Frågestund - 2021-06-10

Herr talman! När Löfven blev statsminister var hans stora löfte att Sverige 2020 skulle ha EU:s absolut lägsta arbetslöshet. Det blev tvärtom när vi kom till början av 2020. Sveriges arbetslöshet var då en av EU:s högsta, och nu efter corona befinner sig Sverige i EU:s absoluta strykklass. Detta har inget med corona att göra, för det är inte bara Sverige som har haft en pandemi.

Löfven skrev i Aftonbladet i går att arbetslösheten ska ned när ekonomin återstartar. Det är ju inte en särskilt djärv ambition mot bakgrund av att i princip alla branscher har haft så gott som näringsförbud i drygt ett års tid.

Frågestund

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Finns det någon ny nivå som arbetslösheten ska ned till, eller ska vi bara återgå till den nivå som gällde innan corona då Sverige hade den femte högsta arbetslösheten i EU, dessutom efter en lång högkonjunktur? Vad är det som gäller egentligen?

Herr talman! Jag tackar Mats Green för frågan.

Det är ingen tvekan om att coronapandemin har prövat både vårt land och vår arbetsmarknad och jobben väldigt hårt. Vi har nu en hög arbetslöshet, men vi ser också ljuspunkter. Vi trycker tillbaka arbetslösheten, och det är nu fler som går från arbetslöshet till jobb och utbildning än vad som vad som kommer in som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

Det är självklart för regeringen och mig som arbetsmarknadsminister och socialdemokrat att det långsiktiga målet alltid är full sysselsättning och att kvinnor och män i vårt avlånga land ska kunna försörja sig själva, ha en egen lön och få känna den gemenskap och frihet som ett eget arbete ger.

Herr talman! Det var tyvärr inget svar på min fråga, så jag kan inte tolka det på något annat sätt än att regeringen har övergivit alla målsättningar om den svenska arbetslösheten efter Löfvens havererade jobblöfte.

Detta duger inte! Vi måste ha en aktiv politik för fler jobb. Det är anmärkningsvärt att arbetsmarknadsministern trots den högsta arbetslösheten på länge inte har presenterat ett enda förslag för fler jobb i Sverige.

Herr talman! Regeringen vidtar väldigt kraftfulla åtgärder, och vi har tryckt tillbaka arbetslösheten. Vår politik har gjort skillnad. Vi lägger nu fram en hel agenda för reformpaket för LAS, trygghet och omställning, etableringsjobb och Arbetsförmedlingen - allt i syfte att skapa en bättre arbetsmarknadspolitik och en mer effektiv matchning så att också arbetsgivare som söker arbetskraft får möjlighet att anställa.

I dag finns det över 108 000 lediga jobb att söka på Platsbanken.

Herr talman! Man har sin klan på verket. Så förklarar en anställd de tusentals olovliga slagningar som görs i Migrationsverkets register. Den anställda säger också att samtliga av dem som gjort dessa slagningar själva har invandrarbakgrund.

Känsliga uppgifter från asylutredningar riskerar att läcka ut, och integriteten kränks. I värsta fall riskerar människor som flytt från våldsbejakande klanstrukturer att möta klanstrukturer igen fast nu inom svensk myndighet.

Det kan även röra sig om uppgifter som är av intresse för främmande makt eller kriminella nätverk.

Inom delar av Migrationsverket är bakgrundskontrollen av personalen obefintlig. I många fall behöver man inte ens vara svensk medborgare.

Min fråga går till statsrådet Eneroth: Kommer regeringen över huvud taget att göra något för att stoppa de kriminella klanernas infiltrering av svenska myndigheter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Ludvig Aspling för frågan.

Redan frågans inledning talar ju om vad det handlar om. Det här är olagliga slagningar och olaglig verksamhet, och oavsett bakgrund och sammanhang ska det beivras. Det är ett av skälen till att vi tillför mer resurser till polis och åklagarväsen än någonsin och skjuter till resurser till rättsvårdande myndigheter. Vi ser också till, inte minst genom säkerhetsskyddslagstiftningen, att våra myndigheter ökar kontrollen av dem som anställs.

Oavsett den bakgrund Ludvig Aspling vill göra en poäng av är utgångspunkten att alla ska kunna kontrolleras om de har säkerhetsklassade anställningar och att vi givetvis ska beivra brottslig verksamhet. Det är självklart!

Herr talman! Hade det rört sig om enskilda fall hade det varit en sak, men här pratar vi om tusentals sådana här slagningar.

Problemet verkar dessutom återkommande. Jag roade mig med att googla detta lite snabbt innan frågestunden, och det äldsta fallet jag kunde hitta inträffade för mer än tolv år sedan. Samma sak inträffade alltså redan då. Det får mig att misstänka att detta problem är ihållande och att det också finns längre upp i myndighetens hierarki. Någon verkar ju tillåta att detta fortgår.

Har regeringen någon som helst aning om hur högt upp i myndigheternas hierarki som denna infiltrationen har sträckt sig?

Herr talman! Det hör inte till ovanligheterna att företrädare för Sverigedemokraterna riktar sin misstro mot myndigheter, vare sig det är polisen, Migrationsverket eller andra myndigheter. Den här tendensen ser vi i stora delar av världen när populistiska och främlingsfientliga krafter vill öka misstron mot vetenskap, sanning och myndigheter.

Givetvis ska vi ha ordentliga kontroller. Det gäller både våra myndigheter och den säkerhetsskyddslagstiftning vi har i dag.

Herr talman! Klimatfrågan tar inte paus, och vi vet att transportutsläppen i Sverige är höga. Ett av de drivmedel som har allra bäst förutsättningar att minska utsläppen är biogas. Biogasen minskar utsläppen med någonstans runt 90 procent, och vi vet att partikelutsläppen blir låga.

Den som i dag åker till valfri mack och tankar gas får i snitt 95 procent biogas, med mycket stor klimatnytta. Klimatnyttan kan till och med vara över 100 procent om biogasen görs av gödsel.

Vi vet också att restprodukten från biogastillverkning blir en biogödsel som ersätter fossilt konstgödsel.

Trots allt detta har regeringen föreslagit att biogasbilar inte längre ska klassas som miljöbilar.

Min fråga till Tomas Eneroth blir därför: På vilka miljömässiga grunder vill regeringen fatta detta beslut?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag delar uppfattningen att biogasfordon är otroligt viktiga och en central del i omställningen. Vi har sett detta i kollektivtrafiken och när det gäller privatbilar.

Det handlar, tror jag, om en missuppfattning om ett EU-direktiv som vill ha rena elfordon. Det innebär att 38,5 procent av offentligt upphandlade fordon ska vara rena miljöfordon. Det innebär att biogasfordon, när de har en högre utsläppsnivå, inte är tillåtna. Det innebär att kommuner och regioner kan fortsätta att upphandla en stor andel biogasfordon. Och det innebär att privatpersoner inte alls berörs av detta.

Men staten vill gå före. Nu är det kanske bara ett trettiotal biogasfordon som staten har, men när staten upphandlar fordon i de myndighetsverksamheter som finns kan det vara en poäng i att vi skärper miljökraven och ser till att det i ökad utsträckning blir elfordon. Jag tror inte att Rickard Nordin har något emot detta.

Herr talman! Tolkar jag Tomas Eneroth rätt - innebär att gå före att vi ska utesluta ett av de allra bästa miljöbränslen vi har? Det som handlar om att gå före, exempelvis till 61,5 procent, den återstående delen, skulle kunna vara biogasbilar.

Detta handlar inte om att gå före. Det handlar om att backa in i framtiden - att utesluta ett av de allra bästa bränslen vi har.

Kommer regeringen att stå fast vid att miljöbilsdefinitionen ska ändras och i så fall varför?

Herr talman! Faktum är att den procentandel som nu anges enligt EU-lagstiftningen skulle innebära att man i kommuner och regioner kan öka andelen biogasbilar. Det är för den lilla statliga andelen som vi säger att vi vill ha en miljöbilsdefinition som innebär att vi premierar rena miljöfordon.

Förslaget är nu ute på remiss, och jag har sagt att jag kommer att lyssna på remissinstanserna. Låt oss ha en dialog om detta, men låt oss också bli eniga om att vi behöver ställa om fordonsflottan för att klara klimatkraven.

Herr talman! I måndags presenterade Eva Nordmark bland annat förslaget om hur överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall ska genomföras. De förändringar i arbetsrätten som föreslås är mycket långtgående. Det ska bli lättare och billigare att säga upp folk. De förbättringar som föreslås väger inte upp försämringarna.

Mitt fackförbund Handels har sedan 2012 en reglering om visstidsanställningar i kollektivavtalet, liknande den som föreslås. Men trots det har andelen anställda på allmän visstid inte minskat, tvärtom. Vad gäller hyvling innebär förslaget endast en reglering, inte ett stopp. Arbetsköparna kan fortsätta att hyvla i arbetstiden - det blir bara lite omständligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur kan Eva Nordmark vara stolt över den överenskommelsen, som ger en mer otrygg arbetsmarknad, och på vilket sätt blir det en bättre balans mellan arbetare med olika anställningsvillkor?

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby, för den mycket viktiga frågan!

Svensk arbetsmarknad förändras i hög hastighet. Jobb både förändras och försvinner, och nya jobb tillkommer i ekonomin. Då är det väldigt värdefullt att vi har en stark partsmodell i vårt land där fack och arbetsgivare gemensamt i förhandlingar tar ansvar för att möta en ny arbetsmarknad.

Det som presenterades i måndags handlar om att öka flexibiliteten för arbetsgivare men också om att skapa en ökad trygghet för löntagare, både i anställningsskydd och i möjlighet att kunna ställa om på en arbetsmarknad där jobb försvinner och förändras i väldigt snabb takt, inklusive att sätta stopp för det eviga staplandet av visstidsanställningar och att kunna reglera så att man inte från den ena dagen till den andra kan hyvla ned arbetstid. Det sätter vi stopp för.

Herr talman! Visstider, hyvlingar och ofrivilliga deltider är en farsot på vår arbetsmarknad, särskilt för Handels medlemmar. Att fler unga vill ha trygga anställningar är inte så konstigt eftersom det är de som saknar det. De otrygga visstidsanställningarna utnyttjas nu. Vi måste förbjuda dessa anställningsformer, punkt.

När lägger regeringen fram ett sådant förslag i riksdagen?

Herr talman! Det är viktigt att se att svensk arbetsmarknad regleras delvis via politiken, som ger förutsättningar för parterna att komma överens om de vidare spelreglerna och branschanpassa det som vi lägger som grund i lagstiftningen.

Vi förbättrar möjligheterna för dem som har en tillfällig anställning och halverar kvalificeringstiden. När man haft en anställning i ett år är man kvalificerad för en tillsvidareanställning, vilket är en skillnad jämfört med dagens två år. Det finns alltså viktiga förbättringar i denna uppgörelse och i det som regeringen och samarbetspartierna har presenterat.

Herr talman! Enligt uppgift har flera arbetsintegrerande sociala företag, så kallade ASF, drabbats hårt under pandemin, så pass hårt att de tyvärr har gått i konkurs. Det är naturligtvis illa för alla företag som tvingas till konkurs i samband med pandemin, men det blir extra bekymmersamt när det gäller de sociala företagen.

Anställda inom sociala företag har mycket svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden, vilket innebär att de löper en enormt stor risk att hamna utanför arbetsmarknaden på lång sikt när deras företag har gått i konkurs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har två konkreta frågor till arbetsmarknadsministern. Varför hade regeringen inga särskilda insatser så att de sociala företagen kunde övervintra pandemin? Det är den historiska frågan. Framtidsfrågan är: Vad tänker regeringen göra nu för att stötta sociala företag så att de kan återstarta?

Herr talman! Jag tackar Michael Anefur för den viktiga frågan, som vi hade möjlighet att debattera i måndags.

De arbetsintegrerande sociala företagen spelar en väldigt viktig roll, inte minst inom arbetsmarknadspolitiken, för de människor som står långt ifrån arbete. Vi har vidtagit en rad olika stödåtgärder under pandemin.

Jag ser fram emot att kunna komma med besked till riksdagen och arbetsmarknadsutskottet om den DS som vi kommer att presentera före sommaren och som tar sikte på hur arbetsmarknadspolitiken kommer att se ut framöver.

Jag vill understryka att vi behöver ha en mångfald av aktörer och att jag anser att de arbetsintegrerande sociala företagen är väldigt viktiga, inte minst för dem som står långt från arbetsmarknaden.

Herr talman! Tack för svaret så långt!

Samhall och sociala företag är till för ungefär samma grupper av människor. Har ministern någon tanke om hur man ska få dessa två olika former som jobbar med utsatta människor att komplettera varandra bättre i framtiden? Jag tror nämligen att det är rätt avgörande.

Herr talman! Det är viktigt att vi har en arbetsmarknadspolitik och en arbetsförmedling som har många olika verktyg i sin verktygslåda. Samhall har ett mycket viktigt uppdrag. Varje dag går 26 000 anställda till sitt arbete, och många är oerhört stolta över det.

Vi har gett en rad uppdrag till Arbetsförmedlingen att se över målgruppen och anvisningen så att vi är säkra på att det är rätt målgrupper som anvisas till Samhall. Men vi måste ha en mångfald av aktörer och inte se de olika delarna som konkurrenter utan snarare som komplement till varandra.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

Vi har samarbetat kring den forskningsproposition som riksdagen beslutade om för någon månad sedan, men parallellt med arbetet med den pågår en ganska högljudd debatt om den akademiska friheten. Tyvärr har den blivit ett slagträ där alla väljer att tolka den så att just deras tes stärks.

Det finns med andra ord ett behov av att renodla vad vi menar med den akademiska friheten. I forskningspropositionen konstateras att regeringen är öppen för att tillsätta en parlamentarisk utredning för att utreda hur den akademiska friheten skulle kunna införas i grundlagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är helt enkelt: Hur går det?

Herr talman! Tack, Maria Nilsson, för frågan!

Det känns väldigt rätt att riksdagen, enligt ett förslag från regeringen som vi har jobbat fram till kammaren tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, har beslutat att lagstadga om den akademiska friheten.

Jag tycker att vi tillsammans mycket väl har kunnat beskriva i propositionen vad detta betyder, nämligen en princip som gäller alla lärosäten: att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Detta är ett arbete som välkomnas av våra lärosäten, och man tar där ett stort ansvar för att få det på plats på ett klokt och bra sätt som manar till det som vi alla kanske behöver fundera på, nämligen hur vi står upp för det som ytterst är vår demokrati.

När det gäller den del som Maria Nilsson frågar om är det så att grundlagsändringar görs på uppdrag av riksdagen och en bred sammanslutning från riksdagen som vill driva fram denna grundlagsändring. Det finns också med att vi kan göra en sådan om riksdagen så föreslår.

Herr talman! Det beslutades att den akademiska friheten skulle skrivas in i högskolelagen - absolut. Men vi tror inte att det räcker. Varför är vi så angelägna om detta? Jo, vi tror att genom att man skriver in den i grundlagen visar man på dess betydelse och renodlar begreppet, och den får ett starkare skydd än den har i dag när den bara finns i högskolelagen.

Vi är alltså redo. Är regeringen redo att sätta igång ett sådant arbete?

Herr talman! Återigen: Att skriva in den i grundlagen är en förändring som görs utifrån att det finns en bred sammanslutning i Sveriges riksdag som är överens om att en sådan förändring ska ske. Jag är mycket stolt över att vi har lagstadgat den akademiska friheten som allmän princip. Det fanns inte tidigare. Forskningens frihet är redan grundlagsskyddad. Men den akademiska friheten finns nu lagskyddad genom att Sveriges riksdag har tagit detta steg. Att ändra grundlagen är en mycket större process.

Herr talman! I måndags presenterade arbetsmarknadsministern förslag på förändringar i arbetsrätten och förstärkta omställningsmöjligheter på svensk arbetsmarknad. Det är omfattande förändringar, och jag tror att många undrar hur detta kommer att påverka deras egen ställning och trygghet på arbetsmarknaden.

Kvinnor är i dag överrepresenterade bland dem som har otrygga anställningar på svensk arbetsmarknad. De jobbar oftare deltid och har sämre möjligheter till kompetensutveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är min fråga till arbetsmarknadsministern: Hur kommer de föreslagna reformerna att påverka kvinnors arbetsvillkor?

Herr talman! Jag tackar Johanna Haraldsson för den viktiga frågan.

Alltför många kvinnor har otrygga anställningar och en otrygg situation på svensk arbetsmarknad och också alltför dåliga möjligheter till kompetensutveckling. Av det skälet är jag väldigt glad över att jag i måndags kunde berätta att det finns en hel del förstärkningar och förbättringar här som handlar bland annat om att de så kallade sms-anställningarna - tillfälliga anställningar - kommer att räknas som en hel månad om man har tre anställningar. Det är ett exempel. Hyvling har jag redan nämnt. Men det nya omställnings- och studiestödet riktas också till dem som jobbar deltid och till visstidsanställda. Det kommer att innebära stora förbättringar för till exempel anställda i välfärden och inom handeln.

Herr talman! Jag tackar för svaret. För ett år sedan presenterade den så kallade LAS-utredningen sitt förslag som vi socialdemokrater var oerhört kritiska mot och som vi gladeligen kunde lägga i papperskorgen när parterna presenterade sitt förslag och som ligger till grund för de förslag som vi nu har på bordet.

Men vad är de viktigaste skillnaderna mellan LAS-utredningens och de avtalsslutande parternas förslag som nu gör att arbetsmarknadsministern är beredd att gå fram med förändringar i arbetsrätten?

Herr talman! Jag tackar för denna följdfråga. För ett år sedan tog jag emot en utredning som hade en kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel. Det hade varit omöjligt för mig som socialdemokrat att lägga fram ett sådant obalanserat förslag.

Nu har vi i stället en produkt där fack och arbetsgivare tillsammans har förhandlat. Det är en balanserad utgångspunkt som också stärker drivkrafterna för kollektivavtal och som avsevärt förbättrar både tryggheten och omställningsmöjligheterna på svensk arbetsmarknad. Det är något som jag är stolt över.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Tomas Eneroth.

Det är en lagrådsremiss på väg till riksdagen med skärpta straff för brott mot djur. Det kommer också att bli en bestämmelse om grovt djurplågeribrott i brottsbalken.

Den utredning som ligger till grund för detta lagförslag har föreslagit att det ska kunna bli fyra års fängelse för den som vanvårdar eller beter sig hänsynslöst mot djur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nyligen har vi i medierna sett allvarliga rapporter från djurgårdar där djur far enormt illa. Vi har sett självdöda kor och allvarlig vanvård helt enkelt.

Hur ser regeringen på att skärpa straffen för denna typ av brottslighet?

Herr talman! Jag tackar Maria Gardfjell för en väldigt viktig fråga.

Naturligtvis är det som vi har sett i en del inslag i medierna på senare tid helt oacceptabelt med nästan systematiskt djurplågeri i några fall. Det är klart att det är väldigt välkommet att det uppmärksammas och att medierna rapporterar om det.

Genom förändringen med ny djurskyddslagstiftning för bara några år sedan har vi faktiskt drivit fram en helt annan medvetenhet, kunskap och möjlighet att agera.

Nu har vi tillsatt en utredning som är färdig och som har föreslagit höjda straff. Det är någonting som vi vill se. Och vi kommer att kunna lägga fram ett förslag inom kort för att skärpa straffen för djurplågeri.

Herr talman! Min följdfråga till Tomas Eneroth är: Tror regeringen verkligen att detta nu kommer att stoppa den rapportering som vi så ofta ser om vanvård av djur?

Herr talman! Jag hoppas verkligen det. Jag hoppas verkligen att tydliga straff och en tydlig lagstiftning kommer att stoppa det djurplågeri som vi har sett. Men jag är också medveten om att det faktiskt fortsatt kommer att finnas tillfällen då ägare av djur inte tar sitt ansvar. Då måste vi ständigt ha en beredskap att agera och att ha stor tillsyn. Men det måste också finnas en tydlig signal från samhället att detta inte är accepterat.

Herr talman! Vad vi behöver för att återstarta Sverige är en infrastrukturpolitik som fungerar i hela landet med fokus på jobb och tillväxt.

Dalsland är rikt på innovativa företag, har en het etableringsmarknad och är rikt på skog. Och även om vägarna beskrivs som Sveriges vackraste är skicket på dem uruselt.

Vad människor, företag och arbetsgivare behöver är framkomliga vägar som inte är sönderskjutna av tjäle och som inte har nedsatta tillåtna hastigheter.

Därför är det oerhört frustrerande att Trafikverket säger att deras budgettilldelning inte räcker för att rusta eller ens bibehålla standarden på vägarna.

Min fråga är: När kommer det mer pengar, större väganslag, till vägunderhållet i de lite vackrare delarna av Sverige, i Fyrbodal, i Dalsland och i Bohuslän?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Ann-Sofie Alm för frågan. Jag delar uppfattningen att det är vackra delar av Sverige.

Det är naturligtvis otroligt viktigt att vägstandarden i Sverige förbättras. Vi har haft underinvesteringar under väldigt lång tid i svensk infrastruktur. Det var ett av skälen till att vi redan 2018 kraftigt höjde anslagen till infrastruktur och inte minst till vägunderhåll.

I den infrastrukturproposition som jag har presenterat och som riksdagen faktiskt just nu behandlar föreslås en kraftig ökning av anslaget just till vägunderhåll - 197 miljarder kronor. Det innebär att Trafikverket aldrig har haft så mycket resurser som nu för att förbättra vägunderhållet. Det tillsammans med BK4-insatser, att öka bärigheten på vägarna, kommer att innebära att vi kommer att se en förbättring. Men det är en tuff utmaning, för vi har många mil statliga vägar i Sverige. Det har varit år av underinvesteringar, inte minst efter Moderaternas styre som prioriterade skattesänkningar i stället.

Herr talman! Totalförsvarspliktiga befattningar placeras av Försvarsmakten i en säkerhetsklass. Detta innebär att den som exempelvis ska göra värnplikt säkerhetsprövas före deltagandet i säkerhetskänslig verksamhet. Detta regleras i lag.

Fullgörande av värnplikt vilar i dag på just plikt och inte på frivillighet. Säkerhetsskyddslagen kräver dock samtycke för registerkoll och särskild personutredning från den totalförsvarspliktiga individen. Om den totalförsvarspliktiga vägrar kan Försvarsmakten inte placera denna person i en befattning, vilket i praktiken gör värnplikten frivillig.

År 1996 sågs lagen senast över. Försvarsmakten ansåg då att totalförsvarspliktiga borde undantas från kravet på samtycke. Men en socialistisk regering ansåg att grund för undantag inte fanns med hänsyn till den personliga integriteten.

Frågan till försvarsministern är: Kan regeringen nu tänka sig att hörsamma Försvarsmakten och införa ett undantag, och hur skyndsamt kan man i så fall få detta på plats?

Herr talman! Efter att den allmänna värnplikten lades vilande av en tidigare borgerlig majoritet i Sveriges riksdag har den reaktiverats enligt beslut av regeringen. Vi befinner oss nu en bit in på några värnpliktskullar. Det är naturligtvis så att det från tid till annan kan vara aktuellt att se över de här systemen och hur de fungerar. Men jag har inte upplevt att just detta är ett stort problem inom ramen för Försvarsmakten och inom ramen för den värnpliktsverksamhet som vi genomför i dag.

Det viktigaste är att den värnpliktsverksamhet vi genomför har en god kvalitet, att den får ett gott renommé och att den kan bidra till att förstärka svensk försvarsförmåga och svensk försvarskraft. Det som blir reella problem och det vi uppfattar som problem ska vi naturligtvis vara beredda att angripa och titta på om vi ska förändra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ernkrans, som har ansvar för den högre utbildningen i hela landet. I torsdags kväll fick Peter och Wilma lasta in Corinne och lilla Sky, ett litet sjukt föl med nästan 40 graders feber, svullna leder, kraftig diarré och så vidare. 20 mil bort finns djursjukhuset i Skara. Där sa man: Nej, här är det fullt. 40 mil bort ligger Helsingborgs djursjukhus, och det var dit man fick ta sig sent på kvällen i torsdags.

Det är klart att man har lyft fram oron över att det inte finns tillgång till veterinärkompetens i hela landet på det sätt som man skulle önska. Man har också till exempel lyft fram att Strömsholms akutsjukhus har stängt nattetid.

Universitetskanslersämbetet kom i april med en rapport där man pekade på ett antal bristyrken. Inte minst kommer det att råda brist på veterinärer ända fram till 2035. Det är ett problem att vi inte utbildar tillräckligt många i Sverige. Därför är min fråga till ministern: Vilka åtgärder avser man att vidta för att det ska finnas tillgång till kompetens i hela landet hela dygnet?

Herr talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga. Det här visar på hur viktigt det är att vi tillsammans ser till att vi har högre utbildning men också forskning och vetenskaplig anknytning i hela vårt land. Ska vi klara djurvälfärden, välfärden, vårt näringsliv och vår utvecklingskraft i hela landet måste också detta finnas i hela landet.

Vi gör gemensamt i mitten av svensk politik en mycket stor utbyggnad av den högre utbildningen. Bara i år blir det 19 000 nya utbildningsplatser fördelade över lärosäten i hela landet. En hel del av dem är riktade till bristyrken. Sedan är det lärosätena som ska dimensionera utbildningen utifrån arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Vi förstärker dessutom i lag samverkansuppgiften för våra lärosäten med det omgivande samhället. Jag tycker att vi gör stora insatser, men vi är verkligen inte färdiga.

Herr talman! Min fråga går till Eva Nordmark.

I flera årtionden har tågpersonalens utsatthet för hot och våld ombord och i stationsområden eskalerat. Under pandemin har situationen förvärrats betydligt. Det handlar om ren misshandel och hot. Personal blir spottad på, blir sprejad med okända vätskor i ansiktet, får föremål kastade på sig och så vidare. Brotten begås både ombord och i stationsområdena. Sällan går fallen vidare till åtal. Utredningarna läggs ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är under all kritik att anställda i Sverige tvingas gå till jobbet rädda och oroliga för vad som ska hända under deras arbetspass. Ensambemanningen är mycket utbredd. De anställda arbetar ofta ensamma ombord på ett fordon som går i minst 150 och där man inte har någonstans att ta vägen om något händer.

Jag vill fråga Eva Nordmark: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att hejda utvecklingen och se till att de anställda ombord på tågen är trygga och inte behöver arbeta ensamma?

Herr talman! Ingen ska behöva vara rädd för att gå till sitt arbete. Alla ska kunna känna sig trygga på sin arbetsplats.

Regeringen presenterade en ny arbetsmiljöstrategi i februari. Jag avser att komma tillbaka med en arbetsmiljöutredning, där vi bland annat tittar på sanktionsfrågan, vilket är viktigt. Men det jag vill lyfta fram som det mest centrala i den här situationen är skyddsombudens viktiga roll. Ett skyddsombud kan bestämma om skyddsstopp om det finns fara för liv, hälsa och säkerhet. Denna möjlighet hoppas jag att man använder sig av när den här typen av situationer riskerar att uppkomma.

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Vi har ett stort bekymmer med de många viltolyckorna på våra vägar. Antalet ökar år efter år. Till polisens hjälp för att hitta påkörda djur finns jägarna. Det hemska är att det förekommer attacker och hot från kriminella djurrättsaktivister mot just jägare som har fått det offentliga uppdraget om eftersök av det skadade viltet. Det gäller också jägare som har fått uppdrag om skyddsjakt.

Enligt medier finns det nu äntligen en riksdagsmajoritet som vill skärpa straffet för detta. Det är ett tillkännagivande. Min fråga till ministern är: Hur kommer regeringen att hantera frågan så att det blir ett skarpt förslag, och kommer den att hanteras skyndsamt av regeringen?

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för engagemanget. Det är oerhört viktigt att vi ger tydliga signaler om att sätta stopp för hot och trakasserier, vare sig det är mot jägare eller andra som bedriver viktig verksamhet i vårt land.

När det gäller tillkännagivanden fungerar det formellt så att regeringen svarar i budgetpropositioner eller i skrivelse 75. Men självklart förutsätter jag att det för ansvarigt statsråd pågår en diskussion om huruvida det även i det här sammanhanget finns behov av lagskärpningar.

Det är ingen tvekan om att vi måste vara tydliga med att inte acceptera hot och trakasserier, vare sig det är mot jägare eller andra. Vi har fått en hårdare ton i samhället. Det är mer hat och hot i medier och sociala medier och i samhället i stort. Där har alla vi som politiker också ett ansvar. Det handlar om vilken ton vi använder och hur vi uttrycker oss på Twitter och sociala medier. Detta sprider sig annars. Låt oss ta ett gemensamt ansvar för att minska hat och hot i samhället!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

I veckan presenterade regeringen genom arbetsmarknadsminister Eva Nordmark utredningen om partsöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd och hur den ska genomföras. Det är riktigt bra att ett helhetsgrepp äntligen tas om frågorna om omställningsförmåga, kompetensförsörjning, flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. Vi ser att utbildningsfrågorna och arbetsmarknadsfrågorna blir alltmer integrerade med varandra och att omställningsstudiestödet är en viktig pusselbit för att lyckas med den integrationen.

Hur ser ministern att omställningsstudiestödet kommer att påverka utbildningssystemet som helhet och människornas möjligheter att växa, växla och studera vidare genom hela livet?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Omställningsstudiestödet är verkligen en mycket stor reform inom det som statsrådet Eva Nordmark presenterade tillsammans med Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna under måndagen. Det är en reform som kommer att påverka det livslånga lärandet genom livet för många människor.

Vi har väntat i många år på den här möjligheten för yrkesverksamma. Om omständigheterna omkring en ändras på något sätt kan man nu med hjälp av ett mycket bra studiestöd och ett bra utbildningsutbud ta sig vidare och förstärka sin person på arbetsmarknaden. Samtidigt bygger det Sverige som land starkare, för vi kan med detta även se till att vi kan besätta de lediga jobb som finns på vår arbetsmarknad. Det här är en mycket stor reform som kommer att påverka arbetsmarknad och individer i Sverige i en mycket positiv riktning för många år framåt.

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

I två rapporter - en från den 6 september 2019 och en från den 13 oktober 2020 - riktar Riksrevisionen omfattande kritik mot Trafikverket när det gäller kontroll av vägars och järnvägars status samt när det gäller upphandling av underhåll. Med tanke på hur många miljarder detta omfattar är det skrämmande läsning.

Lika skrämmande är regeringens svar på dessa skrivelser. Man tar inte upp några konkreta åtgärder för att komma åt problemen.

Vilka uppföljningar har regeringen gjort, och vilka konkreta åtgärder har man vidtagit för att säkerställa att Trafikverket kommer till rätta med den miljardrullning utan tillräcklig kontroll som nu sker när det gäller underhåll på väg och järnväg?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är ju viktigt att säkerställa att de resurser vi ställer till förfogande för - i detta fall - Trafikverket för att förbättra standarden på våra vägar och järnvägar samt för att bygga ny infrastruktur används så effektivt och bra som möjligt.

Riksrevisionen har mycket riktigt gjort en bra granskning. Det kanske allvarligaste var, tyckte jag, den kraftiga ökningen av kostnaderna för vägunderhållet. Ökningen var närmare 60 procent; det är inte acceptabelt. Om detta beror på bristande konkurrens, långa ledtider eller något annat behöver undersökas ordentligt.

Regeringen har agerat. Jag har gett ett särskilt uppdrag till Trafikverket, som de har redovisat, just för att studera kostnadsökningarna för infrastrukturinvesteringar och underhåll. Trafikverket har fått genomlysa sina processer och göra en bedömning av vad det är som gör att kostnaderna ökar mer än vad de gör för bostadsbyggande eller i andra delar av samhället.

Självklart kommer vi att se till att vi använder skattebetalarnas pengar på det allra bästa och mest effektiva sättet.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Eneroth.

Arbetsmiljön för anställda inom kollektivtrafiken har på senare år försämrats. Personalen vittnar om att hotfulla situationer är vardagsmat. Hot, elaka tillmälen, spott och ibland fysiskt våld hör till situationer som busschaufförer, lokförare och tågvärdar får räkna med på jobbet - ibland dagligen.

Regeringen har inte vidtagit några åtgärder för att minska detta. I Sekos undersökning 2019 svarade varannan ombordanställd Sekomedlem att det dagligen eller någon dag i veckan förekom hot på arbetsplatsen.

Sverigedemokraterna har länge förespråkat tillträdesförbud för våldsamma personer, ökad bemanning på tågen och skärpta straff för dem som hotar eller brukar våld mot personal ombord. Inget har dock hänt, och man undrar om någon ska behöva sätta livet till innan regeringen agerar.

Min fråga lyder: Vad avser regeringen att göra för att få bukt med hot och våld på våra tåg och bussar?

Herr talman! Frågan ställdes nyligen här, och vi fick bland annat svar från arbetsmarknadsministern på vilka insatser som görs när det gäller arbetsmiljölagstiftningen och skyddslagstiftningen. Det är intressant att frågan och engagemanget nu kommer från Sverigedemokraterna, som aktivt motarbetat möjligheterna till skyddsombudsverksamhet och som tidigare stött nedläggningen av och minskningen av resurserna för arbetsmiljöforskningen.

Detta är en fråga där arbetsgivaren ska ta ett tydligt ansvar och där skyddsombud kan agera genom att begära skyddsstopp. Självklart ska också operatörerna och andra aktiva inom kollektivtrafiken - det är oftast den som det handlar om - säkerställa att de som jobbar där har en trygg arbetsmiljö och en bra bemanning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag följer frågan väldigt noga i en god dialog med fackföreningsrörelsen. Det är dock i grunden också en fråga om vilken arbetsmiljö som råder. Där har vi ett starkt engagemang, och vi har flyttat fram positionerna sedan regeringsskiftet.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

För några veckor sedan hade jag och några utskottskollegor möte med det nya Pliktrådet. Väldigt högt upp på deras dagordning för detta år står arbetet mot kränkande behandling och trakasserier.

I vintras kom rapporter om kränkningar på ett regemente, och Pliktrådet berättade för oss att detta förekommer på flera olika ställen. Vi hade sedan en diskussion i utskottet om detta.

Nu har det kommit ytterligare en rapport som visar att värnpliktiga upplever kränkande behandling och att detta har ökat med några procentenheter de senaste åren. Jag undrar vad försvarsministern tänker göra åt den här väldigt viktiga frågan.

Herr talman! Jag avser att fortsätta med det arbete som redan genomförs i Försvarsmakten, att reglera detta i det regleringsbrev som vi har och att följa upp det i förhållande till Försvarsmaktens ledning.

Det genomförs ständigt ett omfattande arbete i Försvarsmakten när det gäller kränkningar och trakasserier. Inställningen är att sådant är oacceptabelt. Ute på regementena tar man tag i denna typ av problem när de uppstår.

När det gäller det exempel som Hanna Gunnarsson tog upp har jag varit i kontakt med både regementsledningen och värnpliktiga på regementet, och jag vet att man har tagit tag i detta på ett grundligt sätt.

Den senaste rapporten som kom handlade som jag uppfattade det mycket om kränkningar mellan värnpliktiga. Detta är naturligtvis sådant som man måste vara uppmärksam på ute på förbanden, men det är inte alltid helt enkelt för befälen att upptäcka.

Alla kränkningar är oacceptabla.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till minister Tomas Eneroth.

Vi fick under veckan se hur polisen i Sverige nådde en stor framgång som deltagare i en internationell operation som initierats av FBI i USA. Cirka 800 personer greps i 16 länder, och av dem var 155 kriminella i Sverige, alltså nästan 20 procent. Denna stora insats möjliggjordes av att FBI kunde ta sig in och övervaka brottslingarnas kommunikation, snarlikt hur fransk polis lyckades genom Encrochat-insatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men dessa framgångar bygger ju på att svensk polis får del av information från andra länder. I dagens Sverige kan man inte genomföra motsvarande insatser. Rikspolischefen efterfrågar utökade möjligheter till elektronisk övervakning. Justitieutskottet beslutade i dag om ett tillkännagivande som möter detta önskemål, men där röstade S nej.

Regeringen framhåller de goda resultat som övervakningen gett. Borde inte svensk lag ändras så att svensk polis får samma förutsättningar som kollegorna i Frankrike och USA? Vad är regeringens åsikt egentligen?

Herr talman! Tack, Ingemar Kihlström, för engagemanget!

Låt oss verkligen glädjas åt den svenska polisens framgångar när vi nu, efter att ha skjutit till resurser och förstärkt inte minst polisens internationella samarbete, lyckats med att häkta uppemot 155 personer. Enligt polisens uppgifter förhindrade man ett flertal brott. Detta är en framgång. Det är också en framgång att vi kan använda internationellt samarbete och dess uppgifter för att komma åt det som ofta är en organiserad brottslighet.

Denna regering har under ett flertal år både skjutit till resurser till polisen och stärkt polisens redskap för övervakning - inte minst kameraövervakning och avlyssning.

Jag hoppas på en fortsatt gemensam dialog när det gäller vilka avlyssningsmöjligheter vi ska ha framöver. Här handlar det om en viktig balans mellan å ena sidan integritet och å andra sidan möjligheterna att skydda samhället och förhindra brott.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Tomas Eneroth.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort stora satsningar på produktionen och distributionen av biogas genom Klimatklivet. Klimatklivet har totalt beviljat 40 åtgärder för ny och utbyggd biogasproduktion sedan 2015.

Svenska kommuner spelar också en viktig roll i den svenska biogasmodellen, som har gjort Sverige världsledande på biogas. De hanterar avfall som kan bli substrat för biogasproduktion, producerar biogas samt upphandlar och köper in biogas som drivmedel.

Utifrån detta vill jag fråga hur statsrådet ser på biogasens betydelse för att ställa om den svenska fordonsflottan till att bli klimatneutral.

Herr talman! Det är, precis som Malin Larsson säger, otroligt viktigt att vi nu ställer om transportsektorn. Vi har ju skrivit på Parisavtalet. Vi har också ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsland. Då ska utsläppen minska med 70 procent fram till 2030.

Därför har vi inte minst premierat biogasbilar ekonomiskt och satsat på att utveckla biogasbussar. Därför måste vi också säkerställa att vi kan fortsätta denna omställning. I den miljöbilsdefinition som vi nu har ute på remiss innebär detta att staten i sin upphandling - det handlar i dag om ett trettiotal biogasfordon, som jag förstår det - kommer att vara tydlig med att ställa om till rena elfordon. Men för kommuner, regioner och privatpersoner är biogasfordon ett väldigt bra alternativ när man vill ställa om, inte minst för att fasa ut fossila bränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Trafikverket i Jämtlands län påpekar att man på grund av för låga väganslag nu kan tvingas sänka vägstandarden i länet. Länet har hela 600 mil statlig väg och 200 mil grusväg. Jämtlands län har ett stort slitage på vägarna då vi har de viktiga basnäringarna skogsindustrin och turismen.

Men slitaget beaktas inte i fördelningen av pengar. Antalet invånare styr i stället länsanslagen. Jämtland län får därför bara en tiondel av riksgenomsnittet vilket är klart lägst i landet. Vi behöver därför nya beräkningsgrunder som är mer rättvisa.

Min fråga blir: Kommer infrastrukturministern att hörsamma förslaget om nya beräkningsgrunder, ett förslag som skulle ge en mer rättvis fördelning av väganslagen?

Herr talman! Tack, Saila Quicklund!

Jag uppskattar verkligen engagemanget för att vi ska få bättre standard på våra vägar, inte minst på landsbygden. Vi har från regeringens sida skjutit till extra pengar utöver dem som finns i nationell plan till vägar på landsbygden för att säkerställa att kvaliteten ska vara bra.

När det gäller omfördelning av resurser, för det är vad som ligger i frågan, ska man vara medveten om att de särskilda insatser vi gör för BK4. Där ökar vi bärigheten på vägarna för att klara tunga transporter från till exempel skogsindustrin i Jämtland.

Där sker en omfördelning till Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och mitt eget hemlän Kronoberg, medan storstadslänen inte får så stor del av det, eftersom behoven är så pass mycket större.

Låt oss titta på fördelningen framöver. Det viktiga är att vi totalt sett har mer resurser. Det blir det nu när regeringen satsar närmare 900 miljarder i en infrastrukturproposition på att förbättra infrastrukturen de kommande tolv åren.

Herr talman! Min fråga går till högskoleministern.

Skatteverket har beslutat att yrkeshögskolorna ska betala moms på externa lärare, konsulter. Förvaltningsrätten har verifierat det beslutet. Det kommer att öka kostnaderna enormt för yrkeshögskolorna. Många utbildningar riskerar att läggas ned och kommer att läggas ned enligt yrkeshögskolorna själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta sker samtidigt som söktrycket väntas öka rejält på yrkeshögskolorna, bland annat genom regeringsbeslut i samband med pandemin. Yrkeshögskolorna har begärt momskompensation, som man kan tycka är en mindre summa i en statlig budget. Det är väldigt nödvändigt.

Min fråga lyder: Vad kommer regeringen att göra åt detta?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Yrkeshögskolan sorterar under Anna Ekströms ansvarsområde. Jag har ansvar för högskola, forskning, rymdfrågor och studiemedel. Det bästa svaret till ledamoten på den här frågan som också var ganska specifik är nog att ledamoten ställer frågan skriftligt eller i annan form till det statsråd som har ansvar för yrkeshögskolan. Det blir helt enkelt bäst svar på det sättet.

Herr talman! Jag har en fråga till infrastrukturministern.

Sveriges Television har nyligen rapporterat om att det är hundratusentals lastbilar som kör olagliga transporter varje dag i Sverige. Det handlar om olagliga så kallade cabotagetransporter, tillfälliga transporter i Sverige, där man bryter mot de regler som finns. Det handlar om social dumpning. Det handlar också om miljömässig dumpning där vi får sämre möjligheter att kontrollera utsläppen från dessa lastbilar.

Danmark har infört mycket tuffare regler för att förhindra olagliga cabotagetransporter. Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturministern vilka åtgärder som infrastrukturministern ämnar vidta för att förhindra dessa olagliga cabotagetransporter genom Sverige. Jag undrar ifall infrastrukturministern har låtit sig inspireras av det danska exemplet där man går utöver EU:s lagstiftning för att förhindra social och ekologisk dumpning i yrkestrafiken.

Herr talman! Tack, Jens Holm!

Det är helt rätt. Det är otroligt viktigt att förhindra olagligt cabotage. Därför har jag och regeringen i dag kunnat presentera ett förslag som innebär att vi höjer sanktionsavgifterna med 50 procent vid olagligt cabotage. Det är de högsta avgifterna i hela EU. Det är de hårdaste reglerna i EU. Reglerna är hårdare och avgifterna är högre än i just Danmark.

Det är för att vi vill visa denna regerings tydliga engagemang för att förhindra den olagliga cabotageverksamhet som finns. Vi har skjutit till resurser till polisen för ökade kontroller. Vi har infört klampning så att man kan låsa fast hjulen på lastbilarna när reglerna inte följs. Då måste de betala sanktionsavgifterna innan de kan få köra igen. Vi har infört ett beställaransvar där den som beställer transporter måste säkerställa att det är lagliga transporter hela vägen.

I dag ökar vi sanktionsavgifterna med 50 procent. Det blir de tuffaste reglerna och de högsta avgifterna i hela EU. Det är för att förhindra olaglig cabotageverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till försvarsminister Peter Hultqvist.

Försvarsbesluten som vi här i riksdagen fattade beslut om i december förra året innebär en 40-procentig nivåhöjning av försvarsanslagen till 2025 i förhållande till 2020. Det är den största höjningen sedan 1950-talets början och kommer att avsevärt öka den militära förmågan i förhållande till dagens läge.

Ett område som får stor uppmärksamhet i försvarsbeslutet är luftförsvaret. Genom beslutet fullföljs bland annat satsningen på det markbaserade luftvärnssystemet Patriot, och Visbykorvetterna får nytt robotluftvärn. Sex stridsflygdivisioner behålls. Fyra ombeväpnas till Jas 39E Gripen, och två flyger vidare med C/D-versioner. Totalt behålls därmed cirka hundra stridsflygplan.

Med anledning av de stora satsningar som nu görs undrar jag hur försvarsministern ser på Sveriges luftförsvarsförmåga sett till hur det såg ut innan regeringen tillträdde 2014.

Herr talman! Tack för frågan!

Det som blir väldigt tydligt nu när vi får första Patriotenheten levererad i slutet av detta år och med den utveckling som sedan kommer med ytterligare leveranser är att vi går från att kunna försvara punktvisa områden - man kan kalla det för basområden, mindre landområden - mot att ha ett luftvärn som nu kan försvara hela regioner.

Vi får kapacitet att möta robot- och flygangrepp på långa avstånd. Vi kommer att kunna möta långräckviddiga ballistiska robotar. Det innebär en ordentlig uppgradering. Läggs det sedan ihop med det nya robotluftvärnet på Visbykorvetterna och man samordnar själva agerandet mellan Patriotenheter och Visbykorvetterna får vi en väldigt bra och viktig slagkraft.

Det är någonting som också en eventuell angripare direkt måste förhålla sig till. Det leder också till att vi kan använda flygvapnet på ett effektivare sätt.

Herr talman! Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för digital förvaltning att ta fram en digital infrastruktur för vaccinationsintyg. Målet var att det skulle finnas på plats den 1 juni för att sedan kunna tas i bruk den 1 juli. I går gav Europaparlamentet grönt ljus åt EU:s digitala covidbevis.

För att se till att återstarten sker så snabbt, smidigt och säkert som möjligt vill jag fråga infrastrukturministern: Hur avser regeringen att säkerställa att covidbevisen finns på plats i tid till den 1 juli, och vad är planen för alla de unga som inte hunnit få vaccin men som haft covid-19? Varför ska den delen behöva dröja till augusti?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Helena Antoni, för frågan!

Det pågår och har pågått ett intensivt arbete på EU-nivå just för att få gemensamma system för covidpassen. Ambitionen är att det ska kunna implementeras väl.

Här har min kollega Anders Ygeman arbetat med relevanta myndigheter för att säkerställa att det ska kunna träda i kraft så att vi alla kan ha det inte minst för resor.

Sedan är det naturligtvis ett omfattande regelarbete där en sak är att säkerställa att vaccinationsuppgifterna är korrekta. Därtill har direktivet som jag förstår det öppnat för möjligheter att även ange andra uppgifter om smitta.

Det är naturligtvis viktigt att dessa uppgifter, om de finns i den typen av pass, är säkerställda och verifierade från alla de myndigheter som ingår. Det är ett intensivt arbete. Men det ska självklart ske så snart som möjligt.

Herr talman! I dag saknas resurser för att snabbt komma till rätta med åtgärder och straff gällande arbetsmiljöbrott.

Därför var det glädjande att Socialdemokraterna likt Sverigedemokraterna drev frågan om utökade preskriptionstider för arbetsmiljöbrott i valrörelsen 2018. Socialdemokraterna valde även att ha med det i sitt valmanifest.

När man sedan tog del av regeringens satsningar inom arbetsmiljöpolitiken kändes det därför märkligt att man inte kunde se förslaget om utökade preskriptionstider för arbetsmiljöbrott. Sverigedemokraterna valde då att lägga fram förslaget på bordet, och Socialdemokraterna valde att rösta nej till sitt eget förslag.

Jag ställde då frågan varför man röstade nej till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och fick svaret: Jag vet ej. Det kan vara förlåtligt då hon precis hade tillträtt sin tjänst. Men nu har det gått en tid, och nu har även M ställt sig bakom förslaget. Det finns alltså en stabil majoritet i kammaren för att få igenom Socialdemokraternas vallöfte. Men än en gång röstar Socialdemokraterna nej.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Varför röstar man nej till sitt eget förslag, som bör vara en naturlig del av den nya arbetsmiljöstrategin?

Jag har också en rättelse till regeringen: Sverigedemokraterna satsar mer pengar än regeringen på arbetsmiljöforskning.

Herr talman! Tack för frågan! Jag måste säga att jag inte riktigt förstår, och jag försöker söka ögonkontakt med socialdemokratiska riksdagsledamöter här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men jag föreslår att du, Magnus Persson, återkommer till mig i en skriftlig fråga, och jag lovar att du ska få svar på den.

Herr talman! Jag har en fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Vi är många som följer händelseförloppet på våra vägar. Alla är vi rörande överens om att det ska vara sjysta villkor för yrkesförare och sund konkurrens inom transportnäringen.

Vi välkomnar att EU:s medlemsländer har kommit överens om nya regler som skapar förutsättningar för en sund konkurrens och sjysta villkor. Samtidigt ser vi med bestörtning att man försöker kringgå gällande regler och på detta sätt konkurrerar ut våra svenska åkerier.

Min fråga lyder: Vad har regeringen gjort för att stoppa det otillåtna cabotaget på våra vägar?

Herr talman! Tack för frågan, Abraham Halef! Det är ett otroligt viktigt arbete som vi har bedrivit nu under en längre tid för att skapa ordning och reda i yrkestrafiken.

Det var fri rörlighet som gällde när vi hade en alliansregering en gång i tiden, och det fanns inte några kontrollmöjligheter av yrkesfordon. Sedan dess har vi sedan 2014 systematiskt arbetat med klampning, sanktionsavgifter, beställaransvar, ökade resurser till polisen och öronmärkta resurser när det gäller cabotage.

Det är en framgångsrik förhandling på EU-nivå med mobilitetspaket där regler om utstationering från dag ett kommer att gälla redan i februari nästa år. Självklart ska vi då beivra olagligt cabotage.

I dag har vi kunnat fatta beslut och redovisat att vi dubblar sanktionsavgifterna - ökar dem med 50 procent - och skärper reglerna. Vi får de tuffaste reglerna inom hela EU för att beivra den brottsliga verksamhet som konkurrerar ut svenska åkerier - de som sköter sig - och som dessutom bidrar till att vi har orimliga arbetsvillkor för utländska chaufförer i Sverige.

Herr talman! Min fråga gäller totalförsvarsplaneringen, som försvarsministern ansvarar för.

Vi har i dag haft dragningar i försvarsutskottet gällande beredskapsflygplatser, och Försvarsmakten har berättat att de inte tycker att digital remote-kontroll på vissa flygplatser är så bra av säkerhetsskäl. Jag ställde en fråga i utskottet, men minister Eneroth hänvisade till försvarsministern. Därför vill jag ställa frågan här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kommer ministern och regeringen genom ett förtydligad uppdrag till cybersäkerhetscentret att öka beredskapen för att förhindra eller hantera att någon främmande makt kan komma att ta sig in i de flygledartorn som har remote-kontroll?

Herr talman! Säkerhetsfrågor är någonting som alltid ska ses över, alltid följas upp och alltid tas med stor noggrannhet och seriositet. Här har ansvarig myndighet huvudansvaret. När det gäller alla typer av säkerhetsfrågor ska det ingå i det grundläggande arbete man har att genomföra.

Det vi har från departementets sida är självklart en uppföljningsfunktion när det gäller hur sådant här kan fungera, och den kommer vi i vanlig ordning att leva upp till.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Tomas Eneroth.

Sverige toppar listan i Europa när det gäller dödligt skjutvapenvåld. Sverige anses i internationella insatser mot organiserad brottslighet ha bland de värsta problemen. Trots det har Sverige en av Europas svagaste lagstiftningar mot organiserad brottslighet.

Det gäller straffen mot gängen, vilket uppmärksammades när svenska gängkriminella blev dömda i Danmark. Det gäller befogenhet, vilket synliggörs när fransk polis eller FBI levererar bevis till Sverige genom metoder som är förbjudna att använda för svensk polis.

Sverigedemokraterna har årligen föreslagit att svensk lagstiftning mot organiserad gängkriminalitet ska skärpas och har årligen mött ett motstånd från regeringen.

Herr talman! När Sverige har de värsta problemen i Europa med organiserad gängkriminalitet undrar jag hur regeringen har landat i slutsatsen att vi ska vara nöjda med att samtidigt ha den svagaste lagstiftningen mot organiserad gängkriminalitet.

Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för frågan!

Jag delar inte verklighetsbeskrivningen. Tvärtom har regeringen skjutit till avsevärda resurser både till polisen och till hela rättskedjan och skärpt lagstiftningen. Resultatet ser vi inte minst nu, när 155 gängkriminella faktiskt kan häktas och när brott kan beivras.

Medierna rapporterar inte längre bara om de brott som begås, utan allt oftare rapporterar man om rättegångar som pågår för att vi nu ställer personer till ansvar för de brottsliga handlingar som genomförs.

Det är ett successivt arbete med att se till att skapa trygghet i samhället, förhoppningsvis också i en bred uppslutning i hela Sveriges riksdag. Jag vill inte gärna tro att det skulle finnas några olika uppfattningar här.

Vi måste beivra gängbrottsligheten, och vi ska göra allt vi kan för att man ska kunna känna sig trygg. Det gäller gängbrottslighet. Det gäller också annan brottslighet, inte minst våld mot kvinnor, där det också är oerhört viktigt att vi fokuserar på rätt insatser och att vi skjuter till resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.