Arbetsplenum - 2019-12-04

Herr talman! Vi är här för att debattera konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens budgetproposition. Betänkandet heter KU1 och behandlar utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Under detta utgiftsområde finansieras den centrala statsledningen samt flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag. Inom ramen för betänkandet behandlas också 27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Moderaterna avstår från att delta i anslagsbeslutet och har i stället ett särskilt yttrande, men jag vill ändå, herr talman, här i kammaren redovisa några av de frågor där vi hade önskat en annan anslagsfördelning.

Inom ramen för detta utgiftsområde finansieras som sagt den centrala statsledningen. Vi behandlar grundlagsnära frågor som i hög grad präglas av bred enighet över partigränserna. Men, som sagt, även inom detta område förekommer det skillnader i vad de olika partierna prioriterar. Moderaterna har till exempel genom åren lagt ett stort fokus vid förebyggande åtgärder mot våldsbejakande extremism.

Våldsbejakande extremism är högst närvarande och måste motverkas varhelst den dyker upp. Så sent som i förra veckan skedde ytterligare ett terrordåd i London. En knivbeväpnad man attackerade oskyldiga förbipasserande. Två dog och flera skadades innan modiga medborgare med stort civilkurage övermannade terroristen med hjälp av de tillhyggen de lyckades få tag på. Gärningsmannen var tidigare dömd för terroristbrott.

Men vi i konstitutionsutskottet arbetar med frågor om extremism främst ur tidsperspektivet innan ett brott har skett, det vill säga det förebyggande arbetet. Moderaterna har under de senaste åren presenterat väldigt många åtgärder för att förebygga den här typen av extremism. Glädjande nog har de i många fall vunnit bifall, men det finns fortfarande förebyggande åtgärder att vidta vilka sorterar under anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati.

Herr talman! Moderaterna vill att det görs en gedigen kartläggning av vilka trossamfund som har erhållit finansiering och av om utländska extrema intressen har villkorat medlen på något sätt. I samband med detta bör regelverket kring utländsk finansiering av trossamfund ses över i syfte att motverka att extremister finansierar trossamfund i Sverige. Religionsfrihet är ett kännetecken för våra västerländska demokratier. Samtidigt ser vi med allvar på att islamistisk extremism i dag erhåller finansiellt stöd.

Herr talman! Vi moderater ser också ett stort behov av ett lättillgängligt och användarvänligt informationsmaterial till nyanlända om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, jämställdhet mellan könen, barnkonventionen, hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning samt skyldigheter och rättigheter i Sverige. Den som kommer till Sverige ska inte behöva tveka kring vad som förväntas av en och kring vilka rättigheter man har.

Herr talman! Det behöver göras en regelbunden uppföljning av länsstyrelsernas arbete med att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. För att nå bättre resultat behöver man i varje län identifiera kommuner som kommit längre än andra i arbetet med att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck och bygga upp en struktur för utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Alla dessa åtgärder och många fler föreslår vi inom den befintliga budgetramen.

Tyvärr kan vi konstatera att flera av de svenska trossamfunden under de senaste åren har upplevt en ökad grad av hot, våld och trakasserier. För att stärka enskilda kyrkors och samfunds säkerhets- och trygghetsarbete vill vi moderater tillföra ytterligare 20 miljoner kronor per år för åren 2020, 2021 och 2022.

Från och med 2019 har detta anslag sammanförts med ett annat säkerhetsrelaterat bidrag, vilket gäller hela den ideella sektorn. Moderaterna vill återgå till ordningen som innebär att anslaget öronmärks för trossamfundens säkerhet. Vi vill stärka skyddet för trossamfunden för att säkra rätten till en trygg religionsutövning.

Vi moderater vill även stärka riksdagens förvaltningsanslag med 10 miljoner kronor per år för åren 2020, 2021 och 2022. Vi har sett att den sittande regeringen upprepade gånger har varit sen med att återkomma till riksdagen med nödvändiga propositioner och andra efterfrågade åtgärder. Man har också uppvisat en ovilja att redovisa förväntade effekter av förslag i budgetpropositionen. För att en granskning av regeringens förda politik ska kunna genomföras behöver det anges i budgetpropositionen vilka effekter politiken bedöms ha på bland annat årsarbetskrafter, sysselsättning, arbetslöshet och bnp. Att inte ange effekterna alls eller att ange effekterna i tabeller som saknar siffror är otillräckligt och undergräver riksdagens och även allmänhetens möjlighet till insyn.

Herr talman! När regeringen är sen och inte fullt ut redovisar förväntade effekter faller ett större ansvar på riksdagen och också en större arbetsbörda i form av beredning och granskning. Utskottskanslierna fyller en viktig funktion i arbetet med att granska uppgifter och underlag från regeringen samt i arbetet med beredningen av förslag från riksdagen. Så länge regeringen inte lever upp till de krav vi har på transparens och skyndsamhet blir det nödvändigt att tillföra ytterligare resurser till riksdagen. Riksdagens partier behöver få större möjlighet att granska och analysera regeringens förslag samt bereda egna förslag.

Herr talman! Avslutningsvis anvisar Moderaterna 20 miljoner kronor årligen för åren 2020-2022 till anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. för snabbare hantering inom miljötillsyn avseende lantbruk.

Moderaterna minskar även ett antal anslag till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

(Applåder)

Herr talman! Detta kan i viss mån sägas vara mandatperiodens första riktiga budgetdebatt. Förra året debatterade vi kring en övergångsbudget. I år har vi med januariöverenskommelsens tillblivelse sett utformandet av det socialliberala blocket å ena sidan och det konservativa blocket å andra sidan. Med detta finns nu en verklig regeringsbudget att förhålla sig till.

Sverigedemokraternas budget ska förstås som en helhetslösning och kan och bör därför inte brytas ut i någon del. Vi har därför ingen reservation vad avser utgiftsområdet men väl ett särskilt yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Sverigedemokraterna är ett konservativt parti med en nationalistisk grundsyn. Vår politik syftar således till att hushålla med statens resurser på ett omdömesgillt sätt så att skattebetalarna får ut det mesta möjliga av sina skattepengar. Det är i dessa tider, när medierna rapporterar om att 80 procent av Sveriges kommuner tvingas spara på verksamheten, nödvändigt att påminna om att staten inte har särskilt mycket egna pengar. Det mesta kommer från män och kvinnor som går till arbetet varje dag och som strävar, sparar och försöker få livspusslet att gå ihop.

Vi drar ned på pengar till riksdagens ledamöter och partier. De politiska partierna bör i högre grad arbeta med effektivisering av det egna arbetet.

Vad gäller regeringen konstaterar vi att anslaget till Regeringskansliet stadigt ökat sedan budgeten 2013/14, detta trots att den långsiktiga trenden visar att antalet avgjorda regeringsärenden mer eller mindre har stått stilla. Här gör vi några större neddragningar, och regeringen med Regeringskansliet får därför reducerade anslag.

Andra områden där det finns skäl att inte bara se över utgifterna utan även finansieringsformerna är medieområdet. Sverigedemokraterna är positiva till det ökade stöd som regeringen aviserat för att stärka lokal journalistik, och vi motsätter oss inte förstärkningen av anslaget. Den lokalt förankrade journalistiken är emellertid bäst hjälpt genom att man hittar nya tekniska lösningar och genom att medierna arbetar med att anpassa sitt utbud efter efterfrågan.

Mediestödet i sin nuvarande form är otidsenligt och behöver förändras. Driftsstödet ska därför trappas ned på fem år. Denna nedtrappning avser dock inte distributionsstödet och innovations- och utvecklingsstödet eller stödet för lokal journalistik.

Med de åtgärder som Sverigedemokraterna föreslår på andra områden, såsom lindring av sjuklöneansvaret och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare samt den numera avskaffade skatten på reklam i periodiska publikationer, torde dock omställningen för framför allt mindre redaktioner underlättas.

Herr talman! Vi omfördelar medel till ett flertal områden, bland annat till Forum för levande historia. Det är en bra och god gärning att de genomfört insatser för att stärka förutsättningarna för att skolor och andra ska kunna göra hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

I år är det också 30 år sedan Berlinmuren rämnade och 1900-talets andra människofientliga ideologi gick under i Europa, nämligen kommunismen. I ett led i att stärka svenska skolungdomars bristfälliga kunskaper om kommunismens illgärningar och informera om de yttersta konsekvenserna av socialism anslår vi därför extra medel för skolresor till minnesplatser för kommunismens offer.

Sverigedemokraterna stärker även andra viktiga samhällsområden såsom länsstyrelsernas djurskyddskontroller, Datainspektionen med mera.

Jag ska nu redogöra för vad vi anser vara den viktigaste reformen på utgiftsområdets sida, nämligen att införa ett system med neutrala valsedlar. Vi vill ha ett system med neutrala valsedlar på plats så snart som möjligt, helst till valet 2022.

I Valmyndighetens rapport, Erfarenheter från valen 2018, konstaterade myndigheten att valsystemet behöver ses över i sin helhet med siktet inställt på ett förenklat, förbättrat och mindre sårbart system, där införandet av så kallade neutrala valsedlar och ett system med tryck av en valsedel per person och val särskilt föreslogs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Detta är förslag som Sverigedemokraterna har drivit länge, och vi finansierar detta genom budgeten.

I KU1 under Utrikesförvaltningens organisation har vi endast en reservation. Det israeliska parlamentet beslutade 1949 att Jerusalem skulle vara Israels huvudstad. I dag finns parlamentet, presidenten, högsta domstolen och departementen i Jerusalem. Mot den bakgrunden och inte minst på grund av att Israel är Mellanösterns enda stabila och rättssäkra demokrati bör Sverige flytta sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem.

Jag yrkar därmed bifall till reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation. Den innehåller förslag från den allmänna motionstiden som handlar om utrikesförvaltningen. I korthet innebär förslagen att vi anser att generalkonsulatet i Jerusalem bör uppgraderas till att bli Sveriges ambassad i Palestina samt att ambassaden i Moskva ska få i uppdrag att bevaka politiskt motiverade rättsprocesser.

Herr talman! I våras kom ett brev till föräldrar hemma i Mölndal. Budskapet var ganska tydligt: Vi har inte längre råd med vikarier på förskolan. Om personalen blir sjuk måste du komma hit och hämta ditt barn.

Så ser det ut nu, inte bara i Mölndal där jag bor. I fyra av fem kommuner tvingas man göra nedskärningar i sin verksamhet nästa år. Det handlar om nedskärningar överallt i vår välfärd - i skolan, i omsorgen och i vården. Flera olika välfärdsuppror har startat. Anledningen är att mina tidigare arbetskamrater i välfärden helt enkelt har fått nog. De ställer inte längre upp på nedskärningar och underbemanning. De har fått nog av stress och dåliga arbetsvillkor och av att ha alldeles för få kollegor.

Herr talman! Under de senaste decennierna har ojämlikheten ökat i Sverige och i samhället. Den relativa fattigdomen har fördubblats på mindre än tio år. Samtidigt har den ekonomiska eliten i Sverige fått det allt bättre.

I det läget lägger regeringen fram en budget som främst gynnar rika män på välfärdens bekostnad. Personer, som talmannen och jag, med inkomster på över 60 000 kronor i månaden får sänkt skatt i och med att värnskatten tas bort nästa år. Samtidigt är välfärden i ett desperat behov av mer resurser. Då lägger regeringen en budget som i stället ökar klyftorna i samhället och bidrar till en fortsatt underfinansiering av välfärden.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet vill ha ett annat samhälle. Vi har andra prioriteringar. Därför har vi lagt ett budgetförslag som tar ett helhetsgrepp om de växande klyftorna. Vi satsar på den generella välfärden och på att minska de ekonomiska klyftorna. Vi prioriterar de mest ekonomiskt utsatta. Vi vill att Sverige återigen ska bli världens mest jämlika land, och vi finansierar detta framför allt genom höjda kapitalskatter och genom att höja skatten för de rikaste.

Herr talman! Några av dem som berörs av slopad värnskatt är vi här i salen. Vi har redan en hög lön, och vi kommer att få en ännu mer välfylld plånbok efter årsskiftet. Det är inte rimligt. Vi anser att riksdagsledamöternas arvoden ska sänkas och att alla extra arvodesersättningar kopplade till riksdagsarbetet ska tas bort. Det är inte försvarbart att riksdagens utskott på egen hand ska kunna välja flera nya extra ordförande till en kostnad av över 5 miljoner för denna mandatperiod samtidigt som resten av hela vår gemensamma välfärd gör nedskärningar och besparingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Vad vill Vänsterpartiet då satsa på under detta utgiftsområde, kanske någon undrar. Vi vill se ökade anslag till våra nationella minoriteter. I vår budget har vi 10 miljoner mer i anslag till Sametinget som ett första steg i införandet av den kommande konsultationsordningen men också till en verklig pris- och löneuppräkning för Sametinget.

Konsultationsordningen innebär en skyldighet för staten att konsultera företrädare för det samiska folket i frågor som kan få särskild betydelse för dem. För att kunna genomföra detta på ett jämbördigt och likvärdigt sätt krävs också ekonomiska resurser. Jag vill dock påpeka att vi i Vänsterpartiet inte anser att regeringens förslag till konsultationsordning uppfyller de krav som ställs på Sverige enligt folkrätten.

Vi behåller också den viktiga satsningen på romsk inkludering som pågått de senaste sju åren. Under dessa år har ett gott arbete genomförts för att öka kunskapen, stärka det romska civilsamhället och ge stöd till ökad egenmakt för den nationella minoriteten romer. Romers levnadsvillkor i dag är oftast sämre än för befolkningen i övrigt, och ett stort arbete återstår. Vi anser därför inte att det arbetet bör avvecklas, som det nu ser ut i budgeten, utan vi anser i stället att satsningen och arbetet bör ske i en mer permanent form.

Herr talman! Jag nämnde tidigare det brev som kom till småbarnsföräldrarna där hemma. Vi i Vänsterpartiet vill ha ett annat samhälle, ett samhälle utan brev om besparingar. Vi vill ha ett jämlikt samhälle, för ett Sverige som håller ihop.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

I dag debatterar vi det betänkande med statens budget som alla utskott går igenom. Kristdemokraternas förslag till budget ska inte ses som att vi är emot andras budgetar utan som det som vi vill lyfta fram. Det fanns mycket gott i det som nämndes tidigare. Vi hörde Moderaterna nämna till exempel terroristbekämpning, och alldeles nyss nämndes romernas situation och att bekämpa diskriminering av dem.

Det finns mycket annat som vi också kunde nämna, men det som Kristdemokraterna vill lyfta fram är att skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen. Det ska vara en välfungerande ekonomisk politik som ger oss resurser att satsa på välfärden, till exempel god vård, omsorg och en bra skola - aktuellt i dessa dagar.

Med genomtänkta reformer för arbetsmarknaden och skattepolitiken vill vi, och kan vi, förbättra människors möjligheter att lämna arbetslöshet och utanförskap. Den ekonomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället. Det är grunden för ett samhälle byggt på gemenskap och där människor känner tillit till varandra.

Kristdemokraterna sätter välfärd och trygghet före andra saker. Vi vill genomföra reformer som stärker samhällsgemenskapen, och det är vad Sverige behöver nu. Det är tillsammans vi kan göra ett bra land ännu bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Nå! Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag hade önskat avstår jag därför från ett ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Dessutom ligger faktiskt Kristdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområde 1 över den ram som riksdagen kommer att besluta om.

Kristdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i vår partimotion. I den motionen finns också ett förslag till ram för utgiftsområde 1. Kristdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 1 innebär att utgifterna blir 174 ½ miljon kronor högre än regeringens förslag. Jag anser alltså att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. sammantaget bör ökas med 177,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för 2020.

För att förbättra integrationen anser jag att det bör införas ett krav på att asylsökande ska delta i 15 timmar språkutbildning och 9 timmar samhällsorientering. Länsstyrelsen bör samordna dessa insatser. För detta ändamål ökar vi anslaget med 200 miljoner kronor för 2020.

Vidare kan länsstyrelsernas arbete med djurfrågor klaras av med tidigare anvisade medel. Verksamheterna vad gäller avfallsstatistik och gränsöverskridande transporter kan klaras med en förstärkning av anslaget med 2 miljoner kronor.

När det kommer till anslaget 6:3 Datainspektionen har från och med 2018 tillförts medel för myndighetens arbete med EU:s dataskyddsförordning. Jag anser att detta arbete kan klaras av med en mindre anslagsförstärkning. Samtidigt bör anslaget tillföras ytterligare 2 miljoner kronor för att bättre kunna möta de utmaningar som finns, till exempel att motverka näthat och integritetskränkningar. Sammantaget bör därför anslaget minskas med 3 miljoner kronor.

Så långt budgeten. Det finns 27 motioner fogade till betänkandet. En av dem är Kristdemokraternas om Jerusalems plats som Israels huvudstad. Jerusalem är de facto Israels huvudstad. Det israeliska parlamentet, regeringskansliet, statschefens residens, centrala myndigheter samt högsta domstolen är sedan länge lokaliserade till Jerusalem. De befäster statusen som huvudstad. I ett historiskt perspektiv har Jerusalem aldrig varit huvudstad i något annat land än Israel och aldrig för något annat folk än det judiska folket. Den judiska kopplingen till Jerusalem går 3 000 år tillbaka i tiden.

Mot denna bakgrund är det min uppfattning, och Kristdemokraternas, att den svenska ambassaden vid lämplig tidpunkt bör flyttas från Tel Aviv till Jerusalem. Ett sådant beslut skulle ge en tydlig signal till parterna i en eventuell kommande fredsprocess att Sverige menar allvar när vi argumenterar för en rättvis fred för alla. Sverige bör samtidigt verka för ett gemensamt nordiskt ambassadområde i Jerusalem. Sådan samverkan kan visa på de fördelar som finns när grannar lever i endräkt och arbetar tillsammans.

Låt mig säga några ord om religionsfriheten. I många länder respekteras inte religionsfriheten; inte minst vet vi att kristna förtrycks och förföljs. Jag anser därför att det bör utredas om en särskild ambassadör ska få i uppdrag att verka för att respekten för religionsfriheten stärks. En sådan ambassadör kan till exempel ställa krav när handelsavtal ingås och fördöma regimer som förtrycker religiösa minoriteter. Vidare anser jag att alla diplomater bör ha genomgått en utbildning i frågor som rör religionsfrihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det låter kanske inte så spännande. Det låter däremot mer intressant med skola, vård, omsorg, försvar, polis, rättsväsen och bistånd, och de flesta förstår nog mer vad innehållet i debatter om de ämnena handlar om. Ändå är det ingen slump att titeln är utgiftsområde 1. Utan innehållet i utgiftsområde 1 är det andra ostyrt. Därför är det centralt för staten Sverige att utgiftsområde 1 är väl genomtänkt och väl skött.

Det behövs en riksdag som representerar väljarna. Det behövs en regering som styr riket och verkställer riksdagens beslut. Sverige måste representeras utrikes, statschefen sköta representativa åtaganden, rättssäkerheten kontrolleras via JO samt medier finnas i hela landet för att demokratin ska fungera.

Vårt land har också särskilda åtaganden för våra nationella minoriteter, till exempel urfolket samerna. Finnarna och tornedalingarna har funnits i Sverige sedan riket grundades för tusen år sedan. Romer kom på 1500-talet och judar på 1700-talet. De är en självklar del av den väv som är Sverige, och de gör landet rikare. Deras språk, kulturer och identiteter måste skyddas för att Sverige ska vara Sverige.

Allt detta kostar pengar. Och det är det som är utgiftsområde 1. Vi är överens om mycket, precis som Karin Enström sa, så jag kommer att dyka ned enbart på några enstaka områden där vi är oeniga.

Moderaterna, som är i opposition, vill dra ned på Regeringskansliet. Är det en slump? Jag minns inte att Karin Enström och Ulf Kristersson ivrade för neddragningar på Regeringskansliet när de satt i regeringen. Kanhända är det bundet till vilken situation man befinner sig i. Jag vet inte om jag däremot såg så många förslag om att stärka riksdagens egen utredningskapacitet mellan 2006 och 2014, utan jag ser detta snarast som en frustration över att man står och sparkar i båset. Då vill man ha mer pengar till sig själv och mindre pengar till regeringen. Däremot klagar man naturligtvis gärna på regeringen när den inte levererar de underlag som man efterfrågar. De blir säkert bättre med mindre resurser - det verkar självklart!

Det mest anmärkningsvärda i Moderaternas budget är en petitess. Varför vill Moderaterna dra ned på Riksrevisionen? Det kan man verkligen undra. Det är inga stora pengar, men det verkar lite onödigt i en situation när vi vet att Riksrevisionen har problem. Det kommer att gå åt mer pengar i flytten, och jag tycker att Riksrevisionen gör en viktig insats för att statens pengar och resurser ska användas på ett klokt sätt.

Sverigedemokraterna vill ge mer pengar till kungen och mindre till regeringen. Det är inte så lite mindre pengar till regeringen, nämligen 450 miljoner, nästan en halv miljard. Jag undrar hur mycket realism det finns i det förslaget. Det låter väl käckt i debatten, men politik är inte bara fråga om att låta käck, utan den ska också vara realistisk.

Ett anmärkningsvärt förslag i Sverigedemokraternas budget är nedskärningen med 102 miljoner kronor på presstödet. Jag delar Sverigedemokraternas uppfattning om att en modernisering av presstödet behövs. Jag sitter i Mediestödsnämnden, och vi ser den snabba strukturomvandlingen och sammanbrottet för de traditionella affärsmodellerna för svenska lokalmedier. Det är ett stort problem. Men att forcera det med en slakt på resurserna nu skulle leda till en kraftig försämring av det lokala mediet. Jag menar att det är en central del av den svenska demokratin att vi som politiker blir granskade och omdebatterade, och det tycker jag inte att vi ska skära ned de ekonomiska resurserna till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

När det gäller översynen av valsystemet som nämns kan man nog göra en sådan, men det vore kanhända inte lämpligt av mitt parti att lägga fram en färdig tanke om hur det ska se ut här i kammaren. Jag är mer konservativ än det nationalistiska konservativa partiet Sverigedemokraterna. Jag tycker nämligen om det gamla systemet med lappar man kan kontrollräkna, ett system som människor känner igen från val till val. Det kan man förändra, men jag tror att förändringarna ska ske långsamt och varsamt. Man ska vara rädd om det som fungerar.

Jag yrkar bifall till förslaget.

(Applåder)

Herr talman! Konstitutionsutskottets debatter brukar ju inte präglas av många repliker, men jag kände att Hans Ekström faktiskt var ute och fiskade med den stora håven nu på morgonen. Jag vet inte riktigt vad som hände i går kväll. Men jag tänker att det behövs lite svar på tal.

Det finns exempel på att även Hans Ekströms parti begärt neddragningar i Regeringskansliet när situationen varit den omvända, vilket inte slutade så väl.

Däremot, och det är mer allvarligt, har vi delen där vi föreslagit ett höjt anslag för riksdagens förvaltning just för att riksdagen ska få något mer muskler. Det handlar om 10 miljoner kronor per år, så det handlar inte om att bygga upp en gigantisk utredningsservice.

För att inte minst vårt eget utskott och de övriga utskotten i riksdagen ska kunna fullgöra den viktiga kontroll och granskningsuppgift som vi har är det viktigt att det finns kompetens också här i riksdagen. Det är alltid viktigt. Vi har upplevt att regeringen varit sen och inte fullt ut beskrivit vad man ser framför sig som konsekvenser av det man föreslår. Det senare är viktigt för att vi sedan ska kunna jämföra hur man tänkt att förslagen ska falla ut och hur det blev i verkligheten. Jag tror därför att en höjning vore en fördel för alla, oavsett om man är i regeringsställning eller i opposition. På den punkten tror jag inte att man behöver vara så syrlig, utan det handlar om att ge riksdagen lite mer muskler.

När det gäller Riksrevisionen handlar det om att Moderaterna föreslår en generell neddragning. Vi vill alltså minska pris och löneomräkningen. Den ska reduceras med 50 procent. Jag kan återkomma i nästa replik om varför vi gör det. Det får effekter på alla myndigheter; det stämmer.

Herr talman! Jag kan ha sympati för uppfattningen att riksdagens utredningsresurser kan behöva förstärkas i ett besvärligt parlamentariskt läge. Det är kanske mer bundet till det - ett besvärligt parlamentariskt läge kan göra att riksdagen behöver ha mer muskler. Men jag tror att det är en sak som vi bör diskutera tillsammans och i så fall ha en dialog om. Jag tror inte att det gynnas av att Regeringskansliets resurser minskas i detta läge. Det behövs sannerligen goda underlag för de propositioner som läggs fram, och sådana tror jag inte görs med svagare resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

När det gäller den generella pris och löneuppräkningen har jag en gång i tiden själv sysslat med att göra budgetar som kommunalråd. Den metoden är ju käck år ett, men om man räknar på det på tio år ser man att om man håller på så där blir det stora nedskärningar. Man ska inte tro att det är en allmän effektiviseringsåtgärd. Det är ett sätt för politiker att slippa fatta obehagliga beslut och överlåta åt myndigheterna att göra de besvärliga nedskärningarna. Då tycker jag att det är bättre att man säger att den här verksamheten drar vi ned på i de lägena.

Jag tycker att man också måste uppmärksamma en del som vi inte tänker på så ofta. Vi säger att riksdagen är stor med sina 349 ledamöter. När den nuvarande riksdagen inrättades hade Sverige 8 miljoner invånare. Nu har vi snart 10 ½ miljon. I relativa termer är resursåtgången faktiskt mindre. Sverige växer med ungefär en procent per år, och det måste synas i statsförvaltningen.

Herr talman! Jag tar fasta på Hans Ekströms inledning i replikskiftet. Han sa att det är värt att fortsätta diskutera hur fördelningen ska se ut, inte minst när det gäller utredningsresurser. Kan vi komma överens där i framtiden tror jag att det vore bra, just för att detta i dag kan vara svårare att förutse och för att vi fått underlag sent - det kan bero på det parlamentariska läget eller annat - och konsekvenserna inte varit tillräckligt väl beskrivna. Låt oss fortsätta diskutera det.

Den neddragning vi föreslagit generellt i hela budgeten är för att ytterligare trycka på effektivisering och samordning. Det är en svår utmaning; det håller jag med om. Jag tar inte lätt på att göra en sådan generell neddragning, men det är den modell vi valt i denna budget. Den går inte att genomföra varje år i hundra år, det tror inte jag heller, utan självklart måste detta göras med uppföljning.

Herr talman! Det lackar mot jul, även om den grådaskiga huvudstaden i konungariket Sverige tyvärr förmedlar allt annat än julkänsla och vintervit magi. Men det finns ju hemma i Norrbotten, så det ordnar sig nog med det - ni är alla varmt välkomna till Tornedalen och polcirkeln.

Vad gör vi nu i decemberblötan och det kompakta mörkret? Jo, vi tänder ljus. Vi lever i väntans tider, och många små och stora väntar på julens högtider.

För många av oss är ett visst tv-program på ett visst klockslag på julafton en stor höjdpunkt. Jag har låtit mig inspireras av ett årligt återkommande inslag i detta program inför dagens debatt om utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Herr talman och ärade kollegor, låt mig travestera Askungen!

Nåja, vad är väl en budgetdebatt i konstitutionsutskottet? Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles . alldeles underbar. De 15 miljarder vi hanterar i utgiftsområde 1 är nämligen en förutsättning. De är ett fundament, en bottenplatta, för allt annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Centerpartiet står bakom budgetpropositionen, och jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

För Centerpartiet bär budgetpropositionen på två övergripande teman, som denna mandatperiod generellt för svensk politik borde handla om. Det första är att vi måste försvara Sverige. Det andra är att vi måste förnya Sverige. I den budget som nu debatteras och som vi kommer att fatta beslut om vidtar vi viktiga mått och steg för att klara statens kärnuppgifter.

Försvaret av Sverige handlar om att stärka de funktioner som vi förväntar oss att Sverige ska kunna leverera. Det handlar om försvaret, en stark rättskedja och en fungerande välfärd för alla. Försvaret av Sverige börjar här. Det börjar i utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Det börjar i konstitutionsutskottet. Det börjar i Sveriges riksdag, i försvaret av våra grundläggande rättigheter och i försvaret av våra grundlagar.

I går träffade jag Lily och Louis från Momentum, vårt ungerska syskonparti. De bjuder dagligen Viktor Orbáns regim motstånd. När Orbán stängde ned Centraleuropeiska universitetet gick Momentum och tusentals människor i Budapest ut på gatorna i fredliga folkliga protester.

I EU hotar och kränker demokratiskt valda regeringar inte bara den akademiska friheten utan även pressfriheten, den mediala friheten. Och vi hör förslag här i dag, i Sveriges riksdag, som går i Orbáns riktning.

När den ungerska konstitutionen ändrades inför valet 2014 för att försvåra för oppositionen gick debatten om detta i det ungerska parlamentet på under en timme. Då var det ett faktum: Konstitutionen var ändrad. I Polen tvångspensioneras domare, och mer regeringsvänliga domare installeras.

Detta stämmer naturligtvis till eftertanke även i Sverige. Den liberala demokratins värden monteras ned hos våra EU-grannar. Var står vi? Vad gör vi i Sverige?

Herr talman! Att försvara Sverige handlar om att försvara det moderna likaväl som det historiska och mångreligiösa, mångkulturella Sverige som många av oss älskar. Det handlar om att rusta våra grundlagar och våra institutioner, som garanterar rättssäkerhet, rättsstatlighet, demokrati, mänskliga rättigheter och skydd och främjande av nationella minoriteter. Dessa uppgifter ska vi ägna oss åt den kommande mandatperioden: att stärka och rusta våra grundlagar och våra institutioner.

Låt mig säga några ord om det andra uppdraget, att förnya Sverige. Vi står inför stora utmaningar i den statliga förvaltningspolitiken. Det är ett politikområde som kanske inte har världens roligaste namn i statsbudgeten och vårt politiska liv, men vi får leva med det. Värre är den centraliseringsiver som tyvärr präglar många av myndighetscheferna i dagens Sverige. Oförtrutet verkställer de en centralisering, totalt tondöva för politikens styrande signaler. Detta är ett stort bekymmer.

Ett annat stort bekymmer är att statens regionala geografi är i fritt fall. Det verkar som att varje myndighet med självaktning har en egen organisationskarta. Det är inte utan att man tycker synd om de 21 länsstyrelserna, som har den ganska otacksamma uppgiften att försöka klara den tvärsektoriella statliga styrningen. Här måste det till krafttag. Vi måste gemensamt förnya den statliga förvaltningspolitiken.

Herr talman! Vi saknar inte utmaningar och uppgifter, och det är ju det som är så härligt och underbart med att få vara politiker och lagstiftare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

(Applåder)

Herr talman! Linda är vår röst från norr. I konstitutionsutskottet täcker vi verkligen in hela Sverige, från norr till söder. Jag är en röst från söder.

Herr talman! Utgiftsområde 1 omfattar drygt 15 miljarder kronor och är den del av budgeten som finansierar styret av Sverige. Det handlar om Regeringskansliet, riksdagen, Sametinget, demokratipolitiken, medier, mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och förebyggande och bekämpning av terrorism - frågor som i mycket definierar Sverige som den öppna, liberala, konstitutionella demokrati vi är.

Det är ibland lätt att vid första anblicken tro att detta är frågor alla folkvalda värnar och att det därför inte finns just någon mening med att debattera och inte heller några skiljelinjer mellan partiernas politik och prioriteringar på området.

Ta målet för demokratipolitiken: en levande demokrati som är uthållig och kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika. Vem kan ha något emot det? Ändå vet vi att folk har det.

För medieområdet är målen att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan. Vem kan vara emot det? Ändå vet vi att det förs en aktiv debatt om att kväsa just det fria ordet.

Har inte vi politiker viktigare saker att göra? Vi har växande kriminalitet, överfulla häkten, grupper i utanförskap med bidragsberoende och sysslolöshet som resultat, vårdköer och assistansbehövande som inte får sina rättigheter tillgodosedda och en välfärd som inte levererar trots att vi betalar bland de högsta skatter som finns. Och ovanpå detta har vi klimatfrågan som hänger över oss och måste lösas här och nu. Det finns sannerligen konkreta problem att ta itu med.

Det var just för att vi liberaler ser de här problemen som vi ingick januariavtalet och har varit med och förhandlat fram den budget som nu läggs fram i kammaren. Den tar vi ansvar för. Det är för att vi ser dessa samhällsproblem som vi är beredda att bilda majoritet i riksdagen också i andra frågor för att steg för steg göra Sverige lite mer liberalt, ligga i framkant och genomföra de reformer vi behöver, som stärker tillväxten, tryggheten och tilliten bland oss alla.

I denna budget avskaffar vi värnskatten och fördubblar forsknings- och utvecklingsavdraget till forskningsintensiva företag. Flyttskatten sänks, och vi investerar pengar i rättsväsendet och försvaret. Vi satsar i denna budget på skolan, grunden för det mesta, och på integrationen och klimatet.

Dessutom har vi liberaler satt som mål att vi inte ska ha några utsatta förorter 2030. Det är ett ambitiöst mål, men alternativet är helt ohållbart. Segregationen sliter isär vårt samhälle.

Det är fortfarande en majoritet av befolkningen som är nöjd med hur demokratin fungerar i Sverige och EU, och förtroendet för de demokratiska institutionerna ökar faktiskt. Man kan tro annat när man läser och hör vad folk säger.

Men också här finns tydliga skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Personer med lägre utbildning och personer som är bosatta på landsbygden är i genomsnitt mindre nöjda med hur demokratin fungerar och har lägre förtroende för de nationella demokratiska institutionerna än personer med högre utbildning och personer som är bosatta i andra typer av regioner. Detta är en utveckling som vi måste bryta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Här kommer vi in på utgiftsområde 1 igen. Det handlar om finansieringen av starka demokratiska institutioner som kan samla och engagera, domstolar vi kan lita på och fria och oberoende medier som granskar samhällets alla funktioner och också utbildar och breddar världsbilden för alla människor. Och det är därför utgiftsområde 1 faktiskt är fundamentet i samhällsbygget.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! I mitt flöde på sociala medier började för några veckor sedan ett samtal om visionen för Sverige. Var hittar man egentligen den? Uppfylld av mitt nya uppdrag som riksdagsledamot och ledamot i just konstitutionsutskottet kom jag med ett förslag: Visionen om Sverige finns i grundlagarna. Men nej, det verkade inte riktigt vinna gehör. Kunde det vara i Agenda 2030 eller kanske i regeringsförklaringen? Det första är ju på något sätt hela världens vision, och det andra är regeringens vision. Vad är egentligen Sveriges vision?

Jag har burit med mig den frågan under de här första veckorna och vill ge det hela ett försök nu när vi debatterar just budgetbetänkandet från konstitutionsutskottet, med sitt särskilda uppdrag när det gäller grundlagsnära frågor.

Våra grundlagar beskriver ett samhälle där alla människors lika värde, frihet och värdighet ska respekteras av det allmänna. Man kan fundera på detta allmänna - vad är det? Det är vi i riksdagen, och det är regeringen, kommuner och regioner, länsstyrelser, de oberoende domstolarna och jättemånga myndigheter.

Detta bevakar bland annat konstitutionsutskottet i sina granskningar av regeringens och statsrådens arbete, men även riksdagens ombudsmän och Riksrevisionens granskningar bevakar det. Det gör även de fria och oberoende medierna, som granskar oss hela tiden.

Det som beskrivs i grundlagen är inte något vi kan ta för givet, utan det är något som ständigt kräver vår uppmärksamhet och omvårdnad. Men är det visionärt?

Varje människas personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för det offentliga. Särskilt ska vi se till att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och goda förutsättningar för hälsa.

Alla vi ska också - det framgår av grundlagarna, som jag ändå vill hävda bär en vision om Sverige - främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för oss, våra barn och kommande generationer.

Herr talman! Tonåringar i dag funderar på om det är en bra idé för dem att bilda familj när de blir lite äldre, utifrån hur klimatet i världen utvecklas. De tvekar om huruvida de kan ta ansvar för sina eventuella barns hela livstid. Detta är en akut fråga här och nu.

Vi ska arbeta för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Vi ska värna privatlivet och familjelivet för var och en.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Herr talman! Vi vet att detta inte är en lista där vi bockar av perfektion och sedan slår oss till ro. Detta visar redogörelserna från konstitutionsutskottets ansvarsområden i budgetpropositionen. Det krävs gediget arbete av människor i hela vårt samhälle, men jag vill påstå att det jag har pratat om nu är en gemensam vision för vårt land som vi alla tydligt ska stå upp för. I visionen om Sverige är alla människor delaktiga och jämlika, barns rättigheter tas särskilt till vara och ingen diskrimineras.

Herr talman! Det är en vision för Sverige som jag tror att vi tillsammans behöver arbeta väldigt hårt och enträget med framöver, för den utmanas av rörelser i vårt samhälle och i världen där man inte kan enas om vikten av universella och okränkbara mänskliga rättigheter, som rätten att fly krig. Man kan inte enas om rätten att be om hjälp, att ta del av och utöva kultur, även om den rubbar ens cirklar, forskningens frihet, rätten att utöva sin religion, yttrandefrihet, att som journalist granska makthavare utan att riskera hot och rätten att leva tillsammans i sin familj. Visionen utmanas.

Den budget som nu debatteras grundas på januariavtalet mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna tillsammans med Liberalerna och Centern. Grunden för samarbetet, som gör det möjligt att lägga fram en budget för detta land, är en tro på demokrati, på sammanhållning, på lika värde och på öppenhet. Det är en bra grund att fortsätta att värna visionen om Sverige och att värna våra grundlagar.

Herr talman! Man kan säkert värna dessa värden på olika sätt - det är demokrati. Jag gör det genom att yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill med mitt inlägg i denna debatt lyfta upp frågan om en flytt av Sveriges ambassad i Tel Aviv till Jerusalem.

Det finns både tekniska och principiella skäl att avslå förslagen från Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Låt mig börja med de principiella.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna argumenterar att det vore rimligt och högst logiskt med en flytt av ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem eftersom Israels huvudstad de facto är Jerusalem. Men i grunden handlar det inte om någon enkel logik. Jerusalems framtid är en av nyckelfrågorna för möjligheterna att någonsin få ett fredligt slut på den långvariga konflikten mellan Israel och Palestina.

Att Jerusalem har blivit en tvistefråga har historiska rötter och folkrättsliga dimensioner av högst avgörande betydelse. När FN 1947 beslöt att Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk del slogs det fast att Jerusalem skulle stå under internationell överhöghet. Ett skäl var behovet av att skydda religiösa som behöver besöka sina heliga platser. Denna överenskommelse hindrade inte Israel från att året därefter besluta att placera landets huvudstad i västra Jerusalem. Protesterna från omvärlden har varit många. Många regeringar, inklusive Sveriges, har respekterat den folkrättsliga positionen genom att förlägga sina ambassader till Tel Aviv.

Fram till kriget 1967 stod Västbanken, inklusive delar av Jerusalem, under Jordaniens kontroll. Israel slog ut de jordanska och övriga anfallande styrkor och ockuperade hela Västbanken 1967. Därefter annekterades östra Jerusalem och angränsande delar av Västbanken. FN:s säkerhetsråd bedömde detta som ett folkrättsbrott. Att bosättare därefter flyttade in på annekterade områden har också kritiserats av säkerhetsrådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

En tvåstatslösning och en palestinsk huvudstad i östra delen av Jerusalem har underminerats inte minst genom president Trumps beslut att i strid med internationella överenskommelser flytta den amerikanska ambassaden. I praktiken har han därmed gett sitt stöd till premiärminister Netanyahu och till att Jerusalem aldrig ska delas.

Det har funnits en bred internationell uppslutning om att nyckelfrågorna om flyktingarna, gränserna, säkerheten och Jerusalems status måste lösas genom verkliga förhandlingar och i ett sammanhang. Trumps utspel om Jerusalem kränker inte bara folkrätten utan underminerar också den förutsättning som trots allt har funnits för verkliga samtal om en tvåstatslösning.

Vi ska inte ignorera FN-resolutionen från 1947, som gav Jerusalem status som en separat enhet. Vi ska inte legitimera Israels ockupation och annektering av östra Jerusalem, som fördömdes av ett enigt säkerhetsråd 1980.

De som driver detta torkar av fingrarna på Osloavtalet, det ramverk för en framtida tvåstatslösning som undertecknades 1993 av Yitzhak Rabin, palestiniernas Yasir Arafat och USA:s Bill Clinton. Det är därför sådana beslut väcker så starka känslor, reaktioner och internationellt motstånd. Det är den vägen som Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna föreslår att Sverige också ska vandra. Jag vill inte att Sverige ska gå den vägen, och de flesta partier i riksdagen vill inte heller det.

En flytt av vår svenska ambassad vore direkt oansvarig och skulle uppfattas som ett stöd för den amerikanska hållningen. Om andra regeringar i Europa följde efter ett sådant initiativ skulle det allvarligt skada möjligheterna för en fortsatt meningsfull diskussion om en tvåstatslösning. Detta borde även Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna förstå.

Det var de principiella skälen. Nu tar vi de tekniska.

I yttrandet, som finns i bil. 4 i betänkandet, anför utrikesutskottet att ett flertal motionsyrkanden rör flytt av ambassader, uppgradering av generalkonsulat till ambassader eller upprättande av ambassader. I likhet med tidigare yttranden till konstitutionsutskottet om utgiftsområde 1 vill vi påminna om att det enligt regeringsformen är regeringen, eller de myndigheter som ligger under regeringen, som beslutar om Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation och fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen. Detta bör enligt utrikesutskottet även inbegripa hur utrikesförvaltningen organiserar sitt arbete.

Det ligger dock på regeringen att löpande samråda med riksdagen om den strategiska utvecklingen av Sveriges utrikesrepresentation. Sveriges internationella relationer påverkas till exempel av om en utlandsmyndighet öppnas eller stängs. Sådana beslut bör vara långsiktiga och bygga på väl förankrade strategier. I enlighet med detta anser utrikesutskottet att regeringen bör återkomma till riksdagen när det finns information om eventuella förändringar i utrikesförvaltningen.

Jag ska läsa för er vad den numera bortgångne israeliske författaren Amos Oz skrev. Egentligen tror jag att jag gillar Amos Oz mer än vad jag gillar det citat av honom som jag ska läsa för er. Han är en av mina favoriter sedan tidiga tonår. Om Jerusalem skrev han: Staden har ödelagts, byggts upp, ödelagts och byggts upp igen. Jerusalem är en gammal nymfoman som kramar ihjäl älskare efter älskare till döds, innan hon knuffar bort honom med en gäspning.

Rikets styrelse

Om inte de principiella eller tekniska argumenten kan övertyga kanske det kulturella och Amos Oz få folk att fundera lite. Även vikingarna var i Jerusalem, som de kallade Jorsala, men de stannade inte heller länge.

Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Fru talman! I dag debatterar vi regeringens proposition 2019/20:32 Skatt på avfallsförbränning. I propositionen föreslås att det införs en ny punktskatt på avfall som förbränns. Under 2020 föreslås skattesatsen bli 75 kronor per ton avfall, vilket ska öka till 100 kronor under 2021 och 125 kronor under 2022. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och har utmynnat ur betänkandet SOU 2017:83.

Den fråga man ställer sig när riksdagen får ett sådant här förslag att besluta om är hur denna regering egentligen förhåller sig till statens offentliga utredningar. I SOU 2009:12 stod att läsa att utredningen föreslog att skatten på förbränning av hushållsavfall skulle avskaffas utan att ersättas med någon annan skatt eller något annat styrmedel. Motiveringen var att skatten inte styrde mot de mål som motiverade dess införande. Detta föranledde att den dåvarande skatten på avfallsförbränning avskaffades.

I en mer aktuell utredning, SOU 2017:83, framgår följande:

"En grundregel för miljöpolitisk styrning är att styrmedel bör sättas in så nära problemkällan som möjligt. En skatt på förbränning av avfall innebär att en skatt införs i slutet av avfallsströmmen, långt ifrån de aktörer som skapar problemen, dvs. de som tillför farliga kemikalier som riskerar att hamna i naturen och som bidrar till förbrukningen av naturresurser.

En skatt på förbränning av avfall skulle därför inte påverka beslut om produktdesign eller materialval för att underlätta materialåtervinning, ansträngningar för att sortera ut vissa material etc. Ett annat problem är att allt avfall skulle beskattas lika hårt oavsett avfallets miljöpåverkan och möjlighet till annan behandling än förbränning där det är lämpligare."

Även denna utredning kommer alltså fram till att en punktskatt av detta slag ska styra mot de mål som motiverade dess införande.

Ser vi till remissvaren på regeringens proposition kan vi utöver Avfall Sverige och liknande instanser, som får anses vara part i målet, se att förslaget avstyrks av Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Naturvårdsverket, Näringslivets Regelnämnd, Skatteverket, Skogsindustrierna, Statens energimyndighet, Svenskt Näringsliv samt Sveriges Kommuner och Landsting/Regioner. Anledningen uppges vara att en skatt på avfall inte utgör ett ändamålsenligt styrmedel för att kostnadseffektivt bidra till att uppfylla de klimat, energi- och avfallspolitiska målen. Företag som driver avfallsförbränningsanläggningar kommer inte att kunna överföra en avfallsförbränningsskatt på mottagningsavgifterna. Därmed får inte heller en avfallsförbränningsskatt den styreffekt som efterfrågas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning

Detta, fru talman, är alltså en proposition som läggs fram mot bättre vetande. Propositionens huvudsakliga effekt blir att man överför ekonomiska medel från de aktörer som bränner avfall, väsentligen kommunalt ägda bolag, till staten. De kommunalt ägda bolagen kan således komma att få överföra sina vinster, som kommunerna skulle behöva till välfärden, till staten i stället för att staten tvärtom överför resurser till kommunernas välfärd.

År 2020 beräknas summan för detta att uppgå till en halv miljard kronor på årsbasis. Det är onekligen en udda inriktning på politiken i en tid där staten går förhållandevis bra medan kommunsektorn pressas ganska hårt.

Det går förstås också att hantera denna ökade pålaga genom att överföra skattebelastningen på slutkund. Men även om detta görs har man i praktiken endast överfört en pålaga på hushåll som ofta inte har ett alternativ till energikälla, dessutom utan att producenterna av avfall påverkas. Styreffekten torde därmed bli minimal eller obefintlig.

En annan effekt om energibolagen höjer mottagningsavgifterna för avfall är att det torde drabba utländska kunder som skickar avfall till Sverige. Sverigedemokraterna företräder naturligtvis inte energibolagens utländska kunder, men om alternativet är deponi ser vi resultatet även här som kontraproduktivt ur ett miljöperspektiv. Om avfallsförbränningen minskar och deponin ökar minskar energiåtervinningen från avfall, vilket sannolikt leder till ett ökat behov av olja eller andra fossila bränslen, om inte i Sverige så i alla fall i andra länder.

Det mest troliga är emellertid att energibolagen tvingas att hantera de ökade utgifterna genom ett sämre nettoresultat, det vill säga genom lägre vinst eller genom en större skuldsättning. Energibolagen i Sverige är dessutom ofta mycket miljömedvetna och arbetar ständigt med att förbättra sin miljöprestanda på olika sätt. Med denna skatt blir det i slutändan därmed mindre pengar till nya miljöinvesteringar, givet att pålagan inte kompenseras med ökade intäkter eller avgifter.

Fru talman! Skatt på förbränning av avfall har som sagt prövats förut, utan att önskad miljöeffekt uppnåddes. Det har under behandlingen av propositionen inte framkommit någonting som på ett rationellt sätt argumenterar för att utfallet skulle bli annorlunda denna gång, tvärtom. Det kan heller inte påvisas att propositionen leder till att förorenaren betalar. Skatten på avfallsförbränning blir alltså i stort sett inget annat än ett oblygt sätt att stärka statens finanser på bekostnad av kommunernas välfärd utan att önskade miljöeffekter uppnås.

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till vår reservation i ärendet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Detta förslag handlar om att införa en skatt på 125 kronor per ton avfall. Man kommer inte att börja på den nivån, utan det trappas upp. År 2020 är det 75 kronor, 2021 är det 100 kronor och så vidare. Detta bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

Det finns vissa undantag i förslaget om avfallsförbränningsskatt. Det första är ett avdrag för avfall som förs ut från en förbränningsanläggning och används på annat sätt. Ett annat undantag gäller biobränsle, farligt avfall, animaliska biprodukter och produktion av material, något som man kan göra i en förbränningsanläggning, helt eller delvis.

Skatten införs den 1 april 2020.

En särskild utredare har tittat på frågan om skatt på avfallsförbränning. Utredningen hette Brännheta skatter. Förslaget var att inte införa en sådan här förbränningsskatt. Det finns också kritik från remissinstanser, som menar att man går på sista ledet i kedjan och att man borde kunna gå in tidigare i produktens livscykel. Lagrådet menar att det kommer att behöva belysas närmare om lagen har uppnått sitt syfte. Det är egentligen en rekommendation till regeringen: Om man genomför detta måste man utvärdera och se till att det uppnår syftet.

Bakgrunden är att vi har förbundit oss att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Vi ska också ha en resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Styrmedlet som den här skatten innebär får effekt först på lång sikt. Men om vi ska klara klimatmålen måste vi ha både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Ett exempel gäller plast. Det finns plaster som skulle kunna återvinnas. Att de plasterna bränns är inte förenligt med våra klimatmål eller målet om cirkulär ekonomi, alltså att man ska återanvända så mycket som möjligt.

Det är klart att man kan införa också andra styrmedel. Det har vi absolut ingenting emot - tvärtom. Jag tror att vi måste göra väldigt mycket på väldigt många områden om vi ska nå klimatmålen. Som det ser ut nu ligger vi efter. Vi måste alltså göra mer.

När det gäller oro för negativa effekter har regeringen lovat att tidigt följa upp lagen, för att se om den har fått önskad effekt. Skulle den inte ha fått det kan man göra förändringar. Det är omöjligt att på förhand helt och hållet förutse vilken effekt den kommer att få. Det vet vi först när den har införts. Det kanske blir både positiva och negativa effekter, och då får man väga dem mot varandra. Regeringen anser att det som man tänker ska bli de positiva effekterna kommer att överväga de negativa.

Det är inte på det sättet att utredningens alla remissinstanser avstyrker förslag på införande av skatt på avfallsförbränning. Det finns också de som styrker det. Naturskyddsföreningen, som jobbar mycket för naturen och har stor kunskap, förespråkar detta. Man menar att det skulle kunna minska importen av avfall.

Det skulle innebära att all fossil förbränning beskattas lika. Det skulle innebära att man jämställer konkurrensvillkoren för biobränsle och avfall som bränsle. Det skulle också kunna göra kompostering och rötning av biologiskt avfall mer konkurrenskraftigt jämfört med avfallsförbränning.

Sveriges Åkeriföretag menar att en avfallsförbränningsskatt är ett viktigt styrmedel för att stimulera ökad materialåtervinning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning

När det gäller hur utredningen kunde komma fram till det resultatet ska vi betänka att EU:s utsläppshandel har förändrats efter att utredningen lade fram sitt förslag. Man har till exempel skärpt politiken så att det som vi gör nationellt i Sverige ska kunna få större effekt på hela EU-nivån. Tidigare fanns det en risk att det som vi gjorde här inte fick effekt fullt ut. Man ska bland annat kunna annullera utsläppsrätter. Det skulle kunna få effekt för hela EU:s utsläpp.

EU-politiken har också skärpts när det gäller deponi av avfall. Det ska man inte ha. Därmed minskar risken för deponi i andra länder, till följd av det här förslaget.

Det grundläggande är att vi nu måste göra insatser i alla led av produktkedjan och produktens livscykel. Med tanke på hur klimatförändringarna rasar på kan vi inte rygga för även de långsiktiga förslagen som får effekt först på längre sikt.

Det senaste klargörandet går ut på att vi inte har haft så här mycket koldioxid i atmosfären på 3 miljoner år. Det är alltså 3 miljoner år sedan vi var på den här nivån. Då var det flera grader varmare, och vattennivåerna var många meter högre än i dag. Det visar att någonting är väldigt fel. Den överväldigande majoriteten forskare är också eniga om att det är våra utsläpp som orsakar klimatförändringarna och att vi måste agera.

Här i Sverige har vi också sett klimatförändringarna. Trots att vi långt ifrån är det land som drabbats hårdast har även vi fått känna på det i form av stormar, översvämningar, bränder och torka. Det har slagit hårt mot lantbruket, det har slagit hårt mot andra företagare och det har slagit hårt mot privatpersoner - speciellt äldre och sjuka, som har svårt att hantera till exempel värmeböljor. Det här är kanske bara en första, liten titt på vad klimatförändringarna innebär. Det kan förvärras i framtiden.

Översvämningen i Malmö 2014 upplevde jag. Cykeltunnlarna var helt fulla med vatten. Det gick alltså hela vägen upp. Många källare och även hus blev vattenfyllda. Det ledde till enorma kostnader, som vi fortfarande ser spåren av. Både näringsidkare och privatpersoner drabbades extremt hårt. Den typen av översvämningar menar man kan komma ofta i framtiden om vi inte motverkar klimatförändringarna.

Det innebär alltså inte bara mänskligt lidande utan även enorma kostnader. Därför tycker jag att man får se klimatåtgärder som inte bara en kostnad utan också som en investering. Vi måste göra vår del i Sverige och ska självklart också jobba för att andra gör sina delar. Men det är viktigt att vi gör vad vi kan för att stoppa klimatförändringarna.

(Applåder)

Fru talman! Det är bra att lära sig av sina egna misstag. Men det är alltid bättre att lära sig av andras. Införandet av en skatt på avfallsförbränning är definitivt ett misstag som inte bör upprepas. Idén har redan prövats, mellan 2006 och 2010, som ett led i den gröna skatteväxlingen. Skatten visade sig ha i princip inga som helst styreffekter. Den var helt enkelt ett kapitalt misslyckande.

Även namnet avfallsförbränning, som genomgående används, är missvisande. I verkligheten handlar det om energiåtervinning och skatt på just energiåtervinning. Det är viktigt att kunna göra skillnad mellan termisk destruktion av avfall och energiåtervinning. Det verkar inte som att regeringen gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning

I princip alla instanser har sågat förslaget, av flera skäl. Ett av dessa är att skatten inte ska betalas av dem som tillför avfallet utan av dem som tar hand om avfallet. Det är avfall som i de allra flesta fall inte kan tas om hand på något annat sätt. Skatten kan inte föras över till dem som kan påverka avfallets uppkomst och sortering. Därmed går den helt emot principen polluter pays. I slutänden blir det i stället konsumenterna av fjärrvärme som betalar, trots att fjärrvärme framställd genom energiåtervinning torde vara en av de mer klimatsmarta uppvärmningsmetoderna.

Syftet med skatten är enligt regeringen att Sverige ska gå före på miljö och klimatområdet och bli det första fossilfria välfärdslandet. Men i verkligheten ger skatten helt motsatta styrsignaler. Som skatten är utformad premieras energiåtervinning av lättare material med högt energiinnehåll, som fossil plast, i stället för förnybart material med lågt energiinnehåll och låg vikt, som trä och papper.

Eftersom skatten betalas per ton avfall och kraftvärmeföretagens affärsidé är att sälja energi kommer dessa att välja material som ger lägst kostnad per megawattimme. Det betyder att skatten kommer att främja förbränning av material som ger höga utsläpp av växthusgaser. Det är helt kontraproduktivt, och det går emot varje form av sunt förnuft, att tvinga kraftvärmeföretagen att öka sina utsläpp.

Fru talman! I Europa finns ett stort underskott av energiåtervinningskapacitet, vilket betyder att avfallet i stället hamnar i deponier som är de enda lokala alternativen för avfallsmaterial som inte kan återvinnas. Vad sker i deponierna? En massa olika processer, den ena mer miljöfarlig än den andra. Deponierna läcker metan, som är mycket farligare än koldioxid. De ökar även risken för bränder, som har mycket stor miljöpåverkan.

Energiåtervinning av utländskt avfall har lett till en av Sveriges största exportframgångar av miljöteknik, vad gäller såväl ekonomi som miljönytta. Att tro att en ny skatt kommer att öka återvinningen är fel. Många produkter går helt enkelt inte att materialåtervinna, till exempel använda blöjor, andra hygienprodukter, leksaker och vissa textilier. Dessa måste gå till energiåtervinning eller avfallsförbränning, som regeringen kallar det.

När det blir dyrare att energiåtervinna i Sverige kommer andra länder att ta över andelar av marknaden för avfallshantering. Sverige kommer då att förlora viktiga intäkter. Avfallet kommer så gott som uteslutande att tas om hand på ett mindre miljö- och klimatvänligt sätt.

Som om detta inte var nog kommer avfallsförbränningsskatten att förvärra den elkris som finns i Skåne och andra delar av landet. Om avfallsförbränningsskatten gör fjärrvärme dyrare kommer en del kunder i stället att välja eldrivna värmepumpar, vilket kommer att belasta det redan högt belastade elsystemet ännu mer. Vi har redan effektbrist, även om företrädare för regeringen konsekvent försöker att förneka detta. Med mer fjärrvärme minskar däremot risken för effektbrist eftersom el och fjärrvärme produceras samtidigt i Sverige i en unikt energieffektiv kombination.

Fru talman! Det bästa sättet att minska mängden avfall är att förhindra att det uppstår. Detta görs bäst genom användning av återvinningsbara material. Styrmedel i produktions- och konsumtionsleden är mycket mer effektiva än i slutledet vid energiåtervinningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning

Fru talman! Om regeringen verkligen bryr sig om miljön ska den sluta att ägna sig åt symbolpolitik. Den ska angripa det avfall som inte går att återvinna, helst innan det har uppstått. Den ska inte angripa det avfall som blir till energi i anläggningar som har högst energieffektivitet och minst utsläpp i världen.

(Applåder)

Fru talman! Det arbete med en grön skatteväxling som alliansregeringen påbörjade fortsätter nu efter flera år av enbart nettohöjningar på skatteområdet på jobb och företagande. Den budget som Centerpartiet ställer sig bakom fokuserar på klimatet, åtgärder för en levande landsbygd och ett mer effektivt jobbskapande. Det är också en budget som sänker skatten med 13 miljarder kronor.

Centerpartiet har drivit igenom betydande förändringar av den ekonomiska politiken som stärker hela landet inför framtiden. Vissa av skattesänkningarna är en del av den gröna skatteväxlingen. Skatten på jobb och företagande sjunker medan miljö- och klimatskadlig verksamhet betalar mer i skatt.

Fru talman! Inkomstskatterna sänks nästa år. Dels sänks marginalskatter som under lång tid har placerat Sverige i en inte alls särskilt smickrande global toppnivå. Dels sänks inkomstskatterna för den som bor på landsbygden. I Sverige ska människor kunna leva och verka oavsett var i landet de bor. Vi har varit kritiska till det orättvist höga skattetryck som framför allt drabbat människor i norra och västra delarna av Sverige. Det har lett till att alldeles för många unga människor valt att flytta från de små kommunerna i dessa områden. Nu blir förslaget om sänkt skatt i utvalda områden verklighet för att sluta den växande skatteklyftan mellan land och stad.

Vi har drivit på för att sänka arbetsgivaravgifterna för de allra minsta företagen genom ett ingångsavdrag. Det blir därmed billigare för företag att anställa de personer som är nya på arbetsmarknaden. Detta kommer att realiseras efter årsskiftet.

Fru talman! Den gröna skatteväxlingen behöver fortsätta. Det är bra att höja skatten på sopor och sänka skatt på jobb och företagande. Förslaget om skatt på avfallsförbränning innebär att såväl nyinvesteringar som återinvesteringar i avfallsförbränningskapacitet blir mindre lönsamma.

Det här kommer att leda till att avfallsförbränningskapaciteten i Sverige minskar efter 2030. Detta förväntas i sin tur att bryta trenden med ökade utsläpp till följd av allt högre kapacitet i avfallsförbränningen. Samhället kan inte vara beroende av att vi ska öka mängden avfall. Det är att gå åt fel håll. Fjärrvärmeverk har investerat i extremt stora pannor, och det är ett problem att man har räknat med ökade avfallsmängder.

Vi måste såklart gå åt andra hållet. Vi ska komma ihåg att skatten på avfallsförbränning är en skatt på avfallsbränsle, vilket i dag är skattemässigt gynnat jämfört med andra fossila bränslen. Avfallsbränslet är till skillnad från fossila bränslen helt skattebefriat.

Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande nr 12 om avfallsförbränning.

Fru talman! Vänsterpartiet har ett särskilt yttrande i betänkandet. I likhet med ett flertal remissinstanser anser vi att åtgärder högre upp i avfallshierarkin behövs. En skatt på avfallsförbränning är därför otillräcklig och borde skyndsamt följas av styrmedel som minskar uppkomsten av avfall samt ökar återanvändning och materialåtervinning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning

Däremot ser vi i likhet med regeringen ett långsiktigt värde för miljö och klimat med en skatt på avfallsförbränning. Vi behöver bland annat öka materialåtervinningen. I dag förbränns knappt hälften av det svenska hushållsavfallet. Därtill förbränns ännu mer av det avfall som vi importerar. Vi behöver helt enkelt minska importen av avfall till förbränning.

Kapaciteten i svenska anläggningar för avfallsförbränning överstiger tillgången på avfall. Därför importeras betydande mängder, främst från Norge, Storbritannien och Irland. Det är ohållbart, och det är en billig lösning för de exporterande länderna. En skatt på avfallsförbränning i Sverige skulle öka incitamenten i dessa importländer att själva göra något åt sina avfallsproblem. Den lagstiftning som finns i EU vad gäller avfall har redan tidigare skärpts. Den innebar att avfall som eventuellt inte skulle förbrännas i Sverige inte bara skulle deponeras på de sätt som tidigare var möjliga enligt EU:s regelverk. Därmed stöder vi också förslaget.

Fru talman! Kristdemokraterna respekterar de överenskommelser som vi har i riksdagen för hur vi fattar beslut om statsbudgeten. I förra veckan föll vårt förslag till budget. Jag har därför i utskottet avstått från att delta i beslut i denna fråga. Men vi har ett särskilt yttrande.

I vårt budgetförslag inför vi inte avfallsförbränningsskatten nästa år, så som januaripartierna gör. Det finns goda skäl att inte göra det eftersom flera remissinstanser är mycket kritiska till införandet av denna skatt. Det snabba införandet av skatten innebär också att de aktörer som finns i branschen får mycket kort om tid för att anpassa sin verksamhet. Det går bara några månader mellan beslut och införande, och det är väldigt beklagligt.

Kristdemokraterna ser i grunden positivt på skatteväxlingar som innebär lägre skatter på arbete och företagande och högre skatter på konsumtion, inte minst skadlig konsumtion. Vi behöver lägre skatter i Sverige rent generellt, men vi behöver också förändra vad det är som beskattas. Och när det kommer till miljöskatter är det oerhört viktigt att skatterna utformas på ett sätt som faktiskt får de effekter vi vill ha. Det finns flera exempel på så kallade miljöskatter som inte får effekt eller som ger helt fel effekter. Det poängterar flera remissinstanser i detta ärende kring denna skatt. Risken med detta är att förtroendet för politiken och acceptansen för miljöskatter sjunker. Det tjänar varken samhället eller miljön på - tvärtom.

Men, som sagt, vi respekterar de överenskommelser vi har kring hur vi fattar beslut om budgeten, och i och med att vårt förslag till budget har fallit har jag avstått från att delta i beslut i denna fråga.

Fru talman! Det har talats i debatten om att införandet av en skatt på avfallsförbränning skulle ske för snabbt. Men det här införs på samma sätt som man alltid gör. Det är remissförfaranden, som det har hänvisats till här tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning

Fru talman! Om vi ska tala om saker som går snabbt, är det då inte rimligare att först prata om klimatförändringarna? De rör oss människor oavsett om vi är företagare, skolelever eller riksdagsledamöter och oavsett om vi bor i Sverige eller i någon annan del av världen. Om det är någonting som går så fort och är så farligt att vi på allvar ska vara oroliga är det inte införandet av en avfallsförbränningsskatt utan klimatförändringarna, som leder till att människors frihet begränsas runt om i hela världen. Den kommer att begränsas ännu mer även här i Sverige. Det handlar om torka. Det handlar om översvämningar. Det handlar om att vi kommer att få se krig bryta ut över resurser. Det handlar om att vi behöver ställa om hela vårt samhälle för att släppa ut mindre avgaser och mindre växthusgaser och för att klara de klimatförändringar som vi står inför. Det är bråttom, och ett steg är att införa en skatt på avfallsförbränning.

Fru talman! Jag är stolt över att vi har en budget där vi offensivt börjar arbetet med en grön skatteväxling, där vi höjer skatten på sådant som är dåligt för klimatet och sänker skatten på sådant som inte skadar klimatet, till exempel att man går och jobbar eller att man företagar.

Detta är en budget som innehåller kraftfulla sänkningar av skatt på arbete. Det innebär att vi behöver ha vissa skattehöjningar för sådant som är dåligt för klimatet. Det är en sund ekonomisk politik, och det är en sund klimatpolitik.

Fru talman! Det finns två saker som är dåliga med avfallsförbränning. Den ena är att det är avfall. Det är klart att avfall och skräp i högre grad i stället måste ses som resurser. Då kan man använda avfall och skräp till att skapa energi. Det kan vara ett sätt som är bättre än att ha stora högar och depåer. Men ännu bättre är det att ha en större resursåtervinning, att bruka saker flera gånger och att använda de resurser som vi har flera gånger i ett längre kretslopp. Det handlar helt enkelt om att vi återvinner mer. Det är också en konsekvens av den här skatten.

Förbränning är den andra saken som är dålig med avfallsförbränning. Förbränning är dåligt därför att det skapar växthusgaser. Det är klart att vi i grunden måste ställa oss frågan: Har vi rätt att släppa ut så mycket växthusgaser som vi människor har gjort under alla år? Är det rätt att vi gör det? Jag tycker inte det. Jag tycker mig se att det blir en för stor kostnad för framtida generationer. Det är också så att det blir en för stor kostnad för människor i andra delar av världen som inte har kunnat ha vårt levnadssätt och som inte har kunnat skapa lika stora sopberg med saker som de inte längre vill ha.

Fru talman! En skatt på avfallsförbränning är en sund klimatpolitik. En bra grön skatteväxling innebär att vi kan sänka skatten ännu mer på arbete. Detta ger oss mer och bättre materialåtervinning.

Fru talman! Jag är glad över att vi i dag i denna kammare tillsammans tar ytterligare ett steg mot en grönare planet och en mer likvärdig beskattning i det här landet.

Fru talman! I dag kostar det ingenting att bränna upp fullt intakt material, som hade kunnat ge nytt liv till produkter och ingå i en cirkulär ekonomi. Det är mer lönsamt att bränna upp än att återanvända. För att kunna fullfölja den avfallshierarki som har klubbats igenom i denna kammare måste det också finnas ekonomiska incitament, vilket i dag saknas, bland annat på grund av att Moderaterna såg till att avskaffa förbränningsskatten år 2010.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning

Sedan dess har sopförbränningen och sopimporten ökat när fler kraftvärmeverk som tar hand om sopbränsle har byggts. Det är även så att andra länder finner det billigare att exportera sopor till Sverige än att investera i egna lösningar. Soporna säljs som bränsle till Sverige. Det är win-win för en linjär ekonomi men lose-lose om vi vill övergå till en cirkulär ekonomi. Men det är ändå en affär som Sverige har tjänat på. År 2014 fick landets kraftvärmeverk 800 miljoner kronor för att elda upp andra länders sopor.

Fru talman! År 2016 importerades ca 1,3 miljoner ton sopor till Sverige, varav 12 ½ procent bestod av plast. Mycket av plasten hade kunnat användas igen men blir i stället fjärrvärme. Ungefär hälften av det importerade avfallet kommer från Norge. Den andra hälften kommer från Storbritannien och Irland. Soporna skeppas till största delen hit. Men de transporteras också med bil på vägarna. I stället för att importera sopor från andra länder bör vi exportera kunskap och system till andra länder som behöver lösningar mer än vad vi behöver pengar.

Fru talman! Sopor som bränsle släpper såklart också ut koldioxid, men till skillnad från annat bränsle har det varit skattebefriat. Det är helt orimligt. Det är på tiden att vi justerar det.

Det förslag som ska införas nu ligger på 75 kronor per ton avfall från 2020. Sedan ska det trappas upp med 25 kronor per år till 2022. Detta är en del av den gröna skatteväxling som Miljöpartiet har kämpat för och som helt enkelt handlar om att det ska kosta när vi tär på planetens gränser, men det ska vara lönsamt och billigt att verka innanför planetens gränser. Detta är en tydlig signal från politiken som säger att avfall ska återvinnas och inte förbrännas. Om vi ska kunna övergå till en cirkulär ekonomi inom det som planeten klarar av måste det kosta att bränna upp sopor. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Rebecka Le Moine, för ditt anförande! Jag har lite frågor. Den första handlar om att Sverige på eget bevåg har valt att inkludera kraftvärme i EU ETS, det europeiska utsläppshandelssystemet. Det innebär att svenska kraftvärmeföretag måste köpa utsläppsrätter för att få energiåtervinna avfall med fossilt innehåll. Samtidigt skickar regeringen en signal genom avfallsförbränningsskatten åt motsatt håll: att det är mycket bättre att elda avfall med högt plastinnehåll eftersom det avfallet är lättare och har högre energiinnehåll.

På så sätt blir avfallsförbränningsskatten en omvänd koldioxidskatt, vilket sannerligen inte kan vara den politiska målsättningen.

Jag undrar om Rebecka Le Moine kan förklara hur man har tänkt.

Fru talman! Tack för frågan, Boriana Åberg! ETS existerar mycket riktigt, men det är inte det enda sättet att försöka bedriva en grön skatteväxling. Det krävs komplement, och det är det som vi går fram med också.

Den signal som Boriana Åberg tolkar in får stå för henne eftersom allt inte bara handlar om pris per kilo. Vi har ett uppvaknande. Personer väljer bort det som är minst miljövänligt, och det kommer att spela roll när det gäller hur företag väljer att agera. Jag tror därför att få företag kommer att gå fram med att de endast vill bränna upp plast som annars hade kunnat materialåtervinnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt på avfalls-förbränning

Jag tycker att det är en aning dystopisk bild av hur verkligheten ser ut. Det handlar inte bara om energiinnehåll, utan det handlar om vad det egentligen har för innehåll och betydelse för miljön. Jag tror att vi är ganska eniga i den här kammaren om att vi måste minska utsläppen, och det är någonting som vi har förbundit oss att göra till 2045. För att vi ska kunna komma i mål med det måste vi hitta andra sätt att försörja oss än att bränna sopor.

Fru talman! Det stämmer: Vi är eniga här i kammaren om att vi måste minska utsläppen. Därför ska vi göra det med effektiva styrmedel. Vi ska inte bestraffa dem som tar hand om avfallet utan dem som producerar det.

När det handlar om att måla upp en dystopisk bild vill jag säga att Rebecka Le Moine står för en mycket utopisk bild av att allt avfall kan återvinnas. Men till exempel använda blöjor, som står för en stor del av sopberget, kan varken materialåtervinnas eller återanvändas. Vi behöver alltså en energiåtervinning, och det är fel att beskatta den.

Det bästa sättet att minska koldioxidutsläppen är självklart att använda kärnkraft, vilket är det absolut mest miljövänliga sättet. Det har absolut inga koldioxidutsläpp.

Fru talman! Kärnkraftsdebatten får vi ta en annan gång. Det hinner vi inte på två minuter.

Jag delar inte bilden av att det här endast handlar om energiåtervinning. Blöjor är ett exempel, men som vi vet består 12,5 procent av det som importeras av plast som definitivt hade kunnat ingå i en cirkulär ekonomi - om det inte vore så att det finns ekonomiska incitament som pekar på att det blir mer lönsamt att förbränna det och sälja som fjärrvärme än att låta det ingå en gång till i en cirkulär ekonomi.

Det är mycket riktigt så att vi måste ställa krav på alla steg i avfallstrappan. Det ska inte vara lönsamt att fortsätta att bygga in oss i en linjär ekonomi. Därför behöver vi verkligen implementera EKO-direktivet, ekodesigndirektivet, som är ett EU-direktiv, vilket förhoppningsvis ska göra så att vi inte behöver energiåteranvända saker som hade kunnat materialåteranvändas.

Jag tror att det är där vi skiljer oss åt i synen på vilka typer av sopor som vi faktiskt förbränner. Det handlar inte bara om energiåtervinning, utan vi måste förhålla oss till avfallshierarkin och faktiskt återanvända det material som går att återanvända. Det är mycket mer miljösmart att låta det ingå en eller flera gånger till i produktionscykeln.

Skatt på avfalls-förbränning

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Sänkt skatt på drivmedel

Fru talman! När folk klagade på att de var så fattiga att de inte hade råd att köpa bröd lär den franska drottningen Marie Antoinette ha sagt "Varför äter de inte bakelser?". Oavsett om citatet är äkta eller påhittat är det ett skrämmande exempel på blindhet för verkligheten - en blindhet som tyvärr inte är tidstypisk enbart för 1700-talet.

Än i dag finns det makthavare som har svårt att sätta sig in i vanliga människors situation. Det är makthavare som har höga ideal men som alltid ska förverkliga dessa på någon annans bekostnad. Det är någon annan som ska göra uppoffringarna.

Jag ska försöka ge en bild av vem som är denna "någon annan". Det är den ensamstående mamman Emma, som har 3 mil från hemmet till jobbet. Hon går upp tidigt på morgonen för att lämna barnen på förskolan. På eftermiddagen är hon den sista att hämta sina barn inför personalens menande blickar.

Hon kämpar hårt för att få livet att gå ihop, och bensinbilen är inte bara en av hennes få ägodelar utan helt nödvändig för henne och barnen. Hon är definitivt inte någon klimatbov och ska självklart inte bestraffas.

Inte heller är industriarbetaren Ivan, som har tio mil enkel väg till jobbet, någon klimatbov. Det är inte heller Ingrid som är rullstolsburen och inte kan använda kollektivtrafiken under rusningstid eller de som bor i Västerbottens inland och har 26 mil till sjukhuset, 4 mil till affären och 10 mil till banken, enkel väg.

Att köra bil är inte på något vis en lyx. Det är en nödvändighet för många, och det är vår förbannade skyldighet att göra det möjligt för människor att ha råd med det för att deras liv ska fungera och för att Sverige ska kunna fungera och leva.

Vi har under många år haft en utveckling där servicen har lämnat de små orterna. Det finns ingen bank, ingen vårdcentral, ingen skola. Kollektivtrafiken är inte tillräckligt utbyggd och kommer i vissa lägen, tidpunkter och situationer aldrig att vara ett alternativ.

Det är dessutom en utopi att tro att kollektiva lösningar som passar alla är möjliga. Jag vet vad jag talar om. Jag är uppvuxen i en kommunistdiktatur och har upplevt det på riktigt.

Där var den enskilda människans önskemål och frihet något som var underordnat den "upplysta elitens" idéer om hur samhället skulle se ut. Där, precis som i dagens Sverige, utgick eliten från att människors tankeförmåga var begränsad. Detta synsätt leder till jämförelser som Isabella Lövins tal om att drivmedelsskattehöjningen motsvarar en kvarts pizza.

Sänkt skatt på drivmedel

Vi moderater vill att bensin och diesel ska vara en krona billigare per liter vid pumpen. Det handlar inte om att vi inte värnar om miljön eller att vi inte förstår vikten av ekonomiska styrmedel. Det handlar om att vi ser människors situation och att vi förstår deras problem i vardagen.

Det kan inte ha undgått någon att det finns en ny folkrörelse, Bensinskatteupproret 2.0, som på några månader har samlat mer än en halv miljon människor. De är alla mycket upprörda, oroliga och ängsliga över hur deras vardag ska fungera när drivmedelspriserna blir högre och högre. Vi förstår dem, och vi håller med om att höjningarna måste upphöra.

Förutsättningarna för människor att använda bilen i vardagen är en oerhört viktig frihetsfråga. Bilen gör det möjligt för oss att leva det liv vi vill, att bosätta oss där vi själva vill, att ta de jobb som passar oss - genom vilket vi också bidrar till det gemensamma, trots att jobben inte alltid finns precis där vi bor.

Men frihet har aldrig varit viktig för socialistiska politiker. Därför är det logiskt att de med näbbar och klor bekämpar bilen. Det är uppenbart att utsläpp från fossila bränslen måste minska. Men det får inte göras så att stad ställs mot land. Klimatpolitiken ska vara effektiv, men den ska också ta hänsyn till att livsvillkoren ser olika ut i olika delar av landet. Annars kommer den att sakna stöd. På grund av drivmedelsskatten har en oproportionerlig och tung börda lagts på de enskilda som är beroende av bilen.

Fru talman! Människan har genom hela civilisationens utveckling strävat efter att få det bättre, och man har lyckats ganska bra genom årtusendena. Genom att ständigt ta vara på den innovationskraft som finns och utnyttja nya tekniska landvinningar har vårt välstånd ökat markant, inte minst det senaste seklet. En av dessa avgörande uppfinningar är bilen. Den utvecklas och finns där varje dag. Den blir bekvämare, säkrare och framför allt miljövänligare.

Bensin- och dieselförbrukningen minskar, och andra mer miljövänliga energislag ersätter efter hand fossilbränslen. Men omställning tar såklart tid. Hela fossilflottan kan inte bytas ut över natt, och alla har faktiskt inte råd att köpa en splitterny elbil. De får för att klara sin vardag använda sina bensin- och dieselbilar några år till.

Den utvecklingsfientliga inställning som driver vänsterblocket i denna fråga är faktiskt farlig för vårt samhälle. En sak är säker: Utan bilen stannar Sverige.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Varje år ser vi nya skattehöjningar på bensinen. Nu har regeringen dessutom återinfört den automatiska indexeringen av skattehöjning på drivmedel, vilket praktiskt nog innebär att vi med nuvarande regering inte nödvändigtvis behöver diskutera skattehöjningar på drivmedel här i kammaren, utan skatten kommer per automatik att höjas ändå. Tvärtom kommer vi att behöva diskutera eventuella avsteg från den automatiska höjningen, vilket vi gör här i dag. Det kallas då skenbart sänkt skatt på drivmedel.

Det är ett känt faktum, fru talman, att Sverige till ytan är Europas femte största land samtidigt som det är det näst mest glesbefolkade landet, endast slaget av Finland. Denna kombination innebär, av naturliga orsaker, att kollektivtrafik inte är ett möjligt alternativ för de flesta svenskarna när de ska ta sig till och från arbetet, när de ska ta sina barn till deras fritidsaktiviteter eller när de ska hälsa på släkt och vänner.

Fru talman! I Sverige har drygt två tredjedelar av alla hushåll tillgång till en bil. Samtidigt skulle enligt en undersökning nästan varannan svensk ha mycket svårt att bo kvar i sin nuvarande bostad om han eller hon inte hade tillgång till bil. Bilen är alltså helt nödvändig för att hela Sverige ska leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

I dag debatterar vi just vad regeringens proposition beskriver som sänkt skatt på drivmedel. Det är en synnerligen förvånande rubrik mot bakgrund av att propositionen på sista raden ändå innebär en höjd skatt på drivmedel. Det innebär också ett dilemma när man ska författa en följdmotion på regeringens förslag. Motsätter man sig rubriken eller innehållet? För när man läser vad det står i propositionen framgår det med all tydlighet att summan av skatten på drivmedel ökar.

På s. 4 i regeringens proposition står i nuvarande lydelse att för bensin i miljöklass 1 är summa skatt 6,57 kronor per liter. På s. 6 står det sedan i en föreslagen lydelse för samma bensin att summa skatt är 6,69 kronor. Om jag inte har fått min matematik helt fel är det en höjning av skatten med 12 öre. Icke desto mindre, fru talman, är texten på riksdagens hemsida att det ska bli ett ja på förslaget om sänkt skatt på drivmedel.

Det hela påminner om en passage i den kända romanen 1984 av George Orwell där man tackar Storebror, alltså staten, för att ha ökat chokladransonen till folket trots att den de facto har minskat. Det är ett slags verklighetskontroll som i boken på nyspråk kallas dubbeltänk.

Men oavsett vad man kallar det består vägen från en acceptabel beskattning av drivmedel till en oacceptabel av små steg. Visst har perspektiven förskjutits när en mindre höjning kallas för en sänkning. Åtgärden ska dessutom ses i ett större perspektiv där man gång på gång, lite i taget, vrider åt tumskruvarna för dem som har fräckheten att bo lite utanför den större staden men som ändå har behov av transport i sin vardag. Då betalar man förutom skatt på sin inkomst en högre fordonsskatt med bonus-malus samt en allt högre drivmedelsskatt och kanske även snart vägavgifter.

Denna utveckling måste för det första brytas genom att vi säger nej till små och obetydliga höjningar - även de höjningar som regeringen väljer att kalla sänkningar. För det andra, fru talman, behöver åtgärder vidtas för att faktiskt sänka skatten på drivmedel på riktigt.

Sverigedemokraterna presenterar i sin budget en sänkning av bensinskatten med 1 krona per liter, vilket innebär en sänkning med 1,13 kronor relativt regeringens budgetproposition. Det är dock inte hela bilden. Vi vill också, vilket framgår av vår budgetmotion, reformera den så kallade reduktionsplikten, det vill säga kravet på att blanda in biodrivmedel.

Vad är det då vi håller på med i Sverige när vi blandar in alltmer biodrivmedel? Jo, förutom att det i princip enbart är Sverige och Finland som håller på med detta blir produkten dyrare vid pump, vilket också framgår med all önskvärd tydlighet i regeringens egen kommunikation. Man förväntar sig samtidigt någon form av miljöeffekt, vilket dock är ifrågasatt eftersom den leder till ökad efterfrågan på biodrivmedel, direkt eller indirekt, och den leder också till ökad efterfrågan på biodrivmedel från jordbruksråvaror.

I ett systemperspektiv minskar inte utsläppen av växthusgaser, vilket gör det svårt att hänvisa till hållbarhet om jordbruksmark i allt större utsträckning kommer att tas i anspråk för att odla varor för drivmedelsframställning i stället för mat. Man kan också tillägga att det mesta av det svenska behovet av biodrivmedel i dag främst täcks genom importerad sådan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Fru talman! Mer än så kan man inte säga om regeringens proposition just nu. Svensk drivmedelspolitik behöver ett rejält omtag, vilket i en perfekt värld skulle innebära att riksdagen börjar med att avvisa regeringens höjning av bränsleskatt trots att den kallas för en sänkning.

Livspusslet för familjer utanför tätorterna som är beroende av bilen blir allt svårare och dyrare att få ihop.

Kostnaderna för företagen ökar, vilket leder till försämrad konkurrenskraft. Dessutom påverkar det företagens möjligheter att rekrytera rätt och nödvändig kompetens om det blir för dyrt att pendla, vilket i förlängningen leder till att arbetstillfällen på landsbygden riskerar att gå förlorade.

Givetvis ska bilismen betala sin beskärda del av utsläppen. Men koldioxidutsläppen från personbilstrafiken har minskat med 14 procent sedan 2006 trots ökad trafik, och nya bilars bränsleförbrukning har minskat med mer än 30 procent under samma period. Vi ser även ett pågående teknikskifte i den svenska fordonsflottan som inte kommer att avstanna ens med sänkt drivmedelsskatt.

Fru talman! Sveriges bilister är i dag kraftigt överbeskattade. Sverige har redan en av världens högsta drivmedelsskatter samtidigt som det är ett stort och glesbefolkat land. Drygt 60 procent av bensinpriset är redan ren skatt, och svenska bilister betalar ungefär lika många miljarder till statskassan.

Därför yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation 2, som innebär att vi att inte ska höja skatten på drivmedel.

I det fall vår reservation faller kommer vi att ställa oss bakom Moderaternas reservation 1 under samma punkt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget.

Jag tänkte börja med att reda ut vad detta förslag egentligen innebär: för koldioxidskatt en minskning med 8 öre per liter på bensin och 3 öre per liter på diesel och för energiskatt en minskning med 5 öre per liter på bensin och 6,3 öre per liter på diesel. Detta börjar den 1 januari 2020.

Bakgrunden till detta är att vi sedan 1994 har haft en indexuppräkning av koldioxidskatt och energiskatt. Det innebär att man räknar upp dem för att kompensera för inflationen. Annars äter inflationen upp dem, vilket i realiteten skulle innebära en sänkning.

Sedan 2016 har det även skett en uppräkning med bnp, det vill säga att även löneutvecklingen har tagits med i beräkningen. Det är för att man har sett att den miljöstyrande effekten skulle försvinna om man inte tog med detta i beräkningen. Då stiger inkomsterna, och det blir mindre och mindre som går till skatt.

Sedan 2018 finns en reduktionsplikt för biodrivmedel i bensin och diesel. Det innebär att man blandar i biodrivmedel i bensin och diesel därför att det är bättre för klimatet på lång sikt. Målet är att vi ska ha hållbara biodrivmedel och en fossilfri fordonsflotta.

När andelen biomassa ökar - och det kommer den successivt att göra, för målet är ju att ersätta bensin och diesel - kommer vi även att ändra koldioxidskatten och energiskatten för att förhindra en prishöjning. Det är det vi gör i detta förslag; det är det denna sänkning innebär.

Samtidigt är det så att eftersom vi haft en uppräkning för att kompensera för inflation men också för löneökningar har skatten de facto blivit 25 öre per liter bensin. I förslaget minskar vi det till 13 öre. Kvar blir alltså 13 öre. Det gäller bensin. Diesel ligger på 17,5 öre. Kvar efter den minskningen blir 9,3 öre. Visst, det är lite högre än tidigare, men att inte ta hänsyn till inflationen skulle konkret innebära en sänkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Detta innebär också att den höjning som vi haft sedan 2016 - där vi även tagit med bnp-utvecklingen, alltså lönehöjningar - de facto sätts ur spel. Det är ett annat beräkningssätt, men konsekvensen blir att det inte blir någon höjning. Det är på grund av vi nu har biomassa att blanda i. Det är där vi vill hamna. Målet är ju inte att det ska vara dyrt, utan målet är att det ska vara klimatvänligt - och så billigt som möjligt. Men vi kan inte fortsätta med oljeberoendet, för det är både klimatfarligt och dyrt.

Det som är intressant är att vi gjort en frysning av bnp-uppräkningen, alltså i förhållande till löneutvecklingen. Det har vi gjort under ett halvår, från den första juli till den sista december i år, så den frysningen pågår just nu. Förslaget innebär att den frysningen i praktiken kommer att fortsätta även om det är en annan beräkningsgrund.

Det var en sådan frysning som Moderaterna krävde här förra gången vi diskuterade detta. Då gick också förslaget om en frysning igenom, så egentligen är detta en fortsättning på det - dock inte på grund av att vi sätter bnp-uppräkningen ur spel utan på grund av att biomassan ökar. Det blir en skattesänkning till följd av det.

Det vi beslutar om här minskar statens intäkter med 900 miljoner kronor, men vi tycker att det är värt den kostnaden. Det är inget självändamål att dra in skatter för drivmedel. Däremot är det viktigt att styra över till klimatvänligare alternativ.

Om vi tittar på priset på drivmedel - bensinpriset, som man säger, men det gäller ju även diesel - ser vi att det är väldigt beroende av vad som händer i vår omvärld. Till exempel när det var oroligt i Venezuela och Libyen och Opec minskade sitt utbud såg vi höjningar av oljepriset som påverkade priset här hemma.

När det gäller omställning bort från fossila bränslen är det också ett sätt att spara pengar i och med att vi ser att oljepriset svänger kraftigt men också har blivit högre över tid.

Därför kan vi slå två flugor i en smäll om vi kommer bort från oljeberoendet. Vi gör en insats för klimatet, och vi kan sänka drivmedelskostnaderna på lång sikt.

Vi borde övergå mer till sådant som vi kan kontrollera. Oljan kan vi inte kontrollera; vi är bara beroende av den. El och skogsavfall är sådant som vi kan kontrollera och även tillverka på hemmaplan. Det är den vägen vi måste gå, och det steget tar vi nu med ökad biomassa - reduktionsplikten, som det kallas.

Det är en farlig utveckling vi har med oljeberoendet. Vi har inte bara prishöjningar som drabbar oss här hemma utan också en svag krona. Det gör att när vi importerar blir det dyrare bara av den anledningen, så vi har dubbla anledningar att satsa mer på inhemsk produktion.

Oljepriset kan fluktuera väldigt mycket. Ett exempel i närtid var när priset höjdes med 1,50 på bara tre månader. Och i framtiden kan efterfrågan på olja öka. Det är en ändlig resurs som minskar samtidigt som oroligheter gör att utbudet blir sämre. Då kan vi se ännu större prishöjningar. Det är just det vi måste komma bort från. Det är därför vi måste bort från oljeberoendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Bilarna har blivit mer bränslesnåla. Vi måste fortsätta på den vägen, för då blir det både billigare att tanka och mindre oljeberoende.

Vi tillverkar redan svensk el. Försäljningen av elbilar har också ökat, och vi har goda förutsättningar även för egna biodrivmedel inom jord- och skogsbruk som vi måste jobba vidare på.

Det grundläggande är klimatet. Detta handlar inte bara om oljeberoende, utan det handlar om att konsekvenserna för oss alla blir ödesdigra om vi inte gör någonting. Vi har målet att minska utsläppen med 70 procent till 2030. Vi är halvvägs till det målet, det vill säga vi måste göra ungefär dubbelt så mycket för att ha en chans att uppnå det. Att tappa fart när det gäller att komma bort från oljeberoendet kommer inte att fungera med den utsikten. Det kommer heller inte att påverka drivmedelspriserna positivt för den enskilde.

När det gäller landsbygden tror jag att vi måste inrikta oss mer på att hjälpa dem som har långa avstånd, för det här slår ju mot hela landet. Men även i städerna, där man har korta avstånd och bra kollektivtrafik, finns det risk att bensinpriset styr mot att man kör mer bil på olja.

Jag tror mer på speciella inriktningar. Ett exempel som kommer nu är ett glesbygdsavdrag. Det är 850 000 människor i Sverige som får i genomsnitt 1 600 kronor mer. Då går man direkt på en grupp som har långa avstånd och ger en viss kompensation för kostnader. Det nya systemet för kostnadsutjämning mellan kommunerna gynnar också glesbygden, så det är också en kompensation.

Den skattereform som ska genomföras framöver handlar bland annat om grön skatteväxling och gynnar både klimatet och till exempel arbetsmarknaden. Vi ska också minska de ekonomiska klyftorna, och detta är ett viktigt styrmedel för de människor som på grund av dålig kollektivtrafik och långa avstånd inte kan vara utan bil men inte har så mycket pengar.

Självklart ska vi också göra satsningar på välfärden och på kommuner och landsting. Vi gör en sådan satsning i denna budget, men vi måste göra mycket mer framöver. Jag tror mer på den typen av insatser.

När det gäller reseavdrag har det kommit ett förslag. Avdraget ska vara avståndsbaserat så att man får ut mer ju längre sträcka man till exempel pendlar till jobbet. Detta är inget konkret förslag ännu, men vi har ett utredningsförslag. Regeringen tittar på vad remissinstanserna har sagt. Avdraget ska vara färdmedelsoberoende, vilket är bra för klimatet, men det gäller även om man kör bil. Det utesluter alltså inte på något sätt bilförare. I förslaget finns också ett tillägg för fall där fungerande kollektivtrafik saknas eller där det tar extremt mycket längre tid med kollektivtrafik än med bil.

Det har alltså införts en del, och vi vill jobba mer för att kompensera glesbygden. Men i grunden handlar det om att komma bort från oljeberoendet, och det är den största tjänst vi kan göra dem som är beroende av bilen. Det kommer i framtiden att påverka priset. Det har redan skett stora höjningar - med 1 eller 2 kronor - och vi kan få se mer av det framöver. Detta tror jag är det viktigaste för framtiden, för både priset och klimatet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Fru talman! Tack, Hillevi Larsson, för anförandet! Jag fick en viss förklaring till den höjning av drivmedelsskatten som nu sker för att kompensera för inflationen så att det inte blir en sänkning. Det finns också andra mått, där det under lång tid skett en sänkning. Avdraget på 18,50 för resor till och från arbetet har legat stilla väldigt länge, vilket i praktiken innebär en sänkning.

När det gäller oljeberoendet, som ledamoten Larsson vill göra sig av med, ser man, när man tittar på reduktionsplikten och inblandningen av biodrivmedel, att mellan 80 och 90 procent av biodrivmedlen importeras och att 50 procent utgörs av PFAD, palmolja. Detta innebär att svensk efterfrågan leder till fortsatt avskogning, främst i Indonesien och Malaysia, vilket leder till stora koldioxidutsläpp. Om Sverige ska vara ett föregångsland och fler ska göra likadant blir efterfrågan på dessa biodrivmedel ännu större, och avskogningen riskerar att bli ännu mer omfattande i dessa länder.

Hur ser regeringen på denna problematik, och hur har man tänkt lösa det med ytterligare inblandning av biodrivmedel?

Fru talman! Vi är bara i början av en klimatomställning. Man sa ungefär så även när det gällde vind- och solkraft och den typen av energikällor: Det kommer aldrig att gå; det är så lite; det kommer inte att räcka. Och visst, det kommer att krävas många energikällor, men vi kan samtidigt se att det faktiskt har skett en enorm tillväxt när det gäller dessa energislag, både i Sverige och i andra länder. Det viktiga är att man är drivande i den utvecklingen och hela tiden ligger i framkant.

Jag är övertygad om att vi också kommer att kunna ha inhemska biodrivmedel. Vi har till exempel skogsavfall, som man skulle kunna utnyttja mycket mer. Om vi verkligen inriktar oss på egen tillverkning är jag övertygad om att vi kommer att klara målen. Det gäller även elbilar - försäljningen ökar, och vi har egen el. Det handlar alltså inte bara om biodrivmedel.

Det är klart att det finns brister hos de biodrivmedel vi importerar från andra länder, när de kommer från palmoljeodlingar och så vidare. Detta ska vi självklart bekämpa. Men jag tror att det allra farligaste är oljeberoendet, för det finns bara nackdelar med det och ingenting positivt alls. Det är också en ändlig resurs.

Om man ser svagheter i hur det är i dag, vilket jag dessutom tror är övergående och ett problem som vi kan klara när vi har inhemsk produktion fullt ut, tror jag att det är farligt att av den anledningen hänga kvar i oljeberoendet. Risken är att vi därigenom inte bara skadar klimatet. Det kommer också bara att bli dyrare och dyrare för den enskilde som kör bil, och det är motsatt effekt i förhållande till den vi vill ha.

Fru talman! Tack så mycket, Hillevi Larsson, för svaret! Jag noterar att man inte har gjort någon större riskbedömning när det gäller användning av palmolja för att späda ut drivmedel i Sverige.

Jag noterar också att ledamoten Larsson tycker att det är bra att det pågår ett utbyte av flottan till elbilar, för vi har el. För tillfället har vi el. Vi kommer att stänga kärnkraftverk vid årsskiftet, och frågan är hur länge vi har den stabila elförsörjning som vi historiskt har haft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Sverige bidrar med ungefär 0,12 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Jag tror att vi kan göra det bättre genom internationella klimatinvesteringar och genom att hjälpa till där vi verkligen får maximalt utbyte för våra pengar.

När det gäller biodrivmedel finns det fuldrivmedel som rapsolja, matolja, fiskolja och palmolja. För dessa tas mark i anspråk som skulle kunna användas för matproduktion. Vi har även bättre former av biodrivmedel, nämligen massaproduktion, svartlut, lignin, slaktavfall och frityrolja, som i förlängningen är koldioxidneutrala. Men om detta ska användas storskaligt i svensk drivmedelsproduktion är sannolikheten stor att det inte kommer att räcka.

Fru talman! Det vi med säkerhet vet är att oljan inte kommer att räcka i ett långsiktigt perspektiv. Den är en ändlig resurs med stigande pris och har dessutom väldigt negativ klimatpåverkan. Den måste vi definitivt komma ifrån.

När det gäller matproduktion fyller vi vårt behov i Sverige. Vi har inte det problemet. Självklart kommer vi alltid att se till att vi gör det. Men därutöver kan vi ha biodrivmedel. Vi har redan rapsolja, som driver till exempel bussar i kollektivtrafiken.

Jag tror också att vi, om vi verkligen ställer in hela samhället på att vi ska ha en inhemsk produktion, kommer att klara det målet. Då slipper vi beroende av framför allt olja men också av import. När vi importerar kan vi tyvärr inte fullt ut kontrollera att allt är på bästa sätt. Därför är det inhemsk produktion som gäller.

Vi kan nu se att det inte bara är fler som köper elbilar. Man börjar också mer och mer med fossilfri laddning och tankning. När hela den infrastrukturen byggs ut tror jag att detta kommer att bli attraktivt för folk. Det är i dag ett hinder att man undrar hur man ska göra om man reser en lång sträcka. Var ska jag stanna på vägen och till exempel tanka el? Om vi verkligen satsar på detta tror jag att det kommer att bli attraktivt för den enskilde, och vi kommer att klara det.

Vi har också problem med lönsamheten för en del lantbrukare. Tillverkning av biodrivmedel skulle kunna vara ett sätt för lantbruket att överleva och få in pengar, men också ett sätt för oss att se till att vi klarar denna utmaning.

När det gäller inblandningen av biomassa är reduktionsplikten nu 20 procent i bensin och diesel. Det är tänkt att den ska öka, och till slut ska vi vara helt oljeoberoende. Men vi gör detta stegvis, och därför kommer vi att ta ett steg i taget. Jag är övertygad om att vi klarar det om vi satsar på det.

Fru talman! Vi har i dag att fatta beslut om sänkt skatt på drivmedel, precis som propositionen heter. Det är en evig fråga, kan tyckas, ibland med en till synes olöslig konflikt mellan miljö och klimat å ena sidan och en levande landsbygd å andra sidan. Jag tänker ägna en del av mitt tal åt att belysa denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Som alltid i heta debatter tjänar vi på att på ett sansat sätt bena ut vad frågan handlar om och inte vare sig förenkla eller polarisera debatten.

Jag är uppvuxen på landet, mitt i skogen, för övrigt - ni vet, skogen, som är en av Sveriges viktigaste näringar med störst exportnetto av alla.

I hela mitt liv har jag varit beroende av bilen, före körkortet via mina föräldrar eller bekanta och efter körkortet därför att det helt enkelt inte finns något alternativ till bilen där jag bor.

Och jag har gjort allt det där klassiska som många som bor på landet har gjort. Jag har tagit fajten mot nedläggning av skolor, jag har protesterat med traktor utanför kommunhuset, jag har förlorat fajten om skolor och jag har slagits för gatlysen, busslinjer, busshållplatser och för att få behålla postlåda och sopkärl inom rimligt avstånd.

Fru talman! Även om vi generellt sett har en väl utbyggd samhällsservice i vårt avlånga land finns det orättvisor för landsbygdsbor: mindre tillgänglig förskola och skola, sämre statlig service i form av postutdelning och sämre bredbandsuppkoppling, trots att vi betalar lika mycket i skatt.

Lägg därtill att skattemedel i en kommun ofta går till grönområden, gatuunderhåll och parker, det vill säga områden som sannolikt inte nyttjas av landsbygdsbor i samma utsträckning som av dem som bor i staden.

Lägg ytterligare därtill att landsbygdsbor ofta själva får stå för kostnader som ibland finansieras via skattsedeln för andra, såsom vägföreningar, belysning och bredbandsföreningar.

För en del år sedan gjorde vi hemma i min by, Viker i Nora kommun, en så kallad LEA-analys, lokalekonomisk analys. Vi beställde ett statistikpaket från Statistiska centralbyrån och jämförde inkomster och kommunalskatteuttag från de ca 400 personer som bor i vår by. Sedan jämförde vi det med vad som fanns budgeterat i form av samhällsservice för de boende i byn, både den som faktiskt utfördes i byn och den som nyttjades i staden. Utan att det är statistiskt säkerställt kan jag säga att de boende i Viker var kraftiga nettobetalare till kommunen vad gäller skatteintäkter.

Fru talman! Just på grund av de orättvisor som existerar är drivmedelspriset en av flera viktiga faktorer för landsbygdens förutsättningar och utveckling i dag, speciellt där det inte finns några alternativ. Samtidigt som vi konstaterar dessa regionala orättvisor vet vi att drivmedel är en nyckel i den gröna omställning som måste ske. Dels måste vi ställa om energiförsörjningen i det stora hela, dels måste vi komma dithän att vi för evig tid inte är beroende av olja för att tanka våra bilar. Olja är en ändlig resurs, den finns inte i Sverige och den kommer alltid att vara dyr.

Men Centerpartiet jobbar hellre med morot än med piska. Därför har vi i budgeten för 2020 satsningar på gröna transporter i form av laddinfrastruktur, förnybara bränslen, nattåg samt, inte minst, förbättringar för skogsägare, eftersom skogen har en nyckelroll i klimatomställningen.

Men bränslepriserna då? De är såklart höga. Det enklaste vore om vi här i denna kammare kunde bestämma över priset vid pump, men så är inte fallet. Vi fattar beslut om skatten på energi och koldioxid, som utgör endast en del av priset vid pump. Oavsett om vi beslutar om 1 eller 2 kronors sänkning av skattesatsen råder vi inte över det pris som konsumenterna får betala, beroende på många saker, bland annat världsmarknadspriset. Det kanske inte syns alls vid tankningen.

Fru talman! Budgeten för i år, som beslutades här i kammaren av Moderaterna och Kristdemokraterna, sänkte skatten på bensin tillfälligt, ett halvår, men nu vid årsskiftet återgår det enligt beslut till en uppräkning av konsumentprisindex plus 2 procent. Centerpartiet menar dock att med den prisutveckling som vi har att vänta är det bra om skattenivåerna kan hållas nere. I liggande förslag finns därför en sänkning av skatten på drivmedel som motsvarar den automatiska ökning som kommer att ske. Sänkningen gör att uppräkningen av priset med KPI och bnp som bas inte påverkar priset vid pump lika mycket som det annars skulle ha gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Men räcker detta för att kompensera den uppenbara orättvisa som finns mellan dem som bor på landsbygden och dem som bor i staden? Nej, naturligtvis inte. Eftersom orättvisorna spänner över ett brett område kan de inte kompenseras med enbart lägre drivmedelspriser, även om detta är en otroligt viktig faktor.

Fru talman! Centerpartiet menar att ett sätt att komma till rätta med de regionala klyftorna är att helt enkelt sänka skatten för dem som bor på landsbygden. Vi vill att Sverige ska hålla ihop, inte dras isär, och vi kan konstatera att övriga partier som slutit januariavtalet står bakom den reform som Centerpartiet har drivit och som innebär en skattesänkning för nästan 900 000 människor med 1 650 kronor per år.

Vi menar att reformen direkt träffar dem som berörs, jämfört med en generell skattesänkning på drivmedel. Flest bilar finns ju i storstäder, så det är ingen vild gissning att det är storstadsborna som drar vinstlotten efter en bränsleskattesänkning med 1 krona generellt, trots att det är i storstäderna som det i dag faktiskt finns alternativ till bilen.

Övriga satsningar på landsbygden är, som vi har berättat tidigare, bredbandsutbyggnad där kopparnätet släcks ned, ett bondepaket, nattåg, som jag har nämnt, och utbyggnad av statliga servicekontor. Dessa reformer menar vi kommer att leda till en bättre vardag för boende och företag på landet. Minns att det som bra för landsbygden alltid är bra för städerna men att det inte alltid är säkert att det är tvärtom!

Detta samt en generell skatteöversyn, inklusive en grön skatteväxling som leder till att miljöskatter träffar rätt, för att få effekt och ökad legitimitet, är det viktigaste vi har att jobba med framöver.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Tack, Helena Vilhelmsson, för en mycket levande berättelse om hur det är att växa upp i skogsriket, kämpa för att brevlådorna ska finnas kvar och annat! Det var verkligen berörande.

Centerpartiet har alltid stått bakom principen att hela Sverige ska leva. Man har månat om landsbygden, precis som Helena Vilhelmsson har velat att människor ska vilja stanna kvar, ta hand om den goda jorden och se till att det finns hjordar som betar och håller den biologiska mångfalden levande. Människor ska inte bara stanna kvar, utan de ska helst vilja bosätta sig på landsbygden, skaffa barn och på alla sätt bidra till att motverka den urbaniseringstrend som pågår så hänsynslöst.

Därför vill jag fråga Helena Vilhelmsson: Tror du att en skattesänkning på 1 krona per liter kommer att underlätta för de människor som bor på landsbygden eller inte?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Boriana Åberg för frågan. Det gläder mig att det är många i debatten här i dag, och även i andra debatter, som faktiskt värnar landsbygdens förutsättningar. Jag är otroligt glad för det, och jag tycker att det är mycket mer av detta nu än vad det har varit tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Det som är viktigt för Centerpartiet är att de reformer som vi gör träffar rätt och att man använder statens resurser för reformer på ett sätt som faktiskt får effekt.

Som jag sa i mitt anförande tror Centerpartiet att en generell skattesänkning på drivmedel med 1 krona faktiskt inte leder till samma effekt som till exempel en generell skattesänkning eller avdrag som man får göra i enlighet med det som vi föreslår i budgeten för dem som bor på landsbygden i A- och B-områden. Faktum är att det är flest bilar i storstadsområdena. De rullar längst i storstadsområdena, trots att det där finns alternativ.

En stor del av det som Moderaterna föreslår om 1 kronas skattesänkning hamnar i fickorna på dem som bor i storstaden. Jag ser inte riktigt att det är en rättvis fördelningspolitik med tanke på de verkliga orättvisor som finns mellan landsbygd och stad.

Fru talman! Jag tackar Helena Vilhelmsson för svaret. Jag vill inte ställa människor på landsbygden mot människor som bor i storstäder. Jag tycker att alla som har bedömt att de behöver bilen i sin vardag ska kunna använda den, och de ska ha råd att göra det.

Den skattesänkning som Helena Vilhelmsson talar om har inte gjort så många människor glada och engagerade - tvärtom. Det handlar om 139 kronor. Pizzaekonomerna har överfört detta i antal pizzor. Men det ska vi inte syssla med.

Vårt förslag om en skattesänkning på 1 krona per liter har fått ett enormt folkstöd. Bara de senaste fyra dagarna har drygt en halv miljon människor skrivit under när det gäller detta. Alla våra mejlboxar har blivit fyllda med mejl där folk på ett trevligt och vädjande sätt uppmanar oss att sänka skatterna på samma sätt som vi i Moderaterna föreslår i vår motion. Jag undrar varför Centerpartiet inte vill lyssna på dessa människor.

Fru talman! Vi har tagit del av de mejl, brev, påstötningar och de upprop som har kommit - precis som ni har gjort. Centerpartiet mötte också Bensinupproret. Jag tror att vi var tre personer från Centerpartiets delegation som diskuterade med Bensinupproret 2.0 när de var här och faktiskt lämnade underskrifterna till oss. Jag tror att vi var det enda parti som hade mer än en ledamot som faktiskt diskuterade med dem.

Återigen: Jag och Centerpartiet menar att de resurser som vi använder måste vi använda på rätt sätt. Jag är jätteledsen för retoriken om att det handlar om lika mycket som en pizza - pizzaretoriken - och jag beklagar den. Den förminskar denna problematik. Samtidigt är den lite intressant. Om man skulle göra tvärtom och höja skatten med 139 kronor per månad, skulle det vara samma retorik då om att det bara handlar om en pizza? Så är det inte.

Vi måste bena ut vad detta egentligen handlar om. För Centerpartiet är det givet att en riktad skattesänkning till landsbygdsbor, där problemen faktiskt är omfattande, är effektivare än en generell skattesänkning på drivmedel som, ärligt talat, mest gynnar dem som bor i staden. Det är jag övertygad om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Fru talman! Ledamot Helena Vilhelmsson väckte verkligen min nyfikenhet. Jag spände mina öron när hon så inlevelsefullt berättade att hon hade kämpat för postgång och skolor på landsbygden. Men jag hörde inte att ledamoten hade kämpat för bevarandet av de lokala mackarna ute på landsbygden när det var etanolen som skulle rädda Sverige från oljeberoendet. Det ställdes krav på mackarna att de absolut skulle erbjuda etanol som ett alternativ vid pumpen. Det var många mackar som redan drogs med dålig lönsamhet, och de investeringar som hade krävts ledde till att mackar på landsbygden helt enkelt lades ned för att man skulle slippa gräva ned dessa etanoltankar.

Jag undrar därför bara i vilken utsträckning som ledamoten kämpade även för mackarna på landsbygden.

Fru talman! Centerpartiet har alltid drivit företagarnas villkor. Jag kan ta ett exempel. I min hemkommun Nora följde vi med spänt intresse hur byalaget i Järnboås sökte pengar via ett Leaderprojekt. Kommunen var faktiskt duktig med snabba tillstånd och så vidare, och det öppnades faktiskt en mack. Jag vet inte om den finns kvar. Men under alliansregeringens tid tillförde vi ett stöd just för servicepunkter på landsbygden som gällde mackar och butiker för att man skulle se till att faktorer som finns runt om i omvärlden inte ska leda till att servicen urholkas och läggs ned. Även om jag inte nämnde det i mitt anförande har jag, och vi, kämpat för mackar och gladeligen sett när en mack har öppnats.

Fru talman! Det är glädjande att höra att fler värnar om landsbygden. Jag tror att den sista biltillverkaren snart har lämnat etanolen som ett hållbart drivmedel. Allt fler etanolbilsägare tankade bensin för att det var billigare. Och om man tankade etanol fick man driftsproblem med bilarna. Men vi kan lämna det.

Som ledamoten säger ska vi använda förnybara bränslen från inhemska råvaror. Centerpartiet har i alla fall tidigare traditionellt varit ett landsbygdsparti. Därför undrar jag om ledamoten ser någon risk med att den inhemska skogsråvaran i allt större utsträckning kommer att användas just till produktion av drivmedel i stället för att den sågas upp till plank för att användas vid byggande av hus eller möbler. Ser hon någon risk för att svensk åkermark kommer att tas i anspråk för att odla råvaror för drivmedel i stället för mat?

Fru talman! Tack, Eric Westroth, för en intressant fråga! Här närmar vi oss nämligen kärnpunkten när det gäller vad detta också handlar om. Någonstans måste vi alla medverka till att omställningen kommer till stånd. Jag lyssnade lite grann på ledamotens replik tidigare. Även om biodrivmedlen i dag inte är inhemska tror jag att det sämsta som vi kan göra är att backa och säga att vi inte kräver inblandning av biodrivmedel. I min värld innebär tydliga incitament, som helst ska vara partiövergripande och inte skifta när det byts majoritet, att efterfrågan skapas. Jag personligen, som är utbildad inom skogen, är övertygad om att den svenska skogsproduktionen räcker till bräder, plank och skogsråvara till biodrivmedel. Det handlar inte om skogsavfall, som någon sa här tidigare, utan det handlar om skogsbränsle, alltså flis, grenar och toppar, som ändå inte ska bli plank och bräder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

När det gäller åkermark delar jag ledamotens bekymmer, eftersom det tar emot lite grann att inte odla mat på den åkermark som vi har. Jag tror att vi behöver det.

Men skogsråvara tillsammans med andra produkter, som vi måste utveckla tillsammans med industrin, tror jag gör att vi långsiktigt kan se att vi ställer om till biodrivmedel med en bibehållen lönsamhet för både jord- och skogsbrukare.

Fru talman! Jag trodde aldrig att jag skulle debattera skatteutskottets betänkande nr 15, Sänkt skatt på drivmedel, men det blir jättespännande.

Sverige måste genomföra en omställning för att bli ett fossilfritt land, och skatt på drivmedel är ett viktigt verktyg för att minska bilismens klimatpåverkan. Men det är också ett trubbigt verktyg som inte gör skillnad på en höginkomsttagare i storstad med god tillgång till kollektivtrafik och en låginkomsttagare i glesbygd utan alternativ till bil.

Fokus ska ligga på att åtgärda bilismen i tätorterna och skapa möjligheter för hållbart resande även för dem med låga inkomster och boende på landsbygden. Vi vill därför införa ekonomiskt stöd för att befintliga bilar som går på fossila bränslen ska kunna drivas med förnybara bränslen, och vi föreslår kraftigt ökade anslag för att stärka tillgängligheten till laddställen för elbilar och öka produktionen av biogas och biobränslen. Med vårt budgetförslag vill vi även genomföra miljardsatsningar för en utbyggd och billigare kollektivtrafik som omfattar drift av byabussar och servicebussar.

Vi vill även ha ett nytt reseavdrag, som inte missgynnar landsbygden. Jag är jätteorolig, för den reseavdragsutredning som Hillevi Larsson refererade till pekar faktiskt på någonting annat. Jag är orolig att den kommer att hamna snett, och jag hoppas verkligen att den inte missgynnar landsbygden. Signalerna jag får är dock oroande.

Hela samhället behöver ställas om för att vi ska kunna hantera klimatkrisen. Klimatförändringarna innebär en grundläggande samhällskris som vi bara kan lösa tillsammans. En ekonomisk politik för klimaträttvisa stärker välfärden för flertalet människor och minskar utsläppsutrymmet för de rikaste. När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar och inte till att betala för de rikas lyxkonsumtion minskar utsläppen, och stödet till omställningen ökar. Klimatförändringarna måste mötas med gemensamma investeringar.

Landsbygdens förutsättningar har kommit på tal flera gånger i debatterna. Jag håller helt och fullt med om det Helena Vilhelmsson från Centerpartiet anförde, för jag känner igen mycket av det. Om ni kollegor tror att någon av er kan lära mig något om landsbygden drar ni en nitlott, för jag vet verkligen vad landsbygd betyder.

Ingen har väl undgått de massbrev alla har fått vad gäller Bensinupproret 2.0. Jag har själv mött dem här i Stockholm, och jag har lyssnat till dem. Jag svarade dock bara på ett av de många brev jag fick. Det var från en person som skrev att han kör 3 500 mil om året och att hans bil drar 0,6 liter milen. Det var en dieselbil. Jag tror säkert att han var ärlig med allt han berättade, men jag svarade honom att 3 500 mil gånger 0,6 liter blir 2 100 liter, och handen på hjärtat - skulle 2 100 spänn förändra hans liv på årsbasis? Det är 175 kronor per månad. Det är vad det handlar om. Han skulle få 175 kronor mer i månaden att röra sig med om bränslet blev billigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Jag kör mycket; det ska ni tro. Jag har 6 ½ mil att köra om jag ska ha någon service över huvud taget - enkel väg. Vi har två bilar, och vi kör jättemycket. Men 175 kronor i månaden skulle inte förändra någonting. Det skulle inte resultera i det som Boriana Åberg från Moderaterna lite grann antydde, nämligen att någon vill flytta till landsbygden. Det krävs helt andra och mer träffsäkra argument för att människor ska vilja flytta till och bo kvar på landsbygden. Det krävs andra incitament för att landsbygden ska leva.

Jag lyssnar, och jag förstår dem som är med i Bensinupproret. Det är en signal om att det någonstans räcker. Men att tro att 1 spänn per liter gör skillnad - kom igen, kollegor! Ni vet mycket väl att det är plakatpolitik och att den träffar mycket, mycket dåligt.

Man kan säga mycket om den skattesänkning som Centerpartiet berättade lite grann om. Den är på 137,50 i månaden, men den ger i alla fall även dem som inte har bil sänkt skatt. Den kommer inte heller att rädda någonting; det håller jag med om. Men det som pågår i samhället och med brexit - var kom det ifrån? Jo, man började prata om bensinpriset, som om det skulle vara hela världen.

Jag förstår frustrationen - jag känner den inpå skinnet varje dag - men bensinskatten kommer inte att vara det som avgör om vi får en levande landsbygd eller inte. Det får ni tro på. Vi måste göra någonting för att ställa om, men jag skulle gärna diskutera en höjning av bensinskatten med 2 spänn per liter och att pengarna öronmärktes så att de verkligen går till landsbygden och gör någonting för dem som bor där och har kämpat för det.

I min hemby var vi 100 personer som mest, och nu är vi 10 kvar. Ni förstår ju. Jag kunde cykla till tre affärer när jag var grabb, och nu måste jag ta bilen och köra 6 ½ mil. Kom alltså inte till mig och berätta om landsbygdens förutsättningar! När det gäller tron att 1 spänn i sänkt bensinskatt skulle förändra livet tar jag mig för pannan - ursäkta, herr ålderspresident.

Jag yrkar bifall till propositionen och definitivt avslag på motionerna.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tänk dig en varm sommarnatt! Du sitter ensam i en bil och susar fram genom det svenska nattlandskapet. Värmen sprider sig i hela kroppen samtidigt som du känner doften av den mörka natten. Det är inte utan att man tänker lite på Snowstorms gamla slagdänga Sommarnatt.

Tänk dig den stressade ensamstående familjefadern som ska transportera de tre busiga barnen! Jag känner den fadern, då jag har varit där och känt den stress som uppstår när livspusslet ska fungera i vardagen. Det är inte utan att man tänker lite på Björn Afzelius vackra sång Tusen bitar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Tänk dig alla de som sitter i en bil för att ta sig till BB! Tänk dig de som har 10-15 mil till närmaste vårdcentral eller de som drabbats av en akut vårdproblematik längs med en Norrlandsväg och inte får den hjälp de behöver i tid. Det är inte utan att man tänker lite på Trazan Apanssons och Banarnes sång om ordet "olyckan".

Herr ålderspresident! Bilen beskrivs i dag ofta som ett miljöproblem, men vi får inte glömma att bilen för många är det som gör att vi kan njuta av sommarnatten, hantera livspusslet eller ta oss till den vård som vi behöver när inga andra fransporter finns. I den KD-M-budget som riksdagen antog 2018 pausades överindexeringen av skatten på bensin och diesel under ett halvår. I regeringens budget, som stöds av C och L och antas i år, sänks skatten återigen - dock genom ett annat förfarande.

I dag finns det en tydlig målkonflikt mellan miljönytta och enskilda medborgares möjligheter att leva sina liv på ett bra sätt. Dagens bränslebeskattning innebär en straffbeskattning av befolkningen på landsbygden, där många är beroende av bilen för att kunna hantera vardagen. Det finns inga andra realistiska alternativ, och varken cykel eller kollektivtrafik löser vardagspusslet på landsbygden.

Vi ser också hur våra större städer får en alltmer överbelastad trafik, och detta trots att det växer fram nya trafiklösningar och en väl fungerande kollektivtrafik. För att minska städernas trafikbelastning vid rusningstid behöver vi hitta andra styrmedel som gör det lönsamt att välja andra tider för pendling eller varutransporter. Därför behövs en ny fordons- och bränslebeskattningsmodell som förbättrar miljön samtidigt som den möjliggör för medborgare att leva i hela landet. Kostnaderna ska också fördelas på ett rättvisare sätt mellan olika samhällsgrupper.

Herr ålderspresident! Om politiken misslyckas med att hålla denna balans finns risken att fler medborgare uppfattar miljöpolitiken som ett storstadsfenomen som hanteras av politiker som inte förstår landsbygdens vardagsproblem. Jag anser därför att det i framtiden krävs en helt annan beskattningsmodell för trafiken än den som finns i dag.

En framtida beskattningsmodell behöver ta hänsyn till vad det är för fordon, var fordonet körs, vilket bränslesystem det har och när på dygnet det används. Det borde exempelvis vara billigare att använda bilen där det inte finns en väl fungerande kollektivtrafik. Det borde också vara billigare att använda en mer miljövänlig bil och billigare att använda den under timmar på dygnet när trafiken är mindre intensiv.

Ju fler av dessa parametrar som är uppfyllda, desto lägre blir beskattningen och tvärtom. Dagens situation, där större delen av skatten hanteras via själva tankningen av bilen, leder till orimliga konsekvenser för dem som är beroende av bilen om vi samtidigt ska ha en verksam styrning mot minskade utsläpp för Sverige som helhet.

Herr ålderspresident! Med tanke på de problem som finns med utländska åkare som inte betalar för att köra på svenska vägar vore det bra om man testade en ny fordons- och bränslebeskattningsmodell inom åkerinäringen som kunde göra att vi får ordning på de utländska åkarna samtidigt som vi får möjlighet att prova en ny beskattningsmodell.

Dagens transportbeskattning drabbar även alla dem som har husbil på ett orättfärdigt sätt. Det är inte rimligt att fordon som används under en kort tid på året ska straffbeskattas på det sätt som sker i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Herr ålderspresident! I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg.

Kristdemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet. Eftersom riksdagen i steg ett - rambeslutet - har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statens budget och inriktning på budgetpolitiken deltar jag inte i det aktuella beslutet.

Herr ålderspresident! Vi har ingen egen reservation, men jag står bakom vårt särskilda yttrande avseende sänkt skatt på drivmedel.

Jag vill avsluta detta anförande med att konstatera att detta inte bara är en debatt om skatter. Det är en debatt som berör alla dem som är beroende av bilen för att klara av livets olika skiften, oavsett om man bor i en stad eller växer upp på landsbygden. Om vi menar allvar med att hela landet ska leva måste vi ta fram en ny beskattningsmodell.

Herr ålderspresident! Detta är en spännande debatt, tycker jag.

Det finns många saker som alla vi i Sveriges riksdag, från höger till vänster, är ense om. En sådan sak är att hela Sverige ska leva. I den frågan finns det ingen som helst konflikt i Sveriges riksdag, och det verkar vara likadant i Sverige i stort. Jag har rest från längst ned i södra Sverige till högst upp i norra Sverige. Jag har träffat personer som bor i de djupaste skogar och på den glesaste landsbygd. Jag har också träffat folk i Göteborg, Stockholm och Malmö. Jag har aldrig träffat någon väljare eller politiker som inte tycker att hela Sverige ska leva.

Herr ålderspresident! Vi som är riksdagsledamöter har ett ansvar att svara på detta tryck från väljarna på att hela Sverige ska leva. Vi har också ett ansvar att se till att hela Sverige kan leva både i dag och i morgon. I de delar av Sverige där man är beroende av bil för att få livspusslet att gå ihop eller för att helt enkelt få livet att gå ihop måste vi se till att detta är möjligt om vi ska vi ta detta ansvar på allvar.

Men det är också så att vi har ett ansvar för morgondagen - för att framtida generationer kan ha ett drägligt liv och för att man kan ha ett drägligt liv och leva i hela Sverige också i morgon.

Det är detta som gör att denna fråga är en balansgång. Vi måste se till att rädda klimatet genom lägre klimatutsläpp och genom att färre åker bensinbilar som skadar klimatet, för det leder till att det inte går att leva i hela Sverige i morgon. Klimatförändringarna kommer att leda till torkor som slår över hela Sverige och till översvämningar som riskerar att slå över hela Sverige.

Olika konsekvenser av klimatet slår olika mot olika delar av Sverige. I de delar av Sverige där man har mycket matproduktion på åkermark är torkorna kanske ett värre problem. När det gäller översvämningar har vi redan nu sett konsekvenserna i vår huvudstad och i våra större städer, där man har gott om hårdlagda ytor som inte klarar av att absorbera vatten och där man därför drabbas hårdare av översvämningar. Har man mycket asfalt stannar vattnet ovan jord och sugs inte ned under jord.

Det är klart att klimatförändringarna slår över hela landet, oavsett hur det ser ut. Därför är detta en fråga där vi måste hålla balansen och se till både att hela Sverige lever i dag och att hela Sverige lever i morgon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Detta förslag innebär en sänkning av bensinskatten, dieselskatten och så vidare. Det innebär att vi stoppar den överindexering som har varit och att vi helt enkelt sänker skatten. Men vi kommer även i fortsättningen att behöva ha en bensinskatt, eller en skatt på drivmedel, i det här landet.

Till det ska läggas att vi tar initiativ till och gör saker för att man ska kunna leva och kunna få andrum och resurser att ställa om oavsett var i landet man bor. Till exempel pågår, i enlighet med januariavtalet, en process med ett differentierat reseavdrag. Detta är någonting som Liberalerna har drivit länge och som vi har fått in i januariavtalet.

Det svarar också på den fråga som Kristdemokraterna ställde tidigare i debatten angående om det inte vore bra om kostnaden för att åka bil skilde sig beroende på om det finns mycket kollektivtrafik eller inte. Det tycker Liberalerna, och därför har vi fått in frågan om ett differentierat reseavdrag. Där det är lätt att gå från bilen till att åka kollektivt ska man inte få reseavdrag på samma nivå som där man faktiskt behöver bilen för att resa. Detta är ett sätt att se till att det finns möjlighet för människor att bo och leva i hela landet.

Det kommer också att behövas skattepengar till att göra klimatsmarta infrastrukturinvesteringar så att man gå till nya bränslen på platser i landet där man i dag inte har denna förmåga. Man behöver resurser för att kunna göra dessa investeringar. Det kan handla om laddinfrastruktur och om huruvida sådan är möjlig att ha i vissa delar av landet. Det kan handla om vätgas eller andra tekniker. Det kan även handla om elektrifiering, som Liberalerna också har drivit på för att få genomslag för inom ramen för januariavtalet.

Ytterst kommer det även fortsättningsvis att behövas incitament för att bilar som går på bensin ska bli ännu mer effektiva och få en ännu mer effektiv bränsleanvändning och för att vi ska släppa ut mindre koldioxid där det trots allt behövs bensinbilar.

Herr ålderspresident! Det är klart att man, om man är ett oppositionsparti, kan hetsa upp en opinion mot detta förslag. Det är klart att man kan dra på stora växlar och försöka att måla upp en bild av att det inte är så att alla vill att hela landet ska leva. Men det där är trams. Hela Sverige ska leva, i dag och i framtiden.

För det behövs detta förslag om en sänkning av skatten nu. Vi har även fortsättningsvis en skatt på drivmedel, men det blir en sänkning av skatten nu. Detta sker tillsammans med investeringar, tillsammans med till exempel det differentierade reseavdraget och tillsammans med satsningar på elektrifiering, vätgas och laddinfrastruktur. Då kan vi leva också i morgon, både i landet och i hela världen. Då kan vi möta klimatutmaningarna samtidigt som vi möter utmaningarna med att det ser lite olika ut med hur man bor i olika delar av landet.

Herr ålderspresident! Jag vill tacka mina kollegor i skatteutskottet för dagens debatt. Jag är positivt överraskad över att kunna instämma med föregående talare på många punkter.

Jag är också ganska bekymrad över den systemkritik som saknas från föregående talare från Moderaterna. Att säga att ingen är miljöbov är ett sätt att dela upp samhället i individer. Jag skulle säga att vi alla tyvärr är miljöbovar i den bemärkelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

I Sverige har vi ett utsläpp per person och år som ligger på runt 10 ton koldioxid. Enligt Naturvårdsverket måste det minska till runt 1 ton koldioxid per person och år.

Det här är bekymmersamt. Det handlar inte om att vi som enskilda individer ska axla hela klimatkrisen, utan det handlar om ett system. Vi måste som politiker vara systemkritiska och inse att vi måste bygga ett system som gör att vi inte lägger hela skulden och bördan på individens axlar, för det blir helt omöjligt.

Jo, vi är alla miljöbovar. Och det som jag har haft som ingång i mitt politiska engagemang är att se till att vi inte behöver ha det så.

Jag tycker att det är ironiskt när vi i regeringen anklagas för att vara utvecklingsfientliga och när den kritiken kommer från konservativa partier.

Det verkar som att det lägger tyngd till orden om man berättar att man vet någonting om landsbygden, så jag kan berätta att jag själv är uppvuxen i en by som består av tre hus ute i skogen i Småland. Det kanske också kan ge tyngd till att jag också vet hur landsbygden ser ut och fungerar. Jag kan säga att de problem som landsbygden möter inte beror på höjd skatt på drivmedel. Det beror på ungefär allt annat som politiker har genomfört och den utveckling som vi har sett med urbanisering och den väldigt hårda och krävande arbetslinjen som kräver urbanisering. Så, nej, en skatt på drivmedel är inte hotet mot landsbygden.

Herr ålderspresident! Miljökrisen är här och nu, och vi måste vidta alla åtgärder vi kan. Vi måste förbjuda det som förstör, beskatta det som vi vill minska och skapa möjligheter för det som kan vända de negativa trenderna. Ett sätt är att beskatta det vi bör i stället för det vi kan. En alldeles självklar skatt blir därför på drivmedel.

Jag vet inte vad kollegor i utskottet hänvisar till när de säger att bilismen inte alls står för en klimatbörda. De flesta bilresor sker i tätorter. Hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer. Vägtrafiken står för 30 procent av det totala koldioxidutsläppet i Sverige, och enligt Trafikverket ökade utsläppen från vägtrafiken under förra året. Det är en utveckling som vi måste vända om vi ska ha någon chans att nå klimatmålen.

Herr ålderspresident! Vi vet att miljöskatter är ett effektivt verktyg för att bekämpa miljöproblem, och särskilt koldioxidskatt är ett av de mest effektiva styrmedlen. Vi hör många gånger i debatten om miljön att Moderaterna gillar effektiva åtgärder. Därför kan jag inte riktigt få det att gå ihop när Moderaterna stretar emot och vill ta bort det mest effektiva styrmedel som vi vet. Men att bara behålla nivån på en miljöskatt, samtidigt som ekonomin som helhet växer, gör att det med åren blir relativt billigare att släppa ut. Vi vet att om en miljöskatt inte justeras upp minskar miljöskatternas styrande kraft över tid. Detta gäller såklart inte bara miljöskatter. I en ekonomi som växer ökar lönerna, priset på varorna och skatterna kopplade till detta. Det här är ingen nyhet.

Herr ålderspresident! En för alltid växande ekonomi som ständigt förbrukar mer ändliga resurser är varken önskvärd eller möjlig, men medan den gör det är det av största vikt att miljöskatterna också räknas upp, det vill säga indexeras.

Tidigare har bensinskatten endast räknats upp med inflationen, men för att bensinskatten ska behålla sin styrande effekt även när ekonomin växer införde vi under förra mandatperioden en bnp-indexering. Denna indexering ligger fast även nästa år. Det är en vinst som har varit värd att slåss för, vilket vi i Miljöpartiet också har gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Motståndet mot en drivmedelsskatt har varit stort från högerpartierna, detta trots att vi i den här kammaren i bred enighet har beslutat att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030.

Herr ålderspresident! Det här är ett mål som Moderaterna ställt sig bakom, men nu vill de kraftigt sänka priset på bensin och göra det billigare att släppa ut. För mig är det bortom all förståelse.

Att ha en skatt är i sig inte målet, i alla fall inte för oss. Vårt yttersta mål är att komma i balans med vad den här planeten kan förse oss människor med, bort från klimat- och naturkriser. Sedan ca 50 år tillbaka är människans tryck på planeten högre än vad planeten klarar av. Konsumtionen av planetens resurser är högre än planetens totala biokapacitet. Vi är därför det parti som vågar säga den obekväma men nödvändiga sanningen: Vi måste minska produktion, konsumtion och arbetstid men också minska transporter. För Miljöpartiet är skatt på drivmedel bara ett av många olika politiska förslag om hur vi kan få ned utsläppen från trafiken.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag är kraftigt förkyld, så jag tänkte inte gå upp mer i debatten. Men eftersom jag blev uppmanad så många gånger av min kollega Rebecka Le Moine blev jag tvungen att göra det.

Först vill jag säga att jag vägrar att kalla människor som gör rätt för sig för miljöbovar - människor som kämpar för att komma till sina jobb, arbetar hårt och betalar skatt för att alla de åtgärder som regeringen tänker vidta ska komma till stånd. Hur kloka de sedan är visar sig i opinionssiffrorna.

Miljöpartiets symbolpolitik är mer skadlig än eventuella utsläpp från dagens ändå relativt miljövänliga bilar. Det enda sättet att begränsa utsläppen av koldioxid är att använda ny teknik, till exempel elbilar. Men i nuläget är de väldigt dyra. Människor ska ha möjlighet att ställa om utan att behöva lämna sina hem eller sluta jobba därför att de inte kan betala sina bensin- och dieselräkningar.

Miljöpartiet säger sig vara för utveckling. Men hur ska dessa elbilar försörjas med el om man inte har någon tillförlitlig energikälla, till exempel kärnkraft som Miljöpartiet så effektivt motarbetar? Alla dessa bilar som ska ställas om måste ha något bränsle att gå på.

Jag skulle gärna vilja veta hur Rebecka Le Moine tänker lösa problemet.

Herr ålderspresident! Om jag uppfattade det rätt vägrar min kollega att skriva under på att vi är miljöbovar. I så fall måste vi nog se sanningen i vitögat. Det är svårt att inte vara miljöbov i ett trasigt system som gör att vi alla har utsläpp, oavsett hur miljövänligt vi konsumerar. Det är den krassa sanningen.

Att göra rätt för sig verkar vara argumentet eller motivet för att det är helt omöjligt att vara miljöbov. Vad är då att göra rätt för sig? Är det att ha ett jobb? I så fall har vi helt olika syn på naturvetenskap men även på människan. För mig är människan inte reducerad till en arbetsenhet som kan ersättas av en robot. Att göra rätt för sig är inte någonting som per automatik trollar bort utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Sedan är frågan hur vi löser detta. Där är mitt absolut viktigaste budskap värt att upprepa: Vi måste minska utsläppen. Vi kan inte bara byta till ett grönare bränsle, en ekomärkning eller någonting annat, utan vi måste avstå från att konsumera. Vi måste verkligen i grunden ifrågasätta tillväxtsamhället, som bara kräver att vi producerar och konsumerar alltmer för varje år.

Det är det här som har lett oss in i den klimatkris som vi befinner oss i. Det är därför som vi har en miljon hotade arter. Vi lever i det sjätte massutdöendet därför att vi helt och hållet har industrialiserat naturen, där vi har hämtat hem våra så kallade framgångar.

Nu är det dags att vi verkligen utvecklar vårt sätt att leva till ett sätt som inte tär på planeten och inte försätter framtida generationer i oerhört svåra situationer.

Herr ålderspresident! Jag vill bara säga att för mig är människorna inte ett miljöproblem. Jag blir väldigt bekymrad när representanter för diverse organisationer och också för Miljöpartiet försöker förklara för barn att de själva inte ska skaffa sig barn, för då fördärvar de miljön. Människan är faktiskt naturens högsta skapelse, och det är människan som kan lösa miljöproblemen.

Miljöproblem förebyggs, motverkas och löses med hjälp av hårt arbete och avancerad teknik, inte genom begränsning av tillväxt och en massa onödiga uppoffringar. Det är tillväxten som har lyft upp oss till det fina välfärdssamhälle vi har.

För att alla de åtgärder som ska förbättra miljön ska få effekt måste de ha acceptans hos den enskilda människan. Om jag ska göra något ska jag göra det för att jag tycker att det är bra och bidrar. Jag vill inte medverka till något meningslöst som dessutom är kontraproduktivt, till exempel avfallsförbränningsskatten eller subventionen till elcyklar, som visade sig vara en absolut flopp. Listan på åtgärder som Miljöpartiet har försökt pracka på svenska folket och som inte har haft någon som helst miljöeffekt kan göras lång.

Låt mig än en gång säga att människor inte är ett miljöproblem; de är lösningen på miljöproblemen.

Herr ålderspresident! Jag blir smått chockad, för jag förstår inte hur detta går ihop med IPCC-rapporterna och den forskning som det i princip råder full enighet om: att det är vi människor som ligger bakom de klimatförändringar jorden står inför. Det är vi som har försatt oss i denna situation, och inte bara oss utan miljontals andra arter. Därför måste vi se oss som ansvariga för detta. Något annat går inte att förena med den kunskap och forskning som det råder konsensus om.

Jag håller definitivt inte med om att människan är den högsta skapelsen. Jag är inte religiös och skriver inte heller under på speciesism. Vi är en av alla arter, och vi bör acceptera och respektera alla arters existens.

Det går inte att bortse från den tillväxt som i princip alla partier pläderar för. Med dagens tillväxthastighet och mål kommer konsumtionen om hundra år att vara elva gånger större än i dag. Det är varken möjligt eller önskvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Det finns heller ingen internationell forskning som stöder så kallad decoupling, frikoppling, varken relativ eller absolut. Att drömma att man ska kunna fortsätta med business as usual utan att det får någon påverkan är just bara en dröm. Och det är på tiden att vi vaknar upp och ser sanningen i vitögat. Det är vi som påverkar.

Jag håller dock med om att vi också kan vara lösningen. Därför håller jag också med om att vi måste hitta acceptans. De förändringar vi står inför är så stora att om vi inte får med oss folket i vårt demokratiska samhälle kommer det att bli oerhört svårt att genomföra dem.

Herr ålderspresident! Jag tycker om historia, filosofi och teologi och tyckte att det var lite spännande att höra att människan har ett ansvar men är likställd. Jag delar i mycket uppfattningen att människan har ett ansvar. Jag tror till och med att den kommer ur en tvåtusenårig tradition.

Men det var inte därför jag begärde ordet. Jag uppskattade mycket talet om systemkritik. När jag lyssnar till regeringens företrädare är min upplevelse dock att de talar om systemkritik, men de kommer inte med ett systemförslag.

I dag har vi fordonsbeskattning, bränslebeskattning, trängselskatter - på grund av trängsel eller nybyggnation - och en del andra avgifter. Bränslebeskattningens funktion är sådan att oavsett om man tankar 1 000 eller 100 liter i månaden har man de facto ett kilometerpris. Det är ofta här regeringen lägger fram sina olika förslag. Men vill helt enkelt göra det dyrare att använda ett miljönegativt bränsle, och här är de flesta av oss överens. Haken är bara att effekten blir att de som bor långt borta får bära en stor börda. De som bor långt borta har dessutom ofta dålig kollektivtrafik.

Därför har vi kristdemokrater både på seminarium på Gotland, i ett antal debattartiklar och i vår motion försökt argumentera för ett, enligt min mening, betydligt mer systemkritiskt förhållningssätt, nämligen en ny trafik- och bränslebeskattning. Här drar man nytta av teknikutvecklingen och utgår från att skatt betalas utifrån fordonets rörelse, där fordonet befinner sig. Då skulle man alltså betala skatt beroende på var man är vilken tid på dygnet.

Herr ålderspresident! Jag uppfattade ingen direkt fråga, men det är trevligt att höra att systemkritiken uppskattas. Jag tror att vi skulle behöva mer av det i svensk politik. Vi är många som ser fram emot den stora skattereform som finns inskriven i januariavtalet.

Låt mig upprepa att vi måste börja beskatta det vi bör i stället för det vi kan. Här tror jag att vi verkligen kan använda oss av principen för den gröna skatteväxlingen. I dag får miljödåliga saker subventioner som är större än den totala miljöbudgeten, vilket är helt bisarrt.

Vi behöver se över de system vi har byggt upp och kanske inte bara nöja oss med att dutta på det översta skiktet i ett stort system som är både krångligt och inte alltid rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt skatt på drivmedel

Jag håller med om att det kan finnas många bra förslag och kreativa idéer om hur man kan utforma beskattningen av fordon för att den ska bli mer träffsäker.

Herr ålderspresident! I grunden delar vi kristdemokrater inställningen att Sverige ska ha en grön skatteväxling. Vi var ett av de första partierna att tala om denna typ av växling, och vi har tittat på det på olika sätt. Ett av skälen till att vi tycker att det är positivt att sänka skatt på arbete är att löntagarna får mer pengar över, vilket uppmuntrar till och gynnar arbete. I stället kan man lägga skatt på sådant som är miljöförstörande.

Vad gäller transportsidan: Med den nya teknik som växer fram ser vi, och även en del gröna idéinstitut, att en ny trafik- och bränslebeskattning är möjlig. Kan regeringspartierna tänka sig att börja titta på denna fråga? Det skulle ändra hela diskursen.

Jag uppskattar att Miljöpartiet lyfter fram diskussionen om systemkritik. Dock upplever jag att regeringen inte kommer med några egentliga systemförslag. De enda förslag man kommer med på miljöområdet är ny beskattning på flyg och bil.

Detta är inte så systemeffektivt utan gör bara, enligt vår uppfattning, att folk på glesbygd och landsbygd får svårare att ta sig till och från tätort och arbete. Det försvårar också för dem som vill köra sina barn till idrottsaktiviteter eller kulturupplevelser.

Vi är kritiska till metoden som regeringen använder eftersom den blir väldigt oträffsäker.

Kan regeringspartierna tänka sig att börja titta på en helt ny trafik- och bränslebeskattning? Då skulle vi antagligen kunna lösa en del konflikter och på sikt kunna hitta en bred lösning i denna kammare.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för frågan, som jag inte uppfattade tidigare.

Jag kan inte här och nu svara på hur hela regeringen tänker i frågan, men själv är jag nyfiken och öppen för förslag och diskussion.

Angående systemkritiken: Det är rätt - även om vi duttar på olika miljöskatter här och där kommer det inte att kunna lösa alla de problem som vi står inför, inte i det system vi är fastlåsta i just nu. Vi har en tillväxtpolitik som i princip alla partier är för, väldigt hårt och cementerat. Vi har en arbetslinje med den 40-timmarsvecka som firar 100 år utan att vara ifrågasatt. Vi har ett skattesystem som knappt någon förstår sig på. Vi kanske i grunden borde ifrågasätta både arbetslinje och vad det är vi vill uppnå med det här samhället. Jag själv är för tankar och förslag om basinkomst. Jag tror också att det skulle vara väldigt viktigt och nyttigt om man kunde göra en utredning för att utvärdera till exempel tanken om negativ inkomstskatt, för att se till att ingen människa hamnar mellan stolarna och att vi prioriterar välstånd. Där är egen tid och fritid också väldigt viktiga ingredienser.

Detta var lite utsvävningar om systemkritiken, men svaret är att jag är nyfiken och öppen för diskussion.

Sänkt skatt på drivmedel

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Herr ålderspresident! Vi ska nu debattera det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande om det fortsatta svenska deltagandet i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan. Låt mig börja med att tacka alla de svenska män och kvinnor som har tjänstgjort, inte bara i Afghanistan utan i olika utlandsinsatser. Sverige och svensk förmåga har bidragit på ett oerhört positivt sätt runt om i världen. I en internationell jämförelse håller svenska män och kvinnor en väldigt hög kvalitet. Det är också anledningen till att våra tjänster är så efterfrågade i internationella sammanhang.

Insatsen i Afghanistan har Sverige deltagit i sedan 2002. I början var det i form av ISAF mellan 2002 och 2014. Därefter ombildade man insatsen till RSM från årsskiftet 2014/15. Vi är nu inne på femte året i RSM och går in i det sjätte. Totalt sett har vi snart varit i två decennier i Afghanistan.

Vi lät riksdagens utredningstjänst titta lite grann på vad det här har kostat. Tittar man på båda insatserna är det en kostnad på närmare 21 miljarder kronor sedan 2002 - för ISAF strax under 21 miljarder kronor och för RSM runt 300 miljoner kronor hittills.

RSM syftar till att bistå de afghanska försvars- och säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd. Frågan som man då kan ställa sig och som är väldigt relevant i sammanhanget är: Hur länge ska vi fortsätta att utbilda?

I regeringens proposition kan man läsa: "Det övergripande målet med Sveriges styrkebidrag till RSM är att bidra till att konsolidera de afghanska försvars- och säkerhetsstyrkornas förmåga att på sikt självständigt hantera säkerheten i landet." Någonstans borde det från svensk sida finnas en plan för hur länge vi ska fortsätta utbilda, utbilda och utbilda. Man kan jämföra med hur det är i Sverige. Vi utbildar officerare som sedan tar över och utbildar nya soldater och så vidare, och så rullar det på. Då är frågan: Ska vi fortsätta att utbilda i Afghanistan år ut och år in? Är det inte läge att de så småningom själva övertar utbildningsansvaret?

Som sagt har vi varit där i 5 år. Frågan är: Hur länge till ska det här rulla på? Snart har vi varit i Afghanistan i totalt 20 år. Ska det här fortsätta i 30 år, 40 år eller 50 år? Vilken är planen egentligen? Det får vi inte reda på i regeringens proposition i alla fall.

Vi menar att det är dags att sätta punkt för den svenska insatsen. Det menade vi redan när vi ombildade insatsen från ISAF till RSM. Denna konflikt har pågått i decennier. Vi ser att den är ganska utsiktslös. Sverige har gjort en betydande insats, men vi menar att det är dags att andra aktörer tar vid och tar ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Vi menar också att vi ur ett svenskt perspektiv ska koncentrera oss på det som vi måste prioritera nu, det vill säga att bygga den svenska försvarsförmågan. Eftersom säkerheten i vår omedelbara närhet har förändrats måste vi bygga vår egen försvarsförmåga.

Det är visserligen så att såväl den här utlandsinsatsen som utlandsinsatserna generellt bidrar till att bygga förmågan hos våra nationella krigsförband och staber. Precis som man skriver i propositionen har vårt deltagande i RSM "gett svensk militär personal erfarenheter av att tjänstgöra i en internationell kontext, vilket har bidragit till att höja Försvarsmaktens förmåga att samverka med andra". Det finns interoperabilitetsvinster och så vidare i detta.

Men i den situation vi befinner oss i nu menar vi - och det har vi menat i flera års tid - att det är dags att koncentrera sig på den svenska försvarsförmågan och i första hand se till att vi kan försvara vårt land här. Vi ska inte fortsätta att år ut och år in delta i en insats där det uppenbarligen inte finns en plan för var slutmålet ligger.

Därför, herr ålderspresident, vill jag yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att rikta ett stort tack till alla er som befinner er på eller har varit på utlandsuppdrag för Sveriges räkning. Det är en svår uppgift riksdagen skickar er på, och för era insatser vill vi i Vänsterpartiet uttrycka vår stora uppskattning.

Herr ålderspresident! Natten mellan den 8 och 9 juli i somras attackerades Svenska Afghanistankommitténs hälsoklinik i Wardak av afghanska regeringsstyrkor. En person som höll en patient sällskap dödades direkt. Tre personer fördes bort och dödades genom utomrättsliga avrättningar. Två av dem var anställda av Svenska Afghanistankommittén. Klinikchefen fördes bort och hölls utan förklaring i förvar i två veckor.

Attacker mot civila, utomrättsliga avrättningar och anfall mot sjukvårdsinrättningar är fullständigt oacceptabelt och ett tydligt brott mot den humanitära rätten. När säkerheten inte längre kan garanteras drabbas civila i behov av vård dubbelt. Som en konsekvens av attacken tvingade talibanerna Svenska Afghanistankommittén att tillfälligt stänga ytterligare 42 kliniker i regionen, vilket drabbade 5 700 patienter om dagen.

Enligt FN-insatsen Unama är det nu afghansk och internationell militär som skördar flest civila dödsoffer i Afghanistan. I och med den svenska militära närvaron i Afghanistan har Sverige ett särskilt ansvar att verka för att mänskliga rättigheter och folkrätt efterlevs av alla parter, inte minst av dem vi själva utbildar.

I propositionen lyfts det fram att Sverige ska verka aktivt för att FN:s resolution 1325 genomförs inom insatsens plan. Vänsterpartiet har återkommande lyft fram vikten av att den här resolutionen levandegörs vid svenskt deltagande i internationella insatser. En förutsättning för att det ska bli möjligt är dock att den humanitära rätten respekteras och att afghanska säkerhetsstyrkor inte håller på med utomrättsliga avrättningar. Regeringen bör därför återkomma med en redogörelse för hur det svenska styrkebidraget i Afghanistan arbetat och arbetar med att utbilda landets försvars- och säkerhetsstyrkor i frågor om humanitär rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Regeringen föreslår genom propositionen att en svensk väpnad styrka på normalt under 50 personer ställs till förfogande till Natos utbildnings och rådgivningsinsats RSM på plats i Afghanistan i ytterligare ett år. I realiteten innebär detta att Sverige fortsätter att under ännu ett år delta i en internationell insats som i grunden är misslyckad. Ännu en gång skjuts beslutet om avveckling av Sveriges militära närvaro i Afghanistan på framtiden. Vänsterpartiet har fem gånger tidigare yrkat avslag på propositioner med samma förslag som i dag, och vi anser fortfarande inte att en svensk väpnad styrka bör ställas till Natos förfogande.

Totalt sett har vi yrkat avslag på militärt deltagande i 15 år. Vi ser RSM-insatsen som en fortsättning på den Natoledda ISAF-insatsen, som vi varit mycket starkt kritiska till.

Erfarenheterna från Afghanistan visar att väpnade insatser inte lett till ökad säkerhet för befolkningen. Sverige borde arbeta för att FN får ett direkt ansvar för den fortsatta processen, både civilt och militärt. Det skulle i så fall kunna underlätta en framtida fredsprocess.

Enligt oss i Vänsterpartiet bör därför riksdagen avslå regeringens proposition om fortsatt svenskt deltagande i Natoinsatsen i Afghanistan. Eftersom såväl Vänsterpartiets som Sverigedemokraternas företrädare har yrkat avslag på propositionen måste vi ha en gemensam reservation. Jag vill dock understryka att våra partier skiljer sig åt i grunden i vår syn på Sveriges engagemang för Afghanistan.

För Afghanistans historia visar att det inte finns någon militär lösning på landets problem. Utländsk militär närvaro har gång på gång fördjupat och förstärkt landets konflikter. För att säkerställa ett arbete för fred, demokratisering och jämställdhet behövs i grunden en helt annan strategi för Afghanistan.

Vänsterpartiet ser stora utmaningar som bara kan lösas genom en civil och politisk strategi. Stommen i en sådan strategi är ett ökat civilt bistånd och stöd till de politiska försöken att få igång en freds- och försoningsprocess. Man måste arbeta för att få tillbaka och återintegrera de stridande parterna i det afghanska samhället.

Redan i dag finns det en rad initiativ på både lokal och nationell nivå i Afghanistan för att försöka få igång freds- och försoningsprocessen. Men Sveriges stöd har hittills varit begränsat. Här behöver vi göra mer. Sverige har starka band till Afghanistan genom de många afghaner som i dag lever i vårt land och alla svenskar som genom decennier har engagerat sig i solidaritetsarbete.

Genom Svenska Afghanistankommitténs framgångsrika arbete i landet under 40 år har Sverige vunnit en trovärdighet och skapat sig ett unikt kontaktnät. Sverige skulle därför kunna bli en central aktör för fred, demokrati och jämställdhet i Afghanistan. Men det förutsätter att vi flyttar fokus från militära insatser till civila och politiska insatser.

I Afghanistan växer det just nu upp en ny generation av unga kvinnor och män. För många av dem saknas möjligheter till utbildning, försörjning och ett liv som inte begränsas av förtryck och fattigdom. Den bilden bekräftas inte minst av alla ensamkommande barn och ungdomar som har flytt hit.

Det måste skapas en framtidstro för dem i Afghanistan. Bristande framtidstro och frustration är extremisternas bästa vän: det underlättar deras rekrytering. Därför kan det problemet aldrig mötas med bomber. Civilt bistånd är därför avgörande för att lösa grundorsakerna till kriget i Afghanistan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Vänsterpartiet välkomnar därför att Sverige har utlovat mer än 8 miljarder kronor i civilt bistånd till Afghanistan under perioden 2015-2024. Civila insatser måste samtidigt kompletteras med insatser för att få till en freds- och försoningsprocess. Den måste rymma ett brett spektrum av berörda grupper i det afghanska samhället för att en långsiktig, fredlig lösning ska kunna ta form.

Därför är det viktigt att det civila samhället får en mer framträdande roll i de samtalen. Särskilt viktigt är det att Afghanistans kvinnor inkluderas i fredsprocessen och att deras rättigheter och inflytande inte förhandlas bort.

Det visade sig inte minst när den unga kvinnliga journalisten Najwa Alimi fick ta emot Per Anger-priset för sitt arbete för fria medier genom Zan TV, en tv-kanal som enbart hade kvinnliga medarbetare och där berättelser om kvinnors villkor i Afghanistan stod i fokus.

Erfarenheter från andra länder visar dessutom att fredsförhandlingar där kvinnor deltar leder till en mer hållbar fred. Vänsterpartiet har länge drivit på för att resolution 1325 ska få en mer framträdande roll i Afghanistan och välkomnar därför regeringens starka engagemang i frågan.

Med det, herr ålderspresident, yrkar jag avslag på propositionen och bifall till reservation nr 1.

Herr ålderspresident! Låt mig som ordförande i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet inleda med ett varmt och uppriktigt tack. Ni soldater och svenska företrädare är där på vårt, riksdagens, uppdrag. Ni är där för att tjäna freden. Ni är där med representanter för andra länder för att under svåra förhållanden arbeta tillsammans. Ni tjänar ert land och våra gemensamma intressen. Tack!

Herr ålderspresident! Moderaterna ställer sig bakom det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande för ett fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan. Vi ställer oss således bakom att riksdagen beslutar att regeringen får ställa en väpnad styrka bestående av ca 50 personer till förfogande fram till utgången av december 2020 med möjlighet till ytterligare 150 personer i en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka.

Den samlade internationella insatsen i Afghanistan verkar under svåra förhållanden. Den senaste tidens utveckling är bekymmersam. Det är beklagligt hur våldet ökat i intensitet trots de fredsansträngningar som gjorts. Det pågår också aktiviteter i bakgrunden. USA har talat direkt med talibanerna. Det finns även andra format för samtal som kan innebära möjliga förändringar av det som sker i Afghanistan, och det kan gå fort.

Det är således av stor vikt att regeringen vid försämrade förhållanden har möjlighet att tillfälligt förstärka insatsen utöver det tänkta styrkebidraget med 50 personer på plats. Det är därtill ytterst angeläget att Försvarsmakten har tillräckligt med resurser för att kunna verka i landet. Alla utlandsinsatser sliter hårt både på Försvarsmaktens personal och på dess materiel.

För den folkliga förankringen av Sveriges militära insatser liksom vår förmåga till rationell styrning är en systematisk uppföljning och utvärdering av insatsen av stor vikt liksom en fungerande rapportering till riksdagen. Vi förutsätter således att regeringen i detta hänseende för en aktiv dialog med riksdagen under det kommande året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Herr ålderspresident! Långsiktighet och tydlighet är av stor vikt. Det försämrade geopolitiska läget i vårt närområde leder till att försvarets nationella förmåga får en alltmer framträdande roll. Det är just vad detta arbete med att ta fram ett nytt försvarsbeslut handlar om. Jag hoppas verkligen att regeringspartierna klarar av att axla det ansvaret som innebär både politisk bredd och tillräcklig ekonomisk nivå. Detta måste ligga bakom ett sådant beslut.

Herr ålderspresident! Ibland möter man frågan: Vad gör vi där? Svaret lyder: Sveriges internationella insatser utgör ett viktigt bidrag i det långsiktiga arbetet för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, vilken utgör grunden för Sveriges säkerhet, trygghet och välstånd.

I vårt betänkande slås också fast, och jag ber att få citera, herr ålderspresident: "Utgångspunkten för Sveriges engagemang är att säkerhet byggs bäst i samverkan och i partnerskap med andra. I en tid av allt fler gränsöverskridande hot och nära samband mellan inre och yttre säkerhet är detta än viktigare. Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser är också viktigt för vår nationella säkerhet och för vår försvarsförmåga. Sverige behöver därför vara en solidarisk, trovärdig och ansvarstagande partner i internationella krishanteringsinsatser som bygger säkerhet tillsammans med andra."

Sverige utgör en viktig global kraft för skydd av kvinnor och flickor. Säkerhetsrådets resolution 1325 ska genomsyra våra insatser. Insatsen i Afghanistan har pågått i närapå 20 år, egentligen sedan 2001, då en koalition bildades som ett resultat av den 11 september med det våldsamma terrorangreppet som i praktiken var ett angrepp på hela världssamfundet.

Det är därför vi är där, även om uppdraget för några år sedan ändrades till att bli en icke stridande rådgivnings- och utbildningsinsats. Jag noterar den breda uppslutningen även om, som vi nu har hört, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna väljer att ha ett avståndstagande mot insatsen som sådan.

Herr ålderspresident! Vi ser hur Afghanistan fortsatt har ett stort behov av det internationella stödet. Den svenska styrkans närvaro bidrar till att stärka de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga att i framtiden självständigt hantera säkerheten i landet. Den utgör således en viktig förutsättning för att skapa långsiktiga möjligheter för utveckling i ett land och hos en befolkning som under decennier drabbats av otaliga lidanden och svår utsatthet. Vi ska alltid vara där för att i all utbildning och i all träning stå upp för de mänskliga rättigheterna.

Insatsen utgör också en viktig del av Sveriges breda engagemang för Afghanistan, präglat av svenska värderingar och intressen. Vi stöder Afghanistan utifrån principer om demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. De utvecklingspolitiska och humanitära engagemangen utgör viktiga delar av det samlade svenska stödet for Afghanistan. Vi är där tillsammans med andra för att flickor ska få gå i skolan och för att kvinnor ska få driva företag eller spela musik offentligt. Vi är där för människors skull.

Herr ålderspresident! Samtidigt är det av stor vikt att det svenska biståndet präglas av transparens och att det följs upp. Under senare tid har den erkända svenska journalisten Magda Gad i granskande reportage tagit upp frågan om svenskt bistånd i just talibanstyrda områden. Det är av stor vikt att regeringen säkerställer att det svenska biståndet inte hamnar i orätta händer, med de betydande risker det kan medföra just i kontexten Afghanistan. Biståndet ska ligga i linje med våra utrikespolitiska prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Herr ålderspresident och ärade ledamöter av Sveriges riksdag! Vi ledamöter kommer att fatta ett beslut som innebär ett ytterst betydande ansvar - ett betydande ansvar för våra svenska soldater som riskerar sina liv för fred, säkerhet och stabilitet långt borta från vårt rikes gränser. Deras insatser utgör en viktig kraft för en tryggare värld.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Som vi har hört tidigare i debatten är utvecklingen i Afghanistan på många sätt oroande. Trots att den afghanska regeringen har utökat sina fredsansträngningar har den väpnade konflikten ökat i både omfattning och intensitet. FN rapporterar om att det under första halvåret 2019 var närmare 4 000 civila offer, varav över 1 300 döda.

Den humanitära situationen i Afghanistan är akut. I augusti i år uppgav FN:s flyktingkommissariat UNHCR att omkring 6,3 miljoner människor var i akut behov av humanitärt stöd. Kombinationen av säkerhetsläget, bristande infrastruktur och hot gör det svårt att nå fram med humanitärt stöd till dem som behöver det. UNHCR har även rapporterat att det år 2018 fanns över 2,1 miljoner internflyktingar i Afghanistan.

Herr ålderspresident! För att bygga säkerhet måste vi använda hela bredden av våra säkerhetspolitiska instrument. Sverige bidrar till säkerhet i Afghanistan genom såväl humanitärt bistånd och stöd till fredsprocessen som genom deltagande i den militära utbildnings- och rådgivningsinsatsen. Vårt engagemang i Afghanistan är ett brett och långsiktigt sådant med syfte att åstadkomma långsiktig stabilitet i landet.

Den militära utbildnings- och rådgivningsinsatsen syftar till att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stötta dem i att självständigt hantera säkerheten i landet. Det svenska styrkebidraget ska, som tidigare har nämnts i debatten, bestå av högst 50 personer på plats. Men om situationen så kräver ska ytterligare högst 150 personer med kort varsel kunna tillföras för att vid behov genomföra insatser för räddning, evakuering, förstärkning och fritagning.

Det svenska bidraget kommer att arbeta där det är mest efterfrågat och vid baser där det är möjligt utifrån säkerheten. Utöver att ge rådgivning till försvars- och säkerhetsstyrkorna kommer bidraget även att bestå av personal i staber och ledningsstrukturer som är relevanta för insatsen.

RSM-insatsen som helhet utgörs i dag av 39 länder och består av ungefär 17 000 personer. Det svenska bidraget på ungefär 50 personer är därmed ett storleksmässigt ganska litet bidrag, men en väldigt viktig del.

Herr ålderspresident! Vi vet att det genom alla tider har varit och fortfarande är män som tenderar att sitta vid förhandlingsbordet, och det tenderar att vara mäns intressen som först och främst tillgodoses. Samtidigt vet vi att kvinnor och barn tenderar att vara särskilt utsatta i väpnade konflikter. De är inte bara särskilt utsatta, utan de tenderar också att ständigt hamna utanför de politiska processerna. Det är därför FN:s resolution 1325 är så viktig; den synliggör såväl kvinnors särskilda utsatthet som behovet av att kvinnor finns representerade både i militären och vid förhandlingsbordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

I Sverige tar vi resolutionen och dess följdresolutioner på stort allvar. Vid Livgardet i Kungsängen utanför Stockholm utbildas såväl svenska som utländska soldater i just resolutionen och hur den rent praktiskt kan implementeras i en insats. Ett av målen för den svenska insatsen är också just att säkerställa att alla som ingår i det svenska bidraget ska vara utbildade i och ha kunskap om praktisk tillämpning av resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Utbildningen ingår även i den rådgivning och utbildning som ges till de afghanska försvars- och säkerhetsstyrkorna.

Utöver det svenska bidraget följer Sverige noga hur resolution 1325 tillämpas i insatsen i stort och har även bidragit till arbetet med att uppdatera Natos handlingsplan för genomförandet av 1325, som ska tillämpas i alla Natos insatser, inklusive RSM.

Det svenska deltagandet i den militära insatsen ska ses som en del i en större helhet. När vi talar om 1325 tycker jag därför att det är särskilt viktigt att lyfta fram det arbete som har bedrivits av Folke Bernadotteakademin och av svenska ambassaden i Kabul på uppdrag av regeringen.

Under 2016 identifierade ambassaden ett trettiotal kvinnor från olika provinser som kan spela en roll i lokalt fredsbyggande. Dessa kvinnor fick sedan delta i ett utbildningsprogram i medling och dialog som anordnades av Folke Bernadotteakademin på uppdrag av regeringen. Under 2018 och 2019 har Folke Bernadotteakademin ett särskilt uppdrag att stötta fredsprocessen och stärka kvinnors deltagande i densamma. Det ska inte finnas några ursäkter för att lämna kvinnor utanför förhandlingsbordet.

Herr ålderspresident! För att vi i Sverige ska kunna bidra till den militära insatsen i Afghanistan krävs det att vi har soldater och officerare som är villiga att ställa upp och som är villiga att tillfälligt lämna sitt liv här i Sverige för att arbeta för internationell säkerhet.

Men det krävs också anhöriga som ställer upp här hemma. För varje person som åker iväg finns ett antal hemmahjältar som håller ihop vardagen här hemma. Det är föräldrar, partner, barn och vänner som gör det möjligt för soldaten att åka. Därför vill jag avsluta med att rikta ett stort tack till alla er som gör insatsen möjlig. Utan er, ingen svensk insats.

Herr ålderspresident! Under de senaste två åren, drygt, har Försvarsberedningen arbetat intensivt med underlag inför kommande försvarsinriktningsbeslut. I den senaste rapporten, Värnkraft, som undertecknades av fyra partier i Sveriges riksdag belyses också vikten av internationella militära fredsfrämjande insatser.

En av Försvarsberedningens många slutsatser är att det globala säkerhetspolitiska läget under överskådlig tid innebär att det fortsatt finns ett mycket stort behov av internationella militära insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet internationellt, både civilt och med militära insatser och inom ramen för FN, EU, Nato, OSSE och andra koalitioner av länder. Vårt övergripande utrikes- och säkerhetspolitiska mål för Sveriges medverkan internationellt i fredsfrämjande insatser är att bidra till fred och säkerhet, att förebygga konflikter och att skapa förutsättningar för hållbar fattigdomsbekämpning.

Sveriges deltagande är ett mycket viktigt sätt att visa solidaritet och att främja relationer och fördjupa samarbete med länder och organisationer som också är viktiga för vår säkerhet i vårt närområde.

Nato förväntas fortsätta att genomföra såväl tränings- som utbildningsinsatser. Insatsen i Afghanistan är ett viktigt exempel på detta. Denna insats genomförs på inbjudan av den afghanska regeringen. Ett avtal mellan den afghanska regeringen och Nato slöts i september 2014. Sveriges styrkebidrag ska uppgå till högst 50 personer. Vi har svenskar på plats i norra Afghanistan.

Som vi hört deltar sammanlagt 17 000 personer från 39 länder med huvuduppgiften att träna, utbilda och ge rådgivning. Syftet är att stödja och stärka de afghanska försvars- och säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet. Vi har tagit del av Försvarsmaktens bedömning, och den är att vårt bidrag väl svarar upp mot behoven.

Den militära närvaron är fortsatt nödvändig. Operationsbedömningar görs löpande av de ansvariga. Styrkebidraget kommer att vara verksamt vid baser där säkerheten så medger. Personal tjänstgör också i staber och ledningsstrukturer som är relevanta för insatsen.

Det svenska bidraget är viktigt. Nu bedöms möjligheten att övergången från en militär insats till en civil insats flyttas till framtiden. Vi behöver fortsätta att bidra militärt. Det sker betydande förluster. Situationen innebär ofta osäkerhet i området. Bristande demokrati, ökande säkerhetspolitisk oro och bristande respekt för mänskliga rättigheter är några av de omdömen som beskriver läget. Det finns också osäkerhet kring olika länders framtida engagemang i denna insats.

Sveriges bidrag ska vara realistiskt, uthålligt och ansvarstagande. Läget på marken ska avgöra insatsens nästa steg.

Det är också viktigt att belysa behovet av flexibilitet i hur bidragen ska placeras geografiskt och också anpassas framöver. Målet är att Afghanistan på sikt ska kunna hantera säkerheten själva och också att bidra till jämställdhet och interaktion mellan människor.

Jag vill för Centerpartiets räkning rikta ett varmt tack till alla som på uppdrag från Sverige deltar i insatser, civilt och militärt, i Afghanistan. Jag vill också yrka bifall till utskottets förslag i dagens betänkande.

Herr ålderspresident! Det vi diskuterar i eftermiddag gäller det fortsatta svenska deltagandet i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan.

Allra först skulle jag vilja vända mig till alla våra soldater som har tjänstgjort i Afghanistan, inte bara just nu utan genom tiderna. Sedan 1948 har Sverige sänt ut runt 100 000 tjänstgörande medarbetare runt om i landet - som soldater, i polisstyrkor och i olika fredsbevarande insatser. De har ställt upp, herr ålderspresident, ofta med fara för sitt eget liv. Det är de som har möjliggjort att vi kan göra de här insatserna, och inte bara de utan också deras släkt och vänner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Jag vill för mig själv, för Kristdemokraterna och för riksdagen vända mig till alla dessa som tittar på detta nu eller som läser debatten i efterhand och säga tack. Tack för att ni har ställt upp och för de insatser ni har gjort! Det har betytt väldigt mycket. Jag vill också önska er en riktigt god jul.

Låt oss så gå över till den här specifika insatsen i Afghanistan. Det är ett av världens fattigaste länder och ett land som, vilket vi alla känner till, under lång tid har plågats av krig och stridigheter, inte minst med talibanerna.

Sverige har som många vet en långvarig relation till Afghanistan. Genom Svenska Afghanistankommittén har vi gjort en insats sedan 1980-talet. Afghanistan är också ett land som har mottagit väldigt mycket humanitär hjälp. Precis som föregående talare har påpekat har Sverige varit verksamt här i princip sedan starten, i nästan 20 års tid, först genom ISAF.

Jag hade förmånen, herr ålderspresident, att 2011 få vara där nere och besöka våra trupper. Då hade vi 500 man där. Jag fick upplevelser som jag aldrig kommer att glömma. Särskilt tänker jag på ett besök vi gjorde i en by med en skola som vi hade varit med och byggt upp och inte minst de flickor vi fick träffa som inte hade fått gå i skola tidigare men som nu hade fått den chansen. Sverige hade varit med och bekostat och borrat en brunn och möjliggjort detta.

Även om vi måste tillstå att mycket går åt fel håll, att det fortfarande är en tuff säkerhetspolitisk situation och att väldigt många människoliv spills har svenska insatser haft och har även fortsättningsvis betydelse. Det tycker jag är viktigt att påpeka. Vi har gjort stora insatser.

Det vi pratar om nu är alltså en fortsättningsinsats där vi kommer att skicka maximalt 50 personer som kommer att hjälpa till med rådgivning till och utbildning av de nationella säkerhetsstyrkorna. Vårt bidrag är inte det största - det är 39 länder som medverkar och 17 000 personer som är med. Men vi bidrar, och det är så vi bygger säkerhet tillsammans med andra länder. Vi måste visa i praktisk handling att vi ställer upp. Därför är det av flera skäl viktigt att Sverige nu fortsätter att bidra.

Därför vill jag yrka bifall till propositionen och avslag på samtliga reservationer.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att tacka våra veteraner som har tjänstgjort i Afghanistan, de anhöriga som också på sitt sätt är del av insatsen här hemma i Sverige och, såklart, dem som just nu tjänstgör på plats för Sverige och för demokrati och mänskliga rättigheter i Afghanistan.

Herr ålderspresident! Vi finns på plats i Afghanistan för att säkra fred och frihet, för att utbilda kring bland annat mänskliga rättigheter och för att genom vår närvaro och vårt utbildande skapa den stabilitet som ligger till grund för dessa värden.

Vi som lever i demokratiska, stabila länder, vi som lever i frihet, har som samhällen - oavsett om det är Sverige eller något annat demokratiskt land - ett moraliskt ansvar att hjälpa till och ställa upp om det finns risk för att freden hotas ute i världen, om det finns risk för att mänskliga rättigheter kränks och om det finns risk för att andra människor utsätts för den typen av saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Vi är såklart i Afghanistan som svenskar för att det viktigt också för oss och för säkerhetsläget i världen, men vi är också där som människor, med andra människor från andra fria demokratier, därför att vi menar att vi har ett ansvar för alla människor i världen, oavsett vem det är, och för att deras rättigheter inte ska kränkas.

Herr ålderspresident! Vi har haft en debatt i Sverige om feministisk utrikespolitik. Jag ska inte gå in för mycket på den debatten, men jag vill säga att jag är feminist. Jag är också mycket intresserad av utrikespolitik och har dessutom ett engagemang i Svenska Afghanistankommittén. En av de mest feministiska saker man kan göra i sin utrikespolitik är att ha ett aktivt arbete, både vad det gäller humanitärt arbete och vad det gäller militärt, i länder där det krävs.

För att det till exempel ska finnas utrymme för flickor att gå i skolan kan det behövas militär närvaro och framför allt stabilitet och en fredssituation för att mänskliga rättigheter och respekt för människors egen frihet ska kunna byggas.

Herr ålderspresident! Jag är stolt över Sveriges långsiktiga engagemang och vår långa närvaro i Afghanistan. Det är ett land som under många år har sargats av krig, förtryck, konflikter och fattigdom. Vårt långsiktiga och stabila humanitära arbete i Afghanistan kan inte underskattas. Jag tror att Sverige även i fortsättningen behöver ha en närvaro, både humanitär och militär, i Afghanistan. De två tillsammans bygger stabilitet, fred och frihet också för framtiden.

Allting med den här insatsen är dock inte frid och fröjd. Det är en oerhört tuff situation i Afghanistan. Och de som är där för Sveriges räkning gör ett oerhört bra och viktigt arbete. Men vi politiker här hemma i Sverige har inte i tillräckligt hög grad gjort vårt arbete när det gäller den här insatsen. Vi måste se till att vi får mer och bättre mätbara och uppföljbara mål för insatsen. Det behövs mer utvärderingsbara mål. Man behöver följa upp att mänskliga rättigheter respekteras, att det rapporteras och att det följs upp. Det är kritik mot insatsen som har funnits tidigare och som Liberalerna fortsätter att ha.

Herr ålderspresident! Trots Liberalernas kritik mot hur våra politiska beslut för uppdraget är utformade ser vi att det är en nödvändig insats för att garantera fred, säkerhet och stabilitet. Vi menar också att det är viktigt att vi politiker i Sverige har en så enad front som möjligt bakom våra soldater i Afghanistan för att de ska känna trygghet i sitt utövande av uppdraget.

Vi har lagt fram en egen motion i frågan. Men vi har inte reserverat oss och kommer inte att rösta på den motionen, just eftersom vi menar att riksdagen tillsammans behöver sluta upp och vara ett kraftfullt stöd och visa vårt engagemang för våra soldater.

Vår kritik om rapportering när det gäller uppföljbara mål består dock. Därför har vi lämnat in ett särskilt yttrande.

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi två av Sveriges stora internationella engagemang. Det är stort när vi skickar ut våra medborgare i världen för att kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är också viktigt. Sveriges deltagande i internationell krishantering bidrar till att upprätthålla och stärka den regelbaserade världsordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Säkerhet bygger vi på många sätt, såväl med instrument som diplomati, medling, konfliktförebyggande och förtroendeskapande åtgärder som med nationell civil, polisiär och militär förmåga.

Säkerhet bygger vi också bäst tillsammans med andra. Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser är viktigt inte bara för de områden där vi deltar utan också för vår nationella säkerhet och vår försvarsförmåga. Vi behöver vara en solidarisk, trovärdig och ansvarstagande partner i internationella krishanteringsinsatser.

Herr ålderspresident! Den utdragna väpnade konflikten i Afghanistan är det största hindret för landets utveckling. Antalet attacker mot internationella organisationer och biståndsorganisationer är fortfarande förfärande högt. Den afghanska inrikespolitiken präglas av motsättningar och etniska spänningar. Många faktorer bidrar till att situationen i Afghanistan är instabil och i ständig förändring.

I det läget måste vi göra vad vi kan för att bidra till fred och stabilitet, och när Afghanistan säger sig ha ett fortsatt behov av internationellt militärt stöd för utvecklingen av de afghanska försvars- och säkerhetsstrukturernas förmåga att hantera säkerheten hjälper vi till. Det är av stor vikt att det internationella samfundet, inklusive Sverige, fortsätter att långsiktigt stödja och bistå den afghanska regeringen i dess strävan efter ett stabilt och säkert samhälle.

Dessutom har Sverige som mål att säkerställa att all personal som ingår i det svenska bidraget är utbildad i och har kunskap om praktisk tillämpning av FN:s resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, utgör grunden för det svenska bidraget.

Det svenska militära bidraget är en viktig, men bara en, del i Sveriges breda engagemang för Afghanistan. Vi har också ett långsiktigt utvecklingssamarbete med fokus på demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter, utbildning och sysselsättning samt privatsektors- och landsbygdsutveckling. Vi har också genom Folke Bernadotteakademin en särskild strategi för att arbeta fokuserat med kvinnors deltagande i fredsprocesser.

Kunskaper om och genomförande av FN:s resolutioner för kvinnor, fred och säkerhet är av central betydelse för att internationella militära krishanteringsinsatser och fredsbevarande insatser ska kunna bidra till konfliktlösning och varaktig fred. Jämställdhet och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna, inte minst kvinnors och flickors rättigheter, måste även fortsättningsvis vara en central del av Sveriges samlade engagemang i Afghanistan liksom stödet till säkerhetsutvecklingen.

Som avslutning vill jag tacka alla de män och kvinnor som varje dag kämpar för demokratin i ett av världens mest utsatta länder. Den insats som ni gör betyder väldigt mycket för att göra världen bättre. Stort tack för det!

Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet.

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi ett otroligt viktigt beslut som ska tas om ett fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Det handlar om att ställa en svensk väpnad styrka till förfogande i Afghanistan fram till den sista december 2020. Det handlar om att skicka svenska soldater till ett land i krig. Det handlar om ett svenskt styrkebidrag om högst 50 personer på plats. De ska ge råd till och utbilda afghanska säkerhetsstyrkor. Jag beundrar deras styrka, mod och proffsighet.

Herr ålderspresident! Situationen i Afghanistan är svår. Hotbilden mot den svenska styrkan är fortfarande hög, och det finns risk att den svenska personalen utsätts för väpnat våld. Därför är det viktigt att det fortlöpande görs hot- och riskbedömningar för insatsens personal och att Sverige är i kontinuerlig dialog med Nato, men även med USA och andra länder som deltar i RSM, om situationen i landet och förutsättningarna för insatsen.

Det står i betänkandet att regeringen framhåller i propositionen "att Sveriges bidrag till RSM är förhållandevis litet sett till insatsens samlade bemanning". Det står vidare: "Möjligheten att utvärdera det svenska bidragets effekt på den samlade säkerhetsutvecklingen och dess roll i den totala utbildnings- och rådgivningsinsatsen är därför begränsad."

Herr ålderspresident! Ett problem som vi ser, och som är viktigt att lyfta fram, är just situationen för kvinnor i Afghanistan. Där går utvecklingen verkligen åt fel håll. Insatser som vi gör måste vara effektiva. Bara för att våra soldater är utbildade inom resolution 1325 betyder det inte att afghanerna per automatik förändrar sig. Kanske kan man skruva på insatsen något?

FN rapporterar i fråga om civila offer under första halvåret 2019 att det dödats 144 kvinnor och 327 barn - på ett halvår! Vidare får vi rapporter om att antalet attacker mot internationella organisationer och biståndsarbetare är fortsatt högt.

Det sägs att flickor går i skolor i byarna, men i städer verkar det vara mycket strängt. När Expressens Magda Gad rapporterar från Wardak får vi veta att inte en enda kvinna syns till på skolan där. Rektorn säger: Tyvärr har vi inga flickor här eftersom miljön inte är anpassad för dem. Det finns skolor upp till sjätte klass i byarna. Där undervisas de i moskéer, och där får de vara ostörda.

I provinsen Wardak har, enligt The Asia Foundation, bara 1 procent av kvinnorna en inkomst, trots så många år av biståndsinsatser. Visst borde vi, herr ålderspresident, kunna bättre? Även kvinnor ska ha rätt till sitt eget liv och frihet att själva bestämma och leva som de vill.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Herr ålderspresident! I eftermiddag debatterar vi och fattar viktiga beslut. Nu ska vi tala om att skicka svenska soldater till Mali, ett av världens farligaste länder.

Sverige har sedan 2013 bidragit till FN:s stabiliseringsinsats i Mali - Minusma - men även till den EU-ledda utbildningsinsatsen EUTM i landet. Utöver det militära engagemanget i Mali har Sverige under de senaste åren skalat upp biståndsinsatserna till såväl Mali som regionen i stort. Sverige är efter USA och EU den tredje största biståndsgivaren i landet.

Herr ålderspresident! Samtidigt som vi ska avveckla campen i Timbuktu ska vi skicka ett lätt skyttekompani som föreslås vara stationerat i Gao, huvudort i Minusmas östra sektor. Men det svenska styrkebidraget ska också kunna användas i hela Minusmas insatsområde. Det kommer självklart ge större möjligheter för Minusmas militära insatser att ha våra duktiga soldater på plats.

Utvecklingen i Mali går dock åt fel håll. Säkerhetsläget är fortsatt allvarligt i landet, framför allt i dess centrala delar där Gao ligger. Kränkningar av och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna kopplade till konflikten rapporteras regelbundet. Det handlar bland annat om laglöshet, utomrättsliga avrättningar, tortyr eller annan förnedrande behandling, sexuellt våld och godtyckliga frihetsberövanden.

Herr ålderspresident! Nästan hälften av befolkningen är under 15 år. Rekrytering av barnsoldater sker i stor utsträckning och är ett stort problem. Straffriheten är utbredd. Problemen till följd av låg och i vissa fall obefintlig statlig närvaro i de centrala och norra delarna av landet har blivit mer påtagliga och utgör en utmaning för rättsstatens principer i Mali.

Jag är mycket tacksam för att jag i somras fick möjligheten att besöka vår svenska insats i Mali. Det gav många insikter och funderingar om de militära insatserna men framför allt om synkroniseringen av de civila insatserna. Som det ser ut i dag är vår militära insats mycket bra. De är duktiga, proffsiga och modiga. De är också mycket uppskattade för sin proaktivitet.

Det haltar dock på den civila insatssidan. Den synkroniserar inte alltid med den militära. Framstegen i genomförandet av fredsavtalet har varit begränsade. I början av 2018 antogs bland annat en ny förvaltningslag för att man skulle kunna reglera fredsavtalets decentraliseringsåtaganden liksom en vägkarta för fredsavtalets genomförande. Men under den andra halvan av 2018 tappade fredsprocessen farten, delvis kanske till följd av förberedelserna inför och genomförandet av presidentvalet.

Att styra upp landet är naturligtvis svårt, men här borde de stora civila insatser som bland annat FN och Sverige gör bättre kunna stötta för att stärka den statliga närvaron i de centrala och norra delarna och stärka arbetet med demokratiska värden och mänskliga rättigheter.

Herr ålderspresident! Den svenska strategin för utvecklingssamarbete med Mali löper fram till och med 2020, det vill säga samma tid som det föreslagna mandatet för den svenska militära insatsen. Strategin omfattar sammanlagt 1 200 miljoner kronor över perioden och kanaliseras såväl bilateralt via Sida som via kärnstöd till en rad FN-organ.

Vi moderater tycker att det vi gör - alla dessa pengar i bistånd och denna farliga insats vi skickar svenska soldater till - borde ha en tydligare plan. Därför tycker vi att regeringen borde återkomma till riksdagen med en samlad bedömning av Sveriges militära och civila engagemang i Mali på sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Herr ålderspresident! När det gäller biståndet framgent borde det fokuseras på humanitära insatser, klimatbistånd och satsningar på jämställdhet.

Jag säger bara: alla dessa sopor! Jag tror jag tog hundra bilder på sopor när jag var i Mali. Det var faktiskt helt galet. På campen i Timbuktu sopsorterades det enligt svensk modell mycket bra. Det var ordning och reda. Problemet var sedan att när soporna hämtades kördes de ut på någon åker. Man lade dem i en fin hög som man sedan tände eld på.

Tänk om Mali kunde få hjälp med att ta reda på detta och inte hantera det som nu! Soporna eldas upp, sedan används askan som gödsel för deras grödor. Om de fick hjälp att hantera detta skulle de få både bättre livsmedel och bättre vatten. Detta skulle i sin tur leda till bättre hälsa och bättre klimat.

Herr ålderspresident! Vi i Moderaterna tycker att det måste finnas goda möjligheter till styrning och utvärdering av de insatser som görs. Erfarenheterna från den svenska insatsen i Afghanistan visar dessutom betydelsen av att biståndsinsatser måste vara väl koordinerade med de militära insatserna för att ge maximal effekt. Därför är det särskilt viktigt att eventuella förändringar i det militära bidraget taktas med den svenska biståndsstrategin för Mali.

Sverige har fram till nu bidragit med kvalificerade underrättelseförband till Minusmainsatsen, förband som utgör en begränsad resurs och som även behövs för utbildning och insatser i Sveriges närområde. Det faktum att Minusma är en FN-ledd insats har inneburit begränsningar i det svenska styrkebidragets möjligheter att agera. Ett exempel är FN:s problem att få fram relevant kapacitet för medicinsk evakuering. Det föreslagna svenska bidraget till Minusma under kommande år ska utgöras av ett lätt skyttekompani med en nationell stödenhet parallellt med att den svenska campen i Timbuktu avvecklas.

Det är bra att Sverige har gjort och gör omfattande insatser för att förbättra situationen i en av de mer oroliga regionerna i världen. Men vi måste hela tiden också ha i åtanke hur vi på bästa sätt använder de begränsade resurser som Sverige besitter. Försvarsmakten har vid flera tillfällen pekat på problemen med svenskt deltagande i omfattande långvariga rotationsinsatser som den i Mali. Dels har de en negativ påverkan på kritiska funktioner som uppföljning av säkerhetsläget, logistiskt stöd samt nationell ledning. Dels pekar Försvarsmakten på att de internationella insatserna måste sättas i relation till uppbyggnaden av det nationella försvaret under de kommande åren.

Utifrån detta förordar Försvarsmakten att Sverige koncentrerar sina insatser till färre operationsområden samt att svenskt deltagande ska prioriteras i första hand till Natoledda insatser, i andra hand till EU-ledda insatser och i tredje hand till FN-ledda insatser.

Vi moderater tycker att Försvarsmaktens synpunkter är relevanta mot bakgrund av de utmaningar som det svenska försvaret står inför under de kommande åren. Sveriges internationella insatser måste göra maximal nytta, och i ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde måste de nationella behoven också prioriteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi får i samband med den kommande försvarspolitiska inriktningspropositionen anledning att återkomma till denna principiella fråga, men prioriteringsordningen Nato, EU- och sist FN-insatser verkar vara en bra prioritering.

Vi moderater anser att det svenska militära bidraget till Minusma bör avvecklas i dess nuvarande form. Dock behövs det en gedigen genomlysning av vilka konsekvenser en sådan avveckling skulle kunna få - det gäller såväl civilt som militärt på plats i Mali men även utifrån Sveriges säkerhetspolitiska samarbeten.

Herr ålderspresident! Det är just därför som vi tycker att regeringen ska återkomma till riksdagen med en skrivelse som samlat redovisar hur regeringen ser på Sveriges fortsatta engagemang i Mali på lång sikt och vilka resurser som krävs - militära insatser, biståndsverksamhet samt de diplomatiska och politiska resurserna på plats i regionen. En sådan redovisning bör också inkludera en bedömning av vilka effekter en fortsatt insats i Mali kan ha på uppbyggnaden av det nationella försvaret.

Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation.

(Applåder)

Herr ålderspresident! I dag debatteras det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande om fortsatt svenskt deltagande i FN:s stabiliseringsinsats i Mali.

Det har gått fem år sedan den första personalen ur underrättelseförbandet Mali 01 anlände till den nybyggda campen utanför Timbuktu. Arbetet har alltsedan ankomsten varit krävande och långt ifrån riskfritt. Det svenska styrkebidraget har dock löst sina uppgifter på ett föredömligt sätt. Vi kan som svenska medborgare vara stolta över vårt bidrag till Mali och dess befolkning.

Sverigedemokraterna ställer sig bakom att man ska ställa en svensk väpnad styrka till FN:s förfogande i Mali till och med den 31 december 2020, men vi har en reservation i betänkandet.

Enligt regeringens proposition är de humanitära behoven i Mali och i Sahelregionen fortsatt omfattande. Regionen är bland annat påverkad av väpnade konflikter och en försämrad miljö. Enligt FN är 3,9 miljoner människor i Mali i behov av humanitärt stöd. Undernäringen är utbredd. Behovet av sanitet och rent vatten är stort. 2,8 miljoner människor uppges ha behov av en tryggad livsmedelsförsörjning. Vi sverigedemokrater tycker därför att Sverige bör öka satsningarna på humanitärt stöd, vatten, sanitet och jordbruksutveckling i Mali.

En annan viktig fråga som jag gärna vill lyfta upp är behovet av ett ökat humanitärt bistånd till utsatta flyktingar i Malis närområde. Behoven är omfattande, och vi vill därför att Sverige ska öka biståndet till denna utsatta grupp.

Herr ålderspresident! Som jag tidigare nämnde har Försvarsmakten och dess personal gjort ett utmärkt arbete i Mali. Vi vill framföra vårt djupaste tack till alla de officerare och soldater som genomför en insats där.

Beslutet är taget att fokus nu ska ligga på nationellt försvar. Därför behöver vi titta på hur återuppbyggnaden av det svenska totalförsvaret ska kunna ske så snabbt och effektivt som möjligt. Där ligger ansvaret på oss politiker att vända på varje sten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Detta medför att verksamheter kan behöva nedprioriteras på grund av resurskonflikter. Det rör bland annat internationella operationer.

Jag kommer att läsa en av tre strategiska målbilder som ingår i Försvarsmaktens underlag till den försvarspolitiska proposition som vi kommer att debattera här nästa vecka:

Deltagande i internationella militära operationer bidrar till interoperabilitet och att bygga förmågan hos svenska nationella krigsförband och staber.

Det är den målsättning som kanske tydligast får genomslag i den nationella förmågan genom att den erfarenhet och skicklighet som deltagande personal, både som individer och förband, tillägnar sig i en skarp militär multinationell operationsmiljö inte kan inhämtas någon annanstans.

För att bäst uppnå den målsättningen, och samtidigt undvika större begränsningar i den nationella produktionsförmågan, strävar Försvarsmakten mot att de styrkebidrag som sätts in i internationella militära operationer ska vara så lika de befintliga krigsförbanden som möjligt.

Vidare står det:

"Uthålligheten och operationens utsträckning i tid är ytterligare en variabel att beakta. Försvarsmakten förespråkar ett förfarande där de internationella militära operationerna kraftsamlas och tidsbegränsas till 1-2 år. Detta innebär att viktig operativ erfarenhet kan inhämtas samtidigt som risken för utmattning i vitala funktioner såsom logistik, ledning och underrättelser minskar. Ett sådant förfarande skulle reellt bidra till att bygga förmågan hos svenska krigsförband och staber och ställer samtidigt krav på beslutsmässighet och avgränsningar."

I denna återuppbyggnad behövs det att vi gör tuffa prioriteringar. Sverigedemokraterna anser att vi bidrar till Malis stabilitet, men vi behöver se över vårt mångåriga väpnade engagemang.

För att Sverige ska kunna dra tillbaka sina väpnade styrkor så ansvarsfullt som möjligt bör det göras med god framförhållning. Sverigedemokraterna föreslår därför att den svenska väpnade styrkan i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, Minusma, ska avvecklas och att avvecklingen ska vara genomförd senast den 31 december 2021.

Med detta sagt, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till reservation 2 i betänkandet.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det vi nu diskuterar är det svenska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali. Men jag vill precis som i den förra debatten, som handlade om våra insatser i Afghanistan, börja med att tacka alla män och kvinnor i uniform - de som just nu i Afghanistan, i Irak, i Mali och på andra ställen gör fantastiska insatser. Men jag vill också tacka deras anhöriga och vänner som ställer upp. Jag vill även inkludera dem som tidigare har varit i Korea och på olika ställen i världen, där svenska trupper har gjort stora insatser. Det är deras insatser som har möjliggjort att vi har kunnat ställa upp på det sätt som vi har gjort. Det är viktigt för mig att börja med att säga det.

Som redan har sagts har denna insats funnits i fem, snart sex, år. Så länge har vi bidragit till denna stabiliseringsinsats. Vi har bidragit militärt med en avancerad underrättelseinsats men också på olika sätt med bistånd. I den här regionen har Sverige gjort stora humanitära insatser, och det har haft betydelse. Samtidigt måste vi konstatera att det fortfarande är väldigt oroligt där nere. Nu kommer den insats vi har haft i Timbuktu att avvecklas, och det kommer att bli en annan typ av insats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi kristdemokrater är inte emot denna insats, men vi vill, i likhet med Moderaterna, att vi ska utvärdera insatsen och också titta på hur vi ska använda våra resurser. Vi har ju begränsade resurser. Att det är en FN-ledd insats har också betytt olika typer av problem. Det har varit problem med Medevac - det handlar alltså om att man med helikopter ska kunna komma till undsättning om människor blir skadade. Det är ett exempel på begränsningar vi har haft.

Försvarsmakten har själv sagt att det i första hand är bäst för Sverige att medverka i Natoledda fredsbevarande insatser, i andra hand EU-ledda insatser och i tredje hand FN-ledda insatser. Det är viktigt att ha med sig när vi nu ska utvärdera detta och se vad vi ska satsa våra resurser på. Vi ser ju också ett tuffare säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde, som vi måste se till att vi klarar.

Därför vill vi i den här reservationen tillsammans med Moderaterna se en utvärdering av insatsen och Sveriges långsiktiga militära och civila engagemang i Mali så att vi gör det på allra bästa sätt.

Med dessa ord, herr ålderspresident, vill jag återigen yrka bifall till reservationen.

Herr ålderspresident! Mali är ett land som inte särskilt ofta omnämns i den svenska rapporteringen. Den rapportering som ändå förekommer handlar ofta om det mänskliga lidandet i säkerhetskrisens spår.

En enkel artikelsökning ger en ganska nedslående bild av situationen i landet: "100 döda efter attack på by i Mali", "Minst 24 regeringssoldater döda i Mali", "Över 60 befriade från traffickingliga i Mali", "Tre skadade i bilbombsattack mot FN-bas i Mali".

Så här kan man tyvärr fortsätta länge, herr ålderspresident.

Mali är ett land svårt plågat av komplicerade interna konflikter och av fattigdom. I landet verkar sedan ungefär fem år svensk militär personal på plats inom ramen för FN:s stabiliseringsinsats Minusma. Dess mandat kommer från en säkerhetsrådsresolution vars syfte är att övervaka och stödja eldupphöravtalet, stödja fredsavtalet och skydda civila.

Det är som alla vet ytterst vi här i riksdagen som styr vårt deltagande i internationella operationer, och nu står vi alltså i begrepp att besluta om att förlänga insatsen i Mali med ytterligare ett år.

En skillnad jämfört med tidigare års förlängningar är att den svenska insatsen under 2020 kommer att omlokaliseras och få delvis andra uppgifter. Fram tills i söndags, när Mali 10 övergick till Mali 11, har den svenska kontingenten utgått ifrån Camp Nobel i Timbuktu. Där inleds nu en avveckling, och styrkan kommer att stationeras i Gao. Parallellt med styrkebidraget i Gao kommer vi att hålla en styrka för avveckling av det tidigare förbandsbidraget i Timbuktu.

Vi ska inte i dag skriva något bokslut över Sveriges insatser i Mali, men vi kan konstatera att vårt bidrag i Timbuktu med en avancerad underrättelseförmåga har varit mycket uppskattat och efterfrågat och faktiskt också brutit ny mark inom FN-systemet och FN-ledda insatser. Förbandet har levererat kvalificerad underrättelseinformation som bidragit till att högre chef kan gå fram med ett bättre beslutsunderlag. I Gao kommer vi att bidra med ett lätt skyttekompani.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi är, herr ålderspresident, ett antal ledamöter från försvars- och utrikesutskotten som genom åren haft förmånen att få besöka förbandet i Mali. Att på plats och ställe följa arbetet och vara med under fotpatruller i närliggande byar och i vardagen på campen i den stekande 50-, ibland 60-gradiga värmen ger en inblick i insatsens villkor som inte ens den bästa Powerpointpresentation kan mäta sig med.

Det förstärker också den ödmjukhet som man känner inför de män och kvinnor som gör insatsen möjlig: soldaterna, officerarna och den övriga personalen. Så här i adventstider reflekterar man ofrånkomligen över det pris som våra utsända betalar, både när det gäller riskerna - Minusma är en av de farligaste FN-insatserna - och den personliga uppoffringen i att vara långt ifrån nära och kära.

På söndag tänder vi det andra adventsljuset. Runt hörnet väntar julen, en tid som för många av oss handlar om att vara tillsammans med dem som betyder mest. Samtidigt, långt borta i södra Saharaöknen, arbetar våra utsända för att stödja några av världens mest utsatta människor i en av världens mest prövande miljöer.

Låt oss sända en tacksamhetens tanke till de svenskar som står upp för fred och säkerhet och en bättre värld. Ni gör skillnad. Ni gör oss alla stolta.

Med detta, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr ålderspresident! Vi moderater tycker att det är viktigt med operationell effekt. Därför tycker vi att de civila och militära insatserna ska utvärderas. Vi tänker att det behövs synkroniserade insatser för att få mest pang för pengarna.

Jag undrar vad det är Socialdemokraterna och regeringen är rädda för ska dyka upp. Varför vill ni inte ha en utvärdering?

Herr ålderspresident! Jag skulle inte säga att vi inte vill ha en utvärdering. Som framgår i propositionen finns det däremot uppenbara metodologiska utmaningar för ett land som Sverige, en liten pusselbit i en stor insats med många länder och flera tusen inblandade, när det gäller att plocka ut vår del och säga att det är exakt det här och det här som är det svenska bidragets del i att flytta fram positionerna. Vi försöker att se till helheten.

Som jag nämnde i mitt anförande är det tydligt att den insats som vi hittills har bidragit med i Timbuktu på ett uppenbart positivt sätt har bidragit till att flytta fram positionerna för FN som organisation när det gäller att verka inom fredsbevarande och stabiliserande insatser. Vi har fört in en ny förmåga, underrättelseförmågan, i den samlade operationen, och det är en tydlig effekt som vi har sett. Även FN bekräftar detta. Det har varit mycket uppskattat och är naturligtvis en del i en utvärdering av insatsen.

Vi har också övergripande mål, och jag tog med några av dem som också framgår i propositionen. Vi har att stärka FN som en fredsbevarande organisation. Vi ska stödja andra truppbidragande länder i att bygga upp deras förmåga. Vi har den feministiska utrikespolitiken där vi arbetar för att stärka kvinnors och flickors inflytande och egenmakt, något som vi arbetar aktivt med i Mali.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi har alltså ett antal mål av lite mer övergripande natur som vi arbetar med i Mali.

Herr ålderspresident! Tack, Kalle Olsson, för svaret!

Bara för att man har ett antal mål betyder ju inte det per automatik att de blir uppfyllda. Man behöver följa upp leveransen.

Jag tycker att utvärdering är viktigt, och även om vi bara är en liten del av en stor insats är det ändå så att Sverige är den tredje största biståndsgivaren till Mali. Då borde man kunna synkronisera insatserna mer. Håller inte Kalle Olsson med om det?

Herr ålderspresident! Jag har absolut ingenting emot utvärdering. Jag försöker bara säga att det inte alltid är så enkelt som att bara tro att man kan reducera det till en pinnjakt eller till att checka i ett antal boxar, utan vi är en del i en större struktur.

Biståndet och det vi gör militärt ska man naturligtvis försöka synka, om vi nu uttrycker det så. Samtidigt går det inte att komma ifrån att läget i Mali i dag är mycket allvarligt, mycket spänt och mycket farligt. Många gånger kan det vara så att en förutsättning för att vi över huvud taget ska komma fram med de biståndsinsatser som vi gör i Mali, och över huvud taget i den större Sahelregionen, är att vi också kan upprätthålla ett skydd. Det är ofta den nödvändiga början för att kunna garantera skyddet för civilbefolkningen men också för de biståndsorganisationer och andra som finns på plats.

Herr ålderspresident! Omvärldsläget gör att svenska bidrag till militära internationella insatser även fortsättningsvis kommer att vara efterfrågade. Det handlar om såväl mindre förband med särskilda förmågor som mer traditionella och kvantitativt större förband.

Vårt svenska bidrag främjar övergripande säkerhetspolitiska intressen och en regelbaserad multilateral världsordning med FN-stadgan som bas. Vårt svenska deltagande är ett sätt att visa solidaritet och fördjupa samarbetet med länder och organisationer som är viktiga för säkerheten i vårt närområde.

För Centerpartiet kan inte den försämrade säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde vara en ursäkt för att Sverige ska backa från att delta i internationella såväl militära som civila insatser. Även om det kommer att ta tid och krävas kraft och betydande resurser att utveckla vår nationella försvarsförmåga och totalförsvarsförmåga ska vi inte backa från ansvaret att också bidra internationellt.

Vi måste blicka utåt. Vi måste se sambanden med vad som i praktiken påverkar vår säkerhet här hemma, i vårt närområde, i samarbetet i Europa och i Europas närområde. Vi är inte isolerade. Tvärtom behöver vi bidra långsiktigt för att främja vår säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi måste också utgå från de resurser och förmågor som finns på hemmaplan med det vi är bra på och det vi behöver bli bättre på, där vi behöver prioritera. Där kan vi bidra i andra länder och i insatser, som vi gör i Mali och har gjort de senaste åren.

En förstärkt krigsorganisation i Sverige i enlighet med Försvarsberedningens förslag stärker också Sveriges möjligheter att bidra militärt i insatser internationellt. Kopplingen är oerhört väsentlig. Med ökade resurser på hemmaplan ökar möjligheten att bidra internationellt, och vi utvecklar också vår förmåga. Det syns i erfarenheterna från insatser i bland annat Mali de senaste fem åren. Insatserna har varit oerhört viktiga eftersom de skärper vår förmågeutveckling på hemmaplan, och de ger skarp erfarenhet. Det är viktigt för rekryteringen och för att utveckla kompetensen. Inte minst viktigt är vad vi kan bidra med till andra länders förmågeutveckling och vad som kan göras tillsammans.

Centerpartiet är för ett fortsatt deltagande i insatserna i Mali. Vi förstår också att det svenska engagemanget i områdena har betydelse. Det är viktigt att vi bygger säkerhet tillsammans med andra.

Situationen i Mali är oerhört allvarlig. Säkerhetsläget försämras. Det finns fortfarande ett hot mot den internationella freden och säkerheten. Vi ser terrorism, grov brottslighet och människosmuggling, och vi ser att problemen i Mali får konsekvenser även i Europa.

Miljön är komplex: militär problematik med asymmetrisk hotbild. Mandatet för Minusmas insats handlar om att stödja regeringens möjligheter att återfå just kontrollen över hela territoriet, vilket man inte har i dag, för att nå en hållbar politisk lösning.

Vi har tagit del av tidigare inlägg i debatten, bland annat från Sverigedemokraterna. Där har fokuserats mer på bistånd och mindre på militär insats efter 2021. Vi bör nog utgå från dagsläget. När landet för dagen inte har kontroll över hela territoriet motiverar det fortsatta insatser, och det motiverar att Sverige fortsätter att ge ett stöd.

Sveriges bidrag föreslås nu bestå av ett lätt skyttekompani som tillsammans med en nationell stödenhet med bland annat sjukvårdsförmågor och personal för drift och underhåll av nationell infrastruktur och materiel ska utgöra en del av Minusmas samlade förmåga. Sveriges bidrag kommer att omlokaliseras till Gao. Styrkebidraget kommer att kunna användas inom hela insatsområdet. I den nya grupp som har åkt ned kommer nedmonteringen att påbörjas av den infrastruktur som finns i Timbuktu.

Herr ålderspresident! Insatsen vilar fortfarande på en folkrättslig grund med ett folkrättsligt mandat. Vårt svenska förband ska bidra till stabilitet i operationsområdet genom patrullering och närvaro. Uppdraget förenas med mycket ansvar och stora risker i en säkerhetspolitiskt allvarlig situation. Många svenskar har varit på plats i Mali och tjänstgjort för Sveriges räkning, och många kommer att fortsätta att verka. Enskilda soldater, officerare och även civilanställda och deras anhöriga ska mötas med största respekt.

Jag vill också rikta ett mycket varmt tack för gjorda och kommande insatser för vårt uppdrag som ska bidra till en säkrare värld. Jag ställer mig bakom betänkandet och yrkar bifall till förslaget till beslut.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Herr ålderspresident! Hej till alla er som tittar på debatten!

I dag debatterar vi alltså Sveriges insats i Mali, där Sverige deltar som en del av FN:s stabiliseringsinsats Minusma.

I augusti var jag tillsammans med fyra andra ledamöter i försvarsutskottet på plats i Mali och fick möjlighet att besöka Sveriges camp utanför Timbuktu - Camp Nobel. Det var tre intensiva dagar där vi fick ta del av det stora arbete som görs inom Sveriges insats på plats. Vi fick fantastiskt bra presentationer av de personer som ansvarar för verksamheten inom Mali 10, det vill säga den tionde gruppen av svenskar som är på plats i Camp Nobel.

Varje halvår byts gruppen ut, och nu i dagarna välkomnar vi Mali 10 hem och önskar Mali 11 lycka till med sitt arbete det kommande halvåret. Det är nu ganska många svenskar som har varit på plats i insatserna i Mali.

Att få besöka Sveriges camp i Mali var såklart en stor upplevelse. Det gav en mycket större förståelse för hur livet och arbetet är under en internationell insats. Man är långt från familj och vänner och det vardagsliv som levs hemma. Man lever under ett ständigt säkerhetshot. Ibland har man små möjligheter att kommunicera med familjen hemma, och man kan såklart inte berätta om allt man gör under dagarna. Det är också ett mycket varmt land, med alla de praktiska problem som det innebär.

Vi fick också en bra bild av hur samarbetet inom FN-insatsen fungerar i Mali. Det går oftast bra mellan de länder som finns på plats, men ibland finns utmaningar. Det var värdefullt att få en större förståelse för hur utvecklingen i Mali överlag är. Mali är ett land där utvecklingen inte riktigt går åt rätt håll hela tiden. Vi är långt från en hållbar fred och demokrati i Mali.

Vi tackar Mali 10 mycket för att ni tog emot oss och gav oss så mycket av er tid för att berätta, visa och svara på alla våra frågor.

Herr ålderspresident! Jag vill såklart också rikta ett stort tack till alla dem som har deltagit i en insats i Mali och i andra länder där Sverige befinner sig eller har befunnit sig. Ni som deltar gör stora uppoffringar i era liv. Det är lång bortovaro från familj och vänner hemma. Det är ett arbete som innebär stora risker. De anhöriga som är kvar hemma och väntar gör det ofta med en stor känsla av oro. Även de anhöriga hemma är såklart värda all vår tacksamhet och allt stöd som behövs för att få vardagen hemma att fungera.

I den proposition som regeringen har lagt fram får vi en bakgrund till hur situationen och säkerhetsläget i Mali är just nu. Där framgår att Mali är ett av världens fattigaste länder där det sedan en lång tid råder väpnad konflikt. Det är stora problem med drog- och vapenhandel, kidnappningar och terrorism. Säkerhetsläget i Mali är svårt. Det finns ett underskrivet fredsavtal, men det har sedermera brutits.

Konflikterna grundar sig till viss del i klimatförändringar, som vi ser i form av minskad nederbörd och stor torka. Torkan har tvingat befolkningen att lämna sina hem, och fattigdomen och utsattheten har ökat. Här ser vi hur viktigt det är att se klimatförändringar och naturkatastrofer som ett säkerhetspolitiskt hot och som grund för krig och konflikter. Att bekämpa klimatförändringarna är därmed också ett arbete för en mycket fredligare värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Som kontrast lever vi i Sverige i ett av världens fredligaste och rikaste länder. Det är därför självklart att vi i Sverige ska delta i internationella insatser och främja fred, demokrati och utveckling i världen.

Vi gör detta på olika sätt. Framför allt gör vi det genom bistånd och med olika former av expertis för att hjälpa till att bygga upp demokrati och demokratiska samhällen. Men vi bidrar också med militär för att bevara säkerhet och skydda civilbefolkningen. Det är viktigt att vi alltid ser de bakomliggande orsakerna till krig och konflikt och aktivt arbetar internationellt för att konflikter inte ska uppstå. Sveriges olika former av biståndsarbete är därför ett förebyggande arbete för att undvika krig och konflikter och lidande för civilbefolkningen.

Fru talman! För Vänsterpartiet är det otroligt viktigt att Sveriges internationella insatser sker under ledning av FN och med tydligt stöd i folkrätten i stället för att ledas av enskilda länder eller av Nato. Här ser vi en stor skillnad mellan partierna i Sveriges riksdag, där framför allt Moderaterna och Kristdemokraterna här i kammaren i dag har förespråkat Natoinsatser i stället för det mer självklara FN-arbetet.

Respekten för folkrätten, den som FN faktiskt är satt och skapat för att värna, måste alltid finnas med i grunden.

Men även om vi i Vänsterpartiet är stora anhängare av FN:s arbete för fred och utveckling måste vi också erkänna att FN har brister och tillkortakommanden. FN behöver demokratiseras och bli mer jämställt.

Sverige ska ha en framträdande roll i de olika delarna av FN:s arbete och bidra till utveckling och förbättring av organisationen. Det är vårt solidariska ansvar som ett fredligt, demokratiskt och rikt land.

Slutligen är jag glad över att regeringen i sin proposition så tydligt pekar på kvinnors deltagande utifrån resolution 1325.

Vi i Sverige ska göra det vi kan för att stödja arbetet för fred, demokrati och utveckling i Mali och dess grannländer så att Malis befolkning i framtiden får leva i frihet, fred och demokrati och tillsammans fatta beslut om sitt eget lands framtid.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett stort tack till de veteraner som har tjänstgjort i Mali tidigare, till de anhöriga här hemma i Sverige som på sitt sätt är en del av insatsen och till dem som just nu tjänstgör eller kommer att tjänstgöra i denna viktiga insats.

Precis som sagts tidigare i debatten är läget i Mali extremt tufft. Det är komplexa konflikter, och utvecklingen är allvarlig. Det gör att behovet av en insats som syftar till att öka stabiliteten är extra stort.

Vi behövs i Mali därför att vi kan bidra till stabilitet. Vi kan bidra till att på lång sikt bygga stabilitet som leder till fred, frihet och demokrati. Vi behövs både militärt och i fråga om bistånd av just den anledningen.

Det har sagts här tidigare, fru talman, att det är en orolig tid i vårt närområde. Det är sant. Det är en orolig tid i stora delar av världen. Och när det är oroliga tider ankommer det på våra samhällen, på oss som lever i demokratier, att ta större ansvar också i övriga delar av världen.

Vi måste rusta här i Sverige och se till att vi har ett starkt försvar av våra gränser så att vi kan garantera vår frihet samtidigt som vi genom deltagande i övriga delar av världen, genom att ta ansvar och bygga stabilitet i andra delar av världen, bidrar till att dämpa oron även där. När vi gör det tillsammans med andra får vi ett stabilare läge och mer säkerhet här hemma. Det hänger ihop. Oroliga tider kräver stora satsningar både här hemma i Sverige och på deltagande i andra delar av världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Fru talman! Liberalerna har haft kritik mot denna insats, inte mot hur den görs utan i grund och botten mot uppdraget. Det är en kritik som vi fortsätter ha. Det saknas i alltför hög grad uppföljbara och utvärderbara mål för denna insats. I betänkandet finns det ansatser till den typen av mål. Det är positivt att det rör sig i den riktningen, men det är långt ifrån tillräckligt.

Vi kommer inte att yrka på något annat än bifall till förslaget. Det gör vi därför att vi tror att det är viktigt att vi tillsammans här i riksdagen sluter upp och ger ett unisont stöd till de personer som nu tjänstgör i Mali. Men jag vill samtidigt markera, och vi markerar med ett särskilt yttrande, att det är viktigt att vi fortsätter följa upp och utvärdera och att vi ser till att insatsen får utvärderbara mål som gör att insatsen blir bättre och uppföljningen från oss här i Sveriges riksdag blir bättre.

Fru talman! Sveriges engagemang för fred och utveckling i Mali och Sahelregionen är starkt, och ett fortsatt svenskt bidrag till Minusma ligger helt i linje med det.

Förutom den insats vi debatterar i dag görs många andra saker som också är en del av att uppnå fred och stabilitet i Mali. Vi har en strategi som innebär ett omfattande humanitärt stöd och bilateralt utvecklingssamarbete. Sverige är en av de största bilaterala givarna till Mali med humanitärt bistånd via Sida. Vi bidrar också med humanitärt stöd genom ett flerårigt, icke öronmärkt kärnstöd till bland annat FN:s katastroffond och andra FN-organ aktiva i Mali.

Sidas stöd går till insatser inom bland annat livsmedelsassistans, hälsa, nutrition, vatten och sanitet, skydd och utbildning. Det svenska stödet kanaliseras bland annat genom flera FN-organ på plats i landet samt genom Internationella rödakorskommittén och internationella organisationer såsom International Rescue Committee och Norska flyktingkommittén. Därutöver ställs expertpersonal till förfogande genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samverkan och samarbete är viktiga ledord för att nå framgång.

Fortsatt utvecklingsstöd och humanitärt stöd till Mali och Sahelregionen är av yttersta vikt, såväl genom Sida som i form av fortsatta icke öronmärkta bidrag till de humanitära organisationerna. Det ökar möjligheterna för organisationerna att behålla beredskap och snabbt agera när nya kriser och behov uppstår. Behoven är som vi vet enormt stora. Situationen är komplex, och klimatförändringar och hunger är grundläggande beståndsdelar i det svåra säkerhetsläget.

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Fru talman! Det finns ett tydligt folkrättsligt mandat för den aktuella insatsen i Mali. Svenskt deltagande svarar mot en direkt förfrågan från FN. Utöver mandatet från FN:s säkerhetsråd finns det även en inbjudan till FN från Malis regering.

Skydd av och respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, är centralt. Detta bör genomsyra agerandet i alla faser av planeringen och genomförandet av en insats.

Kvinnors deltagande i fredsprocesser samt i freds- och statsbyggande är också en förutsättning för hållbar fred och säkerhet. Jag vill därför även här särskilt lyfta fram FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och dess efterföljande resolutioner. De är en viktig del i Minusmas verksamhet och genomförandet av dess mandat.

FN har gett ett kraftfullt mandat som bland annat gett Minusma goda förutsättningar att öka säkerheten såväl för nödlidande människor som för humanitära biståndsorganisationer som är verksamma i Mali och regionen. Då krävs också ett välutbildat styrkebidrag. Här bidrar Sverige och ökar den samlade militära förmågan.

Det övergripande målet för Sveriges deltagande i insatsen är att bidra till att uppfylla Minusmas mandat om förbättrad säkerhet i Mali, bland annat genom att regeringen återfår kontroll över hela territoriet, samt att understödja långsiktigt hållbara politiska lösningar på krisen i landet.

Genom att delta i FN:s stabiliseringsinsats i Mali utgör Sverige en solidarisk samarbetspartner i arbetet för att öka säkerheten, förebygga konflikter och skapa förutsättningar för hållbar stabilitet och utveckling i Mali såväl som i regionen. Detta är otroligt viktigt i en tid när världen behöver bli bättre och inte backa i utvecklingen.

Även här vill jag rikta ett varmt och innerligt tack till dem som de facto utför denna insats. Att under svåra förhållanden vara en del av vårt arbete för fred och utveckling förtjänar respekt och tacksamhet. Det ni gör med egna uppoffringar är viktigt för världen.

Därmed vill jag också yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Internationell samverkan

Fru talman! Jag hade nästan hoppats att jag skulle få ordet för ett brandtal.

Låt mig inledningsvis konstatera att Moderaterna inte deltar i beslutet om detta utgiftsområde eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen gett politiken en annan inriktning än den vi önskar. Moderaternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut eller behandlas isolerat. I ett särskilt yttrande beskriver vi en annan inriktning.

Fru talman! En detalj i sammanhanget, men ändå nog så viktigt, är att detta budgetområde också faktiskt behandlar Svenska institutet. Det har varit en debatt om vilken bild av vårt land som förmedlas - en kritik som vissa politiker har tagit ganska lätt på. I utrikesutskottet har vi dock haft företrädare för Svenska institutet, och mitt intryck är att dessa varit mer självkritiska och därmed också villiga att självkorrigera genom att ta bort och i vissa fall justera texter. Saklig och korrekt information ska förmedlas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Vi lever i en mer oförutsägbar och osäker omvärld, där flera av hörnstenarna i vår utrikespolitik och i våra samarbeten förändras och utmanas. Det gäller EU-samarbetet, den transatlantiska länken och den regelbaserade världsordning som rått under efterkrigstiden.

Den obehagliga insikten att varken den demokratiska utvecklingen eller demokratin kan tas för given har också sjunkit in. Det senaste exemplet är den socialdemokratiske statsministern i Malta, som aviserat sin avgång då misstankar om mord på en granskande journalist krupit allt närmare honom.

Säkerhetsläget i Sveriges närområde har försämrats, och ansvaret ligger på ett alltmer hotfullt Ryssland. Sedan Georgienkriget 2008 har Ryssland stärkt landets militärmakt. Dessutom visar aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim 2014 att Ryssland inte väjer för att använda militära medel för att flytta gränser. Låt oss säga det: Det pågår ett krig i Europa då Ryssland angriper Ukraina.

Parallellt med Kinas växande ekonomi har landet allt större säkerhetspolitiska ambitioner, inte bara i sitt närområde utan även globalt. President Xi Jinpings mål är att landet 2049 ska vara en dominerande stormakt - ekonomiskt, politiskt och militärt. Det faktum att det land som spås bli världens ledande ekonomi förväntas vara en auktoritär stat utmanar våra intressen, våra värderingar och ytterst den rådande världsordningen. Låt oss säga det: Vi står bakom frihetskampen i Hongkong! Vi kräver att den kidnappade och fängslade förläggaren Gui Minhai ska släppas fri och fördömer de arbetsläger och politiska fångläger i Kina dit uigurer men även andra skickas.

I Syrien har president al-Asad en säker ställning, delvis på grund av ryskt och iranskt stöd. Striderna, som snart är inne på sitt nionde år, har kostat över 370 000 människors liv och gett upphov till miljoner flyktingar. Efter Turkiets angrepp har al-Asads regim återvänt till nordöstra Syrien, där Turkiet och Ryssland gjort upp om gemensam patrullering längs gränsen.

President Trumps besked om amerikanskt trupptillbakadragande och beslutet att överge en viktig partner i kampen mot IS, eller Daish, var inte bara ett svek mot kurderna i Syrien. Beslutet skickar också oroväckande signaler till allierade runt om i världen och har häftigt kritiserats av såväl kongressledamöter som militära ledare i USA.

Daish kontrollerar inte längre något territorium i egentlig mening i Syrien eller Irak. Trots detta utgör organisationen och dess sympatisörer fortfarande ett mycket allvarligt hot. Låt oss säga det: Kampen mot Daish fortsätter! Och de som har gjort sig skyldiga till mord, övergrepp och brott mot mänskligheten bör på plats ställas till svars inför en internationell tribunal.

Fru talman! Den omvärld jag beskriver ställer krav på Sverige som internationell aktör, och vikten av fungerande internationell samverkan kan inte nog understrykas. Så är det nu mer än på många år. Sverige måste därför föra en mer aktiv utrikes, försvars- och säkerhetspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Sveriges utrikespolitik ska utgå från svenska intressen. I arbetet med att tillvarata dessa intressen ska våra gemensamma värderingar gällande mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, rättsstat samt marknadsekonomi alltid vara vägledande. Dessa värderingar kräver inga enskilda strategier utan ska genomsyra all svensk utrikespolitik. Det allra mest grundläggande intresset för Sverige är landets och befolkningens säkerhet. Ytterligare ett intresse för Sveriges utrikespolitik är vårt gemensamma välstånd.

Europasamarbetet är avgörande för fred och frihet i vår del av världen samt för vårt gemensamma välstånd. Men EU är också Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Här krävs att Sverige bedriver en aktiv politik för att påverka EU:s ställningstaganden och därefter att EU bedriver en aktiv politik för att påverka sin omvärld. Genom att fördjupa EU:s utrikes, försvars- och säkerhetspolitik samt effektivisera beslutsfattandet inom utrikes- och säkerhetspolitiken kan vi starkare möta en orolig omvärld.

Fru talman! Låt mig ge ett exempel och förmedla en bild. Rumänska kulturinstitutet har för 2019 tilldelat författaren Cecilia Hansson Sorescupriset och 50 000 kronor. Hon utkom för något år sedan med intervjuboken Hopplöst, men inte allvarligt. I den låter hon olika samtidsröster från vår kontinents kultur komma till tals. Efter kommunismen och fascismen, som med sin omänsklighet hemsökt vårt Europa, kan i vår tid nya hot ses. Det handlar om överlevnad och motstånd för att bekämpa censur och förtryck.

Detta är en central grund för allt vad moderat utrikespolitik handlar om. Friheten är i sanning i vårt lands intresse. Låt oss säga det med en parafras på Cecilia Hanssons boktitel: Det är allvarligt, men inte hopplöst.

Fru talman! För att möta det försämrade säkerhetsläget i Sveriges närområde krävs fortsatta satsningar på Sveriges försvar och ett svenskt Natomedlemskap. De senaste 70 åren har Nato bidragit till fred och stabilitet i Europa, men också i andra delar av världen. Nato är kanske viktigare än någonsin för säkerheten i norra Europa efter den ryska aggressionen mot Ukraina.

Trots Sveriges omfattande samarbete med Nato är vi inte fullvärdiga medlemmar. Vi omfattas inte av Natos solidariska försvarsgarantier. Moderaterna vill att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap. Tillsammans med ett starkare nationellt försvar är det vår främsta prioritering för att öka Sveriges säkerhet.

Samtidigt, fru talman, måste vi vara ödmjuka och inte förneka att Nato självt står inför stora utmaningar framöver. Men organisationen har under årens lopp visat sig förmögen att förändras och möta nya förutsättningar. Under överskådlig tid finns inte något bättre försvarssamarbete som på allvar stärker Sveriges säkerhet. Det ser vi nu i Nato, när de politiska ledarna samlats till möte i London. Norge, Danmark, Island, Nederländerna, Tyskland, Belgien, Luxemburg, Estland, Lettland, Litauen och till och med Albanien, fru talman - alla är där, men inte Sverige. Låt oss säga det: Säkerhet byggs och formas med andra.

Avslutningsvis behöver Sverige också fortsätta att stärka samarbetet och samhörigheten med våra nordiska och baltiska grannar. Det krävs ett förnyat och samlat grepp för ökat samarbete med likasinnade länder som vi delar intressen med i närområdet och runt Östersjön.

Ett tätare nordeuropeiskt samarbete måste inriktas på de områden där vi har mest att vinna på fördjupad samverkan och där vi möter de största hoten och riskerna - i första hand säkerhet, miljö och handel. Låt oss säga det: Hansan formade för många hundra år sedan vår del av världen genom handel och utbyte. Den nya Hansans tid är nu!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! När det kommer till utgiftsområde 5 Internationell samverkan skiljer vi oss åt i fråga om den föreslagna utgiftsramen. Vi deltar därför inte i beslutet om punkt 1. Bakgrunden till detta är att vi, till skillnad från vissa andra partier, i år har valt att satsa ytterligare medel på ett fördjupat nordiskt samarbete såväl som på nästa generations kvinnliga ledare, genom Svenska institutet.

Sverigedemokraterna betraktar Sverige som en del av en nordisk gemenskap. De unika kulturella egenskaper som förenar de nordiska ländernas folk under gemensamt delade värderingar anser vi bör försvaras, inte försvagas.

Våra länder har mycket gemensamt, och det nordiska samarbetet har sedan lång tid fungerat mycket väl. Det nordiska samarbetet har genom sin vänskapliga, ömsesidigt gynnsamma karaktär inneburit goda förutsättningar för värdefulla utbyten inom områden som handel, teknologi och försvar. Men även på det kulturella utbildningsområdet ser vi ett intresse i att från svensk sida vilja främja samarbete.

I en globaliserad värld vill vi göra vad vi kan för att stärka den nordiska identiteten samt bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. Ett område vi vill se ökade satsningar på är därför det språkliga utbytet länderna emellan. De nordiska länderna har ett gemensamt kulturarv och gemensamma värderingar. Och en hörnsten i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna är just de nordiska språken. Sverigedemokraterna vill därför anslå extra medel för att förbättra den internordiska språkförståelsen och stötta insatser för kulturellt utbyte.

Vad gäller våra satsningar inom ramen för Svenska institutet ser vi institutets fokus på främjandet av jämställdhet som ett konkret verktyg för att främja kvinnors situation internationellt. Institutet driver i dag ett program kallat She Leads, vilket syftar till att främja framtida kvinnliga ledare i Saudiarabien och deras relationer till motparter här i Sverige. Det religiöst motiverade förtrycket av kvinnor är utbrett i en rad andra stater runt om i MENA-regionen. Sverige har ett moraliskt ansvar att främja jämställdhet på platser i behov. Vi anser därför att Svenska institutet bör etablera liknande partnerskap med fokus på nästa generations kvinnliga ledare i andra motsvarande stater. Sverigedemokraterna vill därför årligen satsa ytterligare resurser för just nästa generations kvinnliga ledare. Om än marginell, anser vi att denna ökade satsning utgör ett betydelsefullt bidrag för att Svenska institutet ska kunna fortsätta att bana väg för nästa generations kvinnliga ledare.

För en mer fullständig redogörelse hänvisar jag till det särskilda yttrande som vi har fogat till betänkandet och där våra särskilda satsningar på Svenska institutet och det nordiska samarbetet framgår. Jag vill också passa på att yrka bifall till reservation 1.

Jag kunde inte begära replik på Hans Wallmark, fru talman, men jag vill ställa två frågor med anledning av att Hans Wallmark här i talarstolen propagerade för ett svenskt medlemskap i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Den ena frågan är: Anser Hans Wallmark att spänningen skulle öka eller minska i vårt område om Sverige blir medlem i Nato? Med all sannolikhet skulle ett svenskt medlemskap också föranleda ett finskt medlemskap. Detta tror jag att Hans Wallmark instämmer i. Det skulle resultera i att Östersjön blir ett innanhav med Natoländer. Anser Hans Wallmark att detta skulle öka eller minska spänningen?

Den andra frågan till dem som förespråkar ett svenskt medlemskap, däribland Hans Wallmark, är: Är Hans Wallmark beredd att skicka svenska soldater att understödja diktatorn Erdogan i Turkiet och hans aggressioner i området där?

Fru talman! Det är mig ett sant nöje att få rätta Björn Söder på flera punkter.

För det första kunde han ha tagit replik på mig, för så är debattreglerna. Detta kan vara bra för andra att veta i den kommande debatten.

För det andra menar jag att den osäkerhetslinje som man nu har bidrar till minskad säkerhet i vårt Östersjöområde.

Sverigedemokraterna har själva pratat om någon form av vapenbrödraskap med Finland, men jag förstår inte hur vår säkerhet skulle kunna öka om man har ett samarbete bortom det fredstida med ett land men inte om man har det med ytterligare 28 länder. Detta är för mig helt ologiskt. I så fall får man köra på den strikta neutralitetens linje, och den företräder inte Sverigedemokraterna.

Avslutningsvis, fru talman, finns det en vanlig fråga som anti-Nato-patrullen, bestående av en mycket märklig koalition av sverigedemokrater, miljöpartister, socialdemokrater och vänsterpartister, uppställer i Sverige. De brukar säga att vi måste skicka trupp till Turkiet om vi blir medlemmar. Turkiet har angripit Syrien, fru talman. Vilka Natoländer har skickat sina kvinnor och män till Turkiet? Inga, av det enkla skälet att Nato är en gemensam försvarsallians. Det är ingen angreppsallians. Det handlar om att försvara tillsammans om ett land blir angripet, och då, fru talman, undrar jag om det inte vore bra för Sverige att vi, i händelse av att något land angriper Sverige, vet att andra länder kommer skyndande till vårt bistånd - Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Frankrike och USA.

Det ni förespråkar är isolationismens politik, Björn Söder. Det jag förespråkar är säkerhetspolitikens politik.

Fru talman! Den moderata analysförmågan är lika bristfällig nu som den var när man ansåg att det var en god gärning att montera ned hela den svenska försvarsförmågan. Ni gör samma misstag ännu en gång, Hans Wallmark.

Det är klart att Östersjöområdet blir ett Natoinnanhav om Sverige går med i Nato och Finland gör detsamma. Detta skulle givetvis orsaka reaktioner från vissa länder i vår omgivning. Som litet land kan man inte spela hasard med den svenska säkerheten, utan man måste givetvis ta hänsyn till sin omgivning. Den analysförmåga som Hans Wallmark uppvisar här, fru talman, är ytterst bristfällig i denna bemärkelse.

Ja, det stämmer att vi förespråkar ett starkare samarbete med Finland. Det är också något som accepteras av både Nato och andra länder i vår omgivning. Det man inte vill ha är ett militärt vakuum i denna del av världen, och det får man inte om vi rustar vår försvarsförmåga med Finland. Vi anser att det är mycket bättre att rusta tillsammans med Finland, vilket skulle göra att hela läget stabiliseras här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

När det gäller Turkiet pratar Hans Wallmark sig varm för artikel 5 och att vi kan få hjälp av Nato om vi skulle bli anfallna, men det är ju något som går i båda riktningarna. Om ett annat Natoland blir anfallet måste också Sverige bistå utifrån de behov som finns. När det gäller Turkiet hävdar de ju själva att de inte har angripit eller invaderat Syrien utan att de försvarar sina gränser och bekämpar terrorism. I ett läge, om än teoretiskt, där Turkiet blir anfallet av Syrien tillsammans med Ryssland, till exempel, för att dessa vill slå tillbaka invasionen, kan Turkiet utlösa artikel 5 genom att säga att Turkiet blir angripet. Då skulle Natoländerna vara skyldiga att komma till undsättning.

Var ligger tolkningsföreträdet inom Nato? Om Turkiet skulle anse sig ha blivit angripet, kan då Natoländerna och de andra säga: "Nej, vi anser inte att ni har blivit det" och så vidare? Detta går i båda riktningarna, och det gäller att Sverige kan bistå andra Natoländer där hjälp behövs.

Fru talman! Nato bestämmer självt, inom sig.

Björn Söder säger att risken om Sverige och Finland skulle bli medlemmar är att vi får ett Natoinnanhav och att detta kan leda till reaktioner från andra håll. Om man är Sverigevän, fru talman, borde väl riksdagen i Stockholm vara den som avgör vår säkerhetspolitik? Riksdagen i Helsingfors borde avgöra Finlands säkerhetspolitik, inte herrarna i Kreml.

Sedan håller jag med om att man ska satsa på försvaret. Då är det intressant att notera att Sverigedemokraterna i sina budgetförslag ligger på Socialdemokraternas nivåer, medan vi föreslår mer pengar i den budget som ligger på riksdagens bord.

Dessutom är det så att om ett land blir anfallet ska de andra skynda till detta lands hjälp. Om Estland, Lettland och Litauen har möjlighet är jag helt övertygad om att de kommer att skydda och hjälpa Sverige. Men Björn Söder, fru talman, vill inte biträda ifall Estland, Lettland och Litauen skulle attackeras.

Fru talman! Är man Sverigevän värnar man svenska folket och den svenska säkerheten. Då spelar man inte hasard med svensk säkerhet, som Hans Wallmark gör. Det har man gjort under många år när Moderaterna ledde detta land, med den bristande analysförmåga som man har haft. Jag skulle aldrig någonsin sätta min tilltro till denna analysförmåga som har visat sig vara så bristfällig att man har monterat ned den svenska försvarsförmågan, så att vi har stått utan försvar.

Nu gör man analysen att det bästa är att gå med i Nato. Det är givetvis så att vi ska ha ett nära samarbete med Nato. Vi sverigedemokrater är vänner av Nato och tycker att Nato är en jättebra organisation att samarbeta med. Men att gå från det till att bli fullvärdig medlem innebär att vi skapar en geopolitisk instabilitet i vår del av världen. Om man verkligen tar svensk säkerhetspolitik på allvar måste man också beakta vad omgivningen tycker och tänker - vilka åtgärder som kommer att vidtas och vilka konsekvenser det kommer att få - när vi fattar beslut här. Det tycker jag är det viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Sedan Carl Bildts tid som utrikesminister ger Sverige ekonomiskt stöd till den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council. Tankesmedjan arbetar med globala säkerhetsfrågor och transatlantiskt samarbete. Bland övriga bidragsgivare finns bland andra Nato, en lång rad Natoländer, flera stora oljebolag och oljeproducerande länder samt den svenska vapentillverkaren Saab. Atlantic Council har, kort och gott, nära band till Nato och oljeindustrin.

Vänsterpartiet ser inte Nato eller Natoanknutna tankesmedjor som en del av Sveriges freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Därför föreslår vi att 10 miljoner kronor tas från Atlantic Council och andra liknande organisationer. I stället bör de användas för att minska de säkerhetspolitiska hoten på ett annat sätt.

Ryssland är i dag ett säkerhetspolitiskt hot, först och främst mot alla i Ryssland som motsätter sig styret i Kreml eller som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska hbtq-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister är den egna regimen i Kreml ett dagligt säkerhetshot.

Rysslands imperialistiska politik utgör också ett direkt hot mot befolkningen i flera grannländer - mot Ukraina, Georgien, Moldavien och länderna i Centralasien. I tredje hand utgör Putins regim ett säkerhetspolitiskt hot mot Sverige och ett hot som måste tas på allvar.

Men om Ryssland utvecklas i en mer demokratisk riktning kommer det också att utgöra ett mindre säkerhetspolitiskt hot. Därför behöver den ryska oppositionen - inte några fejkade partier utan den riktiga och modiga oppositionen, bestående av hbtq-aktivister, feminister, människorättsförsvarare och miljökämpar - omvärldens stöd. Att stödja dem är att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland och att förbättra säkerheten i omvärlden.

Därför vill Vänsterpartiet trappa upp det svenska stödet till det ryska civilsamhället med en årlig stegvis ökning med 10 miljoner kronor för det anslag som kallas Samarbete inom Östersjöregionen. Totalt blir ökningen 60 miljoner kronor.

Världsfacket ITUC rankar 142 av världens länder utifrån graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. Ryssland graderas till en trea på en femgradig skala, vilket betyder att det sker regelbundna kränkningar av fackliga rättigheter. Det är i princip omöjligt att organisera en laglig strejk, vilket gör att det är svårt att sätta press på arbetsgivare i förhandlingar.

Under förberedelserna inför vinter-OS i Sotji 2014 dog 70 byggnadsarbetare. Migranter från Centralasien och Balkan lockades med löften om löner som i många fall aldrig infriades. Vittnesmål om bluffkontrakt, uteblivna löner och bestraffningar mot dem som vågade protestera var vanliga.

Inför fotbolls-VM för herrar 2018, som också hölls i Ryssland, omkom minst 21 arbetare på byggen, enligt det globala byggfacket BWI.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Vänsterpartiet står upp för rätten att organisera sig fackligt överallt i världen. Att få organisera sig i fria och oberoende fackföreningar är en grundläggande mänsklig rättighet. I den nuvarande resultatstrategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014-2018 nämns varken fackliga rättigheter eller arbetstagares rättigheter. Denna brist bör regeringen åtgärda när strategin nu ska förnyas.

Även press- och yttrandefriheten har inskränkts kraftigt de senaste 15 åren. Massmedier med stor räckvidd är i dag hårt kontrollerade av regimen. Regimens effektiva propagandaarbete förser medborgarna med den information och det budskap som anpassats efter regimens intressen. Kritiska röster censureras, och oberoende journalister som försöker förmedla en objektiv bild riskerar repressalier. I det pressfrihetsindex som Reportrar utan gränser presenterar årligen hamnar Ryssland på plats 149 av 180 undersökta länder 2019.

Under Putins styre har den ryska regimen stiftat flera nya lagar som inskränker medborgarnas frihet på nätet. Internetoperatörer är numera tvingade att lagra sina användares internettrafik och tvingas samarbeta med säkerhetstjänsten. Mängder av hemsidor har blockerats, och det har blivit olagligt att i sociala medier uppmana till deltagande i demonstrationer som ännu inte har fått tillstånd.

Vänsterpartiet ser med oro på utvecklingen i Ryssland och menar att det krävs ett tydligt agerande från Sveriges sida. Regeringen bör därför tydligare prioritera värnandet av press- och yttrandefrihet i Sveriges resultatstrategi för Ryssland.

Under våren 2019 togs ytterligare steg mot att inskränka friheten på internet när lagen om ett suveränt internet antogs. Lagen som ger myndigheterna ännu större möjlighet att totalt begränsa de ryska användarnas möjlighet till ett fritt internet är, likt Kinas mycket slutna internet, ett försök att skapa ett likadant.

Enligt den ryska organisationen Roskomsvoboda som tillvaratar ryssarnas digitala rättigheter, är säkerhet bara en förevändning för att ytterligare öka kontrollen över den ryska befolkningens kommunikation och inhämtning av information.

Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att stärka friheten på internet i Ryssland, tycker vi.

Samvetsfånge är den som har fängslats efter att på fredlig grund ha uttryckt sin åsikt. Att fängsla någon på grund av deras åsikt är ett tydligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta fängslar, torterar och avrättar stater människor på grund av vilka de är eller vilka åsikter de har, i syfte att krympa det demokratiska utrymmet och stärka den egna makten.

De för allmänheten mest kända är Dawit Isaak, som suttit fängslad i Eritrea i över 18 år, och Gui Minhai, som i mer än fyra år har suttit fängslad i Kina. Varken Dawit Isaak eller Gui Minhai är dömda för några brott.

Vänsterpartiets bild är att regeringen oftast gör vad den kan i den svåra uppgiften att bistå svenska samvetsfångar. Samtidigt är det tydligt att retorik och metoder skiljer sig åt beroende på vilken stat det handlar om. Till exempel har retoriken varit försiktigare mot ekonomiska stormakter som Kina. Vänsterpartiet har vid flera tillfällen krävt att regeringen agerar tydligare och med större kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Dawit Isaaks öde är framför allt en mänsklig tragedi. En familjefar har av politiska skäl skilts från sin familj. Eritreas president bestämde 2001 att det skulle sättas stopp för all kritik av landets ledning. Den oberoende pressen stängdes, och politiker, statstjänstemän och minst elva journalister fängslades utan rättegång, bland dem Dawit Isaak.

Dawit Isaak är den svensk som har suttit längst fängslad utan vare sig åtal eller dom. Han har inte fått träffa sin familj, ingen advokat och inte heller några svenska diplomater under hela denna långa tid.

Vänsterpartiet anser att det är dags att sammanställa de olika insatser som har gjorts för Dawit Isaak och andra samvetsfångar för att bäst få kunskap om vilka arbetsmetoder som fungerar bäst. Dawit Isaak riskerar sitt liv som det är, oavsett tyst diplomati eller inte. Efter 18 år är det tid att pröva nya strategier. Regeringen bör därför tillsätta en undersökningskommission med uppdrag att sammanställa de olika insatser som har gjorts för Dawit Isaak och andra samvetsfångar.

Även om Vänsterpartiet har stort förtroende för regeringens arbete med att få samvetsfångar frisläppta och har stor förståelse för att allt inte kan redovisas öppet, riskerar uteblivna resultat och hemlighetsmakeri att leda till att tilltron till regeringens ansträngningar minskar.

Vänsterpartiet menar därför att en större öppenhet vore välkommen. Mot denna bakgrund bör regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa så mycket som går av de metoder som används och de insatser som har gjorts och görs, och i de delar som måste vara hemliga till Utrikesnämnden.

Fru talman! I dag är det nejlikor i riksdagens bukett. Och med det anförda yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 2 och noterar vårt särskilda yttrande om budgeten och att vi inte deltar i det beslutet.

(forts. § 15)

Fru talman! För nyss tillkomna lyssnare här i kammaren vill jag tala om att jag tycker att vi har haft en ganska spänstig och intressant debatt.

Jag begärde ju replik före voteringen, fru talman, och skälet till det är egentligen flera. Jag tycker att Håkan Svenneling är en väldigt trevlig debattör att lyssna till. Jag delar inte hans synpunkter och står inte bakom hans vänsterparti, men jag tycker att han oftast får till ganska intressanta inlägg - så även den här gången. Jag måste ändå peka på några saker.

Jag undrar om han själv ser att han just i Natomarkeringen faller i armarna på den tidigare talaren Björn Söder. Ni resonerar på liknande sätt. Jag tycker att både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet blir lite lätt förblindade, fru talman. Det märks när man letar efter den typen av detaljer som att vi samverkar med Atlantic Council.

Fru talman! Nu kan vi glädja Håkan Svenneling med att riksdagsstyrelsen med bred majoritet har ställt sig bakom att vi ska ha Natos parlamentariska församling mitt i kärnan av Sveriges riksdag. Det var egentligen bara, vad jag förstod, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som hade en annan uppfattning.

Återigen: Det finns en likhet i Natomotståndet, detta siamesiska tvillingskap mellan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Sedan delar jag en hel del av den analys som Håkan Svenneling redogjorde för när det gäller synen på Ryssland och vårt behov av att se det Ryssland som fortfarande inte helt har försvunnit under putinismens styre. Fria oberoende grupper är inte många, men de finns. Det finns fria oberoende röster.

Jag tycker att man ska föra ett resonemang, utan att falla Vänsterpartiet i armarna när det gäller den här budgetposten, om hur vi på olika sätt kan vara med och stärka det ryska civilsamhället, de som förtrycks av Putin, de som vi ska vara upprörda över att de får leva på demokratins skuggsida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Jag får börja med att tacka ledamoten Wallmark för det beröm han ger mig.

För ungefär ett år sedan frågade Hans Wallmark mig om Vänsterpartiets Rysslandspolitik. Jag svarade då lite svävande att jag gärna ville återkomma till det, och i dag har väl varit en sådan dag då jag återkommit till det. Skälet till det var att vi planerade en ny motion om Ryssland från Vänsterpartiets sida. Den lade vi också fram under årets allmänna motionstid. Det är en lång och omfattande motion där vi lyfter upp Ryssland och vad relationen till Ryssland betyder för Sverige.

Jag har också varit på resa i Ryssland och träffat de oppositionsgrupper som vi pratar om. Det är viktigt att komma ihåg att i Ryssland är inte opposition, som jag och Hans Wallmark utgör tillsammans mot regeringen, ett ord utan två, beroende på om man är en del av oppositionen inom eller utanför systemet. Jag menar att det är de som är utanför, de som är mest utsatta för Putins regim, som vi från svensk sida ska stödja. Det tror jag att Hans Wallmark och jag är eniga om.

När det gäller anmärkningen kring Nato och att Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet skulle göra samma analys håller jag inte riktigt med Hans Wallmark. Vänsterpartiet har en hundraårig historia, Sverigedemokraterna har en betydligt kortare historia. Vi har varit en del av fredsrörelsen i Sverige under en lång tid av den hundraåriga historien.

Jag och Vänsterpartiet är väl kanske de starkaste förespråkarna för att Sveriges vapenexport inte ska gå till krigförande länder och diktaturer. För mig är det en viktig del i hur vi ser också på vårt Natomedlemskap och vår säkerhetspolitik.

I den här budgeten har vi lyft upp tankesmedjan Atlantic Council. Det är en tankesmedja som den svenska regeringen betalar pengar till men som producerar extremt märkliga rapporter när det kommer till säkerhetspolitik. Bland annat har man pratat om att det finns en trojan i Sveriges riksdag som skulle vilja stödja Putin. Det är för mig helt otänkbart att vi ska stödja organisationer som pekar ut svenska riksdagsledamöter och kallar dem för trojaner och andra typer av väldigt fula ord. Det är inte den säkerhetspolitik som vi ska ha.

Fru talman! Låt oss inte sprida utanför denna kammare att Hans Wallmark eventuellt har varit med och påverkat Vänsterpartiet att reformera sin Rysslandspolitik.

Dock, fru talman, måste jag säga att också jag har noterat den här förändringen. Det finns en helt annan mognad i Vänsterpartiets Rysslandshållning i dag som är värd att hedra. Jag har till och med fått en knapp från en av de fria organisationer som ni träffade.

När det gäller Ryssland tror jag att det är centralt att inse att det handlar om både mjuk och hård säkerhet. Där tycker jag att Vänsterpartiet har gjort betydande framryckningar när det gäller synen på den mjuka säkerheten att stärka civilsamhället.

Dock menar jag, fru talman, att Vänsterpartiet fortfarande har svårt att se den hårda säkerheten och det militära hot som Ryssland utgör. Rysslands regim utgör ett hot mot sin befolkning, men den utgör som militärmakt också ett hot mot sina grannländer. Det är därför som vi måste stärka ett svenskt försvar och ytterst gå med i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Hans Wallmark vill definiera säkerhet som mjuk och hård, men jag är inte så säker på att det är den uppdelningen som Sveriges riksdag ska använda sig av.

Jag tror att det är väldigt viktigt att ha en god relation med det ryska civilsamhället, att vara tydliga mot den ryska regimen i de delar där vi inte delar deras syn och att ha diplomatiska kontakter. Men vi får aldrig ge vika för de övergrepp mot mänskliga rättigheter i Ryssland som regimen står bakom.

Skulle hård säkerhet alltså vara något slags militärt mål? I så fall kan vi konstatera att Vänsterpartiet har samma anslag i sin försvarsbudget som regeringen för både 2010 och 2021. Vi har varit tydliga med att det svenska försvaret behöver förbättras men att man måste se andra hot än bara ryssen, till exempel klimathotet.

Det är viktigt att vi inte bidrar till en upprustning runt om i världen utan att vi faktiskt har transparens och öppenhet mellan våra stormakter. Det ser vi till exempel Trump motverka mycket i dag.

Fru talman! Hans Wallmark hann begära replik före mig. Vi hade från början samma fråga, nämligen om Vänsterpartiets och Håkan Svennelings inställning till Atlantic Council. Jag var på väg att stryka mig, men så hörde jag Håkan Svennelings svar och blev på riktigt orolig.

Vänsterpartiet är emot ett Natomedlemskap, vilket vi socialdemokrater också är. Sverige har ett nära samarbete med Nato, och vi är ett partnerskapsland, vilket är en bra lösning. Det är också ett argument för att vi ska stödja Atlantic Council. På så sätt får vi insyn och i någon mån möjlighet att påverka i vilken riktning utvecklingen av politik och bedömningar går.

Nu säger Håkan Svenneling att orsaken till att vilja dra ned på detta anslag egentligen är att han tycker att en del av Atlantic Councils rapporter är märkliga. Då träder Håkan Svenneling och Vänsterpartiet in på samma stig som Sverigedemokraterna, som inom både kultur och forskning vill recensera och utifrån det styra anslagen.

Det är viktigt att forskning och kultur får vara fri och sökande, och då ska inte vi politiker värdera och utifrån det styra om vi vill ge anslag eller inte, beroende på vad vi utifrån personliga preferenser tycker om forskningsresultaten. Forskningen ska få vara oberoende.

Detta är inget forskningsinstitut, men det är ett institut som ägnar sig åt verksamhet som ligger nära forskning och som syftar till att utveckla tankar och idéer för framtiden.

Min fråga till Håkan Svenneling är: Påverkar detta också Vänsterpartiets syn på Sveriges och Finlands trilaterala avtal med USA?

Fru talman! Politik handlar om att göra prioriteringar. Jag var tydlig med att vår budgetprioritering är att dra ned på pengarna till Atlantic Council och andra liknande Natoanknutna tankesmedjor och i stället lägga dem på att utveckla våra relationer med det ryska civilsamhället. Det är Vänsterpartiets prioritering, som vi föreslår i vår budget. Socialdemokraterna föreslår andra prioriteringar. En del av dem är bra, och jag står bakom dem. Andra är inte bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Jag känner stor oro för det Natonärmande som Kenneth G Forslund som företrädare för Socialdemokraterna har stått för under flera år och som jag gång på gång har kritiserat här i kammaren. Nu ser vi en socialdemokrati som efterapar Moderaterna och glider allt närmare ett Natomedlemskap. De säger att de inte vill men glider gladeligen hela tiden - så långt att de har bjudit in Natos parlamentariska församling till denna kammare. Detta har vi diskuterat tidigare, och vi behöver inte gå in i en lång diskussion om det.

För mig är det ett problem att en tankesmedja som tycker saker om transatlantiskt samarbete och alltså inte är fri forskning producerar rapporter som säger att ett antal riksdagsledamöter är trojanska hästar. Att dra tillbaka det anslaget är inte att stoppa fri forskning. I så fall skulle Erdogans SETA-institut, som har pekat ut flera partikamrater till mig och Kenneth G Forslund som säkerhetshot mot Turkiet, också ägna sig åt fri forskning som borde värnas och stödjas. Nej, det gör det inte. Vi måste kritisera alla typer av rapporter som är lögn, och det ska vi göra tydligt. Då ska Sveriges regering inte finansiera denna typ av verksamhet.

Carl Bildt tog detta initiativ en gång i tiden för att han gillar allt som heter transatlantiskt och USA. Den socialdemokratiska regeringen borde sluta med detta.

Fru talman! Transatlantiskt samarbete är och har under många decennier varit något väldigt socialdemokratiskt, så försök inte att göra det till något slags nyvunnen socialdemokratisk inställning.

Sluta också med den närmast fåniga myten om att Socialdemokraterna håller på att smyga in Sverige i Nato. Det är inte så det går till. Sverige har ett samarbete, och vi ska fortsätta att ha vårt partnerskap med Nato eftersom det är bra för oss, för Nato och för säkerheten i vår del av världen. Sverige ska inte vara medlem i Nato, utan vi har ett annat säkerhetspolitiskt arrangemang.

Min fråga till Håkan Svenneling är fortfarande: Är ert Natomotstånd och ytterst USA-motstånd så starkt att ni också vill avsluta det trilaterala försvarssamarbetet som Sverige och Finland har med USA?

Fru talman! Låt mig konstatera att det var jag som var på dagens USA-seminarium i riksdagen och inte Kenneth G Forslund. Jag är nämligen extremt intresserad av amerikansk politik och vad som händer i USA.

Men att Socialdemokraterna och Miljöpartiet stödjer en tankesmedja som sysslar med olja, vapen och Nato får jag inte ihop. Atlantic Council stöttas av oljestater, Natoländer och vapenlobby, och det sätter självfallet agendan för vad den organisationen jobbar med. Detta tänker jag inte ställa mig bakom, och därför bör Sverige dra tillbaka dessa pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Frågan om samarbetet mellan Sverige, Finland och USA är lite ad hoc i detta sammanhang. Men låt mig säga så här: Jag tycker att det är viktigt att Sverige har ett nära samarbete med Finland. Jag är mer tveksam till närmandena till Nato och USA, och därför har Vänsterpartiet markerat i till exempel Irakpropositionen för en person i Natoinsatsen.

Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation, nr 3, under beslutspunkt 2. Under beslutspunkt 1 avstår Kristdemokraterna från ställningstagande i anslagsbeslutet.

Kristdemokraterna står för en värderingsbaserad utrikespolitik. Det är en politik som syftar till att stärka fred och demokratisk utveckling och som bidrar till förståelse, försoning och mänskliga rättigheter. Kristdemokratisk utrikespolitik är ett uttryck för att vi alla har ett ansvar för vår nästa. Människovärdet är universellt och kan aldrig relativiseras utifrån etnicitet eller geografiska gränser.

I den instabila situation som råder i vår omvärld är det helt centralt att vi från svenskt håll tar vår del av ansvaret för säkerhet och fred. Sverige ska fortsätta att stödja och bidra till gemensamma insatser inom fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Det gör vi främst genom att stödja och bidra till gemensamma insatser inom det multilaterala samarbetet i EU, FN, Nato och OSSE.

Utöver detta ska utrikespolitiken främja frihandel. Frihandel och marknadsekonomi är vägen framåt för ökat välstånd, och det är verktyget för att lyfta människor och samhällen ur fattigdom. Samtidigt bör internationella handelsavtal i större utsträckning än i dag användas som politiskt påtryckningsmedel mot de auktoritära regimer som kränker mänskliga rättigheter. Förhoppningsvis kan det leda till att fler människor får en chans att leva i trygghet och säkerhet.

Med de här principerna som grund ska utrikespolitiken främja svenska intressen i omvärlden. Sverige ska vara en aktiv aktör inom de internationella samverkansorgan där vi verkar, från de nordiska till de globala, och vi ska bidra till att dessa samarbeten bedrivs så effektivt och resultatinriktat som möjligt.

Ett av fundamenten i varje demokrati är yttrandefriheten. Trots detta vet vi att journalister och bloggare i dag fängslas världen över. Sedan 18 år tillbaka sitter Dawit Isaak oskyldigt fängslad och isolerad i diktaturens Eritrea. Både Sveriges regering och EU måste nu öka ansträngningarna i det här djupt upprörande och tragiska fallet. Friges inte Dawit Isaak måste det få konsekvenser genom att EU fryser bistånds- och utvecklingssamarbetet med Eritrea.

Även när det gäller den i Kina frihetsberövade Gui Minhai är det nödvändigt att arbetet intensifieras. Krav måste ställas på en hårdare linje från EU:s sida mot Kina och andra länder som fängslar oskyldiga europeiska medborgare.

Fru talman! Den centrala arenan för svensk utrikespolitik är och förblir Europeiska unionen. EU:s styrka ligger i den gemensamma värdegrunden och i den historiska förmågan att samarbeta och överbrygga motsättningar. Att EU:s medlemsländer talar med en röst i utrikespolitiken är grundläggande. Utan enighet blir Europas länder aktörer i marginalen. Utan ett närmare utrikespolitiskt samarbete minskar Sveriges möjligheter att bidra och göra skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Agerar inte EU agerar någon annan. Det uppstår inget vakuum. I avsaknad av en gemensam europeisk politik har vi sett hur länder som Ryssland, Kina och Turkiet flyttar fram positionerna. Inte minst i Mellanöstern ökar de sitt geopolitiska inflytande. Tyvärr försvagas därmed arbetet för demokratiska reformer och mänskliga rättigheter. En liknande dyster utveckling ser vi i länder som Syrien, Iran, Venezuela och Kuba, för att enbart nämna några exempel.

Fru talman! Med grundläggande värderingar om människovärde, frihet och demokrati får svensk utrikespolitik aldrig kompromissa. När de värderingarna i dag utmanas av auktoritära regimer och våldsbejakande rörelser är det mer angeläget än någonsin tidigare att gemensamt med andra bygga fred och säkerhet. Det gör vi inom ramen för EU. Det gör vi genom att stärka samhörigheten med våra nordiska och baltiska grannar. Men vi gör det också genom att fördjupa relationerna till de västliga demokratiernas försvarsallians.

Natosamarbetet har brister. Utvecklingen i Turkiet är starkt oroande. Men Nato är sedan länge centralt för både vår egen och Europas säkerhet. Kristdemokraterna står fast vid att Sverige så snart som möjligt bör ansöka om fullt medlemskap i försvarsalliansen. Som Natos generalsekreterare har klargjort är det skillnad mellan att vara medlem och att ingå i ett partnerskapssamarbete.

(Applåder)

Fru talman! Det är viktigt med en stark svensk internationell närvaro i både internationella organisationer och nedrustnings- och säkerhetspolitiskt arbete, detta i en tid som blir alltmer orolig och alltmer komplicerad. Jag tycker att utskottets vice ordförande Hans Wallmark gav en snabb och bra exposé över alla de svårigheter som omgärdar oss runt om i världen.

Samtidigt är det viktigt att peka på att det finns en ganska stor och bred enighet om inriktningen här i Sveriges riksdag mellan alla åtta partier. Budgetmässigt handlar det vi just nu debatterar om 2 miljarder kronor. Det är naturligtvis oerhört mycket pengar för var och en, men man ska också konstatera att mer än hälften av de pengarna går till medlemsavgifter till olika organisationer. De ekonomiska alternativ som har presenterats av Vänsterpartiet, Kristdemokraterna respektive Sverigedemokraterna handlar om plus och minus på olika poster med några miljoner, ibland 10 miljoner. Det är alltså små differenser sett till den totala budgetvolymen på 2 miljarder. Men även miljoner är stora pengar. Framför allt visar de vilken riktning man önskar ta och vilka prioriteringar man önskar göra. De ska alltså inte på något vis förringas.

Fru talman! Totalt sett finns ändå den här breda enigheten om i vilken riktning Sverige ska jobba och om hur vi fortsatt och framgent ska jobba för en stabilare värld, en fredligare värld och en nedrustad värld, där vi framför allt har lyckats rusta ned massförstörelsevapen. Just satsningarna på nedrustningsarbetet avseende massförstörelsevapen är en viktig del av det här politikområdet. Det är ett område där Sverige internationellt spelar en mycket stor roll och kan fortsätta att göra det, delvis också på grund av att vi inte är medlemmar i försvarsalliansen Nato. Det är inte ett huvudargument för att inte vara med i Nato, men det är viktigt att komma ihåg detta och ha det i bakhuvudet. Att inte vara medlem i Nato ger också möjligheter för Sverige. Det är inte enbart så att vi får avstå från saker, vilket det ibland framställs som.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande nr 1.

Fru talman! Precis som utrikesutskottets ordförande framhåller finns det lite olika saker som göms mellan alla de här olika posterna. Låt mig beröra tre av dem!

Den första är Svenska institutet. Jag tycker att det har varit lite varierande kvalitet på kommentarerna från socialdemokratiskt håll när det gäller en del av det som har publicerats på Svenska institutets hemsida, där det, som det har uppfattats, har funnits en alltför glättig bild av möjligheten att få bidrag och andra stödformer om man kommer till Sverige. Vi har fått möjligheten att träffa Svenska institutets nya generaldirektör, fru talman. Jag tyckte att hon var väldigt klargörande. Det fanns en tydlig självkritik och därmed en insikt om behovet av självrättelse från Svenska institutets sida. Jag undrar hur Socialdemokraterna ställer sig till detta.

Den andra är att det handlar om 2 miljarder till olika utgiftsområden, som ni nämner, och att ett av de utgiftsområdena är Europarådet. Hur ställer sig Socialdemokraterna till att man nu på ett helt annat sätt än tidigare har accepterat Ryssland som fullvärdig medlem? Det har funnits ett sådant samarbete på ministernivå, men nu har Ryssland släppts in i den parlamentariska församlingen - med svenska socialdemokraters hjälp och i strid med de andra partier från Sveriges riksdag som var där nere.

Den tredje, fru talman, är något som förtjänar beröm. Bland de här organisationerna finns även Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Jag tycker att det är bra att Sverige nu tydligt ansöker om att bli ordförandeland för OSSE. Europeisk säkerhet är viktig. Det är viktigt att Sverige är ett engagerat land i internationella samarbeten. Det som skiljer Socialdemokraterna och Moderaterna åt, fru talman, är att vi tycker att Sverige utöver att vara aktivt i OSSE, Nordiska rådet och EU dessutom ska vara aktivt i Nato.

Fru talman! Svenska institutets verksamhet har vi också haft anledning att titta närmare på.

Vi har kunnat konstatera att i vart fall det allra mesta av det vi har hittat varit bra och korrekt information om Sverige och inte någon glättig bild eller överdrifter utan tvärtom en nyanserad bild. Om det nu är så att det finns material som kan kritiseras och som institutet självt känner inte är representativt och hållbart och därför väljer att ta bort välkomnar jag naturligtvis det.

I det sökande som vi har haft på de olika plattformar som Svenska institutet använder har vi inte kunnat hitta de materialen. Tvärtom har vi hittat en mycket korrekt och balanserad beskrivning av Sverige där. Den är naturligtvis viktig att fortsätta med. Är det sedan så att det finns något enstaka eller några enstaka material som inte håller måttet välkomnar jag att man tar bort dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

När det gäller Europarådet och att låta Ryssland återigen vara en aktiv medlem där är det ett beslut som den parlamentariska församlingen där har fattat. Jag kan konstatera att det finns olika uppfattningar inom olika partier. Vi kan bara se på Norden. Där kan vi notera att i vårt grannland Norge gör Hans Wallmarks motsvarande partikamrater en annan bedömning av det.

Det har gjorts olika bedömningar. Den samlade bedömningen har varit att det ändå är gynnsamt och användbart för organisationen att Ryssland deltar i arbetet. Man ska komma ihåg att vår kritik mot Rysslands agerande - annekteringen av Krim, kriget i östra Ukraina och en lång rad andra händelser - kvarstår. Den får vi möjlighet att diskutera ytterligare i bland annat Europarådet. I övrigt tackar jag för stödet till ordförandeskapet.

Fru talman! När det gäller Svenska institutet och dess bildförmedlande måste det nog konstateras att SI är tydligare än S. Det kan noteras.

Det andra gäller Europarådet. Det finns flera politiker och flera länder som har agerat konstigt och felaktigt. Men nu står jag inte i det norska stortinget utan i Sveriges riksdag, fru talman. Det är notabelt att den svenska delegationen, som vad jag förstår var enig om att inte öppna dörren för Putins ryska delegation, fronderades av de svenska socialdemokraterna.

Det finns skäl att beklaga det. Det finns också skäl för socialdemokrater att själva beklaga hur man kom att agera i Europarådets parlamentariska församling. Det är ett viktigt organ, precis som OSSE och en del annat som jag nämnt. Den legitimitet som Ryssland söker ska man inte ge det.

Fru talman! Jag vill börja med att understryka det tack som jag inte hann med förut om stödet till vår ordförandekandidatur i OSSE. Jag hoppas att det ska gå vägen. Vi får se den närmaste tiden. Jag ser fram emot det om vi får ordförandeskapet.

När det gäller Europarådet har den samlade bedömningen hos en majoritet i Europarådets parlamentariska församling varit att det är bättre att ha Ryssland inne i organisationen och kunna diskutera med dem. Det handlar också om möjligheten för ryska medborgare att få sina rättigheter prövade.

Sedan är det i det fortsatta arbetet viktigt att fortsätta med kritiken och ifrågasättandet av det ryska agerandet. Sedan finns det också ett annat tillfälle då man med fördel kan debattera just de här frågorna om Europarådet. Det är när vi hanterar skrivelsen om Europarådets verksamhet i utskottet och i kammaren. Jag ser fram emot det.

Fru talman! Det här rör utgiftsområde 5 och ej hela den utrikespolitiska inriktningen, som vi debatterar den 12 februari nästkommande år. Det här handlar om 2 miljarder.

Jag kan hålla med om det som har framkommit tidigare och inte minst från Hans Wallmark. Han markerade att vi lever i en allt osäkrare och alltmer oförutsägbar omvärld. Jag håller helt med. Jag kan kanske i den delen tillägga att vi ser det sluttande planet både här och där, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Krafterna för de auktoritära populisterna växer hela tiden. Det handlar om klubben av ledare som Putin, Xi Jinping, Erdogan, Alijev, Lukasjenko, Duterte, Khamenei, bin Salman, Maduro och så vidare. Listan kan göras lång.

Därför är det viktigt att vi står upp för mänskliga rättigheter enligt den tolkning som har hävdats av oss sedan deklarationen antogs för 71 år sedan och står upp för demokrati och en fungerande rättsstat.

Vi ser hur det eroderas även bland länder i vår närhet och även bland länder som har skrivit under Europakonventionen och är medlemmar i Europarådet. Man omtolkar och anser att allt som inte stämmer, eller mycket som inte stämmer, med de styrandes politiska linje egentligen är otillåten politisk påverkan, att det är otillåtet och borde stoppas.

Så görs i flera av våra grannländer. Men så görs också i länder långt borta. Vi berör i betänkandet som hastigast Dawit Isaak och hans långa förödande fängelsetid i Eritrea. Vi är entydiga från utrikesutskottet och i Sveriges riksdag om att detta är helt oacceptabelt och att han bör släppas fri.

Lika entydiga är vi när det gäller Gui Minhai och Kinas agerande och det som händer i lägren i Xinjiang. Där har man internerat dem som regimen inte tycker stämmer med den egna åsikten för att omskola eller fostra dem till den rätta läran. Har vi sett det förut, fru talman? Ja, det har vi.

Därför är det viktigt att vi är tydliga och står upp för våra värderingar och för den liberala ordning som vi har hävdat och som har tjänat oss och världen så väl. Tack vare framgångar som vi har haft har vi också kunnat hjälpa väldigt många andra och stå upp för våra värden globalt.

Betänkandet visar en bred samsyn, som har sagts tidigare, när det gäller anslagen. Det är många avgifter till de multilaterala organ där vi ser att vi ska vara med för att göra skillnad. Vi talar om FN, Nordiska ministerrådet, Europarådet, OSSE, OECD och så vidare. Här har vi i allt väsentligt en samsyn.

Det finns två områden i betänkandet som sticker ut, fru talman. Det ena är Natorädslan. Det här är inget betänkande om Natomedlemskap. Helt plötsligt har Vänsterpartiet i sin iver att bli kvitt allting som luktar närhet till Nato hittat Atlantic Council och tycker att där ska vi ta pengar. Det vill man göra i stället för att satsa på den transatlantiska länken, som vi tycker är politiskt viktig att hävda. De ogillar den starkt och vill dra in pengar.

Sedan har vi Sverigedemokraterna, som också ogillar en tanke. De ogillar Svenska institutet och uppenbarligen dess uppdrag att främja Sverigebilden och vill långt mindre påverka andras uppfattning. De talar till och med om att förvränga en existerande uppfattning i andra länder. Smaka på detta! Därför vill de minska resurser där. Så låter de som kallar sig Sverigevänner men som snarare kanske är vänner av ett Sverige som går i Ungerns eller Polens spår. Var försiktiga, ärade ledamöter i denna kammare, med att vandra längs den vägen!

Fru talman! Det är också spännande att höra om den rebalansering som Vänsterpartiet har gjort och som fick beröm av Hans Wallmark när det gäller länken till Ryssland. Där vill man söka bygga inte bara civilsamhället - för där är vi med - utan också länken mellan baltiska stater och Ryssland. Det är någonting som torde applåderas åtminstone av duman och med all sannolikhet också av Kreml. De vill väl få hjälp med sin aggressiva ryska agenda mot alla liberala krafter, mot frihet och mänskliga rättigheter, mot hbtq-personer och mot organisationer som Memorial, som stängs ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

De bryr sig inte ens om Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som har dömt Ryssland inte bara en utan flera gånger för att de med sin lagstiftning och sitt agerande mot hbtq-personer diskriminerar medborgare. De mördar hbtq-personer och andra medborgare, inte minst i Tjetjenien.

Ändå fanns det de som i den här församlingen röstade för att den ryska dumans representanter, som stiftar de här lagarna, skulle återfå rösträtten i Europarådets parlamentarikerförsamling just med motivet att man behövde få tillträde till Europadomstolen. Tyvärr, fru talman, väljer både Kreml, Putin och den ryska ledningen att strunta i det som inte passar. Man väljer à la carte utifrån den egna menyn när det gäller mänskliga rättigheter, rättsstat och demokrati.

Det är därför vi har tyckt att vi behöver gå vidare. Detta finns inte i betänkandet, men jag vill bara påpeka det när vi talar om en del andra frågor. Vi har lyft fram Magnitskijlagstiftningen som ett sätt att komma till rätta med just oviljan i vissa länder att agera när mänskliga rättigheter kränks och det sker helt utan några som helst rättsstatsprocesser.

Vi vill stötta de ryska MR-krafterna och de demokratiska liberala krafterna, och vi gör det på olika sätt. Men vi ser också att många av dem möts av ett hårt och aggressivt ryskt rättssystem och även av andra aktörer som hotar, hatar och till och med mördar journalister och oliktänkande - de som uppfattas inte stå upp för den rätta läran. Det är en historia som vi har sett och som vi inte har kommit till rätta med än. Förhoppningsvis ska vi, också som en del av de insatser som vi gör i de multilaterala strukturerna, komma vidare och lyckas.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att den tid som vi har till vårt förfogande för våra anföranden är åtta minuter när vi debatterar budgeten. Det var skälet till att jag inte tog upp Baltikum i mitt anförande; det fick tyvärr stryka på foten.

Men Kerstin Lundgren tog upp vad jag har skrivit och vad jag tycker om Baltikum. Jag upplevde att Kerstin Lundgren misstolkade det som Vänsterpartiet tycker och tänker om Baltikum. Jag har i mitt tidigare jobb arbetat med landsbygdsutveckling i Europa - eller det har specifikt gällt Sverige, men jag har då varit i Europa. Baltikum har varit en av de platser jag har varit på när jag har jobbat med landsbygdsutveckling.

Det som är tydligt när det kommer till de rysk-baltiska relationerna är att människor lever sida vid sida i Baltikum, de som ser sig som ryssar i Baltikum och balter som ser sig som balter i Baltikum. Men det är väldigt tydligt att man ofta pekar och säger: Den där byn är rysk, och den där byn är baltisk. Det finns ett mått av integration, men det finns också ett visst mått av uppdelning.

Vad behöver då Sverige göra i ett sådant läge? Man behöver såklart stödja processer där denna uppdelning minskar. Om vi skulle hålla på och dela upp skåningar och svenskar i det svenska samhället i dag, precis som det var när vi hade erövrat Skåne, skulle vi ha en väldigt konstig relation i Sverige i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Vi behöver därför stärka de band som finns mellan olika folkgrupper och hjälpa till i Baltikum så att den ryska minoritetens rättigheter är tillvaratagna men att de samtidigt kan vara en del av samhället. Detta är ett orosmoment i dag, och det gör att det blir ett orosmoment i de ryska och baltiska relationerna.

En annan sak vi skriver om är ryska påverkansoperationer gentemot de baltiska länderna. Det är kanske någonting som högerföreträdare ofta tar upp i den här typen av debatt, men jag vill peka på att även Vänstern ser den typen av påverkansoperationer. Det är viktigt att vi ökar motståndskraften både här i Sverige och i de baltiska staterna mot ryska påverkansoperationer, för de handlar just om att inskränka mänskliga fri- och rättigheter och vår demokrati.

Fru talman! När man läser betänkandet och reservationen framträder ändå en bild av att det inte bara handlar om integreringsprocesser i de baltiska staterna mellan olika grupper. I vad mån det nu är efterfrågat från de baltiska staterna ska jag låta vara osagt; vi har ju också en hel del diskussion med kollegor i de baltiska länderna.

Fru talman! Jag ser också att Vänsterpartiet vill agera för att minska spänningarna eller bygga länkar mellan de baltiska staterna och det stora landet Ryssland. Det är en spännande ingång för ett vänsterparti att vara den aktör som vill öppna och driva den processen.

Vi vet att Ryssland har en tydlig agenda: Ryssland hotar våra baltiska vänner. Tack vare att de är medlemmar i just Nato och i EU känner de att det kanske inte är fullt så illa som det skulle ha varit om de inte hade varit det. När just Vänsterpartiet, som tycker att Nato är ett hot, säger att man vill börja diskutera hur man ska bygga relationer mellan de baltiska staterna och Kreml känns det, fru talman, som en felaktig uppgift att prioritera från svensk sida. Möjligen känns det inte så för en vänsterpartist.

Fru talman! Jag upplever att Kerstin Lundgren misstolkar och kokar ihop vad jag tycker och tänker på ett ganska konstigt sätt.

Jag har varit i Ryssland och i Baltikum, som jag har varit inne på. I Ryssland träffade jag just Memorial, som Kerstin nämnde. Jag var på transfestivalen i Sankt Petersburg, Trans 2019. Det var ett märke därifrån som Hans Wallmark fick i gåva av mig efteråt.

Jag tänker mig att om vi ska minska hotbilden mot Sverige och hotbilden mot Baltikum ska vi främja goda relationer på diplomatisk nivå mellan våra länder. Det är viktigt. Det är därför jag tycker att vi också behöver öka stödet till civilsamhället i Ryssland. Vi behöver stödja de baltiska länderna i deras relationer och främja goda relationer så att det inte blir spänningar och konflikter.

Sverige ska hela tiden vara närvarande i den ibland lite spända relationen mellan de baltiska länderna och Ryssland. Vi ska finnas där som en buffert och ett stöd där vi tydligt står på de baltiska staternas sida och inte på Kremls sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Att tydligt stå på de baltiska ländernas sida är att Sverige går med i Nato. Det är en diskussion som vi för i ett annat sammanhang, för det är det de efterfrågar. I dag utgör vi ett hot genom vårt val.

Jag tycker att det är tydligt i debatten att Vänsterpartiet väljer att tona ned och hålla Nato borta. Nato ska vi passa oss för, tydligen, och i stället närma oss Ryssland och vara brobyggare.

Med den hållningen förstår jag att Vänsterpartiet vill buga i besöken även om man håller möten med Memorial och andra. De säger: Var tydliga! Buga inte för den ryska propagandan! Stå upp för era värden! Det är de liberala värden som vi har byggt vårt land, Europa och väst utifrån. Det är inte de värden som Ryssland anser att de vill fostra både de baltiska staterna och sina egna medborgare utifrån.

Fru talman! Det har lyfts flera gånger i talarstolen under debatten att vi lever i en orolig tid. Det är en tid när demokratin hotas i stora delar av världen och en tid när MR-aktivister av olika slag utsätts för enorma påfrestningar i form av förtryck, hot om våld och våld. De auktoritära krafterna och de populistiska krafterna växer sig starkare.

Vi här i Sverige lever i ett fritt land. Vi tar lite för ofta friheten för given. Men vi som bor i fria länder har ett ansvar för att stödja demokratin och de mänskliga rättigheterna och för att stödja MR-aktivister och hbtq-aktivister var än i världen de befinner sig. Det kan vi göra med bistånd. Det kan vi göra med militära insatser när så krävs. I dag, i den här debatten, talar vi dock om hur vi kan göra det genom att använda våra internationella samarbeten. FN är helt avgörande. EU:s utrikespolitik är helt avgörande. Arbetet i OSSE är såklart också helt avgörande, just för att säkra fria val och för att säkra att demokrati och mänskliga rättigheter respekteras i hela världen.

Fru talman! Vi har tillsammans med Centerpartiet ingått en januariöverenskommelse med regeringen som innebär att vi stöder budgeten. Det innebär inte att vi stöder all politik på det utrikespolitiska området, som till stor del ligger utanför januariavtalet. Det gör detta lite komplicerat, men jag måste säga att jag är glad över de förskjutningar som man kan se hos exempelvis Socialdemokraterna. Det sas här tidigare från Vänsterpartiet, vilket gjorde mig lite provocerad, att Socialdemokraterna hade närmat sig Moderaterna i sin syn på Nato. Det är ju Moderaterna, fru talman, som har flyttat sig till Liberalernas position i sin syn på Nato.

Från början kommer synen att vi ska ha ett Natomedlemskap från Liberalernas ungdomsförbund. Sedan fick man med sig Liberalerna, sedan fick man med sig Moderaternas ungdomsförbund och Kristdemokraternas ungdomsförbund och till slut fick man med sig deras två moderpartier. Om det är så att vi ser en förskjutning hos Socialdemokraterna tycker jag inte att vi ska ge äran till Moderaterna utan ära den som äras bör. Självklart kan vi inte ha bara FN, EU och andra viktiga internationella samarbeten, utan det krävs också ett seriöst internationellt försvarssamarbete i form av Nato.

Fru talman! Det är klart att det är viktigt att vi engagerar oss i FN, EU och OSSE. Jag ser fram emot fler debatter här i kammaren om vad vi kan göra med det engagemanget. Vi i Liberalerna försöker till exempel få regeringen att i sin utrikespolitiska agenda ställa upp på att, om Taiwan så vill och efterfrågar, stödja ett valobservatörsbidrag till Taiwan när de har val i januari. Det skulle till exempel kunna ske genom OSSE. Taiwan är inte medlem i OSSE, men OSSE har tidigare, till exempel i Afghanistan, varit med och valobserverat i länder utanför OSSE. Det skulle också kunna ske genom FN eller EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Jag noterade också att statsministern i den partiledardebatt som hölls för ett tag sedan hade flyttat sig, åtminstone delvis, till Liberalernas position när det gäller den europeiska utrikespolitiken. Om EU ska vara ett effektivt verktyg när det gäller internationell samverkan och utrikespolitik behöver man såklart fundera på om EU:s utrikespolitik verkligen ska beslutas i enhällighet. Vi tycker inte det. Det kan inte vara så att exempelvis länder som sitter i knät på Kina och som är medlemmar i EU blockerar en kraftfull europeisk utrikespolitik eller att länder som har nära band till Bolsonaros Brasilien blockerar en kraftfull utrikespolitik däremot. Vi behöver ändra på beslutsfattandet om europeisk utrikespolitik.

Fru talman! Utöver dessa frågor vill jag särskilt lyfta fram våra nordiska och baltiska grannar och hur viktigt det är att vi får ett ännu djupare samarbete med dem. När världen är så orolig som den är måste vi värna om våra internationella samarbeten och våra internationella metoder och möjligheter att sprida demokrati och mänskliga rättigheter i världen, men vi måste också se till att här hemma försvara den demokrati och de mänskliga rättigheter som vi faktiskt har, både här och i vårt närområde.

Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till propositionen och utskottets förslag och tackar för debatten efter sju timmars debatterande här i kammaren.