Fru talman! Jag ska i dag tala för hela konstitutionsutskottet. Jag har fått det uppdraget av mitt utskott, och vi lägger fram ett enigt betänkande för debatt och beslut i dag. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Vad betyder den spännande rubriken "2019 års riksdagsöversyn"? Betänkandet behandlar förslag från den parlamentariska kommitté som beslutades av riksdagsstyrelsen i juni 2019, bland annat med anledning av tillkännagivanden som kom från konstitutionsutskottet.
Det är talmannen som har lett kommittén, och den antog namnet 2019 års riksdagsöversyn. Betänkandet från kommittén överlämnades i oktober förra året till riksdagsstyrelsen. Konstitutionsutskottet har behandlat förslagen som kommer från riksdagsstyrelsen med grund i kommitténs betänkande.
Konstitutionsutskottet ställer sig i huvudsak bakom riksdagsstyrelsens överväganden och förslag, men vi lämnar förslag på några mindre ändringar. Jag återkommer till dem.
Det är ett omfattande betänkande, och det är många förslag. Men jag ska försöka gå igenom huvudförslagen.
Riksdagsstyrelsens förslag innebär bland annat följande. Sista dag för att lämna budgetpropositionen de år det är val till riksdagen i augusti eller september kopplas till den obligatoriska statsministeromröstningen. Om regeringen sitter kvar efter statsministeromröstningen ska budgetpropositionen lämnas inom tre veckor. Om riksdagen i stället väljer ny statsminister ska den nya regeringen, liksom i dag, lämna budgetpropositionen inom tre veckor efter att den har tillträtt.
Ytterligare ett förslag handlar om krigsdelegationens verksamhet. Här föreslås att det ska vara möjligt att besluta om tystnadsplikt i krigsdelegationens förberedande verksamhet på samma sätt som i utskotten och i EU-nämnden.
Det finns också två förslag som rör riksdagsledamöter. Det första handlar om att en ledamot som lämnar sin partigrupp också ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten har valts till av kammaren i kraft av sin partigruppstillhörighet.
Det föreslås också att en ledamot som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli skyldig att återbetala ledamotsarvodet. Omfattningen av deltagandet ska avgöras av närvaron vid voteringstillfällen i kammaren.
Det finns också ett förslag om att riksdagsstyrelsen ska inhämta Lagrådets yttrande innan den föreslår en lag eller ändring i en lag som faller inom området för Lagrådets granskning. Riksdagsstyrelsen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska inhämta behövliga upplysningar och yttranden innan de gör en framställning hos riksdagen. Det här är vad riksdagsstyrelsen föreslår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2019 års riks-dagsöversyn
Talmannen ska få besluta att dela ut riksdagens medalj till ledamöter som lämnar riksdagen efter minst sex års tjänstgöring i följd. Det föreslås också att riksdagens medalj ska få delas ut till andra än ledamöter för särskilt eller synnerligen förtjänstfulla insatser för riksdagen. Vidare ska konstitutionsutskottet och finansutskottet föreslå val till riksdagens råd för Riksrevisionen med gemensam lista.
Detta var alltså förslagen, och de ändringar utskottet föreslår innebär följande.
Det ska även i fortsättningen vara möjligt för riksdagsstyrelsen att avstå från att inhämta yttrandet från Lagrådet om styrelsen bedömer att ett sådant yttrande i stället bör inhämtas av berört utskott inom ramen för beredningen av styrelsens framställning.
Skyldigheten att inhämta behövliga upplysningar och yttranden innan en framställning görs hos riksdagen ska gälla för riksdagsstyrelsen men inte för övriga riksdagsorgan, det vill säga Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Vi föreslår också att det regleras att nomineringen av ordförande och en eller flera vice ordförande i riksdagens råd för Riksrevisionen ska göras med minst en person från konstitutionsutskottet respektive finansutskottet.
En del av detta kan tyckas vara tekniska och administrativa ändringar, men det är så att man behöver göra den typen av ändringar ibland. Det bygger på behov.
Jag skulle vilja kommentera några av dessa förslag, som också har väckt intresse.
Det första är kanske mer internt för riksdagen men ändå en förändring, och det handlar om ett grundlagsförslag som innebär inhämtande av yttrande från Lagrådet och förslag om beredningskrav. Detta föreslår vi att riksdagen ska anta som vilande, med vissa ändringar, eftersom det är ett grundlagsförslag.
Jag vill också kommentera förslaget om åtgärder mot ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet. Riksdagsstyrelsens förslag innebär att en ledamot som inte deltar i riksdagsarbetet ska kunna krävas på återbetalning av arvodet. Genom förslaget ska en ledamot som under ett kvartal har varit frånvarande vid minst 60 procent av voteringstillfällena i kammaren under vissa förutsättningar betala tillbaka ledamotsarvodet för den tiden. Detta gäller inte om man har varit sjukskriven eller föräldraledig, och det finns en mängd villkor som ska vara uppfyllda.
Från utskottets sida vill vi ändå betona vikten av riksdagsledamotens roll. All offentlig makt i Sverige utgår enligt regeringsformens portalparagraf från folket, och den svenska folkstyrelsen förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick. Riksdagsledamöterna har en central och mycket betydelsefull roll som det svenska folkets representanter i riksdagen. Att vara ledamot av riksdagen är därmed förenat med ett mycket stort ansvar.
Vi vill framhålla - och detta har utskottet betonat flera gånger - att en riksdagsledamot är förtroendevald, inte anställd av riksdagen eller Riksdagsförvaltningen. Han eller hon är mot den bakgrunden fri att under eget ansvar och inom vissa ramar själv bestämma hur uppdraget ska utföras. Man får också själv bestämma sin arbetsinsats; det finns inga formella krav på hur stor arbetsinsatsen ska vara. Uppdraget som riksdagsledamot utförs ju inte bara i riksdagens verksamhet i formell mening utan även utanför riksdagen, inte minst i den egna valkretsen. Det är ledamotens ansvar att leva upp till det givna förtroendet - och i nästa val avgör väljarna om förtroendet ska förnyas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2019 års riks-dagsöversyn
Vi vill alltså framhålla vikten av att värna den enskilda riksdagsledamotens ställning. Att en ledamot som under en längre tid och utan godtagbar anledning väljer att inte delta i riksdagsarbetet ändå uppbär fullt arvode riskerar dock att skada väljarnas förtroende inte bara för den ledamoten utan för hela riksdagen och det demokratiska systemet. Detta är mycket ovanligt, men om det ändå inträffar innebär förslaget att man som ledamot under vissa förutsättningar och med upprepad frånvaro under en längre tid kan bli återbetalningsskyldig.
Den andra frågan som berör riksdagsledamöter handlar om den som väljer att lämna sin partigrupp. I folkmun kallas det ibland att bli vilde; här kallar vi det partilös. Om man väljer att lämna sin partigrupp är det rimligt att man också behöver lämna de uppdrag man har i kraft av sin partigruppstillhörighet, det vill säga platser i utskott, EU-nämnd och annat. Tanken med dessa platser är nämligen att man, inte minst i arbetet med att förbereda ärenden för kammarbeslut, ska spegla hur de politiska majoritetsförhållandena i kammaren ser ut. Då blir det en snedfördelning om man sitter kvar som partilös.
Det är dock samma sak här: Det gäller att vara varlig, för man är fortfarande vald. Det kan finnas tillfällen som vi kanske inte är vana vid i vår riksdag men där det blir sådana förändringar i partiers både program och organisation att man väljer att lämna partiet. Att man då behöver lämna sina uppdrag som man har i kraft av medlem av det partiet kan utskottet acceptera.
Ytterligare förslag som finns i det här betänkandet handlar som sagt om tystnadsplikt i krigsdelegationens verksamhet. Tyvärr har ju omvärldsutvecklingen gjort att krigsdelegationen har behövt bedriva mer förberedande verksamhet under de senaste mandatperioderna, och det är rimligt att det finns möjlighet att kräva tystnadsplikt när det gäller förberedande verksamhet.
Jag har även beskrivit en ny reglering när det gäller budgetpropositionens avlämnande, utdelande av riksdagens medalj och val av riksdagens råd för Riksrevisionen.
Det jag ska säga slutligen, fru talman, är att utskottet föreslår att riksdagen antar förslagen till ändringar i regeringsformen och i 9 kap. 17 b § riksdagsordningen som vilande. Det föreslås även andra ändringar i huvudbestämmelser i riksdagsordningen, och utskottet föreslår att dessa ändringar antas och beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra meningen regeringsformen. Utskottet föreslår vidare att behandlingen av riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen om Lagrådet skjuts upp till riksmötet 2022/23.
Därmed, fru talman, yrkar jag återigen bifall till förslaget i betänkandet.
2019 års riks-dagsöversyn
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 15.)
