Frågestund - 2019-02-07

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

I tisdags anordnade finansutskottet en öppen utfrågning om finansiell stabilitet tio år efter finanskrisen. Riksbankschef Ingves gav uttryck för att det finns indikationer på att Sverige är mer sårbart nu.

En viktig komponent för att förhindra nästa kris är starka offentliga finanser. Jag anser att det nog har varit ett misstag att regeringen inte har utnyttjat de senaste årens högkonjunktur för att genomföra nödvändiga reformer på sådana områden som arbetsmarknad och bostadsmarknad och för att bygga de skyddsvallar som skulle kunna skydda vår utsatta ekonomi mot en lågkonjunktur.

Sverige är nu ytterst sårbart inför nästa lågkonjunktur. Jag vill därför fråga finansministern om hon bedömer att statens reserver är tillräckliga för att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik vid nästa nedgång i ekonomin.

Fru talman! Tack, Mattias Karlsson, för frågan! Det är intressant att just en moderat frågar om läget i de offentliga finanserna.

Det är tredje gången av tre möjliga som en borgerlig regering har lämnat över statsfinanser med stora underskott till socialdemokrater, och tre gånger av tre möjliga som socialdemokratiska finansministrar har sett till att återigen städa upp i statsfinanserna, skapat ordning och reda och sett till att vi har haft överskott och rejäla marginaler. Så också under den förra mandatperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under den förra mandatperioden vände jag det underskott som den moderatledda regeringen lämnade efter sig till att vi nu har ordning och reda i statens finanser i linje med överskottsmålet. Tack vare den politiken har vi den lägsta statsskulden sedan 1970-talet. Det innebär att borgerliga regeringars effekt på statsfinanserna nu är utraderade.

Fru talman! Januariavtalet som har träffats mellan regeringen och dess stödpartier innehåller reformer i storleksordningen 60-65 miljarder kronor. Förslag om familjedagar och friår kommer att urholka arbetslinjen. Det är alltså rimligt att anta att kostnaderna för den politik som regeringen vill bedriva under mandatperioden blir alldeles för höga. Detta riskerar att leda till att de ekonomiska marginalerna inte finns där för att kunna hantera en situation där ekonomin vänder.

Fru talman! Självklart kommer även den här regeringen ledd av socialdemokrater att ta ansvar för statsfinanserna. Det har vi alltid gjort när vi har varit i regeringsställning. Om Mattias Karlsson på riktigt oroar sig över statsfinanserna bör han se till att det fortsätter att vara socialdemokratiska finansministrar som sköter landets statsfinanser. Det är så vi kan säkerställa att det råder ordning och reda. Det har historien visat oss.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till Magdalena Andersson med anledning av att hundratals kilo hälsoskadligt kött har importerats från Polen till Sverige för att sedan hamna på svenska skolmatstallrikar. Det handlar alltså om kött från djur som har behandlats illa och som varit så sjuka att till och med tumörer har skurits bort från köttet. Det är inte första gången som den här typen av kvalitetsbrister upptäcks. Gemensamt för dessa skandaler är att det handlar om importerat kött.

Sverigedemokraterna förespråkar ursprungsmärkning även på menyer för att stärka konsumentmakten och för att fler ska kunna välja svenskt kött. Vi tycker att det är rimligt att också kött som importeras till Sverige följer svenska djurskyddsregler.

Borde inte regeringen se till att det finns lagar som förhindrar att dåligt kött blir mat åt svenska skolbarn?

Fru talman! Det som har skett med det polska köttet är ju någonting helt oacceptabelt. Problemet är inte att det inte finns lagar. Problemet är att det finns några som brutit mot lagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är bra att köttet nu har kunnat spåras så att det inte längre finns ute i den svenska handeln. Det är förskräckligt att köttet har serverats till skolbarn - så även till nära anhöriga till mig.

Det är viktigt att man ser till att det är bättre kontroll. Här har uppenbarligen kontrollen i Polen fallerat. Men det är klart att det är svårt att kontrollera när det finns människor som uppenbarligen bryter mot lagen. Då behöver kontrollen utökas.

Att ha ytterligare ursprungsmärkning är en fråga som är intressant och som vi självklart behöver titta vidare på. Det finns många olika aspekter på och bra poänger med att man på restauranger, i skolmatsalar, i äldrevård och i sjukvård vet varifrån köttet kommer.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

I en intervju i SVT uppger även landsbygdsministern att inte heller hon anser att det behövs några åtgärder eller lagändringar. Men faktum är att även kött som är godkänt i andra länder och som har importerats hit har producerats med sämre djurskyddskrav än de som vi ställer på våra svenska köttproducenter.

Jag undrar därför: Kommer regeringen att verka för att även importerat kött ska följa svensk djurskyddslag?

Fru talman! Det finns många olika sätt att arbeta på för att stärka djurskyddet både i Sverige och internationellt. Det är självklart någonting som regeringen kommer att arbeta vidare med.

Vi har också ökat möjligheterna för det offentliga att ställa olika former av krav på den mat och de livsmedel som man upphandlar. Självklart finns det ytterligare saker att göra på detta område. Men det är framför allt oacceptabelt att man medvetet bryter mot lagen på det sätt som har skett här.

Fru talman! Sverige har satt upp mycket tuffa klimatmål. Det är bra, och det är någonting som vi ska vara stolta över. Inte minst inom transportsektorn ska man klara 70 procents utsläppsminskning till 2030. Därför är det så otroligt viktigt att den svenska fordonsflottan är med och ställer om.

För att göra detta har vi bland annat ett bonus-malus-system i Sverige med stor uppbackning i denna kammare - även om vissa av oss skulle vilja skärpa reglerna ytterligare så att de blir ännu bättre.

Men vi har också ett problem. En stor del av våra elbilar hamnar i Norge. Gasbilarna hamnar i Nederländerna och Tyskland efter bara ett par år. Här räcker det inte med ett bonus-malus-system.

Min fråga går därför till Magdalena Andersson: Hur ska Sverige se till att dessa bilar blir kvar längre här och gör klimatnytta i vårt land?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Rickard Nordin tar upp en oerhört viktig fråga för att vi ska klara våra klimatmål. För att Sverige ska kunna vara ledande i att stoppa klimatförändringarna måste vi ställa om den svenska fordonsflottan. Då är det viktigt att vi jobbar med flera olika instrument och att vi ser till att alla delar av transportsektorn kan hjälpa till i det här arbetet. Det handlar både om persontransporter och om varu- och godstransporter.

En viktig aspekt i detta är att förbättra möjligheterna att transportera sig på andra sätt än med bil. Det gäller kollektivtrafik generellt sett för privatpersoner som ska ta sig till arbetet men också järnväg och båttransporter för näringslivet.

Självklart är det också viktigt att vi ställer om den privata fordonsflottan med personbilar. Där är bonus-malus ett sådant system, men det finns naturligtvis ytterligare möjligheter att utveckla detta. Det kan också handla om vilken beskattning som sker när bilarna är lite äldre.

Fru talman! Jag håller med Magdalena Andersson om det hon säger, men jag fick faktiskt inte svar på frågan. Vad ska regeringen göra för att se till att el- och gasbilar inte hamnar i utlandet efter de första åren? Ibland handlar det om bara ett par månader. Vi vet att upp till en tredjedel av dessa bilar försvinner efter bara ett år. Detta är ett jätteproblem.

Centerpartiet har ett förslag. Vi tycker att man ska kunna ha undantag från parkeringsavgift och trängselskatt. Man skulle också till exempel kunna köra i bussfiler och annat, så som man kan göra i Norge. Detta skulle göra skillnad direkt.

Har regeringen några som helst förslag för att stoppa denna export?

Fru talman! Det finns naturligtvis flera saker man kan göra. Man kan se över hur beskattningen ser ut. Men vi vill heller inte ha väldigt generösa bonusdelar i Sverige som de facto sedan läcker ut till andra länder via att bilarna ganska snabbt säljs vidare. Därför betalas bonusen ut med viss retroaktivitet. Visar det sig att detta är ett stort problem krävs det kanske ytterligare retroaktivitet i bonusutbetalningen.

Fru talman! Även min fråga är riktad till finansminister Magdalena Andersson.

Socialdemokraterna gick till val på att alltid prioritera välfärd framför stora skattesänkningar. I det avtal som har slutits mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna kan vi se att man aviserar enorma skattesänkningar framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Utöver SD-M-KD-budgeten, som nu har gått igenom och som innebär dramatiskt minskade resurser till välfärden, ska man från regeringshåll lägga till ytterligare skattesänkningar. Bara den värnskatt - skatten för de absolut högsta inkomsterna i Sverige - som nu ska avskaffas innebär en större satsning i regeringens budget än satsningen på de generella statsbidragen. Hur kan det socialdemokratiska arbetarepartiet göra en sådan prioritering?

Fru talman! Det är helt korrekt att ett avskaffande av värnskatten inte var vare sig Socialdemokraternas eller Miljöpartiets prioritering i valet. Men vi fick inte egen majoritet i riksdagen, och för att landet skulle få en regering var vi tvungna att ge och ta. Detta var en av de delar där vi var tvungna att kompromissa för att landet skulle få en regering.

I januariavtalet finns samtidigt betydande skrivningar vad gäller rejäla resurstillskott till kommuner och landsting för att stärka den gemensamma välfärden. De 20 miljarder som bland andra vi socialdemokrater talade om i valrörelsen kommer att bli verklighet under mandatperioden.

Socialdemokrater som sitter med i regeringen och styr ser självklart till att välfärden får ökade resurser så att alla barn, sjuka och äldre kan få den trygghet som krävs.

Fru talman! Den gemensamt finansierade skolan, vården och omsorgen är det som bäst utjämnar livschanser i vårt samhälle. Det finns ett stort behov av nya resurser inom vården och omsorgen.

Regeringen har därtill aviserat att undersköterskor och vårdbiträden som har arbetat hela sitt liv ska få högre pensionsålder. De ska inte kunna gå i pension tidigare.

Hur ska kraftigt försämrade arbetsvillkor, som nedskärningarna innebär, kombineras med dessa stora skattesänkningar?

Fru talman! Det handlar inte om nedskärningar utan om omfattande resurstillskott till sjuksköterskor, undersköterskor och andra som jobbar i välfärden. Det blir 20 miljarder i generella statsbidrag till dessa verksamheter. Därutöver sker riktade statsbidrag.

Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att vi alla har en bra och trygg omsorg och sjukvård, bra skola för alla barn samt goda arbetsvillkor och att det blir fler arbetskamrater för dem som arbetar i dessa verksamheter.

Fru talman! Jag har en fråga till Peter Eriksson om biståndet till palestinska områden. Under innevarande femårsperiod handlar det om ungefär 1 ½ miljard svenska kronor.

Enligt det som på fackspråk kallas fungibilitet gör biståndet att den palestinska ledningen kan hålla igen på satsningar som utbildning, sjukvård och så vidare och i stället prioritera andra områden såsom att avlöna personer som är dömda för terrorbrott. Ju fler civila israeler som mördas i ett terrordåd, desto högre månadslön betalas ut till gärningsmännen. Av den palestinska budgeten gick förra året 7 procent till att avlöna terrordömda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill fråga om biståndsministern anser att detta terrorstöd kan fortsätta utan att det får några som helst konsekvenser för Sveriges bistånd till palestinska områden.

Fru talman! Tack för frågan!

Jag tycker att det kan vara viktigt att påpeka att situationen i Palestina utgör en akut humanitär kris. Människor befinner sig i en situation som är svår att uthärda och har gjort det under mycket lång tid.

Att allting inte verkar fungera som det borde göra kan man naturligtvis, som Adaktusson verkar vara inne på, ta till intäkt för att strunta i alla de människor som lever där och behöver akut hjälp för stunden. Det finns stora problem, även ur demokratisk synvinkel, vad gäller de palestinska områdena, men vårt bistånd går till att stödja de människor som har en förfärligt besvärlig situation. I Palestina och i Gazaområdet är situationen verkligen akut.

Jag tycker att det finns stor anledning att fortsätta med detta stöd, men man behöver framöver också se över omfattning och inriktning. Vi kommer att ändra detta.

Fru talman! Peter Eriksson duckar för frågan, men det går inte att ducka för verkligheten. Demokratin lyser med sin frånvaro. Det palestinska folket har inte fått det bättre, trots miljardsatsningarna från regeringen.

Ni håller en korrumperad politisk ledning under armarna. Terrorstödet och spridningen av antisemitism fortsätter hela tiden. Hur kommer det sig att den ansvariga ministern accepterar detta?

Fru talman! Med den logik som Adaktusson visar här blir varje medicinsk hjälp till en sjuk människa en peng som i stället skulle kunna ha gått dit där man kan ge pengar till terrorister. Jag tycker att Adaktusson visar upp ett förfärligt synsätt.

Vi hjälper sjuka människor och människor i akut behov av hjälp i humanitär riktning. Det tänker vi fortsätta med.

Fru talman! Min fråga är riktad till statsrådet Åsa Lindhagen. Den utgår från den skriftliga fråga som jag ställde för ett par veckor sedan om en djupare analys av de anmälningar om åldersdiskriminering som finns hos Diskrimineringsombudsmannen. Jag tycker att jag då fick ett bra svar. "Att bekämpa diskriminering och verka för ett samhälle som slår vakt om alla människors lika värde är för mig en viktig fråga." Regeringen tänker sig gå vidare här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga gäller WHO:s kampanj mot åldersdiskriminering. Kommer regeringen att aktivera ett samarbete om det? Kampanjen startade 2016, och jag ser fortfarande inget om detta från regeringshåll.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Barbro Westerholm för den skriftliga fråga som hon ställde till mig om det viktiga området åldersdiskriminering. Detta är ett samtal som förs inom mitt eget parti, och även runt om i samhället är detta en väldigt viktig fråga att adressera.

Det här är dessutom frågor som jag har tänkt att ställa till Diskrimineringsombudsmannen för att höra hur man där jobbar med dem så att jag får ännu mer kunskap om hur det ser ut.

När det gäller frågan om WHO vill jag be att få återkomma. Jag tackar dock för frågan i detta ämne.

Fru talman! Jag vill vidga de här insatserna. WHO:s kampanj har pågått sedan 2016. Det pågår också en kampanj inom ramen för EU:s arbete och genom pensionärsorganisationerna inom AGE Platform Europe. Från dessa aktiviteter finns det mycket erfarenhet som jag tror att vi kan dra nytta av här i Sverige. Ålderismen är den svåraste diskrimineringsgrunden att få bukt med.

Fru talman! Jag håller med om att frågan om åldersdiskriminering är väldigt viktig. När jag samtalar om de här frågorna upplever jag att det hos många människor finns en stark känsla av att detta är ett problem, inte minst som sagt när man är i en högre ålder. Jag känner väldigt stark aversion mot alla former av diskriminering. Det handlar om att människor ska ha lika möjligheter.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Magdalena Andersson.

Att stå upp för välfärden är avgörande för att Sverige ska fortsätta att vara ett tryggt land att leva i. Det handlar om investeringar i förskolor, skolor, äldreboenden och vårdcentraler. Sambandet mellan en stark ekonomi och en stark välfärd är väldigt tydligt. Därför var det bra att den föregående regeringen, den rödgröna regeringen, stärkte finanserna genom att gå från underskott till överskott och också satsade stora summor på välfärden, så att man kunde bygga den.

Antalet äldre i Sverige kommer under de kommande åren att bli större. För många tar åldern och ett långt arbetsliv ut sin rätt. Det är en framgång för Sverige men ställer också stora krav på välfärden.

Anser statsrådet att vi kan fortsätta att bygga det starka samhället med ökade investeringar i välfärden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi går nu in i en period när vi får betydligt fler äldre. Äldre lever längre. Vi har stora kullar i de åldrarna. Det föds också många barn i Sverige. Det är fantastiskt roligt att vi både lever längre och föder många barn. Men det är klart att det också är en utveckling som förpliktar.

Vad det bygger på är att man prioriterar välfärden. Det kommer den här regeringen att göra. I takt med att det blir fler barn måste vi bygga ut både förskolor och skolor och anställa personal: lärare, kuratorer, vaktmästare och annat. I takt med att vi lever allt längre behöver vi ytterligare sjukvård men också mer i äldreomsorgen. Regeringen kommer att säkerställa att det kommer ytterligare resurser till de kommuner och landsting som är ansvariga för de här viktiga verksamheterna. Sverige ska vara ett tryggt och bra land, både att växa upp i och att åldras i.

Fru talman! Jag tackar så väldigt mycket för svaret på frågan, som starkt gläder mig och många andra.

Vi har sedan tre veckor tillbaka en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som stöds av Liberalerna och Centerpartiet. Men vi har samtidigt en budget som Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade fram. Jag vill ställa en fråga som jag själv ofta får: När det gäller just investeringar i välfärden, hur kommer man att kunna se att vi nu har en socialdemokratisk finansminister?

Fru talman! Det är klart att det blir en lite annan prioritering. Den budget som vi såg hade en annan balans än de budgetar som vi kommer att se framöver. Att säkerställa ytterligare resurser till välfärden är en viktig del av januariavtalet. Men där finns också andra delar. Självklart kommer regeringen att ta ansvar för att leva upp till alla delar av januariavtalet för att säkerställa den överenskommelse som vi har gjort.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson.

Det nya ramverket för global biodiversitet - eller biologisk mångfald, som vi brukar säga i Sverige - antogs på ett FN-toppmöte i Egypten under hösten 2018. Att förvalta jordens arter, ekosystem, jordbruksmarker och skogar är viktigt för människors överlevnad.

Jag skulle vilja ställa frågan till statsrådet: Vilka är de viktigaste prioriteringarna i Sveriges utvecklingssamarbete vad gäller biologisk mångfald?

Fru talman! Jag tror att jag kan svara på två sätt. För det första har vi de globala 2030-målen, där vi har ett betydande ansvar och ett ledande arbete. De kommer att revideras under året och kommer upp på en konferens i FN i september. Där har vi en möjlighet att driva och påverka det arbetet. För det andra ser vi att den biologiska mångfalden spelar stor roll till exempel i arbetet för att skydda haven. Havens produktionsförmåga är ganska starkt kopplad till den biologiska mångfalden. Kan vi se till att värna den ser vi också till att skydda mat och tillgång till livsmedel för miljoner människor runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessutom gäller det naturligtvis att se till att jordbruksmarkerna upprätthålls och inte utarmas. Det bidrar både till biologisk mångfald och till att människor har mat.

Fru talman! En ambition framöver är att skapa ett lika stort engagemang i världen för biologisk mångfald som för klimatfrågorna. Det behövs verkligen. På det här FN-toppmötet i Egypten pratade man mycket om att det behövs ett sektorsansvar för bland annat jordbruk, skogsbruk, turism och energi. Det behövs för att få ett effektivare skydd av biologisk mångfald och för urfolks och människors rättigheter. Kommer Sverige att delta aktivt i det arbetet?

Fru talman! Sverige kommer definitivt att delta aktivt i det arbetet. Men det är också så att den biologiska mångfalden är avgörande för en stor del av miljöarbetet. Det finns starka samband mellan klimatfrågan och den biologiska mångfalden på ett sätt som jag tycker att man har uppmärksammat alldeles för lite. Det hänger ihop - vi vet det. Världen hänger ihop. Miljöarbetet hänger ihop. Även människors möjligheter och förmåga att skaffa mat i framtiden hänger ihop med biologisk mångfald.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Först och främst vill jag gratulera ministern till hennes enorma framgång: att redan 2018 nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Många elaka kommentatorer har syrligt, avundsjukt och bittert påpekat att regeringens borttagande av 2020-målet berodde på att vi närmar oss just år 2020. Jag har personligen tyckt att målet om EU:s lägsta arbetslöshet är ett för lågt satt mål i relation till regeringens viljestyrka, kompetens och förmåga.

Min fråga är vilket regeringens nästa arbetslöshetsmål är som man planerar att fimpa något år innan det är dags att utvärdera det. Är det lägst arbetslöshet på den euroasiatiska kontinenten år 2025, eller kanske till och med lägst arbetslöshet i solsystemet 2027? Det vore intressant att veta den här regeringens förhållningssätt till mål.

Fru talman! Det är ganska modigt av en moderat att ta upp frågan om mål. Fredrik Reinfeldt hade ett jobbmål. Han utlovade att det skulle vara 5 miljoner människor i arbete år 2020. Samtidigt satte vi socialdemokrater upp målet om Europas lägsta arbetslöshet 2020. Målet om minst 5 miljoner människor i arbete uppnådde vi för ett och ett halvt år sedan, tror jag. Det var inte särskilt ambitiöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Målet om Europas lägsta arbetslöshet var dock redan när det sattes upp ett mycket ambitiöst mål. Det har styrt regeringens prioriteringar och regeringens politik. Det har aktivt bidragit till att vi år efter år haft minskad arbetslöshet. Varje år har vi haft ökad sysselsättning och ökad sysselsättningsgrad, trots att Sverige var det land i EU som tog emot flest flyktingar under flyktingkrisen 2015. Jag är stolt över det resultatet.

(Applåder)

Fru talman! Jag håller med. Det var skamligt av Moderaterna att ha ett realistiskt mål som går att uppnå. Jag vill tacka Ylva Johansson för det orealistiska mål man har satt. Min fråga är: Vad är nästa orealistiska mål som man tänker arbeta mot, eftersom det uppenbart ger så positiva effekter?

Fru talman! Vi kan alltid diskutera mål, och det är väldigt populärt att göra det. Men jag tror att väljarna är mer intresserade av verkligheten.

En socialdemokratisk arbetsmarknadsminister och en socialdemokratisk finansminister har levererat stark arbetsmarknad, sjunkande arbetslöshet, ökad sysselsättning, ökad sysselsättningsgrad och kraftigt kortad tid för nyanlända i arbete. Det är rekordfå människor som är beroende av olika typer av bidrags- och trygghetssystem.

Det är ett helt annat facit än vad Moderaterna har haft när ni har haft motsvarande ansvar.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Det har nyligen framkommit uppgifter om att tre personer som varken haft uppehållstillstånd eller arbetstillstånd har städat lokaler på Arlanda, som klassas som ett skyddsobjekt. Det finns fler exempel på liknande händelser där säkerheten satts åt sidan på grund av att regeringen inte har tagit sitt ansvar.

Vi har Rakhmat Akilov som olovligen befann sig i landet när han utförde attentatet på Drottninggatan, och vi har it-skandalen med Transportstyrelsen. Justitieminister Morgan Johansson undertecknade ett beslut där en kvinna fick en säkerhetsklassad tjänst inom kriminalvården trots att hon saknade uppehållstillstånd, och nu gäller det de tre personer som städade på Arlanda.

Jag undrar vad regeringen ska göra åt detta så att det inte händer igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Att ha ordning och reda i migrationen är en central uppgift för regeringen.

Det handlar om att det finns ett välordnat mottagande för människor som kommer och söker asyl i Sverige så att de får sin sak prövad inom rimlig tid. Det handlar om att de som har rätt att stanna i Sverige får ett ordnat mottagande, får möjlighet att utbilda sig och skaffa sig ett arbete och att barnen börjar skolan och blir en del av samhället. Men de som får avslag ska också lämna landet.

Här har antalet avvisningar ökat dramatiskt under den förra mandatperioden. Vi avvisar betydligt fler människor än vi har gjort tidigare. Men än mer behöver göras på det området. Här har också den tidigare regeringen satsat bland annat på ytterligare förvarsplatser. Men den har också gjort stora satsningar på polisen så att vi kan se till att människor som inte har rätt att vistas i landet ska avvisas.

Fru talman! Jag hör vad du säger, och jag hoppas att det inte bara är tomt prat. Det är ett återkommande problem med personer som befinner sig illegalt i Sverige och även med brister i hanteringen av säkerhetsklassad information.

Jag skulle även vilja ha svar på vad som händer med de 80 000 personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd men som fortfarande befinner sig i Sverige.

Fru talman! Det är inte bara tomt prat. Vi har ökat resurserna till bland annat förvarsplatser så att vi har betydligt fler förvarsplatser nu än vad vi haft tidigare. Antalet avvisningar har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Under den förra mandatperioden ökade vi antalet utbildningsplatser till polisen. Vi fördubblade dem så att vi nu kan se till att anställa 10 000 fler polisanställda under de kommande åren. Sverige behöver mer resurser där.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Åsa Lindhagen och gäller kvinnors hälsa och närmare bestämt kvinnosjukdomar. Kvinnor kan tyvärr än i dag mötas av oförstående när de uppsöker vård.

Kvinnor kan få en nonchalant rekommendation att satsa på yoga eller mental avslappning om de söker för menssmärtor, PMS, endometrios eller klimakteriebesvär. Det är orimligt.

Alla kvinnor har mer eller mindre problem med sin menstruation. Som ung tjej blir det inte bättre av att det fortfarande kan vara tabu att prata om sin mens. Klimakteriet och övergångsbesvär borde vara en välkänd diagnos inom sjukvården. Det har alltid funnits. Symtomen varierar som ni vet från svettningar till kraftiga oregelbundna blödningar som kan göra vardagen outhärdlig. Kvinnor som uppsöker vård för detta kan mötas av okunskap och få diametralt olika besked om åtgärder, och många lider i det tysta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Vad avser statsrådet att göra för att öka och sprida kunskapen om kvinnors sjukdomar och bryta fler tabun när det gäller exempelvis menstruation och klimakteriebesvär?

Fru talman! Tack för frågan!

Jämställdhetsfrågorna går in i alla politikområden. Det är inte bara jag som är jämställdhetsminister i regeringen utan vi är alla det utifrån de frågor vi jobbar med.

Sjukvårdsfrågorna är ett jätteviktigt område när det gäller att ha med sig jämställdhetsperspektivet. Det gäller att se till att kvinnor och män får vård på lika villkor. Vi ser i dag att så inte alltid är fallet. Det tycker jag att Helena Vilhelmsson beskrev på ett mycket bra sätt.

Jag hoppas att vi kommer att få anledning att återkomma till de frågorna framöver. Det är viktiga frågor som Vilhelmsson lyfter fram.

Fru talman! Jag tackar för svaret!

Jag har hopp om att vi kan fortsätta att lyfta fram de frågorna. I januariavtalet finns ett särskilt fokus på kvinnors hälsa och en uppdaterad kömiljard där man bland annat nämner förlossningsvården.

Men jag vill gå längre. Jag vill att vi ska satsa på att tjejer och kvinnor ska återta makten över sin egen kropp. Det gäller både rätten att få adekvat vård för besvär som bara drabbar kvinnor och att vi bryter fler tabun så att tjejer och kvinnor kan känna sig trygga livet igenom.

När vi ändå håller på kan vi passa på att sparka ut lite unkna normer om kroppen och sexualiteten genom bakdörren. Är du med mig på det?

Fru talman! Jag är med i de frågorna. Det är oerhört viktigt att vi har med det perspektivet. Det väcker också med rätta mycket starka känslor när vi kan se att kvinnor och män inte får vård på lika villkor eller att vi inte ser på alla sjukdomar med det allvar som krävs. Vi behöver fortsätta att jobba med de frågorna.

Fru talman! Min fråga går till jämställdhetsministern.

Den 19 december fattade riksdagen ett beslut om att ge regeringen i uppdrag att utreda hur det offentliga bättre kan stödja ett hållbart arbetsliv för föräldrar. Det var i socialförsäkringsutskottet som man gjorde ställningstagandet att det behövs en utredning. Man betonade att den stora familjepolitiska utmaningen i en stressad tid handlar om att skapa tid för familjeliv och yrkesliv på lika villkor för män och kvinnor samt att ge familjer förutsättningar för tid tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De offentliga systemen ska utformas på ett sådant sätt att samhället i första hand stöttar och hjälper och inte styr och hindrar. Så står det i utskottets utredningsdirektiv, som vi kan kalla det för. Kan jämställdhetsministern garantera att vi får den utredningen som riksdagen beslutat om? När kommer vi i så fall att få se direktiven till en sådan utredning?

Fru talman! Jag är inte insatt i det beslutet. Det är viktiga frågor som lyfts fram när det gäller arbetslivet generellt. Om vi ser till kvinnors hälsa är inte minst den psykiska ohälsan väldigt stor bland kvinnor. Det handlar också om utbrändhet och andra typer av utmaningar i arbetslivet.

Det finns väldigt mycket att göra när det gäller att kunna kombinera yrkesliv och tid utanför arbetet. Vi vet också att kvinnor tar ett större ansvar för till exempel det obetalda hemarbetet. Det finns viktiga jämställdhetsfrågor att jobba med i detta.

Vi får återkomma till frågorna. Det är oerhört viktiga frågor när vi talar om ett hållbart arbetsliv inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.

Fru talman! Vi skulle vilja se mer förslag när det gäller att kombinera arbete och familjeliv.

Från Kristdemokraterna har vi lite olika förslag på en mer flexibel föräldraförsäkring och att utöka rätten till föräldraledighet för att fler än bara föräldrarna ska kunna ta del av den. Vi har också ett förslag om ett jobbskatteavdrag som innebär att om båda föräldrarna arbetar kan de få ungefär 1 000 kronor mindre i skatt. Det gör också att de kanske kan minska arbetstiden något.

Vad avser ministern att göra för att underlätta för familjer?

Fru talman! Vi behöver återkomma med vad vi vill göra i de här frågorna. Men vi kan konstatera att när det gäller till exempel föräldraförsäkringen finns det en hel del viktiga aspekter på jämställdhetsfrågan. Det fattades exempelvis beslut om en tredje reserverad månad under förra mandatperioden. Det är ett sätt att påverka jämställdheten.

Det kan finnas olika åsikter i våra partier om vilka åtgärder vi vill se framöver. Men det är viktiga frågor som lyfts upp här, så vi får återkomma.

Fru talman! I förra veckan gick Arbetsförmedlingen ut med att myndigheten hade beslutat att varsla 4 500 medarbetare om uppsägning - detta på grund av ett minskat ekonomiskt anslag som är en konsekvens av den M-KD-budget som röstades fram i Sveriges riksdag före jul.

Mindre pengar till Arbetsförmedlingen betyder som sagt färre anställda och att vissa orter kommer att bli berörda. Det är dock viktigt att understryka att det ännu inte är klart vilka funktioner och orter som kommer att beröras. Men en sak är klar: Landets arbetslösa kommer att påverkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga går därför till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson: Hur värnar vi en likvärdig service i hela landet om Arbetsförmedlingens kontor i socioekonomiskt svaga områden och mindre kommuner på landsbygden tvingas att stänga?

Fru talman! I december röstade Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna igenom den budget som nu gäller och som regeringen och myndigheterna måste följa. Det är enligt min mening en ansvarslös och ogenomarbetad budget. På arbetsmarknadsområdet innebär den besparingar på 3,6 miljarder kronor på ett abrupt sätt.

Detta är en fiktiv beräkning av uppsagda som inte går att genomföra i verkligheten eftersom människor dess bättre har tryggheten att ha uppsägningstid. Det hela innebär att Arbetsförmedlingen ställs inför mycket abrupta nedskärningar när det gäller antalet anställda. Det får förmodligen konsekvenser även för antalet kontor. Men det handlar också om något som är mindre omdebatterat: dramatiskt minskade resurser för att hjälpa de arbetslösa till arbete.

Jag beklagar detta, och det blir naturligtvis min uppgift som arbetsmarknadsminister att framöver försöka se hur vi kan hantera situationen på bästa möjliga sätt för de arbetslösa.

Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret.

Jag ställde frågan därför att den är extra viktig utifrån att tillgången på nya jobb torde vara mindre på landsbygden än i storstäderna. Personer i våra socioekonomiskt svaga områden har längre väg att gå än till exempel en nyutexaminerad akademiker från Täby.

Jag är därför orolig för detta, också utifrån den beskrivning som arbetsmarknadsministern nu gjorde när hon redogjorde för jämlikhetsperspektivet i vårt land. Jag vill återigen tacka för svaret.

Fru talman! Vi ska inte sticka under stol med att vi står inför stora förändringar. Arbetsförmedlingen ska enligt januariavtalet reformeras i grunden. Vi har också en arbetsmarknad som har stora utmaningar.

Serkan Köse kan dock vara säker på att jag som socialdemokrat alltid kommer att värna att vi har en arbetsmarknadspolitik som kommer dem som står längst ifrån arbetsmarknaden till del och som säkerställer att vi inte lämnar några delar av Sverige i sticket.

(Applåder)

Fru talman! Förra året genomfördes ett val i Zimbabwe. Även om det inte slutade i en regelrätt våldsorgie den gången kantades valet av omfattande oegentligheter, vilket ledde till att den socialistiska regimen fortfarande sitter kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Valobservatörer från Afrikanska unionen, från EU och från USA har rapporterat om fantasisiffror i röstlängderna, omfattande regeringspropaganda och tryck på offentliganställda att rösta på regimen. Det står med andra ord klart att valet inte har gått demokratiskt riktigt till. Samtidigt betalar Sverige ut så kallat parlamentsstöd till Zimbabwe, alltså bistånd för att hjälpa parlamentet.

Jag vill därför fråga biståndsministern dels om han anser att valet i Zimbabwe genomfördes på ett fritt och rättvist sätt, dels varför Sverige betalar ut bistånd till ett parlament vars ledamöter har tillsatts genom valfusk i stället för att stödja den demokratiska oppositionen.

Fru talman! Tack för frågan!

Vi ger bistånd till en hel rad länder i världen där man har omfattande problem med demokrati, krig och konflikter. Det är länder där det krävs insatser för att nå fram till människor och få till ett humanitärt bistånd.

Om det vore så att vi bara gav bistånd till länder som fungerar perfekt skulle vi egentligen inte behöva ge bistånd över huvud taget. Det är i stället ofta i länder med stora problem som behoven är som störst.

För just Zimbabwe kommer vi relativt snart att fatta beslut om och genomföra en ny strategi. Det kommer att innebära förändringar, och det har redan i dag inneburit förändringar i det bistånd som vi har gett. Den utveckling som vi ser i Zimbabwe är inte bra, och den kommer att påverka biståndet och hur det ser ut.

Fru talman! Jag tyckte inte att jag uttryckte mig på ett otydligt sätt. Frågan handlar alltså inte om bistånd generellt och inte om humanitärt bistånd. Den handlar specifikt om biståndet till ett parlament, nämligen det i Zimbabwe.

Om målet är att stötta det, som jag tolkar det som biståndsministern säger, undrar jag: Vad är det bästa alternativet? Tycker Peter Eriksson att det är bäst att stötta Robert Mugabes gamla maktparti, som kontrollerar parlamentet, eller den demokratiska oppositionen?

Fru talman! Jag tycker att det för många länder som exempelvis Zimbabwe, där vi ser en negativ utveckling, finns anledning att se över bistånd över huvud taget som går till statsbudget eller till de politiska företrädarna. Det är viktigt att rikta det bistånd som vi ska ha kvar direkt till opposition, till civila organisationer och till människor i form av humanitärt bistånd.

När utvecklingen går åt fel håll behöver man förändra biståndet.

Fru talman! Runt om i Sverige har lokala jobbspår skapat möjligheter för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden att få jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I min egen hemkommun redovisar man att över 70 procent av dem som har deltagit i vad man stolt kallar för Vetlandamodellen har fått anställning. Vuxenutbildningen, lokala företag och Arbetsförmedlingen har genom nära samverkan, praktik, handledning och språkundervisning på arbetsplatsen lyckats få dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden i jobb samtidigt som man har löst en del av företagens stora rekryteringsbehov.

Jag vill fråga hur arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ser på framtiden för de lokala jobbspåren.

Fru talman! De lokala jobbspåren började växa fram förra året. Det är i dag drygt 6 000 personer som går i ett lokalt jobbspår. 600 privata arbetsgivare och 300 offentliga arbetsgivare är involverade.

Hittills har drygt 2 000 personer lämnat jobbspåren. Vetlanda är lite bättre än snittet, men på nationell nivå har 64 procent jobb efter ett lokalt jobbspår. Av dem som går i jobbspåren är 78 procent personer som saknar gymnasiekompetens.

Det här betyder att jobbspåren spelar en oerhört viktig roll på arbetsmarknaden för att leda till jobb för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och för att bidra till företagens och de offentliga arbetsgivarnas rekryteringsbehov. Arbetsmarknadspolitiken står inför stora utmaningar eftersom den gällande budgeten innebär stora nedskärningar. Men jag anser att det vore helt tokigt att inte fortsätta med de lokala jobbspåren, som visar så goda resultat.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Precis som arbetsmarknadsministern säger är det oroande med de stora besparingar som gick igenom i och med att högern röstade igenom sin budget här i riksdagen. Då sprids det också en oro runt om i landet för om jobbspåren ska kunna fortsätta.

Hur kan jobbspåren säkras trots högerns stora nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken?

Fru talman! Jag är mycket medveten om den oro som finns både inom Arbetsförmedlingen och hos alla som samarbetar med Arbetsförmedlingen, framför allt på de områden där man har nått framgångsrika resultat, mot bakgrund av de stora nedskärningarna och den stora oro som har spridits genom budgeten.

Jag kommer så fort som möjligt att försöka stilla den oron med att ge besked. Jag återkommer i den frågan.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Lindhagen.

Efter reportaget i Kalla fakta om hur människor misstänks för brott baserat på utseende och efter händelserna i Stockholms tunnelbana förra veckan har starka reaktioner kommit, och det har också uppstått en diskussion om särbehandling och om rasprofilering i Sverige. Rapporter från såväl Brottsförebyggande rådet som Civil Rights Defenders pekar på grundläggande problematik med att individer blir misstänkliggjorda på basis av härkomst och hudfärg. Det är en metod som bekräftar känslor av utanförskap och som skapar ett problem med bristande förtroende för polisen och rättsväsendet och för våra myndigheter i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför: Vad avser statsrådet att göra för att motarbeta rasprofilering i Sverige?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Har vi generellt ett problem med rasism i Sverige? Ja, det har vi. Den föregående regeringen tog fram en plan mot rasism som löper på. Den planen kommer vi att fortsätta att arbeta med. Det är oerhört viktiga frågor, inte minst i dessa tider när vi också ser rasistiska krafter som växer på olika sätt.

Bara det faktum att man kan känna en oro över att bli annorlunda behandlad baserat på exempelvis hur man ser ut är ett problem i sig. Finns det ett jobb att göra? Ja, absolut! Det som ledamoten tar upp om förtroendebristen är också oerhört viktigt. Vi måste jobba för att människor ska kunna känna sig trygga och ha ett förtroende för våra myndigheter.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag är väldigt stolt över att kunna ha en antirasistisk och feministisk regering på plats. I vårt samhälle ska vi inte ha ett vi-lag och ett dom-lag. Det ska bara finnas vi. Var rasismen än förekommer måste den motarbetas. Därför vill jag också fråga: Vad ser statsrådet som de viktigaste åtgärderna inom statsrådets portfölj när det gäller att minska diskriminering och segregation?

Fru talman! Det finns flera olika delar. Dels lyfte jag fram planen mot rasism. Det arbetet, som påbörjades föregående mandatperiod, måste fortsätta. Jag tror också att vi, som statsministern har sagt, har anledning att skärpa diskrimineringslagstiftningen och titta på den frågan. Det är baserat på en mängd olika faktorer. Vi måste se till att diskrimineringslagstiftningen blir ett starkare verktyg, inte minst på våra arbetsplatser. Det finns alltså flera saker att göra. Detta var bara två som jag tog upp i korthet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson och handlar om dödsolyckor på våra arbetsplatser.

Varje dag vinkar miljontals svenskar adjö av sina kära och nära när de går till arbetet, oftast med meningen "vi hörs under dagen" eller "vi ses senare". Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet miste tyvärr 58 arbetare sina liv under 2018 just när de utförde sitt arbete för att tjäna sitt land. Det var 58 människor som aldrig kom hem från arbetet - som den 20-åriga unga kvinna som klämdes till döds i en produktionsmaskin i Ronneby eller den 60-åriga järnvägsarbetare som klämdes mellan godsvagnar när han utförde ett arbete vid järnvägen i Borlänge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är: Vilka initiativ och åtgärder är arbetsmarknadsministern beredd att vidta för att rusta upp arbetsmiljöarbetet och för att förebygga dödsolyckor på våra arbetsplatser?

Fru talman! Tack, Kadir Kasirga, för att du här i kammaren tar upp en av de absolut viktigaste frågorna! Det är fullständigt oacceptabelt att en enda människa dör på eller av sitt arbete.

Under hösten ökade antalet dödsolyckor i Sverige. Vi har under flera års tid legat på knappt en avliden i veckan. Det är en oerhört hög siffra, tycker jag.

Hittills i år - det är nu den 7 februari - har tio människor förlorat livet på sina jobb. Nio av dem var anställda i svenska företag och ingår i den svenska statistiken, medan en jobbade i Sverige men var anställd av ett utländskt företag.

Detta är de absolut viktigaste frågorna på mitt bord, och det är de frågor jag ska ta tag i allra först. Jag tänker göra det som krävs för att vi ska vända utvecklingen och få ned dödsolyckorna i arbetet. Jag återkommer med mer i nästa inlägg.

Fru talman! Tack, statsrådet Ylva Johansson, för svaret!

Vi socialdemokrater anser att för alla som går till jobbet, anställda eller företagare, bör rätten att komma hem efter arbetsdagen vara okränkbar.

Sedan har vi också en M-KD-budget som är gällande i dag. Där finns det biverkningar som påverkar arbetsmiljön. Hur ska vi hantera den frågan?

Fru talman! Arbetsmarknadspolitiken fick kraftigt stärkta resurser under förra mandatperioden och behåller de resurserna. Arbetsmiljöverket har kunnat anställa ungefär 100 nya inspektörer. Vi har en arbetsmiljöstrategi på plats med en nollvision. Vi har inlett ett omfattande arbete för att komma åt skurkföretagen.

Jag har nyligen bjudit in arbetsmarknadens parter och de berörda myndigheterna med deras experter liksom företrädare för de branscher som är särskilt drabbade för att tillsammans med dem diskutera och komma fram till vad som är mest verkningsfullt. Vi måste vända utvecklingen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

Förra året tjänade män 12 procent mer än kvinnor i Sverige. Det betyder att kvinnor jobbar gratis efter kl. 16.02 varje arbetsdag. Det är då beräknat på en arbetsdag mellan klockan 8 på morgonen och klockan 5 på eftermiddagen. Det är nästan en hel timme som kvinnor jobbar gratis varje dag.

Detta får effekter på kvinnors löner och pensioner och bidrar till att många kvinnor har svårt att försörja sig och sina familjer. Detta är en stor orättvisa, men det är också ett stort strukturellt problem för hela samhället, inte bara för kvinnor.

Därför är min fråga: Vad kan vi göra för att bekämpa denna lönediskriminering mot kvinnor?

Fru talman! Tack, Hillevi Larsson, för frågan! Den är oerhört viktig. Även om vi tar hänsyn till en rad olika parametrar ser vi fortfarande att det finns en osaklig löneskillnad mellan kvinnor och män, och det är helt oacceptabelt.

Den föregående regeringen drev igenom att vi skulle ha lönekartläggningar varje år. Sedan har vi också en diskrimineringslagstiftning som tydligt säger att varje arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering.

Här har vi en utmaning. Dels känner inte alla arbetsgivare till lagstiftningen och att de har detta ansvar. Dels tror jag att det finns behov av att se om vi kan införa större sanktionsmöjligheter mot dem som inte vidtar aktiva åtgärder för att motverka diskriminering. Det handlar till exempel om det arbete med lönekartläggningar som arbetsgivare måste göra varje år. Det måste också leda till resultat. Ser vi att det finns osakliga löneskillnader måste de åtgärdas.

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen ställer tydliga krav, för detta är diskriminering som slår mot halva arbetskraften. Man kan tydligt se att det hela börjar när kvinnor får barn. Det är då de börjar diskrimineras. För män är det dock tvärtom: Chansen att få högre lön ökar faktiskt när de får barn. Det är ju inte klokt!

Lycka till i arbetet, ministern! Det är mycket viktigt!

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen om kvinnors ekonomiska makt. De osakliga löneskillnaderna är ett mycket viktigt område när det gäller jämställdhetspolitiken.

Jag säger tack så mycket till Hillevi Larsson för att hon lyfte denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till finansminister Magdalena Andersson.

Ingen tycker om personer som går runt och berättar obekväma sanningar på en släktträff eller på ett kalas. Samtidigt är de personerna ibland viktiga, trots att de är irriterande, just för att de tvingar oss att se sanningen i vitögat.

Det verkar nämligen finnas en mänsklig brist: Vi tror att ekonomiska bubblor aldrig brister, och vi tror att högkonjunktur inte går över i lågkonjunktur. Men sanningen är nog att vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur och att vi har en lågkonjunktur som lurar runt hörnet.

Min fråga till finansministern är helt enkelt: Hur väl rustat är Sverige för en lågkonjunktur?

Fru talman! Svensk ekonomi står oerhört stark. Efter de senaste årens ekonomiska politik är vi nu i ett läge där vi har ordning och reda i statsfinanserna. Våra statsfinanser ligger i linje med det överskottsmål som vi har i det finanspolitiska ramverket. Vi har betalat av på statsskulden, så vi har nu den lägsta statsskulden sedan 70-talet.

Vi har alltså ordning och reda i statsfinanserna, och där finns rejäla marginaler om det skulle behövas.

Därutöver har vi ett starkt utgångsläge på så sätt att det är väldigt starkt på arbetsmarknaden. Vi har den högsta sysselsättningsgrad som någonsin har uppmätts i något EU-land. Vi har en sjunkande arbetslöshet. Vi har en ungdomsarbetslöshet som har sjunkit tillbaka rejält. Vi har också en betydligt snabbare etablering för nyanlända på arbetsmarknaden.

Sverige har alltså ett starkt utgångsläge för alla eventualiteter.

Fru talman! Tack, finansministern, för ett betryggande svar!

Jag är ledamot från Stockholms län. Många kommuner i denna region har stora skulder just för att de har vuxit under 70-talet och 80-talet. Andra kommuner har en svagare ekonomi av andra skäl.

Min fråga till finansministern är: Hur kan vi, när lågkonjunkturen kommer, se till att säkra kommunernas ekonomi och därmed också säkra välfärden runt om i vårt avlånga land?

Fru talman! Vi har redan i de planer som finns mycket omfattande resurstillskott till våra kommuner och landsting, eftersom vi vet att det kommer att behöva anställas mycket personal där under de kommande åren på grund av de demografiska förändringarna. Om vi skulle hamna i ett mer allvarligt ekonomiskt läge - detta är ren spekulation - finns det goda marginaler. Och resurser till kommuner och landsting brukar vara någonting som regeringar, faktiskt oavsett färg, prioriterar.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

De växande ekonomiska klyftorna skapar stor oro och skadar både sammanhållningen och solidariteten i vårt land. Vi socialdemokrater står för jämlikhet och för en stark välfärd. Samtidigt innebär januariöverenskommelsen en rad kompromisser, bland annat skatte- och avdragsförändringar som inte förbättrar fördelningspolitiken.

Hur avser finansministern att hantera detta?

Fru talman! Det är helt korrekt att det finns en del skatteförändringar i januariavtalet som inte var det som vi socialdemokrater i första hand hade önskat, men man får alltid ge och ta i en överenskommelse.

Det finns också, i januariavtalet, viktiga åtgärder för att minska klyftorna. Det handlar inte minst om att vi vill säkra välfärden genom mycket omfattande resurstillskott till våra kommuner och landsting. Det finns en väldigt stark omfördelande kraft i det faktum att direktören och den som jobbar i receptionen får lika hög kvalitet på både sjukvård och äldreomsorg. Deras barn går förhoppningsvis också i samma skola.

Därutöver gick vi under förra veckan ut med förslag om att stärka ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt. Vi vill också höja pensionen för dem som har jobbat ett helt långt liv men som ändå har en alltför låg pension. Vi vill avskaffa pensionärsskatten.

Dessutom är ett syfte med den skattereform som ska genomföras just att man ska minska de ekonomiska klyftorna.

Fru talman! Tack för det väldigt socialdemokratiska svaret! Hur tror finansministern att ett utvidgat RUT-avdrag kan styras mer mot dem som verkligen behöver dessa tjänster så att det inte bara blir ett utökat Djursholmsavdrag?

Fru talman! Vi ska titta på om man kan göra något särskilt med RUT för äldre. Det tredubblade taket i RUT låter kanske som en större reform än vad det är. Det är väl 2 procent av dem som använder RUT-tjänster som slår i taket i dag, och de offentligfinansiella effekterna av detta utvidgande kommer att vara minimala.

Fru talman! Barbro Westerholm reste den väldigt viktiga frågan om ålderismen - direkt och indirekt diskriminering av äldre personer. Min fråga har anknytning till detta. Jag utgår från en mening i regeringsförklaringen där det utlovas att en oberoende institution för mänskliga rättigheter ska inrättas.

Detta är ingen ny fråga. Den har diskuterats i flera år. En ordentlig och ingående utredning har faktiskt gjorts, som har blivit liggande ett tag på det dåvarande Kulturdepartementet. Men det är en viktig fråga, och utredningen går igenom både vilket mandat en sådan här institution ska ha och hur institutionen ska organiseras. Det bygger delvis på de institutioner av liknande slag som finns i andra europeiska länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Hur mycket mer förberedelser behövs för att börja förverkliga det löfte som ges i regeringsförklaringen?

Fru talman! Tack för att Thomas Hammarberg tar upp MR-institutionen! Detta har varit en jätteviktig fråga som den föregående regeringen har arbetat med. Det är klart att det som nu ligger framför oss är att se till att få institutionen på plats. Precis som Thomas Hammarberg beskriver är en utredning gjord. Nu behöver vi ta steg framåt för att få institutionen på plats, helt enkelt.

Vi får återkomma till exakt hur snabbt det kan ske, men det är en väldigt viktig fråga som vi behöver ta hela vägen in i mål.

Fru talman! Jag tror att ett problem som har skapat förvirring är att man har varit orolig för att en sådan institution skulle krocka med en del existerande institutioner, till exempel Diskrimineringsombudsmannen. Det måste man undvika. Detta måste bli en annan typ av organisation. Den ska inte behandla enskilda klagomål - det ska andra institutioner göra. Men jag hoppas att tiden nu har kommit att börja förverkliga denna idé, för den skulle förstärka skyddet av mänskliga rättigheter i vårt samhälle.

Fru talman! Jag delar helt den uppfattningen. Arbetet för att förstärka och ständigt värna de mänskliga rättigheterna och driva utvecklingen framåt och se hur Sverige kan fortsätta att vara i framkant i fråga om mänskliga rättigheter både här och internationellt kommer att fortsätta med kraft. MR-institutionen är en viktig del i det arbetet framöver.

Fru talman! Jag har en fråga till Magdalena Andersson angående kontanthanteringen. Kontanthanteringen i Sverige är en fråga som har varit aktuell ganska länge, speciellt sedan bankerna slutade att hantera kontanter och speciellt för oss som bor på landsbygden.

Nu har även företaget Kassagirot beslutat att säga upp avtalet med 300 ombud runt om i landet, av 460 totalt, bland annat i Alstermo, i Uppvidinge kommun, i Kronobergs län. Det innebär att det inte kommer att finnas någonstans i hela kommunen där man kan sätta in pengar, varken som förening eller som privatperson.

Det måste vara möjligt att hantera pengar i hela landet, och det är faktiskt viktigt för såväl privatpersoner som föreningar och företag att kunna göra det. Man ska faktiskt inte behöva ha pengarna i madrassen bara för att man bor på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till Magdalena Andersson är därför vad regeringen menar att göra åt detta.

Fru talman! Monica Haider tar upp ett problem som finns i vår glesbygd, inte minst för äldre som bor där. Självklart ska det finnas möjlighet att ha kontanter runt om i hela Sverige. Det är inte bara regeringen som tycker det utan också riksdagen, där en enig parlamentarisk kommitté har kommit med ett förslag om att storbankerna ska ta ett större ansvar för kontanthanteringen.

Regeringen har med glädje mottagit förslaget och skickat ut det på remiss, och just nu pågår en remissammanställning på Finansdepartementet. Regeringen återkommer därefter i frågan.

Fru talman! I delbetänkandet föreslås att man till och med ska reglera kontanthantering i lag. Min följdfråga blir därför om det är någonting som regeringen kommer att överväga.

Fru talman! Detta har alltså varit ute på remiss, och det är ju en viktig del av lagstiftningsarbetet i Sverige att alla berörda instanser får möjlighet att lämna synpunkter. Just nu sitter man på Finansdepartementet och tittar igenom remissvaren. Därefter kommer regeringen att återkomma med sitt ställningstagande i frågan och, om det handlar om lagstiftning, lägga fram det på riksdagens bord.

Fru talman! I SVT:s program Svenska nyheter slog nyligen Jesper Rönndahl ett slag för att fler svenskar ska anmäla sig till donationsregistret. Efter programmet förklarade 18 000 personer att de ville donera sina organ när de avlidit.

Jesper Rönndahl visade med sitt program att det finns en enorm potential för fler organdonationer i Sverige. Fler donationer räddar fler liv - så enkelt är det.

Om en satiriker från Lund kan åstadkomma detta tänker jag att staten måste kunna göra mycket mer, och därför blir min fråga till finansminister Magdalena Andersson: Hur arbetar regeringen för att möjliggöra fler organdonationer i Sverige?

Fru talman! Jesper Rönndahl gjorde en fantastisk succé i samband med tv-programmet i fredagskväll. Nu hoppas jag att alla som tittar på tv från den här frågestunden i riksdagen också anmäler sig till Socialstyrelsens donationsregister så ska vi se om Gustaf Lantz och jag lyckas göra samma succé. Jag hoppas naturligtvis också att ledamöterna som sitter här i kammaren gör vad de kan för att uppmärksamma fler på att det är viktigt att anmäla sig till detta register.

Regeringen sitter inte stilla, inte heller före Jesper Rönndahl, utan har tillsatt en utredning och gett Sten Heckscher i uppdrag att se hur man kan öka antalet organdonatorer i Sverige. Utredningen kommer att överlämnas till regeringen, och sedan vidtar sedvanlig beredning. Regeringen vill naturligtvis göra mer i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Det låter väldigt bra att finansministern är inne på samma spår som jag. Jag är en otålig typ och kommer därför inte att sitta och vänta, utan jag kommer också att vara aktiv i frågan.

Precis som finansministern är jag ofta ute och talar, inte minst i vårt parti, och då har jag noterat att rättvisemärkt choklad är en populär gåva. Det är bra, men nästa gång skulle det också passa att någon lägger i ett kuvert att de har anmält sig till donationsregistret, så är jag nöjd med den presenten. Det kanske även finansministern är när hon kommer till Uppsala län.

Fru talman! Om Gustaf Lantz bjuder in mig till min hemstad Uppsala kommer jag gärna, och jag tar gärna emot presenter av många organdonatorer. Vi kanske kan göra gemensam sak på vår gamla gymnasieskola till exempel.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.