Interpellationssvar - En nationell hälsofrämjande strategi - 2022-03-04

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ulrika Jörgensen har frågat mig om jag och regeringen är beredda att ta ett helhetsgrepp och prioritera det förebyggande arbetet och arbeta för en nationell hälsofrämjande strategi. Vidare har Ulrika Jörgensen frågat om jag och regeringen är beredda att aktivt hitta breda lösningar över flera departement för att få en långsiktig samverkan för ett hälsosammare Sverige. Interpellanten har slutligen frågat om jag är beredd att sätta det preventiva och hälsofrämjande arbetet högt på den politiska agendan.

I ett internationellt perspektiv har Sveriges befolkning en god hälsa. Samtidigt finns det avsevärda skillnader i hälsa mellan olika grupper. Målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Målet tydliggör samhällets ansvar och förutsätter ett gemensamt och tvärsektoriellt arbete. Vägledande för arbetet är de åtta målområden som utgår ifrån ett livscykelperspektiv med start i det tidiga livets villkor och omfattar utbildning, arbetslivet, vår livsmiljö och en hälsofrämjande sjukvård.

Det är nödvändigt att hälsoskillnader uppmärksammas som en angelägenhet för samhället som helhet, dels för att uppnå en hållbar utveckling, dels för ett effektivt utnyttjande av allmänna resurser.

Som ett led i arbetet mot det folkhälsopolitiska målet, fick Folkhälsomyndigheten 2019 i uppdrag av regeringen att utveckla en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet. Stödstrukturen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande målet och de åtta målområdena. För varje målområde har nationella mål och ansvariga myndigheter identifierats. Det är genom insatser inom alla delar av samhället som en jämlik hälsa kan uppnås. Ett antal indikatorer knyts till varje målområde, vilka ska visa riktning och användas för att följa upp den övergripande folkhälsopolitiken. Uppföljning av folkhälsopolitiken är motorn i stödstrukturen genom att tydligt visa utvecklingen i förhållande till det övergripande folkhälsopolitiska målet. Med hjälp av uppföljningen kan vi även identifiera var det finns behov av ytterligare kunskap eller insatser.

Ramverket synliggör att folkhälsopolitiken är tvärsektoriell och att arbete för en god och jämlik hälsa behöver riktas mot de förhållanden i människors vardag som har betydelse för folkhälsans utveckling. Stödstrukturen bidrar till och möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter.

Övervikt och fetma är en av våra stora folkhälsoutmaningar. För att bromsa utvecklingen krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet behöver bedrivas av ett flertal aktörer och sektorer i samhället, allt från förskola, skola och arbetsliv till hälso och sjukvården, transportsektorn, livsmedelsindustrin och det civila samhället. Även ett aktivt friluftsliv är betydelsefullt för fysisk aktivitet, hälsa och välmående. Regeringen har beslutat att tillsätta en kommitté som ska lämna förslag på åtgärder som främjar fysisk aktivitet. Jag och regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige.

Regeringen fortsätter att stärka det nationella arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Särskilt fokus ska ligga på att genomföra den nationella SRHR-strategin och att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och samordnat arbete på både nationell, regional och lokal nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill avslutningsvis säga att det nu finns en öppning för att förstärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Regeringen har beslutat att under 2022 betala ut 4 ½ miljon kronor till professionsorganisationer inom vården som arbetar för att förebygga och behandla ohälsosamma levnadsvillkor. Medlen fördelas av Socialstyrelsen, och fokus ska ligga på patienter som har störst behov, både medicinskt och socioekonomiskt, av insatser.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Aldrig förr har det varit mer aktuellt att aktivt arbeta för ett mer hälsosamt Sverige. I dag läggs en fjärdedel av Sveriges hälsoinvesteringar på klinisk vård samtidigt som bara en hundradel läggs på förebyggande satsningar på befolkningens hälsobeteende. Sunda levnadsvanor i befolkningen som helhet skulle kunna förebygga upp till 90 procent av hjärt-kärlsjukligheten och 30 procent av cancersjukligheten.

Forskningen visar att barn och unga blir mer och mer stillasittande. Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige. Att barn och unga är fysiskt aktiva är en avgörande del för att hälsan i Sverige individuellt och generellt skulle kunna förbättras. Aktiva barn och unga blir aktiva vuxna. Så många som en av tio fyraåringar i Sverige har i dag övervikt och fetma. Siffran ökar med stigande ålder och bidrar till både fysisk och psykisk ohälsa. Det finns få områden som är så breda och i behov av fler samarbeten mellan olika organisatoriska stuprör och sakfrågor som hälsofrämjande insatser och som därmed lämpar sig bättre för ett långsiktigt strategiarbete.

Fru talman! Moderaterna var det första partiet som väckte en motion i Sveriges riksdag om hälsofrämjande strategier. Vi tog upp bland annat tidiga insatser och även individens ansvar för sin hälsa.

Vi moderater anser att Sverige måste börja arbeta mer sammanhållet, samordnat och systematiskt med åtgärder som är hälsofrämjande, preventiva och långsiktiga. En uttalad målsättning ska vara att bygga ett aktivt, hälsosammare Sverige, som är långsiktigt hållbart för alla invånare.

Pekpinnar, tvång och förbud kommer inte att leda till att människor börjar leva mer konsekvent och långsiktigt hälsosamt, utan det är tillgång till stöd, hjälpmedel, kunskaper, rådgivning, samarbete och inspiration att leva mer hälsosamt som kan bidra till att människor skaffar sig hälsofrämjande levnadsvanor.

Ett aktivt hälsofrämjande, preventivt arbete borde få mer plats på den politiska agendan, tycker jag, då det borde ses som en investering med god avkastning. Varje investerad krona ger 6 kronor tillbaka.

Ministern tar i sitt inledande svar upp att övervikt och fetma är en av de stora folkhälsoutmaningarna. Här tycker vi lika; vi har vi diskuterat detta förut. Det finns goda exempel runt om i landet. I mitt hemlän Halland och min hemkommun Kungsbacka var vi tidigt ute och implementerade redan för tio år sedan en samverkansmodell, där region, kommun, föreningsliv, näringsliv, skola och fritid arbetar tillsammans. Nu kommer vi även att starta en grupp för småbarn på 3 till 5 år, med tidiga insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samverkansmodellen är till för att skapa en helhetssyn kring barnets eller ungdomens hela livssituation. Modellen bygger på ett långsiktigt arbete för att förebygga obesitas - övervikt - och fysisk och psykisk ohälsa. Utgångspunkten är alltid att stärka deltagarnas motivation och självkänsla.

Tyvärr ser vi att det på många ställen finns stuprörsproblematik - svårigheter att samordna och samverka mellan stat, region och kommun, även inom dessa områden. Det finns även fler hinder på vägen, exempelvis när det gäller användning av ny teknik och digitalisering för att kunna dela sina hälsodata med vården. Det bekymrar mig mycket att det är så stora skillnader i landet när det gäller hur stödet ser ut. Därför tycker jag att det behövs mer förebyggande arbete och att detta ska prioriteras och sättas högst på den politiska agendan.

Fru talman! Det kommer inte att bli mycket debatt av detta! Men om jag ändå ska be Ulrika Jörgensen om något specifikt i nästa inlägg är det att reflektera lite grann kring det arbete som faktiskt pågår. Det handlar inte om en strategi utan i stället om en hel proposition som har renderat ett huvuduppdrag till Folkhälsomyndigheten, nämligen att ha denna stödstruktur. Det finns en massa fina ord för det som vi arbetar med i Sverige och bland myndigheter, men syftet är just att se till att det blir tydligt både lokalt, regionalt och mellan myndigheter vem som gör vad samt att ett övergripande mål är att vi ska sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Det var ett mycket ambitiöst arbete som min företrädare Gabriel Wikström satte igång, med en kommission. Där tog vi också intryck från Marmotkommissionen, till exempel, som ju har betydligt fler år på nacken. Detta efterföljdes av en särskild kommission i Malmö, en kommission i Östergötland och säkert även på andra håll.

Jag hoppas att man tar detta vidare och att man förstår att det inte bara handlar om information. Det handlar i grund och botten om att socioekonomi spelar roll. Pandemin har möjligen gjort att några fler än Ulrika Jörgensen och jag har tagit på oss dessa glasögon. Det spelar roll var man växer upp, vilken utbildningsbakgrund ens föräldrar har, vilka de ekonomiska förutsättningarna är och om föräldrarna har ett arbete att gå till. Allt detta påverkar också hälsan i slutänden. Vi vet hur det kan skilja i livslängd mellan olika delar av samma kommun. Det är alltså inte bara fråga om vilken politik som finns och huruvida det är avgiftsfritt eller kostar att besöka olika hälsoinstanser och söka vård.

Att ta tag i socioekonomiska skillnader i samhället är fundamentalt om vi ska få fatt i den ojämlika hälsan. Det handlar om förutsättningar för att alla elever ska fixa skolan. Det handlar om att fördela resurser efter behov i sjukvården. Det är inte alltid så att mest resurser riktas till dem som har de tuffaste utmaningarna. Jag vill gärna bidra till detta på alla sätt jag kan i min roll, men det är också viktigt att man i kommuner och regioner ser på hur man fördelar resurser och utjämnar ojämlika förutsättningar.

Ulrika Jörgensen nämner specifikt övervikt och fetma, obesitas. Jag vill gärna göra en liten reflektion även när det gäller rökning och alkohol, där jag tycker mig se en glidning i den här kammaren. Det gäller inte minst partierna på högerkanten, som inte längre verkar vara så bekymrade över att ungdomar börjar snusa och inte verkar tycka att det gör så himla mycket att vi kanske ökar tillgången på alkohol och så vidare. Det finns ett väldigt stort engagemang för alltifrån gårdsförsäljning till öppettider och att vi ska uttala att snus inte är så farligt. Man är upprörd varje gång vi ska begränsa rökning i offentliga lokaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna strömning gör mig lite bekymrad. Denna fråga äger vi ändå i denna kammare, och här hoppas jag förstås på Ulrika Jörgensens stöd för en fortsatt restriktiv politik när det gäller ANDTS.

Fru talman! Ministern nämner i sitt inledande anförande den kommitté som ska lämna förslag till åtgärder för att främja fysisk aktivitet. Kommitténs delrapport kom i förra veckan; ministern har säkert läst den. Den var väldigt intressant och innehöll många kloka saker som vi absolut kan ta till oss. Mycket av detta knyter an till Moderaternas politik, så där finns väldigt mycket att samsas kring. Det är som sagt en delrapport, och jag tänkte prata lite om den.

Ingen aktör kan ensam åstadkomma ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittandet. Det behövs ett strategiskt och aktivt arbete inom flera sektorer och verksamheter, både offentliga och privata, samt inom civilsamhället, givetvis.

En hälsofrämjande hälso- och sjukvård fokuserar på att vårdens samlade insatser ska bidra till bättre hälsa för den enskilde och för befolkningen och inte enbart på sjukdomsbehandlande åtgärder. Socialstyrelsens uppföljning av hur de nationella riktlinjerna för hälsosamma levnadsvanor följs visar att många fler skulle behöva få stöd i att ändra sina levnadsvanor. Det är positivt att regeringen går in med extra stöd.

Det handlar bland annat om att sprida kunskap och att skapa lärandemiljöer och en grundläggande förståelse för enskilda verksamheters inverkan, samt om en vilja och möjlighet att prioritera sin hälsa och se det som en investering på sikt. Detta är ett enormt område.

Det handlar om det tvärsektoriella, och jag menar att det är viktigt att man samarbetar på alla nivåer och givetvis mellan departementen i Regeringskansliet. Det var därför jag lyfte upp dessa frågor, för jag tror att man måste prata även med de andra. Detta är inte en fråga bara för Socialdepartementet, utan det är tvärsektoriellt. Man måste ta tag i det på olika nivåer och mellan olika myndigheter och övriga verksamheter.

Kommittén har sett att styrdokument och riktlinjer är nödvändiga för att främja fysisk aktivitet. Det är oerhört viktigt att det är evidensbaserat. Men även implementeringen behöver understrykas ytterligare. Det är otroligt viktigt att detta, precis som ministern sa, kommer ut till kommun- och regionnivå.

Efterfrågan på utbildning om hälsoeffekter av fysisk aktivitet liksom på olika implementeringsmodeller är mycket stor. Vi moderater har lagt fram förslag om att detta ska ingå i utbildningen till vårdyrkena.

Kommitténs förslag innehåller, tycker jag, många kloka saker. Detta får vi titta vidare på, givetvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern ville att jag skulle reflektera lite. Rökning är absolut en av de största hälsoriskerna som finns, och där har vi kommit ganska långt med Non Smoking med mera.

Det senaste som har kommit upp är dock stillasittande, fetma och övervikt, liksom kost och levnadsvanor. Kosten har ju stor betydelse. Där tycker jag att man borde komma in lite mer med det förebyggande arbetet i skolan och se över måltiderna. Ministern var inne på det socioekonomiska. En del barn kanske äter sin enda måltid i skolan - det kanske är det enda de har råd med. Då måste den givetvis vara näringsrik och uppfylla kraven så att man tillgodogör sig det som behövs.

Man måste även se över skolans miljö; den är jätteviktig. Hur ser byggnaden ut? Hur bygger vi våra skolor? Hur kan vi bidra till aktivitet utan att använda pekpinnar och utan att det behövs gymnastikkläder och så vidare? Man ska kunna röra på sig på sin fritid - det är oerhört väsentligt.

Det kanske inte blir så mycket debatt, som ministern säger, utan vi kanske är överens. Men jag tror ändå att man måste ta itu med detta mer på nationell nivå. Stärker vi den politiska viljan hos oss på denna nivå tror jag att det avspeglar sig och ger ringar på vattnet. Jag tror att vi måste vara bärande där.

Fru talman! Redan 2015 tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en kommission för jämlik hälsa. Uppgiften var att man skulle lämna förslag till hur hälsoklyftorna i samhället kan minskas. Kommissionen redovisade sitt betänkande 2017. Det gick självklart på remiss, och vi hanterade det i utredningar. Sedan skedde ett intensivt och väldigt viktigt arbete med att ta fram folkhälsopropositionen God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik.

När Ulrika Jörgensen efterfrågar att frågan ska lyftas till en högre nivå och att vi ska ha ett nationellt perspektiv vill jag påstå att vi har det. Men detta beslutades 2018, och det är nu 2022. Vi åstadkommer inte jämlik hälsa och hanterar detta på ett år eller två. Vi hoppas förstås att vi ska se framsteg kontinuerligt, men det finns ett skäl till att vi har målsättningen att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Vi måste vara långsiktiga och uthålliga.

Vi får inte heller tro att vi ska byta arbetssätt om ett arbetssätt inte fungerar på ett år eller två. Här krävs långsiktighet. Man måste sätta nya strukturer och nya förhållningssätt. Jag skulle säga att den här stödstrukturen ändå är någon form av paradigmskifte när det handlar om att förbättra folkhälsan. Nu tydliggör man ju olika myndigheters ansvar, liksom Folkhälsomyndighetens roll att vara både pådrivande och samordnande.

Det handlar om systematik och om att kunna göra uppföljningar för att se till att vi skaffar oss mer kunskap och att vi alltmer leds av kunskap i arbetet med att förbättra och stärka folkhälsan. Att vara systematisk och långsiktig tror jag är A och O. Det är det som leder framåt.

Kommittén lämnade nyligen sitt delbetänkande. Nu får det gå ut på remiss, och sedan återkommer vi. Men jag är i grunden väldigt positiv till kommitténs arbete. Jag tycker att det är en bra kommitté, som har rätt fria händer och som arbetar med att också samordna och knyta till sig referensgrupper. Den har inte fokus på de traditionella grupper som ändå rör på sig och idrottar. Det är inte där som kommittén ska ha sitt huvudfokus och sina huvudförslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att jag har Ulrika Jörgensens och Moderaternas fortsatta stöd när det handlar om att vara restriktiv också när det gäller rökning, alkohol och snus. Om vi inte förstår att det påverkar folkhälsan utan i stället börjar fokusera på fysisk aktivitet kommer vi att tappa i andra änden. Jag vill verkligen understryka att det är en kombination.

Jag vill inte säga vilket som är det mest viktiga - jag tror att det är svårt att säga. Men allt detta spelar en väldigt stor roll. Det handlar om att vidta åtgärder inom ANDTS-området och att fortsätta göra satsningar när det gäller fysisk hälsa. Men det handlar också om att se till att man har ett jobb att gå till och om att ungarna fixar en gymnasieutbildning så att de har möjlighet att få ett arbete. Man kan verkligen säga att det är skrämmande att titta på statistik över hur arbetslösheten ser ut beroende på om människor har slutat nian, har slutat gymnasiet eller har en eftergymnasial utbildning.

Man kan också se att med bättre utbildning och med bättre förutsättningar, där människor får resurser efter behov, finns det alla möjligheter att fortsätta att förändra och utjämna de socioekonomiska skillnader som fortfarande finns.

Fru talman! Visst är det som ministern säger. Det är precis det jag tycker att jag framför. Det är ett brett område, och detta hör inte bara till socialutskottets område. Jag hoppas och förväntar mig kanske lite grann att ministern tar kontakt med andra departement så att man driver det vidare på ett annat sätt. Jag tror nämligen att det är lite grann som kommissionen också var inne på: det krävs tag på många områden för att få bukt med det.

Jag håller med dig helt och hållet om att det ska vara långsiktigt och hållbart. Det är givetvis det viktigaste av allting - och att man tar upp det här med skolan, friluftslivet och samhällsbyggnaden, som jag nämnde innan. Men med tanke på delrapporten och det som vi har diskuterat här tycker jag ändå att man kanske måste arbeta på ett lite annorlunda sätt än vad vi gör nu. Vi ska samla in rapporten och allting. Men vi måste börja mycket tidigare. Vi måste se en helhet i detta. Man kan inte jobba i stuprör. Om man jobbar i stuprör på vår nivå kanske det blir stuprör även när man kommer ned på region- och kommunnivå. Det handlar just om samverkan, som vi har pratat om när det gäller min hemkommun, Kungsbacka i Halland. Där arbetar vi på ett helt annat sätt med samverkansmodeller.

Jag tycker att det är olyckligt att det ser så olika ut. Ministern vet också att vården ser olika ut på olika ställen i landet. Men även hälsan ser väldigt olika ut. Kan vi hitta något styrande på nationell nivå underlättar det också på den här nivån.

Jag hör att ministern tycker att det är angeläget med det hälsofrämjande arbetet. Det är väl så gott, men jag tycker mig inte riktigt ha fått svar från ministern: Är man beredd att ta mer av ett helhetsgrepp och att prioritera och arbeta för en mer nationell samlad hälsofrämjande strategi? Jag tror att det är det som behövs. Nu är det många myndigheter som har olika uppdrag. Samla det hela! Folkhälsomyndigheten har det största uppdraget - absolut. Men vi har Livsmedelsverket. Vi har andra departement som också har uppdrag när det gäller detta. Hur ska vi samla det så att det blir en nationell samlad hälsofrämjande strategi framöver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan inte säga det tydligare än att man i denna kammare har fattat beslut om en folkhälsopolitisk proposition som verkligen sätter ljuset på hur viktigt det är att vi samordnar, utvärderar, lär oss ännu mer och leds av kunskap.

Det är ett genomgripande arbete som pågår. Och, som sagt, en proposition till tror jag inte kommer att göra saken bättre. Denna är styrande. Det är därför Folkhälsomyndigheten har ett ansvar att vara både samordnande och pådrivande. Det är ett arbete som bedrivs på många myndigheter men självklart också i kommuner och regioner.

Länsstyrelserna i Stockholm och Västerbotten, tror jag att det var, fick regeringens uppdrag att genomföra var sitt pilotprojekt 2019-2021 - de har alltså ganska nyligen avslutats. Det handlade om att utveckla metoder och arbetssätt. Hur ska man kunna bedriva ett regionalt arbete för god och jämlik folkhälsa? Syftet är att den kunskap som nu har tagits fram ska tas till vara och spridas till samtliga länsstyrelser. Det är bara ett exempel på det arbete som pågår.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.