Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning
Fru talman! Vårt valsystem är en av grundbultarna i vår demokrati. Det är det som gör att vi alla sitter här med en legitimitet som gör att vi på ett demokratiskt vis kan fatta beslut om rikets alla angelägenheter, och det är föremålet för dagens debatt.
Några förändringar görs i och med detta. Det handlar om att våra valnämnder och utlandsmyndigheter vid utlandsröstning får ansvar för att lägga ut valsedlar i val- och röstningslokalerna.
Det handlar om att Valmyndigheten ska ges ett uttryckligt ansvar för att skapa och distribuera ett utbildningsmaterial inför att våra röstmottagare ska utbildas så att de klarar sin uppgift lika galant som tidigare år.
Det innebär ett klargörande att man som röstmottagare i en vallokal har möjlighet att avvisa personer som stör ordningen på ett sätt som skapar problem för röstmottagningen.
Det innebär förtydliganden om att varje röst ska göras i ordning i enskildhet så att det inte råder några tvivel om var gränsen går för den egna valhemligheten.
Det innebär möjligheter för funktionsnedsatta att få hjälp att göra i ordning sin röst om den möjligheten behövs. Man kan begära att få hjälp av en av röstmottagarna. Men man kan också begära att få hjälp av ett eget biträde där man tar med sig en person som man har förtroende för.
Fru talman! Jag skulle dock vilja problematisera lite grann kring denna sista punkt. En viktig del i betänkandet, i propositionen som ligger till grund för betänkandet och i utredningen som låg till grund för propositionen - en utredning som flera av konstitutionsutskottets ledamöter var en del av - handlade om att motverka så kallad grupp- och familjeröstning.
Ett tyvärr alltmer tydligt inslag i den svenska valproceduren är att vi får situationer där det är fler än en person bakom avskärmningarna. En upplevelse kan uppstå där man inte känner sig helt fri att välja exakt vad man ska rösta på. Därför var just punkten om att en röst ska göras i ordning i avskildhet väldigt viktig. När vi öppnar upp för funktionsnedsatta att få hjälp att göra detta trots behovet av enskildhet måste det göras varsamt.
En omständighet i detta är att vi inte vill hamna i en situation där en funktionsnedsatt person på något sätt måste bevisa sin funktionsnedsättning eller funktionsvariation. Om vi skulle hamna där skulle vi hamna i ett mycket osmakligt läge där man potentiellt skulle kunna ha en funktionsnedsättning eller en funktionsvariation men ändå bli nekad hjälpen, eftersom man inte kan leda i bevis att man har just den variationen eller den nedsättningen.
I stället är det upp till varje enskild väljare att avgöra om man behöver den här hjälpen. Det är, fru talman, enligt mitt förmenande också någonting som innebär att man kan utsättas för påtryckningar att uppge att man har en funktionsnedsättning eller en funktionsvariation som man faktiskt inte har, i syfte att en person som vill påtrycka en att rösta på någonting man annars inte hade röstat på då ska få följa med en bakom avskärmningarna. Annars hotar någon form av konsekvenser, sociala repressalier, besvikelser eller andra bekymmer för den enskilde.
Därför var det utredningens förslag att om ett eget biträde som man tar med sig själv ska följa med bakom avskärmningarna och göra i ordning rösten ska detta också vara under överinseende av en röstmottagare för att se till att det inte sker några oegentligheter bakom avskärmningarna.
Regeringen valde unilateralt, efter att utredningen hade lämnat sitt betänkande, att göra ett avsteg från den överenskommelse som fanns inom ramen för utredningen som låg till grund för propositionen och ta bort detta obligatorium att det ska finnas någon sådan form av överinseende från en röstmottagare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning
Det gjorde att när regeringen lade fram sin proposition till riksdagen inför behandlingen här i dag fanns inte det med. Konstitutionsutskottet tillkännager med en bred majoritet för regeringen att det behöver ses över och att vi behöver komma till rätta med det.
Utöver det, fru talman, lämnade utredningen ett förslag om att ett enskilt biträde som följer med bakom avskärmningarna ska beläggas med en tystnadsplikt. Det är en tystnadsplikt som innebär att du inte får röja valhemligheten för den person som du hjälper. Det är något som jag tror att de flesta tycker är fullständigt naturligt.
Det följde inte med hela vägen genom Regeringskansliet till riksdagen. Regeringen lade inte fram något förslag om en sådan tystnadsplikt. Man hänvisade till att det skulle vara ett alltför stort åtagande och alltför komplicerat för biträdet att förstå konsekvenserna av att bryta en sådan tystnadsplikt som är behäftad med ett straffansvar.
Vi menar att det är att svårligen underskatta vanliga personer som hjälper människor bakom avskärmningarna. Vi menar att det är fullständigt självklart, åtminstone för de flesta av oss, att detta är någonting som man måste hålla hemligt och att det rimligtvis också kan komma konsekvenser av att man förråder en person i en utsatt ställning som man är där för att hjälpa.
Att det finns ett straffansvar kopplat till detta är såklart ingenting som ska gå någon obemärkt förbi. Vi menar att det borde finnas och att det också borde informeras om det. Det skulle bli ytterligare en tydliggörande barriär gentemot framför allt dem som inte vill väl och som inte är bakom avskärmningarna för att hjälpa någon med en funktionsnedsättning, utan som kanske är där för att utöva en påtryckning gentemot någon att rösta på någonting som den annars inte hade röstat på.
Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nummer 8 och i övrigt i enlighet med betänkandet.