Återrapportering - 2019-06-25

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! I slutet av förra veckan träffades EU:s ledare i Bryssel. Mötet inleddes på torsdag eftermiddag med diskussioner om EU:s strategiska agenda, EU:s långtidsbudget, klimatfrågan, bekämpning av desinformation och hybridhot, EU:s utrikesrelationer och övriga frågor.

Det faktum att EU nu går in i en ny mandatperiod satte sin tydliga prägel på mötet, och middagen ägnades åt en diskussion om tillsättning av högnivåposter. På midsommarafton hölls ett eurotoppmöte där även de länder som inte ingår i EMU-samarbetet deltog, och vi fick också en kort uppdatering i brexitfrågan.

Fru talman! Mötet inleddes med en diskussion och antagande av EU:s strategiska agenda för mandatperioden 2019-2024. Vi har under den här processen varit mycket angelägna om att Europeiska rådet ska landa rätt i det här arbetet. Flera av våra samhällsproblem kan bara lösas genom samarbete i EU, och då måste fokus vara på att möta de utmaningar som finns i dagens Europa tillsammans.

Regeringen har på det hela taget fått gehör för de svenska prioriteringarna. Vi ska värna respekten för rättsstaten och demokratin liksom jämlikheten och jämställdheten. Den inre marknaden ska utvecklas, vilket är viktigt för jobben och välfärden i Sverige. Klimatfrågan och den gröna omställningen, liksom migration och säkerhet, lyftes också.

Fru talman! Vi diskuterade därefter arbetet med EU:s långtidsbudget. Som jag nämnde för riksdagens EU-nämnd i förra veckan anser Sverige, liksom en bred krets medlemsstater, att det rumänska ordförandeskapets förhandlingsdokument inte håller måttet. Vi ser en risk för att utgifterna ökar och att pengarna läggs på fel saker.

Det inkommande finländska ordförandeskapet fick vid mötet i uppdrag att göra ett omtag och utveckla förhandlingsdokumentet. Kan vi under det finländska ordförandeskapet också siffersätta dokumentet kan förhandlingarna träda in i nästa fas. Det är viktigt att förhandlingarna fortskrider, men vi ska inte binda oss till ett specifikt datum. Det viktigaste är fortfarande kvaliteten på slutresultatet.

Fru talman! Debatten om EU:s åtagande under Parisavtalet inför klimattoppmötet i New York den 23 september visade att 24 av 28 länder stöder målsättningen om att nå nettonollutsläpp senast till 2050. Vi var alltså en stor majoritet som argumenterade för ett ambitiöst budskap inför toppmötet i New York. Det här återspeglas i dokumentet, men tyvärr var det inte möjligt att få in åtagandet i slutsatstexten. Ett fåtal länder motsatte sig att ange ett årtal för nettonollutsläpp och ville köpa sig mer tid.

Vi har ändå kommit långt i det här arbetet under de senaste månaderna. Det var inte så länge sedan som det var betydligt färre medlemsstater i den ambitiösa gruppen. Det är också positivt att 1,5-gradersmålet upprepas. Det finns enighet också om att arbeta för att öka den globala klimatfinansieringen och inte minst en ambitiös påfyllnad av den gröna klimatfonden.

Vi enades också om att EU tidigt under 2020 ska skicka in en långsiktig klimatstrategi till FN. Europeiska rådet ska återkomma till detta före årets slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Trots att vi inte nådde hela vägen i slutsatserna menar jag att vi kan komma till FN:s generalsekreterares toppmöte i september med ett starkt budskap från EU om att vi menar allvar med att nå Parisavtalets målsättning. EU har nu och kommer att fortsätta att ha en tätposition i det globala klimatarbetet.

Fru talman! Vi enades också om fortsatt arbete mot desinformation och hybrid- och cyberhot. Det är viktigt att vi kan visa att EU har en robust motståndskraft mot den här typen av hot. Vi avhandlade därutöver också ett antal frågor om våra externa relationer, bland annat det strategiska partnerskapet med våra östliga grannar, EU:s strategiska partnerskap med Afrika samt relationen mellan EU och Marocko. Det blev som vanligt en diskussion om Rysslands agerande i Ukraina, och vi kunde enas om att förlänga de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.

Europeiska rådet stod enat i kritiken mot Turkiets borrningar efter olja i Cyperns exklusiva ekonomiska zon. Borrningarna är en uppenbar provokation, och de måste upphöra.

Fru talman! Torsdagsmiddagen och natten ägnades åt att diskutera tillsättningen av högnivåposter. Som jag tidigare har informerat om i EUnämnden är den största stötestenen att nominera en kandidat till kommissionsordförande. Vi kunde vid mötet konstatera att ingen av de kandidater som de europeiska partierna lanserat som sina så kallade spetskandidater för stunden har tillräckligt stöd. Som ledamöterna vet måste förslaget till kommissionsordförande samla en kvalificerad majoritet i Europeiska rådet och även en majoritet i Europaparlamentet.

Samtidigt handlar det här om att hitta en balans i tillsättningarna av de andra högnivåposterna, i första hand Europeiska rådets ordförande och den höga representanten för utrikesfrågor, som också ska tjäna som kommissionens första vice ordförande.

För min del fortsätter jag att framhålla vikten av att hitta bästa möjliga kandidater till dessa ledande poster. För kommissionen behöver vi en handlingskraftig ordförande med hög kompetens och stor integritet. Vi behöver säkerställa en jämn könsbalans, en god geografisk balans och en balans mellan stora och små medlemsländer.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk ska nu genomföra nya sonderingar, och vi ska träffas igen på söndag den 30 juni för ett nytt försök att sy ihop detta.

Fru talman! Vid fredagens eurotoppmöte behandlades framstegen i fördjupningen av EMU och ett särskilt budgetinstrument för euroområdet. Avslutningsvis fick vi en avrapportering om brexit där vi kort kunde konstatera att situationen i Storbritannien med ett kommande premiärministerbyte har komplicerat bilden ytterligare. Vi får definitivt anledning att återkomma i denna fråga i oktober.

Detta, fru talman, var återrapporteringen från mötet.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Klimatet är en av vår tids viktigaste frågor. I Sverige har vi gemensamt enats om ett av världens kanske mest ambitiösa klimatmål, och vi ligger långt framme i klimatarbetet. Men vi kan ju inte, som statsministern också konstaterade, möta klimathotet ensamma, utan det krävs att vi samarbetar med resten av världen. EU är vår bästa möjlighet att göra verklig skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

EU är än så länge ett föredöme i klimatpolitiken, men det är ingenting som vi kan ta för givet, utan vi måste säkerställa att EU driver en effektiv klimatpolitik som på allvar sänker unionens samlade utsläpp. Därför är det trots allt bekymmersamt att det senaste Europeiska rådet blev ett bakslag för klimatet när man misslyckades med att komma överens om att EU ska vara klimatneutralt till år 2050.

Inför mötet var regeringen ändå hoppfull om att nå en överenskommelse, men förhoppningarna grusades. I slutsatserna nämns som sagt inget årtal. Frågan ska utredas vidare, och frågan om nettonollutsläpp förpassas till en fotnot.

Mina frågor till statsministern är därför: Hur ser regeringen på möjligheterna framåt när det gäller att trots allt nå en överenskommelse? Och hur tänker Sverige agera för att påverka de medlemsstater som just nu blockerar en överenskommelse? Hur kan regeringen verka för att säkerställa att vi i slutändan når en överenskommelse om ett klimatneutralt EU 2050?

Fru talman! Jag börjar med frågan om regeringen kan säkerställa att andra länder fattar rätt beslut. Det är lite svårt att göra. Det är deras beslut.

Jag delar helt och hållet uppfattningen att det är viktigt att EU verkligen ligger i framkant här. EU har en sådan position och är känt för det. Vi ska också ha det. Vi ville också ha ett enigt Europeiska rådet inför toppmötet i september.

Vi ska också komma ihåg att det inte är länge sedan det var elva länder som var emot att binda upp sig till 2050. Nu är det fyra. Det går ganska fort i rätt riktning. Det är ingen tvekan om att det bästa hade varit om vi hade varit helt eniga.

Det var Polen, Ungern, Tjeckien och Estland som i det här läget inte var redo. De gav inte uttryck för att det här aldrig kommer att hända. Deras resonemang bygger på att de själva måste göra djupanalyser av vad det kommer att innebära för energiförsörjningen, för industrin och så vidare. Därför är de inte redo nu. Vi får helt enkelt fortsätta ligga på.

Jag skulle gissa att den här frågan också kommer upp under långtidsbudgetförhandlingarna. Jag skulle gissa att det är en av de faktorer som gör att de länderna väljer att vänta med det beskedet.

Vi ska absolut inte ge upp om att nå enighet. Nu fanns inte den möjligheten. Men det går som sagt åt rätt håll.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

Jag håller helt med om att det är positivt att det går i rätt riktning. Det är bara synd att vi inte kan nå ännu längre.

Jag vill ställa en följdfråga, som är kopplad till det, om toppmötet i september som FN:s generalsekreterare har kallat till. Det är en viktig möjlighet för egentligen hela världen att komma överens om och diskutera de här viktiga frågorna. Man hade såklart önskat att EU hade kunnat gå in starkt i ett sådant toppmöte och att EU redan hade nått en överenskommelse om att nå klimatneutralitet 2050. Hur påverkas EU:s möjligheter att driva på på FN-toppmötet i september av att man inte har nått en överenskommelse inom EU?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Hur ser tidsplanen ut framåt? Kommer vi att komma tillbaka till frågan i Europeiska rådet inför FN-toppmötet, eller går vi till FN-toppmötet som ett splittrat EU i den här frågan? Hur bedömer statsministern att det kan påverka EU:s möjligheter att få till en ännu tuffare global agenda för klimatet?

Fru talman! Min bedömning är att vi inte kommer att nå enighet före toppmötet. Det här är de slutsatser vi har.

Det kommer ändå att bli en stark signal från EU:s sida. Vi kommer inte att kunna säga att EU är enigt om detta, men vi kommer att kunna säga att 24 av 28 vill ha den. Det finns ingen anledning att ge upp om enighet. Jag tror inte att vi kommer att nå enighet före toppmötet. Men EU kommer ändå att ha en framträdande roll.

Dessutom kommer enskilda länder att ha det. Sverige och Indien kommer att ha betydelsefulla roller under toppmötet vad gäller industrins omställningsförmåga. Där har Sverige och Indien tillsammans en särställning.

Det ges alltså möjligheter för både EU och enskilda medlemsländer att verkligen driva på i klimatfrågan.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Vid sådana här toppmöten brukar det beslutas en hel del. Jag noterar att det inte beslutats särskilt mycket av anmärkningsvärd natur den här gången. Men jag noterar också att statsministern säger att det finns risk för höjd avgift till EU på grund av att ett medlemsland kanske inte riktigt är överens med de övriga.

Jag vill i det sammanhanget ställa en fråga till statsministern. Ser inte statsministern den vetorätt som samtliga medlemsländer har i den frågan som ett eventuellt instrument att använda för att för Sveriges del markera att vi inte kommer att acceptera en höjd EU-avgift? Vi kanske till och med vill se en minskad EU-avgift. Det är i alla fall mitt partis hållning.

Jag noterar också att man ska lägga på ytterligare en uppsättning långsiktiga politiska mål för det östliga partnerskapet och att man vill utveckla partnerskapet med Afrika. Vad gäller det östliga partnerskapet satsar Sverige redan i dag 4,2 miljarder kronor bilateralt under en sjuårsperiod på att understödja de sex länderna, som inte är medlemmar i Europeiska unionen i dag. EU lägger också 163 miljarder kronor under en sexårsperiod på att överföra resurser från EU:s medlemsstater till stater som inte är en del av Europeiska unionen.

Hur rimmar det här med Sveriges, statsministerns, Socialdemokraternas och regeringens hållning att man vill minska avgiften till EU? Jag undrar också hur statsministern ser på att ytterligare utöka samarbetet med Afrika, vilket kan innebära ytterligare kostnader för Sverige och EU.

Fru talman! När det gäller att det inte beslutades mycket kan jag säga att det bland annat beslutades om en strategisk agenda för EU 2019-2024. Det är nog så viktigt. Men visst kan man önska fler beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vad gäller vetorätten sitter länderna på den. Det är den man har. Men den diskussionen är väldigt tidig i det här skedet, när det inte ens finns ett siffersatt förhandlingsargument. När man sist och slutligen tar ställning till vad som ligger på bordet är min uppfattning att avgiften är en sådan fråga. En annan fråga är vad som ingår. Vilka utgifter ingår, och vilka är tyngdpunkterna i en sådan budget? Finns det kvar så kallade korrektioner eller rabatter? Och hur ser återflödet i övrigt ut? För mig är det viktigt att se helheten och vad som är det bästa för Sverige i den här situationen.

Vi ska kanske inte börja med att prata om veto. Men vetot sitter alla på. Det krävs enighet. Alla länder har ett sådant veto. Men om alla ska börja med att hota med veto tror jag inte att det blir särskilt mycket diskussioner.

Samarbetet med Afrika är avgörande. Det är klart att det finns ett värde i att se till att betydligt färre människor gör den vansinnigt farliga färden över Medelhavet. Tusentals människor dör på Medelhavet. Vi bör i den mån vi kan stödja utvecklingen på den afrikanska kontinenten, så att de ekonomiska flyktingarna inte behöver göra denna farliga färd.

Flyktingar kommer ändå att söka sig till vår kontinent. Och har man flyktingskäl ska man såklart få asylrätten prövad. Men ett samarbete med Afrika, för att folk inte ska flytta på grund av att de har för dåliga liv, är också till fördel för Europeiska unionen. Det är en bra inriktning vi har.

Fru talman! Visst är budgetförhandlingarna kanske i en tidig fas. Men när ska vi markera att vi inte accepterar en höjning om inte redan nu? Om man börjar tidigt ser man kanske även lite bättre resultat senare.

När det gäller att det är olyckligt att människor flyr, flyttar eller färdas över Medelhavet och riskerar sina liv tycker alla politiska partier i den här kammaren att vi behöver jobba med och hantera det. Och det gör EU redan i dag. Samarbetet med Afrika handlar inte helt och hållet om det. Det är bara en del av alla frågor som ska hanteras.

Det östliga partnerskapet handlar om politisk påverkan på länderna och syftar till stor del till att de senare ska kunna bli associationsländer och eventuellt kunna kandidera till att bli medlemsländer i EU. Det är den springande punkten.

Fru talman! Återigen, man kan alltid diskutera förhandlingstaktik. Jag menar att det inte blir någon bra diskussion om man börjar med att säga att man tänker använda sitt veto. Jag tycker på riktigt att vi alltid ska se helheten. Vad är det avgiften läggs på? Hur hög är den? Vad får man tillbaka? Finns det rabatter? Då kan man säga: Nu är det bra eller inte bra för Sverige. Och sist och slutligen har vi vetorätten.

Det östliga partnerskapet är naturligtvis också viktigt. Allt som ligger i EU:s närområde har betydelse för oss. En positiv utveckling eller en negativ utveckling i EU:s närområde har såklart effekt också på EU.

Som återges i den strategiska agendan vill EU som kraft stå upp för viktiga värden, för mänskliga rättigheter och så vidare. Det är klart att vi gör det i aktivt samarbete med vårt grannområde. Det är betydelsefullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten från ert möte!

Det har varit mycket rapportering även i medierna. Kopplat till den strategiska agendan framkom det med all önskvärd tydlighet att man tyvärr inte lyckades nå enighet om att sätta ett årtal.

Detta var uppe för diskussion även när statsministern var hos oss i EU-nämnden i fredags. Då beskrev statsministern att det troligtvis lossnar för vissa av länderna när man kommer fram till långtidsbudgeten, alltså när man pratar om ett större paket och en helhet. Där finns det en möjlighet att komma framåt.

Vi ska vara medvetna om att dessa fyra länder redan i dag har lägre krav på sig. Men de har också en annan situation. Det är klart att i det måste man fundera på hur långt man kan pusha och hur långt man kan vara med och dra lite grann för att försöka locka med sig det hela.

Lyckosamt att ni kom så långt. Olyckligt att ni inte fick med helheten. Men precis som statsministern beskriver är det ett arbete som kommer att fortsätta pågå.

Nu har det varit mycket fokus på det som man inte lyckades få in i den strategiska agendan vad gäller klimatarbetet. Det som vore intressant att fundera på är vad man kom överens om och på vilket sätt det kan spela roll för utvecklingen i det gemensamma EU-arbetet de kommande fem åren. Det är lätt att fastna i det som inte blev. Men om han i stället tittar på det som blev, vad skulle statsministern säga är de viktigaste delarna som vi kommer att se gjorde skillnad när vi om fem år tittar tillbaka på denna programperiod?

Fru talman! Ja, det brukar vara så att medierna rapporterar vad man inte kom överens om. Det kanske ligger i sakens natur.

Min poäng med budgetresonemanget är mer att jag kan bedöma att för de här länderna ligger detta liksom i vågskålen. De vill lägga in också detta. Hur det slutar återstår att se, men jag bedömer att det är så. De har som sagt inte sagt att det aldrig kan bli aktuellt med ett årtal, med 2050. Det kan mycket väl vara så att de kommer dit. Det är det första vi ska sikta på.

Ett helt avsnitt i det strategiska dokumentet handlar om "building a climate-neutral, green, fair and social Europe". Det finns också ett avsnitt om "promoting Europe''s interests and values in the world". Här finns en bra beskrivning, tycker jag. Det är därför jag tycker att svenska intressen har blivit väl tillgodosedda, för här har vi de nödvändiga rubrikerna och innehållet för att ta klimatarbetet vidare och för att EU som helhet ska kunna vara en stark global aktör. Vi ska se EU:s roll och vad vi ska göra i EU för att göra vår del men också i samarbete med den omkringliggande världen, för det är då man får den absolut viktigaste utväxlingen.

Jag ser alltså stora möjligheter med den strategiska agendan att verkligen ta det arbetet vidare. Det är ett klart budskap till den kommande kommissionen och kommissionens ordförande att det här vill vi fortsätta med.

Fru talman! Tack så mycket för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Statsministern berörde det sista väldigt kort men sa att det ändå har berörts. Jag talar om brexitsituationen.

Om man tittar på rapporteringen i svenska medier kan man bli väldigt bekymrad över vad som händer och förutsättningarna för att komma fram till något resultat.

Nu vet väl både statsministern och undertecknad att i politiska valtider kan man behöva ta till brösttoner. Förhoppningsvis har man inte låst alla dörrar eller blåst bort alla möjligheter att göra bra kompromisser.

Jag gissar att ämnet ändå berördes något under toppmötet. Hur ser ni på utvecklingen i den inrikespolitiska debatten i Storbritannien?

Fru talman! Jag är helt ärlig när jag säger att den delen var väldigt kort. Det var på fredagen efter eurotoppmötet. Den var kort av det skälet att vi vet så lite om vart det här tar vägen.

Precis som Annika Qarlsson säger kan tongångarna nu när det är val där, val av partiledare, säkert gå lite höga. Men det finns definitivt en ganska solid oro för att vi, oavsett hur det valet slutar, har samma problem framför oss i oktober som vi kan se nu. Att det skulle lösa sig på något lätt sätt ser inte vi framför oss. Jag tror att jag sa det i EU-nämnden i förra veckan. Jag bedömer risken som stor att när vi kommer till Europeiska rådets möte i oktober, då sitter vi där med samma problem.

Fru talman! Tack, statsministern!

I ett tidigare replikskifte här berördes stödet till de afrikanska länderna. I det sammanhanget skulle jag vilja ta upp frågan om hur vi stöder de afrikanska länderna och hur vi hjälper flyktingar på Medelhavet.

Enligt min och Vänsterpartiets mening hjälper vi inte flyktingarna genom att den libyska kustbevakningen med våld och repressalier kan hindra eller skrämma flyktingar från att ge sig ut på Medelhavet.

Jag vill därför fråga statsministern om det under diskussionen om den strategiska agendan togs upp någonting om att återuppta de räddningsaktioner på Medelhavet som EU och EU-länder haft tidigare.

Jag vill också, som alla andra, ställa några frågor när det gäller klimatet.

Det är naturligtvis positivt att det nu inte är elva länder som är emot utan att det bara är fyra länder som är emot. Jag är glad över att det inte resulterade i kompromisser där EU som helhet sänkte ambitionerna när det gäller klimatet.

Jag hoppas att statsministern delar min åsikt här - att personer från dessa fyra länder inte kan komma i fråga för någon av de högnivåpositioner som kommer att tillsättas. Det är viktigt att vi fokuserar på just klimatet när det gäller högnivåtillsättningarna.

Jag funderar också på hur statsministern ser på FN:s klimatmöte och Sveriges och andra länders möjligheter att gå före i klimatfrågorna. Hålls vi tillbaka av EU:s beslut och den strategiska inriktningen, eller kan vi fortsätta gå före och visa på goda exempel för dessa fyra länder - och även för andra EU-länder som säger ja till slutsatserna men kanske inte riktigt är beredda att jobba för dem?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Stödet till länder på afrikanska kontinenten sker i dialog med Afrikanska unionen. Det är en gigantisk kontinent, och vi vill gärna ha det sammanhållet där eftersom Afrikanska unionen är den kontinentens samarbetsorganisation.

Det rör sig i första hand om utvecklingsmöjligheter i dessa länder för att man inte ska ta denna farliga väg för att förbättra sitt liv. Det är många som av naturliga skäl vill göra det men som inte har flyktingstatus. De kommer till den afrikanska kontinentens norra kust, tar den livsfarliga vägen över och dör i tusental. Det är såklart bra om vi kan vara med och vända den utvecklingen så att man inte tar denna farliga väg som ekonomisk flykting. Om man behöver fly av andra skäl kommer det att ske även i framtiden, och då ska vi vara beredda att hjälpa de människor som behöver fly.

Vad gäller räddningsaktioner vill jag påminna om att även EU:s aktioner har räddat många människoliv på Medelhavet. Men vi måste stoppa det stora antal människor som vill göra den livsfarliga resan på andra sätt, och det är en utvecklingsfråga. Det utvecklingsbistånd som Sverige ägnar sig åt är samma fråga.

Vad gäller klimatet och kopplingen till högnivåtillsättningarna är det som skrivs i den strategiska agendan ett uppdrag till den kommande kommissionen. Det är klart att det inte går att vara emot det som skrivs där om man vill ha en sådan post, utan då får man faktiskt lov att leva upp till det som Europeiska rådet har sagt ska prioriteras. På det sättet finns alltså den kopplingen.

På FN-mötet har ju också Sverige, som jag sa i ett tidigare replikskifte, tillsammans med Indien tilldelats en speciell roll och ska som enskilt land belysa perspektivet när det gäller den industriella omställningen för att nå upp till Parisavtalet.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaren! Jag vill bara påminna om att EU numera, sedan en tid tillbaka, faktiskt inte utför några egna räddningsaktioner på Medelhavet, utan allt hänvisas till den libyska kustbevakningen. Det är nästan lika farligt att hamna i händerna på den som det är att stanna kvar i den båt man befinner sig i. Det vill jag påpeka och skicka med.

Jag vill också ställa några frågor om långtidsbudgeten. Som jag ser det är det i långtidsbudgeten vi verkligen kan satsa på klimatet och klimatåtgärder i och med att stora delar av budgeten ska gå till åtgärder som påverkar klimatet på ett positivt sätt. Vi ska inte betala ut stöd till verksamheter som påverkar klimatet på ett negativt sätt. Jag vill höra hur ni har resonerat när det gäller långtidsbudgeten.

Fru talman! När det gäller räddningsaktioner är det så. I strategin ingår att också stärka bland annat Libyen som nation. Då måste Libyen ha kontroll över sin egen gräns och sitt kustområde. Att stärka Libyens kustbevakning är faktiskt ett sätt att också stärka landet som helhet. Detta har ingått även i FN:s strategi. Vi måste göra allt för att se till att vi får en stabilitet, så långt det är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Klimatet och budgeten diskuterades inte under toppmötet. Det är klart att Sveriges uppfattning är att en rejäl del - jag tror 20-25 procent, men jag har inte siffran i huvudet - ska gå till denna åtgärd. Flera länder tänker likadant: En rejäl del av långtidsbudgeten ska gå till klimatomställningen.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! När det gäller EU:s nya mål om klimatneutralitet år 2050 kan vi konstatera att 4 av EU:s 28 länder inte har röstat för ett klimatneutralt EU år 2050. Det hade varit mer slagkraftigt om samtliga 28 länder ställt sig bakom denna nödvändiga höjning av EU:s klimatambitioner.

Fru talman! Det är nödvändigt med omställning till klimatneutralitet, att få ned koldioxidutsläppen och att hålla nere temperaturen så att den inte stiger och helst hålls under 1,5 grader. Miljö- och klimatfrågor kan vi bäst hantera tillsammans på EU-nivå och internationellt. Med gemensamma ambitiösa mål bekämpar vi utsläppen och verkar för ett fossilt oberoende och, på sikt, fossilfria samhällen.

Tillsammans kan vi bäst minska växthusgasutsläppen och minska risken för naturkatastrofer. För att vi ska klara klimatmålen måste USA, Kina, Ryssland och Indien följa i samma riktning som EU och minska på utsläppen från industri, jordbruk, transporter med mera.

Fru talman! Vi har fått höra om det tråkiga beslutet från dessa fyra EU-länder. Men min fråga gäller egentligen de större utsläppsländerna. På vilket sätt kommer statsministern via EU och FN att verka för att även de länder som nämndes, med höga utsläpp, följer EU:s exempel när det gäller klimatneutralitet?

Fru talman! Först vill jag bara säga att jag helt och hållet delar uppfattningen att det är tråkigt att det bara var 24 av 28. Det går framåt, men vi hade velat ha enighet. Det är dock bra att 1,5-gradersmålet står där, för det finns en finess med att det gradtalet står kvar. Räknar man baklänges ger det en väldigt tydlig signal om vad vi behöver göra. Vi ska som sagt fortfarande inte ge upp möjligheten att det i framtiden blir 28 av 28, eller 27 av 27 som säger 2050.

Det är tillsammans vi behöver göra detta; det är helt korrekt. Nu har USA gett uttryck för en annan uppfattning om Parisavtalet, men det är, precis som sägs här, om vi agerar tillsammans som detta kommer att ge den verkan som det ska ge. Glädjande nog är det dock många av de större städerna och många delstater i USA som säger att de är kvar i Parisavtalet och kommer att fortsätta verka för det.

Min gissning är att fler och fler med tiden kommer att inse att det är så här det måste gå till och framför allt - och detta är den stora skärningspunkten - att fler kommer att se att detta på riktigt är framtiden. Här ligger den nya teknologin, de nya jobben och, faktiskt, framtidens välfärd. När man har kommit över den puckeln sker något.

Även om Kina och bevisligen även Ryssland fortfarande har ett oerhört stort kol- och oljeberoende tror jag att detta är bilden av var framtiden faktiskt ligger. Det görs nu också stora ansträngningar, inte minst i Kina, för att ställa om. Vi fortsätter att samarbeta. Vi har ett bra bilateralt samarbete med exempelvis Kina därför att det också finns ett intresse för vad Sverige kan erbjuda vad gäller framtida miljöteknologi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Men sist och slutligen avgörs detta på de stora mötena, och där är EU en drivande kraft och ska så vara.

Fru talman! Tack, statsministern! Vi får hoppas att dessa fyra EU-länder återansluter sig till beslutet före det klimatmöte i New York som FN har tillkännagett.

Fru talman! När det gäller den sociala pelaren är det viktigt att den inte resulterar i att EU tar över den nationella beslutanderätten kring socialpolitiken och begränsar den nationella bestämmanderätten. Kristdemokraterna förväntar sig att statsministern betonar detta vid mötet.

Fru talman! När det gäller val till de olika topposterna i EU är det viktigt att statsministern lyfter vikten av jämställdhet på dessa poster. Vi kristdemokrater vill naturligtvis se en kristdemokrat på den viktigaste posten som kommissionsordförande, och vi står bakom den person som EPP föreslår.

Min fråga är: På vilket sätt kommer Sverige att driva på så att fler kvinnor väljs till dessa topposter?

Fru talman! Som jag sa tidigare är min bedömning att det dessvärre inte kommer att vara 28 av 28 före New York-toppmötet. Men man kan alltid leva på hoppet, och skulle det bli så är det bra. Men jag tror inte det. Vi ska naturligtvis ändå ge uttryck för det behovet.

När det gäller den sociala pelaren har jag sagt det ett antal gånger, och jag kan säga det igen: Beslutet om social pelare förändrade inte mandatfördelningen mellan EU och medlemsstaterna i en enda mening. Den enda möjligheten att förändra den mandatfördelningen är att ändra fördraget, och det är inte aktuellt. Mandatfördelningen är alltså kvar, och inga beslut förflyttas från medlemsstaterna till EU eller Bryssel.

När det gäller toppositionerna tillhör Sverige och undertecknad dem som tjatar mest om detta - i nästan vartenda inlägg. Jag menar att det är dags att visa att EU faktiskt också är en jämställd organisation.

Fru talman! Tack för redovisningen! I mitt första inlägg kommer jag att koncentrera mig på den sociala pelaren. Den är nämligen viktig även om man inte ska ta bort nationernas självbestämmanderätt när det gäller lagstiftning. Jag tror dock att det går att göra mycket för att förändra attityder här.

Jag tog i förra veckan när vi möttes upp mänskliga rättigheter, som vi ju är ense om och där vi i svensk lagstiftning har de sju diskrimineringsgrunderna fastslagna. I redovisningen lyfts fram ojämlikheten när det gäller ungdomar och skapandet av jämlikhet mellan kvinnor och män, men inte de andra diskrimineringsgrunderna. Detta tycker jag är en brist.

Det är oerhört viktigt att EU är tydligt om de mänskliga rättigheterna för till exempel hbtq-personer och inte minst för den årsrika generationen. Världshälsoorganisationen, som jag nämnde förra veckan, säger ju att detta är den diskrimineringsgrund som är svårast att göra något åt på grund av de fördomar som finns mot den åldrande andelen av befolkningen, och den andelen ökar inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag ska i övermorgon på möte i Berlin för att just diskutera vad vi kan göra åt detta. Det är framför allt de omedvetna fördomarna mot årsrika som finns så genomgående inom alla politikområden.

Då är min fråga: Diskuterade ni detta på den här nivån, eller är det begränsat till jämlikhet mellan kvinnor och män och ungdomarnas jämlikhet?

Fru talman! Jag delar helt och hållet uppfattningen att den sociala pelaren har mycket med attityder att göra. Det finns både öppna och dolda attityder som kommer ut i samhället i alltför stor utsträckning, både i Sverige och runt om i EU och världen.

Det är viktigt att det gäller alla. Handlar det om människors lika värde är det det som ska gälla. Då spelar det ingen roll med kön, ålder, sexuell läggning, religion, hudfärg eller vad det nu kan vara. Här finns en riktig utvecklingspotential i den sociala pelaren. Man ska vara noga med att ta med alla diskrimineringsgrunderna.

Ta exempelvis frågan om jobb. Vi vet vilken oerhört stor betydelse det har för en människas frihet att ha ett arbete och förtjäna sitt eget uppehälle. Då gäller det naturligtvis både kvinnor och män och om man har en funktionsnedsättning. Om man är äldre och vill delta längre på arbetsmarknaden är det bara bra för arbetsmarknaden, för vi behöver all arbetskraft. Jag menar att man kan lägga in detta.

Vi har inte suttit och diskuterat exakt dessa diskrimineringsgrunder, men vi har heller inte sagt något om att de inte skulle vara det. Det ger mig en styrka. Vi ska verkligen leva upp till tillgången till arbete. Det handlar också om hur det är på arbetet och om den sociala tryggheten därutöver. Det är de tre huvudperspektiven som ingår i den sociala pelaren, och man bör naturligtvis kunna lägga till alla de diskrimineringsgrunder som Barbro Westerholm nämner.

Fru talman! Här tror jag att det är viktigt att ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns hos de paraplyorganisationer som finns inom EU för funktionshindrade, hbtq-personer, årsrika och andra. Där finns Age Platform Europe och så vidare. Där finns väldigt mycket erfarenhet om just de vardagshinder som ligger i vägen för de rättigheter som man enligt deklarationen om mänskliga rättigheter har rätt till.

En fråga: När det gäller högnivåposterna, har ni kriterier för vilken kompetens personerna ska ha, utöver köns- och länderfördelning och så vidare? Finns det några nedtecknade kriterier?

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen om att man ska tillvarata civilsamhällets kunskap. Det är så vi jobbar i Sverige. Jag vet att det finns dialog ute i Europa också. Jag vet inte om den förs med samma intensitet som i exempelvis Sverige, men det finns alltså en diskussion, och det går säkert att göra mer av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

När det gäller högnivåposterna kommer det att vara partigrupper, könsfördelning, fördelning mellan stora och små länder och så vidare. Därutöver har vi tryckt på att det måste vara personer som har kompetens att leda exempelvis kommissionen kunskapsmässigt och erfarenhetsmässigt - vad har man haft för exekutiv roll? - och också att man har integritet. Det krävs väldigt mycket integritet i den rollen.

Vi har inte satt upp någon specifik lista över kunskaper och meriter som man måste ha, men det är klart att det ingår i diskussionen när vi säger att vi tror att en viss kvinna eller man är lämpad att leda kommissionen eller Europeiska rådet.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Vi vet att det har varit långa förhandlingar till sena natten vid det senaste mötet.

Jag har en fråga till statsministern om EU:s utrikesrelationer, närmare bestämt med Turkiet. Europeiska rådet har uttryckt en erinran om Turkiets olagliga sonderingsverksamhet i östra Medelhavet. Den borrningsverksamhet som Europeiska rådet fördömer är också en kränkning av Cyperns suveräna rättigheter.

Dessvärre får vi även rapporter om en upptrappning i området. Både Grekland och Turkiet har skickat marina styrkor till området. Risken för en militär konfrontation mellan länderna, med oanade konsekvenser, är överhängande. Jag tror att vi i den här kammaren är rörande överens om att vårt EU behöver fred i närområdet i stället för konflikter.

Jag undrar, statsministern: Vad har EU mer för verktyg i sin verktygslåda som kan få Turkiet att återgå till normalläge?

Fru talman! Det var ett väldigt tydligt ställningstagande nu om det felaktiga som begås. Precis som Kadir Kasirga säger skedde det en upptrappning exakt samma dag. Detta kom efter ett besked som innebar att vi hade fått uppfattningen att Turkiet skulle hålla igen lite grann. Men i stället gjorde man tvärtom.

Det är allvarligt i sig, och det var därför som vi uppmärksammade det och tog tydlig ställning för Cyperns sak här. Det är deras exklusiva ekonomiska zon. Vi har också uttalat till Turkiet att vi vill att Turkiet håller igen och inte trappar upp detta utan visar ett ansvar för att vi inte ska få någon militär upptrappning här. Man ska hålla sig ifrån den typen av aktioner.

Man har inte i Europeiska rådet diskuterat vilka ytterligare verktyg som kan användas. Nu är det dialog med Turkiet. Sedan får utrikesministrarna diskutera. I händelse av att detta skulle fortsätta eller eskalera kommer frågan i första hand att diskuteras i allmänna rådet, GAC. Men vi kommer att följa det noga och stå upp för Cyperns och Greklands rättigheter och försöka göra allt som går för att mildra situationen, så att det inte blir någon ytterligare upptrappning.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Turkiet är med sitt geopolitiska läge ett viktigt land. EU har också ett migrationsavtal med landet, vilket har kritiserats en hel del på grund av landets utveckling mot ett alltmer auktoritärt styre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Sedan 1990 har Turkiet haft kandidatlandsstatus i förhållande till EU. Det betyder att Turkiet måste uppfylla sina förpliktelser gentemot EU, bland annat Köpenhamnskriterierna. Men i dag känns det som att Turkiet är väldigt långt från denna process.

Men det finns också hopp. Senast i söndags vann de turkiska socialdemokraterna borgmästarvalet i Istanbul. Ett nytt hopp har därmed tänts. Men medan oppositionen i Turkiet vänder sitt ansikte mot EU ser vi en tendens att de styrande i Ankara i allt snabbare takt rör sig mot Ryssland, genom militära köpavtal och så vidare. Det är en utveckling som går stick i stäv med EU:s intressen. Vill statsministern kommentera detta också?

Fru talman! Det är en viktig poäng som nämns här, nämligen att oppositionen hela tiden har uttalat att man vill ha en länk, en kontakt och en brygga till EU. När andra krafter har sagt att det är dags att avsluta detta från EU:s sida har oppositionen i Turkiet sagt att de inte vill det, för det är viktigt för dem.

Det innebär dock inte att Turkiets styre ska tillåtas göra vad som helst. Vi följer detta väldigt noga, och sedan får allmänna rådet diskutera om det är något annat som måste till för att förhindra det som vi absolut inte vill ska ske.

Men i den politiska kontexten i Turkiet tror jag att det är viktigt, också när oppositionen är så tydlig, att säga att vi vill ha den här kontakten och att vi ser till att behålla den. För det skapar hopp och framtidstro i Turkiet.

Fru talman! Även jag vill rikta ett tack till statsministern för hans återrapport och för det gedigna arbete som uppenbarligen har lagts ned från den svenska regeringens sida för att den strategiska agendan ska genomsyras av många av de värden som är viktiga för oss svenskar. Samtidigt är det djupt oroande att det kvarstår fyra EU-länder som blockerar och försenar ett beslut om ett klimatneutralt Europa till 2050.

När det gäller klimatfrågan har vi nu kommit till en punkt där det inte bara är klimatförnekarna som är problemet utan även alla de krafter som vill försena kraftfulla åtgärder för att klara Parisavtalet. Det är faktiskt mina barns och många andra barns framtid som står på spel.

När Brasiliens president ökar skövlingen av Amazonas och Donald Trump går ur Parisavtalet krävs det att EU är i framkant och är en förebild. Att vi då också har antagit mål i linje med Parisavtalet är viktigt. Ännu viktigare är det att vi vidtar åtgärder för att nå målen och för att göra omställningen. Därför är det väldigt glädjande att den strategiska agendan har ett avsnitt om klimat.

Min fråga är hur punkterna under det avsnitt som handlar om klimat, jämställdhet, jämlikhet med flera viktiga frågor hänger ihop med det avsnitt som handlar om den ekonomiska basen. Det är ju viktigt att klimatomställningen är en central del i arbetet för EU:s konkurrenskraft, jobbskapande och ekonomiska utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag delar oron. Jag tycker att det hade varit bra om vi hade varit 28 av 28. Men som jag sa: Vi ska inte ge upp. Har vi gått från elva till fyra i motstånd kan vi gå vidare. Ju förr, desto bättre - så är det.

Jag tycker att det var en klok analys i fråga om att det finns både förnekare och de som försenar. Det är därför som EU:s kraft är så betydelsefull. Vi har legat i framkant när det gäller Parisavtalet, förhandlingarna i Katowice och uppföljningstoppmötet, som Frankrike hade just för att följa upp Parisavtalet. Där är EU en kraft och måste så vara.

Jag menar att den analys som görs av Annika Hirvonen Falk är rätt: att det hänger ihop. Det är därför som jag betonar att den utveckling som vi ser vad gäller klimatomställningen kommer att vara vår ekonomiska grund, så att säga. Det är den rätta utvecklingen. De som försenar eller förnekar kommer att få det svårt, men de som är långt fram kommer att få det bra i fråga om konkurrenskraft. De nya jobben kommer nämligen att skapas här.

Jag kan bara nämna det faktum att vi i Sverige ligger långt fram när det gäller möjligheten att producera stål utan kol. Det är ett genombrott i industriellt sammanhang som vi inte har sett på många, många år. Man förstår vilken enorm konkurrensfördel det skulle vara om Sverige skulle klara av detta - det är några år kvar; det är inte nästa år. Detta kommer nämligen hela världen att vilja fråga efter.

Det gäller att få de krafter som förnekar och försenar att inse att inte minst barn och ungdomar som nu växer upp och som ska konsumera i framtiden kommer att efterfråga miljövänliga produkter, miljövänliga tjänster och miljövänliga resor. Det är då det man ska erbjuda. Det är därför jag tror på tipping point. Man måste som nation komma fram till detta: Det här är det bästa för oss.

Fru talman! Tack för svaret! Jag hoppas verkligen att statsministern får rätt i den optimism som han uttrycker och att alla länder ska komma till denna insikt. Jag känner också stort hopp inför alla de barn och unga som nu protesterar runt om i Europa och i världen för att vi vuxna ska ta vårt ansvar för klimatet. Det är klart att det är viktigt att vi lyssnar på vad de frågar efter. Samtidigt finns det krafter med stora ekonomiska intressen i det förflutna som gör allt i sin makt för att vi ska vara kvar i fossilberoendet. Där är det svårt för enskilda konsumenter att efterfråga sig fram till lösningar. Där krävs de stora besluten på strukturella nivåer, inte minst i EU.

Fru talman! Ja, det är helt rätt. Det hänger inte bara på konsumenterna. Vi måste exempelvis själva se till att flytta en hel del av våra transporter från väg till järnväg. Och de transporter som inte kan gå på järnväg ska ske med rena lastbilar. Det är strukturella beslut som måste till för att det ska fungera.

Jag tror i allmänhet att vi ska fundera mer. Vi har inom ramen för januariavtalet en skatteväxling på 15 miljarder framför oss. Jag tror att en del av detta ligger där. Människor vill göra rätt. De allra flesta vill göra rätt. Det är nog också många som är rädda och oroliga. Vad kommer detta att innebära? Förlorar jag jobbet? Kommer jag att kunna köra till och från jobbet? Vi kan då visa på möjligheterna och säga: Vi hjälps åt. Du ska kunna göra rätt, men vi lägger inte hela den ekonomiska bördan på dig, utan vi hjälps åt. Då kommer fler att både vilja och faktiskt göra rätt. Det är en viktig del av lösningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapporteringen var härmed avslutad.