska hälso- och sjukvården för att öka jämlikheten. Där finns många viktiga, tunga reformer för att öka jämlikheten.

Det här, som jag i någon mening tycker att interpellanterna går i loop kring, är en övergripande önskan - att titta på när, hur och i vilket stadium man bör bekosta sin tolktjänst själv. Jag tycker inte att den är särskilt alarmerande eller beklämmande. Någonstans handlar det om den egna självständigheten.

Givetvis finns det en massa gränsdragningar, i synnerhet när det handlar om den svenska hälso- och sjukvården och patientsäkerhetsperspektivet, som vi måste ta hänsyn till. Det tycker jag också att ministern har varit väldigt tydlig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så jag tror nog att man från interpellanternas sida kan sitta lite lugnt i båten och låta bli att dra förhastade slutsatser. I Tidöavtalet finns många fantastiska reformer för att stärka den svenska hälso- och sjukvården och göra den mer jämlik, till skillnad från hur det har varit nu under flera mandatperioder. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet med att förverkliga delar av Tidöavtalet.

Fru talman! Jag tycker att ministern i debatten har varit väldigt tydlig med vad som avses. Jag tror att interpellanterna behöver höja blicken lite. Vi har i Tidöavtalet ett eget avsnitt som rör den svenska hälso- och sjukvården, där vi är oerhört tydliga med den statliga styrningen av den svenska hälso- och sjukvården för att öka jämlikheten. Där finns många viktiga, tunga reformer för att öka jämlikheten.

Det här, som jag i någon mening tycker att interpellanterna går i loop kring, är en övergripande önskan - att titta på när, hur och i vilket stadium man bör bekosta sin tolktjänst själv. Jag tycker inte att den är särskilt alarmerande eller beklämmande. Någonstans handlar det om den egna självständigheten.

Givetvis finns det en massa gränsdragningar, i synnerhet när det handlar om den svenska hälso- och sjukvården och patientsäkerhetsperspektivet, som vi måste ta hänsyn till. Det tycker jag också att ministern har varit väldigt tydlig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så jag tror nog att man från interpellanternas sida kan sitta lite lugnt i båten och låta bli att dra förhastade slutsatser. I Tidöavtalet finns många fantastiska reformer för att stärka den svenska hälso- och sjukvården och göra den mer jämlik, till skillnad från hur det har varit nu under flera mandatperioder. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet med att förverkliga delar av Tidöavtalet.

Fru talman! Precis som ledamoten Linda Lindberg ser jag fram emot att genomföra Tidöavtalet, inte minst därför att det första avsnittet handlar om hälso- och sjukvård. Det är ett av de prioriterade områdena för partierna. Tyvärr finns inte alla politikområden med i avtalet. Det hade kanske varit ett tydligare tryck om alla avsnitt hade kunnat finnas med. Men hälso och sjukvården har en tydlig plats och är det första avsnitt som finns med i avtalet.

I samband med alla statliga utredningar måste man som statsråd avhålla sig från att spekulera i vad resultatet blir. Det är jättejobbigt! Det är mycket enklare när man som ledamot och inte minst när man är i opposition, vilket jag har prövat ett tag, kan säga vad man vill och hur man tänker sig att resultatet blir. Men som statsråd måste jag överlämna det till en självständig kommitté, en utredare, som har att utifrån direktiven själv bedöma vad detta landar i.

Vi har dessutom en ordning för att skicka på remiss och bedöma. Sedan kommer man till en färdig produkt, och då ska regeringen bedömas utifrån den, när den väl kommer.

Jag är glad att ledamoten Anders W Jonsson lyfte avgifter i hälso- och sjukvården. Man är inte där utan kostnad i dag. Alla betalar en patientavgift när man är där. Alla kan inte bära den, och jag vet att det även i dag finns problem med att många avstår från att söka vård för att de inte har de ekonomiska medel de hade önskat - även om vi har ett högkostnadsskydd. Så visst har vi avgifter i hälso- och sjukvården i dag, som också ibland blir ett problem för den enskilde och avhåller människor från att söka vård. Skulle det komma ett förslag om avgifter för tolk kommer det att handla om precis samma problematik, som förstås också behöver vägas in i en utredning framöver.

Avgifter har vi alltså, även om sjukvården i sig är kostnadsfri. Men vi har patientavgifter, och jag ryggar inte för att de är betungande för en del människor och faktiskt avhåller människor från att söka vård i dag. Vi behöver se att det är så verkligheten ser ut.

När det gäller informationsplikten är det precis som ledamoten Karin Rågsjö säger: Det framgår att man kommer att utreda undantaget gällande sjukvård. Det är alltid bra när man gör en utredning att bedöma olika sektorer mot varandra för att se var det är lämpligt, var det är jättedåligt och var det möjligen är lämpligt. Det är alltså inte så dumt för utredningen att ha alla samhällssektorer med och bedöma dem utifrån befintliga lagar.

Det är en trygghet att regeringen så tydligt också skriver in att detta ska följa de EU-rättsliga och internationella åtaganden och bestämmelser som finns. Detsamma gäller för vår egen lag, som vi har stiftat. Vi bedriver svensk offentlig verksamhet under lagarna, och jag har stark tilltro till de lagar som styr hälso- och sjukvården: hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen, patientsäkerhetslagen och väldigt många fler lagar som påverkar verksamheten. De är starka, och jag hoppas att vi gemensamt kan se till att de blir ännu starkare i vissa delar. Jag tror att inte minst patienters rättigheter skulle behöva stärkas framöver på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utifrån de frågor jag har fått kan jag konstatera att en utredning kommer att göras - det har varit tydligt från start. När det gäller informationsplikten framgår det att man kommer att utreda undantag när det gäller sjukvården, därför att det är ett område som är ömmande i sig. När det gäller möjligheten att begränsa rätten till tolk och införa avgifter kommer man att göra det för alla samhällssektorer. När man kommer till sjukvården kommer frågor om patientsäkerhet att vara en av de tunga delarna, för det är grundbulten i alltihop.

Om jag är exempelvis läkare, som ledamoten Anders W Jonsson, och får min legitimation handlar det om att lindra, bota och inte skada. Det är på de premisserna jag går in. Då måste vi ha en verksamhet som fungerar i enlighet med detta, och det kommer varje utredning att behöva titta på, oavsett vilken fråga man prövar - även denna.

Fru talman! Precis som ledamoten Linda Lindberg ser jag fram emot att genomföra Tidöavtalet, inte minst därför att det första avsnittet handlar om hälso- och sjukvård. Det är ett av de prioriterade områdena för partierna. Tyvärr finns inte alla politikområden med i avtalet. Det hade kanske varit ett tydligare tryck om alla avsnitt hade kunnat finnas med. Men hälso och sjukvården har en tydlig plats och är det första avsnitt som finns med i avtalet.

I samband med alla statliga utredningar måste man som statsråd avhålla sig från att spekulera i vad resultatet blir. Det är jättejobbigt! Det är mycket enklare när man som ledamot och inte minst när man är i opposition, vilket jag har prövat ett tag, kan säga vad man vill och hur man tänker sig att resultatet blir. Men som statsråd måste jag överlämna det till en självständig kommitté, en utredare, som har att utifrån direktiven själv bedöma vad detta landar i.

Vi har dessutom en ordning för att skicka på remiss och bedöma. Sedan kommer man till en färdig produkt, och då ska regeringen bedömas utifrån den, när den väl kommer.

Jag är glad att ledamoten Anders W Jonsson lyfte avgifter i hälso- och sjukvården. Man är inte där utan kostnad i dag. Alla betalar en patientavgift när man är där. Alla kan inte bära den, och jag vet att det även i dag finns problem med att många avstår från att söka vård för att de inte har de ekonomiska medel de hade önskat - även om vi har ett högkostnadsskydd. Så visst har vi avgifter i hälso- och sjukvården i dag, som också ibland blir ett problem för den enskilde och avhåller människor från att söka vård. Skulle det komma ett förslag om avgifter för tolk kommer det att handla om precis samma problematik, som förstås också behöver vägas in i en utredning framöver.

Avgifter har vi alltså, även om sjukvården i sig är kostnadsfri. Men vi har patientavgifter, och jag ryggar inte för att de är betungande för en del människor och faktiskt avhåller människor från att söka vård i dag. Vi behöver se att det är så verkligheten ser ut.

När det gäller informationsplikten är det precis som ledamoten Karin Rågsjö säger: Det framgår att man kommer att utreda undantaget gällande sjukvård. Det är alltid bra när man gör en utredning att bedöma olika sektorer mot varandra för att se var det är lämpligt, var det är jättedåligt och var det möjligen är lämpligt. Det är alltså inte så dumt för utredningen att ha alla samhällssektorer med och bedöma dem utifrån befintliga lagar.

Det är en trygghet att regeringen så tydligt också skriver in att detta ska följa de EU-rättsliga och internationella åtaganden och bestämmelser som finns. Detsamma gäller för vår egen lag, som vi har stiftat. Vi bedriver svensk offentlig verksamhet under lagarna, och jag har stark tilltro till de lagar som styr hälso- och sjukvården: hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen, patientsäkerhetslagen och väldigt många fler lagar som påverkar verksamheten. De är starka, och jag hoppas att vi gemensamt kan se till att de blir ännu starkare i vissa delar. Jag tror att inte minst patienters rättigheter skulle behöva stärkas framöver på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utifrån de frågor jag har fått kan jag konstatera att en utredning kommer att göras - det har varit tydligt från start. När det gäller informationsplikten framgår det att man kommer att utreda undantag när det gäller sjukvården, därför att det är ett område som är ömmande i sig. När det gäller möjligheten att begränsa rätten till tolk och införa avgifter kommer man att göra det för alla samhällssektorer. När man kommer till sjukvården kommer frågor om patientsäkerhet att vara en av de tunga delarna, för det är grundbulten i alltihop.

Om jag är exempelvis läkare, som ledamoten Anders W Jonsson, och får min legitimation handlar det om att lindra, bota och inte skada. Det är på de premisserna jag går in. Då måste vi ha en verksamhet som fungerar i enlighet med detta, och det kommer varje utredning att behöva titta på, oavsett vilken fråga man prövar - även denna.

Fru talman! Jag kan förstå att en företrädare för regeringspartierna väldigt gärna pratar om allt annat inom sjukvården och inte om just de två punkter som vi har lyft i interpellationerna. Det här är nämligen grundskott mot patientsäkerheten i den svenska sjukvården. Det är förslag som kommer att innebära att ojämlikheten ökar ordentligt - definitivt inte minskar.

Men det som ger mig en liten strimma av hopp är att sjukvårdsministern ändå lyfter detta med patientsäkerhet. Alla som jobbar i sjukvården vet nämligen att förslag som innebär att man drar ned på rätten till tolk kommer att innebära att patientsäkerheten äventyras, och det kommer att leda till sjukdom, skada och kanske död. Det är ingen tvekan om det. När sjukvårdsministern nu säger att man inte är beredd att äventyra patientsäkerheten ser jag ändå en strimma av hopp om att detta inte kommer. Detta kan inte genomföras i hälso- och sjukvården, för det skulle få så svåra effekter.

Men det som å andra sidan inger oro är att det är Sverigedemokraterna som är helt och hållet avgörande för den här regeringens framtid. Det är de som har det dominerande inflytandet, och det är också de som kommer att ha tolkningsrätten. Jag känner mig ganska säker på att argumentet att detta äventyrar hälsa och liv för de människor som inte behärskar det svenska språket kommer att väga mycket lätt för Sverigedemokraterna i den förhandling som kommer att ske mellan de fyra partierna.

Jag och i stort sett alla inom sjukvården ser med stor oro på att just detta har lyfts in, och det har inte skett i syfte att förbättra den svenska sjukvården utan i syfte att göra livet ännu tuffare för dem som inte fullt ut behärskar det svenska språket.

Fru talman! Jag kan förstå att en företrädare för regeringspartierna väldigt gärna pratar om allt annat inom sjukvården och inte om just de två punkter som vi har lyft i interpellationerna. Det här är nämligen grundskott mot patientsäkerheten i den svenska sjukvården. Det är förslag som kommer att innebära att ojämlikheten ökar ordentligt - definitivt inte minskar.

Men det som ger mig en liten strimma av hopp är att sjukvårdsministern ändå lyfter detta med patientsäkerhet. Alla som jobbar i sjukvården vet nämligen att förslag som innebär att man drar ned på rätten till tolk kommer att innebära att patientsäkerheten äventyras, och det kommer att leda till sjukdom, skada och kanske död. Det är ingen tvekan om det. När sjukvårdsministern nu säger att man inte är beredd att äventyra patientsäkerheten ser jag ändå en strimma av hopp om att detta inte kommer. Detta kan inte genomföras i hälso- och sjukvården, för det skulle få så svåra effekter.

Men det som å andra sidan inger oro är att det är Sverigedemokraterna som är helt och hållet avgörande för den här regeringens framtid. Det är de som har det dominerande inflytandet, och det är också de som kommer att ha tolkningsrätten. Jag känner mig ganska säker på att argumentet att detta äventyrar hälsa och liv för de människor som inte behärskar det svenska språket kommer att väga mycket lätt för Sverigedemokraterna i den förhandling som kommer att ske mellan de fyra partierna.

Jag och i stort sett alla inom sjukvården ser med stor oro på att just detta har lyfts in, och det har inte skett i syfte att förbättra den svenska sjukvården utan i syfte att göra livet ännu tuffare för dem som inte fullt ut behärskar det svenska språket.

Fru talman! Tack, ministern, för alla svar eller kanske snarare icke-svar.

I slottsavtalet är sjukvårdsavsnittet det mest relevanta avsnittet. Det måste jag säga. Men det innebär en förskjutning i riktning mot en mer ojämlik vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det detta med patientsäkerheten. Det finns en väldigt stor oro för patientsäkerheten i de olika grupperingar som arbetar med vård. Samtliga fack är oroade, för det kan innebära disaster om man inte tar hänsyn till patientsäkerheten.

Fru talman! Det är väldigt många svenskar med invandrarbakgrund som känner sig utpekade av den nya regeringen. Slottsavtalet, Tidöavtalet, är ett statement där väldigt mycket är invandrarnas fel. Ren rasism legitimeras när partier eldar på.

Den svenska vården skulle absolut inte klara sig utan dem som är födda utomlands. Detta lyfts väldigt sällan fram, och det görs absolut inte i Tidöavtalet. Det är 26 procent av de anställda - var fjärde anställd - inom vård och omsorg som är födda utomlands. Bland läkarna är andelen 34 procent. Bland vårdbiträdena är den 40 procent. Bland sjuksköterskorna är andelen 12 procent och bland undersköterskorna 26 procent. Om de skulle resa sig upp och gå skulle vi få enorma problem. Detta måste man också lyfta fram. Invandrare är inte ett problem. De är en tillgång. Som alla svenskar kan de bli problem, och det handlar oftast om klass på olika sätt.

Nu ska invandrarna uppfostras. Det är liksom ett statement i avtalet. De ska inte få någon tolk, vilket går tvärt emot lagstiftningen. Men jag ser ändå visst hopp. Ni i KD är avsändare till slottsavtalet, men precis som de övriga partierna är ni helt beroende av Sverigedemokraterna. Utan Sverigedemokraterna ingen regering. Så är det.

Det blir intressant att följa den här resan. Kommer Kristdemokraterna att kämpa emot sådant som tolkförslaget och angiverilagen? Jag tror tyvärr inte det, för det är Sverigedemokraterna som bestämmer.

Fru talman! Tack, ministern, för alla svar eller kanske snarare icke-svar.

I slottsavtalet är sjukvårdsavsnittet det mest relevanta avsnittet. Det måste jag säga. Men det innebär en förskjutning i riktning mot en mer ojämlik vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det detta med patientsäkerheten. Det finns en väldigt stor oro för patientsäkerheten i de olika grupperingar som arbetar med vård. Samtliga fack är oroade, för det kan innebära disaster om man inte tar hänsyn till patientsäkerheten.

Fru talman! Det är väldigt många svenskar med invandrarbakgrund som känner sig utpekade av den nya regeringen. Slottsavtalet, Tidöavtalet, är ett statement där väldigt mycket är invandrarnas fel. Ren rasism legitimeras när partier eldar på.

Den svenska vården skulle absolut inte klara sig utan dem som är födda utomlands. Detta lyfts väldigt sällan fram, och det görs absolut inte i Tidöavtalet. Det är 26 procent av de anställda - var fjärde anställd - inom vård och omsorg som är födda utomlands. Bland läkarna är andelen 34 procent. Bland vårdbiträdena är den 40 procent. Bland sjuksköterskorna är andelen 12 procent och bland undersköterskorna 26 procent. Om de skulle resa sig upp och gå skulle vi få enorma problem. Detta måste man också lyfta fram. Invandrare är inte ett problem. De är en tillgång. Som alla svenskar kan de bli problem, och det handlar oftast om klass på olika sätt.

Nu ska invandrarna uppfostras. Det är liksom ett statement i avtalet. De ska inte få någon tolk, vilket går tvärt emot lagstiftningen. Men jag ser ändå visst hopp. Ni i KD är avsändare till slottsavtalet, men precis som de övriga partierna är ni helt beroende av Sverigedemokraterna. Utan Sverigedemokraterna ingen regering. Så är det.

Det blir intressant att följa den här resan. Kommer Kristdemokraterna att kämpa emot sådant som tolkförslaget och angiverilagen? Jag tror tyvärr inte det, för det är Sverigedemokraterna som bestämmer.

Fru talman! En och annan av interpellanterna har ju varit med i regeringsställning under alliansåren och vet att det inte var den starkes rätt som gällde. Det var fyra partier som kom överens i varje fråga. Åtminstone var detta den berättelse jag ständigt fick ta del av under åtta år: Det var fyra partier som varje dag möttes i frågor, och det handlade inte om att det ena partiet skulle få igenom två av sina förslag bara för att något annat parti fått igenom två av sina.

På samma sätt arbetar den här regeringen. Vi är fyra partier som står bakom Tidöavtalet och tittar på frågor, kommer överens, diskuterar och förhandlar. I alla övriga frågor är vi tre partier i regeringen som gör det. Det vill säga att det är ett likvärdigt förhållande, för det är bara så man kan få det hela att fungera. Man lyssnar in varandras argument och hittar en gemensam lösning.

Jag är säker på att hälso- och sjukvården kommer att behöva stora reformer framöver. Inte minst pekar vi i Tidöavtalet på att detta är ett område där vi vill påverka och förändra. Men integrationen är lika viktig, precis av de skäl som ledamoten Karin Rågsjö lyfter. En stor andel av dem som i dag är medarbetare i vården kommer från andra länder. Tänk vad fantastiskt att de kommer hit och vill arbeta i den svenska hälso- och sjukvården! Vi har allt att vinna på att den som kommer hit, får uppehållstillstånd, blir medborgare och vill ha sitt liv här också arbetar i sjukvården, för vi behöver många medarbetare där. Detsamma gäller äldreomsorgen. Men ingen av oss har tänkt att vi skulle sänka kraven av det skälet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varje person är viktig. Varje människa är en investering, oavsett vem man är och var man kommer ifrån. Men när man arbetar i vården ska man ha den kompetens som krävs. Vi har tacksamt nog många med utländsk bakgrund som arbetar i sjukvården. De är viktiga medarbetare i dag.

Se varje person som arbetar i sjukvården som en investering! Vårt stora problem i dag är brister i arbetsmiljö. Vi behöver göra betydande förändringar, vilket också återspeglas i regeringens budget, som lämnades häromveckan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! En och annan av interpellanterna har ju varit med i regeringsställning under alliansåren och vet att det inte var den starkes rätt som gällde. Det var fyra partier som kom överens i varje fråga. Åtminstone var detta den berättelse jag ständigt fick ta del av under åtta år: Det var fyra partier som varje dag möttes i frågor, och det handlade inte om att det ena partiet skulle få igenom två av sina förslag bara för att något annat parti fått igenom två av sina.

På samma sätt arbetar den här regeringen. Vi är fyra partier som står bakom Tidöavtalet och tittar på frågor, kommer överens, diskuterar och förhandlar. I alla övriga frågor är vi tre partier i regeringen som gör det. Det vill säga att det är ett likvärdigt förhållande, för det är bara så man kan få det hela att fungera. Man lyssnar in varandras argument och hittar en gemensam lösning.

Jag är säker på att hälso- och sjukvården kommer att behöva stora reformer framöver. Inte minst pekar vi i Tidöavtalet på att detta är ett område där vi vill påverka och förändra. Men integrationen är lika viktig, precis av de skäl som ledamoten Karin Rågsjö lyfter. En stor andel av dem som i dag är medarbetare i vården kommer från andra länder. Tänk vad fantastiskt att de kommer hit och vill arbeta i den svenska hälso- och sjukvården! Vi har allt att vinna på att den som kommer hit, får uppehållstillstånd, blir medborgare och vill ha sitt liv här också arbetar i sjukvården, för vi behöver många medarbetare där. Detsamma gäller äldreomsorgen. Men ingen av oss har tänkt att vi skulle sänka kraven av det skälet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varje person är viktig. Varje människa är en investering, oavsett vem man är och var man kommer ifrån. Men när man arbetar i vården ska man ha den kompetens som krävs. Vi har tacksamt nog många med utländsk bakgrund som arbetar i sjukvården. De är viktiga medarbetare i dag.

Se varje person som arbetar i sjukvården som en investering! Vårt stora problem i dag är brister i arbetsmiljö. Vi behöver göra betydande förändringar, vilket också återspeglas i regeringens budget, som lämnades häromveckan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.