Återrapportering - 2018-03-26

Fru talman! I fredags avslutades Europeiska rådets möte för denna gång. Det var ett möte med många frågor på dagordningen, men det kom ändå mest att präglas av diskussionerna om dels ståltullar, dels vårt förhållande till Ryssland efter attacken i Salisbury.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Diskussionen om ståltullarna hölls efter att vi fått ett definitivt besked om att EU skulle undantas från de höjda amerikanska tullarna fram till i maj. Detta var förstås välkomna nyheter, men det ska understrykas att vi inte har några garantier för att undantaget består därefter. Därför är det nu oerhört viktigt att vi håller i dialogen med den amerikanska administrationen och samtidigt förbereder för att skydda våra länder enligt gängse handelsregler.

Redan vid mitt möte med president Trump i Washington för några veckor sedan tog jag upp att det finns ett problem med överproduktion av stål på världsmarknaden. Men den allra största delen av produktionen, hälften, står faktiskt Kina för. Jag är övertygad om att detta är en nyckel för att få den amerikanska administrationen att inse att USA och EU inte borde konfrontera varandra utan snarare söka samverkan och lösningar för att hantera överproduktionen.

Jag har också tidigt i denna process sagt att det är viktigt att vi nu inte eskalerar situationen utan hela tiden försöker att behålla en konstruktiv dialog med USA. Min erfarenhet av andra tuffa förhandlingar är att man bör försöka hitta gemensamma utgångspunkter med den andra parten och hela tiden välja dialog framför konfrontation.

Jag är glad att vår skickliga handelskommissionär Cecilia Malmström har drivit en sådan linje. De signaler vi nu får från Washington tyder på att vi har nått en viss framgång i detta arbete. Detta visar med all önskvärd tydlighet på betydelsen av och fördelarna med att vi står enade och agerar gemensamt.

Fru talman! Den andra stora frågan på dagordningen var alltså nervgiftsattentaten i Salisbury i Storbritannien. Jag gav premiärminister Theresa May mitt och hela Sveriges fulla stöd. Regeringen arbetade för ett skarpare uttalande än det som hade föreslagits, med ett tydligare utpekande av Ryssland. Så blev det också, och jag är nöjd med att ett enigt EU tydligt fördömde attacken och dessutom pekade ut Ryssland som den enda troliga förövaren.

Det är viktigt att komma ihåg att mordförsöken i Salisbury naturligtvis är en oerhört tuff händelse för dem som drabbades och för Storbritannien. Men de är större än en bilateral fråga mellan Storbritannien och Ryssland. Detta är ytterligare en utmaning av det internationella regelverket från rysk sida, och det är så det måste betraktas.

Därför är det helt centralt att detta oacceptabla agerande möts av ett tydligt och gemensamt svar från oss i Europeiska unionen. Som en markering av detta valde vi att kalla hem EU:s ambassadör i Ryssland för konsultationer. Vi tittade noga på vad som ytterligare kan göras, företrädesvis från samlat europeiskt håll men också eventuellt från svensk sida, för att svara på det ryska agerandet. Vi kommer även naturligtvis att ha en dialog med oppositionen.

Fru talman! Nu övergår jag till andra frågor på dagordningen. Som brukligt är på vårtoppmötet diskuterades också den ekonomiska politiken, och vi ställde oss bakom förslaget till prioriteringar.

Vi hade också, i ljuset av avslöjandena kring Facebook och Cambridge Analytica, en diskussion om sociala mediers ansvar för transparens och skydd av medborgares personliga uppgifter. Digitala frågor och innovation är något som vi kommer att återkomma till vid mötet i Sofia den 17 maj. Då ska vi också träffa ledarna för länderna på västra Balkan för att diskutera EU:s fortsatta engagemang där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

En annan fråga med koppling till vår omvärld är den om EU:s relation med Turkiet. Vi antog slutsatser där vi står enade bakom Grekland och Cypern i fördömandet av Turkiets militära agerande, både i Egeiska havet och i östra Medelhavet. Jag har fått en försäkran från Europeiska rådets ordförande Donald Tusk om att den mycket oroande utvecklingen i Syrien och Turkiets agerande där kommer att tas upp på mötet mellan EU:s institutioner och Turkiet, som äger rum i dag. Denna fråga har regeringen tagit upp vid ett flertal tillfällen.

De som kämpat mot IS i Syrien måste få omvärldens stöd. Turkiets agerande kan inte rättfärdigas. Säkerhetsrådets resolution om eldupphör måste efterlevas, naturligtvis även av Turkiet.

Fru talman! Vi hade under torsdagen också en diskussion inom den så kallade ledaragendan. Temat var nu beskattning, med fokus på den digitala ekonomin. Det är ett problem att globala företag gör stora vinster på marknader där man inte betalar någon skatt, och samtidigt är det uppenbart att vi har delvis olika syn på hur detta problem ska lösas.

Vi är flera som anser att vi måste försöka finna globala lösningar på globala problem och att EU därför i första hand bör söka lösningar inom ramen för det arbete som OECD bedriver. Samtidigt måste vi vara öppna för att titta på lösningar även inom EU, men det måste i så fall föregås av en noggrann analys så att varken EU som helhet eller enskilda medlemsstater förfördelas oproportionerligt.

Fru talman! Under fredagen träffades vi utan premiärminister Theresa May för att diskutera läget i Storbritanniens utträdesförhandlingar. Vid detta möte kunde vi konstatera flera framsteg och klargöranden på detta område. Ett viktigt steg togs redan inför mötet, när chefsförhandlarna enades om de avgörande delarna i både utträdesavtal och övergångsarrangemang. Tack vare de framstegen kunde vi under mötet anta nya riktlinjer för de kommande överläggningarna om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.

Vi har länge väntat på brittisk tydlighet om hur de ser på den framtida ekonomiska relationen - den har vi nu fått. Det blir tyvärr en hård brexit eftersom man väljer att lämna både tullunionen och den gemensamma inre marknaden. Detta kommer att kosta, både för dem och för oss.

Regeringen samarbetar därför nära med näringslivet för att rusta oss för de konsekvenser som kommer att uppstå för både myndigheter och företag när britterna lämnar EU. Sammantaget är jag ändå glad att vi nu kan ta ytterligare ett steg mot den ordnade brexit som vi alla vill se. Det kommer att ge klarhet både för medborgare och för företag.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis också nämna att jag inför Europeiska rådets möte träffade både Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid två separata möten, för att framför allt ta upp migrations- och budgetförhandlingarna. När jag återigen förde fram att vi måste öka ansträngningarna för att få fram ett nytt asylsystem i vår, senast i juni, bekräftade båda att det bulgariska ordförandeskapet arbetar med frågan och att intensiteten i detta nu kommer att öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

När det gäller långtidsbudgeten återupprepade jag de svenska prioriteringarna och underströk att vi inte kommer att acceptera att bli sittande med notan när Storbritannien nu lämnar EU. Jag upplevde nog en något större förståelse från kommissionen än tidigare för våra argument. Nu fortsätter vi naturligtvis att arbeta med full kraft för att EU-kommissionen i maj ska lägga fram ett för oss så bra förslag som möjligt.

Detta, fru talman, var återrapporteringen från mötet.

Fru talman! Statsministern! Till att börja med välkomnar jag att Europeiska rådet lyckades komma överens om riktlinjerna för de kommande förhandlingarna mellan EU och Storbritannien och om hur relationen ska se ut. Detta lägger en första grund just för förhandlingar om ett frihandelsavtal. Det är ett frihandelsavtal där vi moderater - och jag hoppas också regeringen - menar att man måste ha som målsättning att det ska bli så ambitiöst som möjligt och ha så få handelshinder som möjligt. Vi är övertygade om att det är det bästa både för övriga EU-medlemsstater och för Storbritannien.

Statsministern nämnde också diskussioner om hur USA:s beslut att nu undanta EU från de stål- och aluminiumtullar som man har infört påverkar EU. Här vill jag understryka vikten av att förhandlingar fortsätter. Det är kanske också för tidigt att ropa ut sig som segrare i detta, eftersom det här gäller fram till maj och det är mycket arbete som återstår. Men jag lyssnade noga på statsministern. Statsministern betonar dialog framför konfrontation. Det är någonting som jag också vill skicka med, eftersom vi inte vill se ett eskalerat läge, där vi riskerar ett handelskrig.

Sedan vill jag gå in på frågan om Ryssland. Det var tydligt. Här återgav statsministern tydligt hur diskussionerna har gått. Jag är glad över att det blev ett kraftigare uttalande. Jag gläder mig också åt, och välkomnar, att statsministern säger att han drev på för att markera så tydligt mot Ryssland som möjligt. Jag vill därför fråga om statsministern ser vad det finns för fler möjligheter. Det handlar just om att hela EU nu markerar mot Ryssland: att det inte är acceptabelt med detta agerande och liknande ageranden. Vad ser statsministern framför sig?

Fru talman! När det gäller brexit och de riktlinjerna uttrycks det att vi vill ha ett så nära förhållande som möjligt till Storbritannien. Men samtidigt skrivs det att vi begränsas av det ställningstagande som Storbritannien nu har gjort: att man vill lämna både tullunionen och den inre marknaden. Det handlar om att få ett frihandelsavtal, varor och tjänster, om samarbete därutöver på försvarsområdet, säkerhetsområdet och det utrikespolitiska området och om andra ekonomiska samarbeten, till exempel när det gäller forskning och innovation, inom ramen för de möjligheter som finns när man nu är ett tredjeland, så att säga. Det är det som står där. Det står också att skulle Storbritannien ändra sin position är vi beredda att handla därefter. Det tycker jag är tydligt, och det är bra.

När det gäller tullar delar jag den uppfattningen. Det är absolut för tidigt att tala om några segrar här. En liten delseger kan man tänka sig att vi i EU ändå har tagit, åtminstone tillfälligt. Detta ger oss en möjlighet. Men jag underströk i min inledning att jag menar att det är långt ifrån säkert att undantaget kommer att fortsätta, så vi måste använda denna tid på bästa möjliga sätt för att helt enkelt få till en annan dialog eller för att fortsätta dialogen - så skulle jag nog hellre uttrycka mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vad gäller Ryssland sker det ett möte redan i dag. Som sagt: Vid sittande möte kom vi överens om att ta tillbaka EU:s ambassadör för konsultation. Därutöver pågår det diskussioner om ytterligare sådana åtgärder, alltså med diplomater, ska jag säga. Därutöver har vi pekat på betydelsen av att se olika alternativ, så att man inte bara tittar på en åtgärd. Vad finns det för olika alternativ? Låt oss då i första hand hitta en gemensam EU-lösning, en åtgärd, för det är det absolut bästa. Men den har i och för sig redan tagits med EU-ambassadören.

Fru talman! Statsministern! Vi kan då gå vidare. Hur skulle i sådana fall den typen av initiativ se ut, statsministern? Det finns ju ett flertal olika alternativ. Vilka skulle det kunna vara? Och vad kan Sverige, regeringen och regeringens företrädare förbereda för att, precis som det beskrivs, bibehålla enigheten men också komma några steg vidare? Jag tänker till exempel på fler listade personer, ekonomiska konsekvenser och politiska konsekvenser. Man kan säga att en liten politisk konsekvens är att kalla hem ambassadören, men jag ser detta som en start.

Utan att lista alla alternativ undrar jag vad statsministern ser för alternativ. Hur kommer statsministern att arbeta inför till exempel FAC i april och Europeiska rådet i juni, som känns ganska långt bort, för att detta verkligen ska få konsekvenser för Ryssland?

Fru talman! Jag vill nog inte föra resonemanget för långt här och nu, för det är också viktigt att vi kommer överens med de andra. Men de exempel som Karin Enström själv nämner är några sådana som man naturligtvis kan överväga.

Vad vi gör nu är att vi instruerar inför dagens Corepermöte. Det gör vi på det här sättet: Låt oss tillsammans se vad det finns för olika varianter! Det kan handla om alltifrån listade personer, som nämns här, till sanktioner och andra saker. Jag vill inte föra den diskussionen för långt här och nu, i kammaren. Men det finns alternativ, och vi menar att vi först ska se hela det bordet. Vi siktar på en gemensam överenskommelse, så att det blir ett fortsatt gemensamt EU-agerande. Det är de instruktioner som redan nu har gått ut för att sätta maximal press och verkligen visa att detta är fullständigt oacceptabelt.

Fru talman! Tack, statsminister Löfven, för återrapporten! Detta var ett toppmöte som spände över många olika frågor. Vi i Vänsterpartiet delar i stora delar regeringens syn på vad som bör göras. Det gäller inte minst det befarade handelskrig, som vi är på väg in i, som USA har det fulla ansvaret för genom att ensidigt besluta om tullar. Den här gången omfattades inte EU, men vi vet inte hur det slutar. Det är viktigt att svara på detta med fasthet och att samtidigt försöka undvika ett handelskrig, naturligtvis.

Det är också oerhört viktigt att Rysslands fullständigt oacceptabla agerande, där man sannolikt har mördat en avhoppare i Storbritannien, starkt fördöms och att det har tydliga konsekvenser för relationen med Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Turkiet var en av de andra punkterna på toppmötet. I slutsatserna tar man upp både Cypern och Grekland, men i slutsatserna sägs inte ett ord om att Turkiet rullar in i Syrien och fördriver hundratusentals människor från deras hem. I dag plundrar muslimska jihadistgrupper Afrin, med Turkiets goda minne. Man stjäl människors saker. Man dödar civila.

EU har i detta ett ansvar. Turkiet är ett Natoland. Turkiet har en nära relation till EU. EU betalar ut omfattande ekonomiska medel till Turkiet, inte bara för att man ska ta emot flyktingar utan också för att man ska befästa sin gräns. Vid denna befästa gräns skjuter man i dag på flyktingar som försöker ta sig in i Turkiet. Ett tydligt och rakt fördömande av detta överfall anser jag vara nödvändigt i denna typ av rådsslutsatser. Och att träffa Turkiets diktator Erdogan utan att tydligt uttala detta fördömande riskerar att uppfattas som ett indirekt medgivande: att man sänder budskapet att vi inte kommer att protestera ens om det går längre i norra Syrien.

Mina frågor till statsministern är därför: Är det inte dags för EU att fördöma detta överfall på norra Syrien? Och är det inte dags att detta börjar få ekonomiska konsekvenser när det gäller EU:s stöd till Turkiet?

Fru talman! När det gäller Turkiet är det inte så att detta inte tas upp. Precis det som Jonas Sjöstedt nu understryker har tagits upp av Sverige bilateralt. Det har tagits upp av EU. Det tas upp av EU i dag. Det var detta som jag tog upp med Europeiska rådets ordförande Donald Tusk i torsdags morse: att det måste upp i samtalet. Och det fick jag en bekräftelse på. Detta tas naturligtvis upp i FN:s säkerhetsråd, för Turkiet måste faktiskt respektera inte minst säkerhetsrådets resolution om eldupphör.

Det är alltså inte så att detta inte tas upp. Det kommer att fortsätta att tas upp. Men vi vill även där ha en dialog. Hur åstadkommer man resultat? Gör man det genom att sluta att prata med Turkiet eller genom att fortsätta att prata med Turkiet? Det är det valet man har att göra. Vi är överens om att vi ska fortsätta att ha den dialogen och att vi naturligtvis ska vara tydliga med var vi står.

Vi har inte diskuterat några ekonomiska sanktioner eller några sådana åtgärder.

Nu får vi naturligtvis se till att följa den här utvecklingen med Turkiet väldigt noggrant. I dag på mötet mellan EU:s institutioner och Turkiet kommer frågan att tas upp.

Fru talman! Tack, statsministern! Jag beklagar, men det räcker inte med att ta upp frågan. Det räcker inte med att uttrycka oro. Sådana här situationer kräver att vi tar ställning, att vi säger att det som Turkiet gör är fel, att vi fördömer det och att det kommer att få konsekvenser.

Faktum är att varken Sverige eller EU säger detta. Man uttrycker oro, man hänvisar till resolutioner, men man väljer inte sida. Det är faktiskt dags att göra det innan situationen blir betydligt värre än vad den redan är.

Samtidigt skickas andra budskap. Tyskland ökar sin vapenexport till Turkiet massivt under pågående massakrer, under pågående krig, under pågående etnisk rensning! EU fortsätter sina utbetalningar av pengar till den turkiska diktaturen samtidigt som det här sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det här är en form av dubbla budskap, och nu är det dags att sluta med de dubbla budskapen och i stället skicka ett rakt budskap till Erdogan: Vi kan inte acceptera att ni dödar människor och driver hundratusentals människor från deras hem - de kurder som befriade hela världen från IS!

Fru talman! Det är som jag säger: Det är inte så att vi inte väljer sida. Vi säger vad som är acceptabelt och vad som inte är acceptabelt.

Det är dock inte så enkelt som Jonas Sjöstedt vill låta påskina när han säger att nu klipper vi banden med Turkiet. Vi har miljoner flyktingar i Turkiet. Det mesta av stödet som EU betalar ut går ju till flyktingarna. Det går till deras möjligheter att ha ett arbete och för barnen att gå i skolan. Det går till förnödenheter och bostäder. Det är det som det går till. Det är klart att om man tar i i den riktning som jag hör Sjöstedt tala för, då riskerar det framför allt dessa människors väl och ve. Det står också på spel, och det får man väga in.

Jag delar inte uppfattningen att EU inte tar ställning emot det här agerandet. Det gör EU, det gör Sverige och det görs över hela linjen. Sedan är frågan hur man ändå ser till att behålla en ordning som gör att det även i fortsättningen går att hjälpa människor som behöver det allra mest.

Fru talman! Statsministern! När jag läser slutsatserna från Europeiska rådets möte, närmare bestämt punkt 5 om sociala frågor, kan jag konstatera att rådet slår fast att den sociala pelaren är ett gemensamt åtagande för EU och dess medlemsstater.

Jag läser också att man avser att gå vidare med förslaget om en europeisk arbetsmyndighet, något som bland annat arbetsmarknadens parter befarar ska påverka den svenska modellen negativt.

Fru talman! Jag närvarade själv vid EU-toppmötet i Göteborg. Där fanns det regeringsrepresentanter från vissa medlemsstater som öppet deklarerade att de inte kommer att klara kostnaden för att på överskådlig tid införa de sociala rättigheter som föreslås. Man menade tvärtom att det var ett gemensamt solidariskt ansvar för samtliga medlemsländer att medfinansiera detta.

Därmed har jag två frågor till statsministern, och den första är: Finns det något läge där Sveriges regering kommer att gå med på att svenska skattebetalare via EU:s budget medfinansierar någon del av sociala rättigheter i andra medlemsländer?

Min andra fråga är: Med tanke på riksdagens och arbetsmarknadens parters skeptiska hållning till den europeiska arbetsmyndigheten, hyser statsministern några som helst farhågor gällande dess införande?

Fru talman! Vad gäller sociala pelaren sa jag i onsdags i EU-nämnden att jag tycker att det är oerhört viktigt att vi diskuterar sociala villkor både i Sverige och i EU. Vi har en gemensam marknad och en gemensam arbetsmarknad där människor ska kunna röra sig över gränserna. Då tycker jag att det är viktigt att man vet att man kan göra det utan att de sociala villkoren undermineras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Därför är detta precis som förut en fråga där kompetensen delas mellan EU och länderna. Den sociala pelaren är inte något som helt plötsligt skulle ändra den kompetens- och mandatfördelningen, alltså vem som fattar vilka beslut. Det är Sverige som fattar beslut om de svenska förhållandena, såväl i arbetsmarknadspolitiken som i våra socialförsäkringssystem och så vidare.

Den sociala pelaren är därför inget uttryck för att nu ska det här och det här ske i de olika länderna. Pelaren är till för att vi ska följa ett antal viktiga frågor som handlar om arbetsvillkor och anställningsvillkor, men länderna ska fatta sina egna beslut om hur detta ska göras.

Vi måste dock ha en gemensam väg framåt när det gäller hur vi ska öka den sociala tryggheten. Det tycker jag är oerhört viktigt. Man kommer inte ifrån att med en gemensam arbetsmarknad är detta faktiskt en gemensam fråga att titta på. Det handlar dock inte om någon förskjutning av kompetens eller mandat. Den första frågan går därför inte att svara på, för det innebär inget sådant åtagande.

När det gäller frågan om myndigheten finns det lite förslag på vad den skulle kunna göra. Om den skulle kunna förse både arbetstagare och företag med information om vad som gäller i ett annat land tycker jag att det är en ganska ofarlig sak för en myndighet att göra. Skulle det däremot föreslås att den ska få mandat att till exempel lösa tvister på egen hand, utan att länderna vill det, ja, då är det något helt annat.

Låt oss därför titta på vad som föreslås, och så agerar vi därefter!

Fru talman! Statsministern! Det är klart att det går att svara på den första frågan. Det var en mycket enkel fråga: Finns det något läge där regeringen vid något tillfälle kommer att medverka till att svenska skattebetalare medfinansierar sociala rättigheter i andra EU-länder?

Det är jätteenkelt att svara på. Det finns ju också propåer från en del av de östeuropeiska länderna om att man vill att det ska medfinansieras. Detta vet statsministern mycket väl.

När det gäller den andra frågan konstaterar jag att statsministern alltså inte har samma synsätt som arbetsmarknadens parter, som faktiskt är oroade över utvecklingen gällande en arbetsmyndighet.

Vidare märkte jag att statsministern snubblade lite på orden när det gällde västra Balkan och mötet som kommer. Han började säga något om EU:s utvidgning, och sedan hejdade han sig och rättade sig till att tala om fortsatt engagemang i området. Därför tänkte jag passa på att ställa frågan: Hur ser regeringen på en fortsatt utvidgning i västra Balkan?

Jag har en sista fråga. När det kommer till Turkiet har vi lite grann samma invändningar som Vänsterpartiet. Man fördömer med kraft Turkiets agerande i östra Medelhavet. Där kan man alltså få en samsyn inom rådet - det fungerar. Men man kan inte fördöma Turkiet i Syrien.

Fru talman! I den sista delen var det så att Grekland och Cypern hade begärt stöd angående det som sker i Egeiska havet och i östra Medelhavet. Därför togs det upp. Mötet avsåg inte att diskutera EU:s hela relation med Turkiet, men denna fråga togs upp av det skälet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

EU framför fortfarande och återigen sin bestämda uppfattning om att det som sker i Syrien är fel. Det är därför vi säger så. Det är precis samma svar som till Jonas Sjöstedt.

När det gäller parterna och arbetsmyndigheten är det återigen beroende på vad den myndigheten ska göra. Den myndigheten ska inte överta någonting; det har vi sagt från start när den sociala pelaren började diskuteras, och man förstår att vi ska behålla vår svenska modell. Det innebär ingen mandatomfördelning mellan Sverige och EU.

Om det är så att denna myndighet inte tar över någonting som parterna nu gör är jag också helt övertygad om att det inte kommer att vara några problem för parterna.

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporten från Europeiska rådet. Jag skulle också vilja passa på att tacka såväl statsministern som handelskommissionär Cecilia Malmström för det enträgna arbete som har gjorts för att undvika de förödande ståltullarna. Nu vet vi inte riktigt om det här kommer att bära hela vägen fram, men man får väl säga so far, so good.

Jag skulle också vilja hoppas på en renässans för det politiska hantverket där man faktiskt kan förändra saker genom enträget arbete, genom förhandlingar och med respekt för motparten. De svartvita lösningarna, att gapa och skrika, kan många gånger verka kraftfullt, men det leder sällan till några förbättringar och gör heller inte skillnad. Därför skulle jag verkligen vilja hoppas på en annan ordning, där man mer respekterade just det politiska hantverket.

På samma sätt är det självklart med långtidsbudgeten. Här är det 27 länder som kommer att ha väldigt olika ingångar i det arbetet. Då är det viktigt att man faktiskt diskuterar med varandra och att man förstår varandras utgångspunkter. Nu säger statsministern att det verkar som om kommissionen lite mer förstår hur vi i Sverige tänker.

Att ha en tydlig position när man går in i en förhandling är ett framgångsrikt sätt att arbeta på. Man kan inte börja med att skrika om att lägga in veton, utan man måste självklart diskutera och förhandla. Det är det bästa för Sverige.

Jag säger återigen tack till statsministern och handelskommissionär Cecilia Malmström. Ståltullar skulle vara förödande. Vi vet hur det såg ut på 30-talet och vad det ledde till.

Fru talman! Det är helt korrekt. Jag delar uppfattningen att det ändå är dialogen och det politiska arbetet som gör skillnad i längden. Det är lätt att häva ur sig de mest fetmarkerade meningarna och ha de flesta utropstecknen. Det är kanske den enkla delen i politiken, men frågan är vart det leder. Nu får vi hoppas att dialogen med USA håller i sig och att vi kan skapa en atmosfär, ett klimat, att vi kan säga att vi borde samarbeta för att hantera överproduktionen av stål.

Det har varit ett bra samarbete internt med både Cecilia Malmström och Jean-Claude Juncker, som jag tycker verkligen har gjort ett bra arbete. Det ska de ha en eloge för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Samma sak gäller långtidsbudgeten, men nu var den frågan inte uppe här. Men den frågan bygger på samma sak. Någonstans måste vi se på vilken helhet som är bra Sverige. Det är där någonstans vi måste landa.

Vi har varit tydliga med att Sverige inte tänker ta notan för att Storbritannien lämnar EU. Det måste rimligen innebära att mindre inkomster ger mindre utgifter. Det är en normal ekonomisk ekvation. Vi ska hålla i den samtidigt som vi ska vara tydliga med att EU-samarbetet är bra och viktigt för vårt land. Då gäller det att se till att vi kommer ur processen med något som är bra för Sverige.

Jag bedömer att det finns en något större förståelse för våra argument nu, men det kommer säkert att ändå bli en tuff process. Det är säkert så att kommissionens förslag inte kommer att leda till stort jubel i Sverige i första ledet. Då får vi fortsätta att diskutera och mala på till dess vi kommer till ett läge där vi tar ansvar för både helheten, därför att EU är så viktigt för oss, och att Sverige inte tar notan för att ett land lämnar EU. Någonstans där måste balansen vara.

Fru talman! Jag vill tacka för svaret!

Vi får verkligen hoppas att trägen vinner, att vi lyckas såväl hålla undan ståltullar som få en gynnsam utgång på långtidsbudgeten.

En av de frågor som också diskuterades på toppmötet var beskattning. Beskattning generellt sett är bra. Men varför ska vissa företag beskattas lägre än andra, till exempel Google, Facebook och så vidare? Frågan är hur man bäst uppnår denna beskattning, om det är på europeisk nivå eller genom OECD-lösningar. Det måste vara en mycket viktig fråga att diskutera framöver. Jag vet att kommissionen vill ha skatt på omsättning medan det vore mer rimligt att ta ut skatt på vinst, och så vidare.

Men här krävs diplomati för att komma fram till en bra lösning. Det är bra med ökad beskattning, men den måste också vara funktionell.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att det även här är fråga om en balansgång. Det är klart att det även i en digital ekonomi måste vara en rättvis beskattning.

Precis som jag sa är det ett stort problem när företag som verkar i den digitala ekonomin kan göra stora vinster på marknaden utan att betala någon skatt. De kanske betalar en tredjedel så mycket skatt här i EU jämfört med andra företag. Då blir också välfärden lidande.

Regeringen har poängterat att vi i första hand ser en global lösning, det vill säga inom ramen för det arbete som OECD gör. Då blir det en global lösning på ett globalt problem.

Men om det där inte finns någon lösning, eftersom några aktörer motsätter sig, måste vi titta på om det inom ramen för EU finns möjlighet att få fram en lösning. Då måste vi titta på om något vi gör menligt skulle försvåra för EU, om det skulle bli ett oproportionerligt stort ansvar för EU eller om EU är för litet att hantera en sådan lösning. Då måste vi se upp. Därför måste det bli en noggrann analys.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det är glädjande att Europa fick det undantag från de hotande tullarna som statsministern här har kungjort och som vi har tagit del av genom pressen. Men samtidigt kvarstår ett hot eftersom det undantag som har beviljats för Europa är tillfälligt. Det är också ett hot att det har kommit förslag, eller propåer, om nya tullar från den amerikanska kontinenten. Detta är ett allvarligt hot mot den tillväxt som vi behöver och vill ha i alla delar av världen. Den fria handeln är en del av att få den tillväxt vi vill ha.

Min fråga rör framför allt tillväxten. Det finns signaler om att Europa inte orkar hålla samman, det vill säga att kommissionen inte är den företrädare vi har sagt att kommissionen ska vara i fråga om att företräda Europa i handelsfrågor. Det kan synas lockande för en del medlemsstater att söka bilaterala lösningar på det ena eller andra sättet. Hur ser det ut, statsministern? Finns det tecken på att det finns medlemsstater som vill söka bilaterala lösningar för att undgå de hot som kan orsaka problem med tillväxten i Europa?

Fru talman! Jag delar Eskil Erlandssons uppfattning att hotet kvarstår. Vi måste verkligen förstå att det inte är över. Nu gäller det att hålla i detta och se till att dialogen utvecklas på ett sådant sätt att det blir ett permanent undantag samt att EU och USA kan samarbeta i stället för att bekämpa varandra. Annars är det en farlig väg.

Det finns dessvärre med protektionism i olika handelsfrågor, inte bara för stålet. Det finns andra saker också, och det gäller verkligen att se upp. Precis som jag rapporterade på EU-nämndens möte i onsdags ser vi en del ifrågasättanden av WTO, hur WTO fungerar och riskerar att inte fungera om något år om inte en domare tillsätts för att lösa tvister. Det är ett ännu större hot. Jag delar helt uppfattningen att vi som är frihandelsvänliga verkligen måste stå upp mot detta hot på riktigt.

När det gäller EU:s sammanhållning hade jag ingen känsla vid det här mötet att det fanns några som känner sig lockade. Men därmed inte sagt att det inte skulle finnas. Det vet jag i så fall inte.

Däremot hörde jag talas om ett land som hade blivit erbjudet ett ensidigt undantag som tackade nej - av det skälet att EU ska hålla ihop. Det hedrar verkligen det landet - om det ryktet är sant. Det är också ett andrahandsrykte.

Här försiggår mycket ryktesspridning och spekulationer, men jag kan med handen på hjärtat säga att det inte fanns några sådana tecken under det här Europeiska rådet om att göra annorlunda. Jag kan naturligtvis inte lämna några garantier, men jag fick ingen sådan känsla vid det här mötet.

Fru talman! Det gläder mig. Då får jag citera det gamla påståendet: "Enade vi stå, söndrade vi falla."

Låt mig så gå över till den andra stora och viktiga saken på det Europeiska rådet, nämligen Salisburyattacken. Det är bra att Europeiska rådet gemensamt kunde fördöma attacken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Var det några medlemsstater som tog upp de gratulationer som kommissionens ordförande framförde till Putin i anledning av det ryska valet och då samtidigt undvek att fördöma den olagliga annekteringen av Krimhalvön? Gratulationen från kommissionens ordförande förtar lite grann av det fördömande som Europa har gjort av Salisburyattacken.

Fru talman! Det var glädjande att det kom ett mycket tydligt besked från Europeiska unionen gentemot Ryssland om att attacken är oacceptabel och att vi till hundra procent står bakom Storbritannien.

Vi fattade ett beslut om kalla tillbaka ambassadören för konsultation, och vi fortsätter diskussionen i dag om vad som ytterligare kan göras. Det är en tydlig markering.

Svaret på frågan är nej. Det var ingen som tog upp Junckers gratulation. Det var hans beslut helt och hållet.

Vad gäller annekteringen av Krim däremot är EU väldigt tydligt. Det är därför sanktionerna håller i sig. Det råder inget tvivel om att kommissionen fullt ut står bakom de beslutade sanktionerna och att de ska kvarstå till dess att anledningen till dem har försvunnit.

Fru talman! Tack för redovisningen, statsministern! Det är bra att vi får dessa redovisningar och på det sättet har insyn i vad som händer i EU.

Det jag vill ta upp här är Turkiet. Tidigare talare var inne på det, men då mer på vad vi ska betala mot bakgrund av de övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som Turkiet gjort sig skyldigt till.

Utvecklingen i Turkiet är beklaglig. Kring millennieskiftet och åren därefter utvecklades Turkiet mot demokrati, men de senaste tio åren har det vänt 180 grader. Det har bara blivit värre och värre med övergrepp mot journalister och stora yrkesgrupper och så vidare. Europadomstolen har tagit upp ett antal fall.

Turkiet är ju värstingen när det gäller brott mot mänskliga rättigheter. Därför har vi i Liberalerna velat att förhandlingarna om EU-medlemskap ska avbrytas. Men statsministern har tidigare sagt att han är nöjd med att förhandlingarna har suspenderats och att dörrar måste lämnas öppna gentemot Turkiet. Har statsministern samma uppfattning i dag?

Fru talman! Barbro Westerholm har helt rätt - det går åt fel håll i Turkiet, inget tvivel om det. Det har vi också påtalat, och vi fortsätter att påtala det.

När det gäller att betala tror jag att det är viktigt att vi är överens om att det som betalas när det gäller flyktingar, det går till flyktingar. Det tycker jag är viktigt. Skulle det upphöra får vi en katastrofal situation, framför allt för de människorna. Det vore inte bra; det vore katastrof.

När det gäller frågan om EU-medlemskap har vi en ordning för hur ett eventuellt medlemskap över huvud taget ska kunna komma till. Den måste man följa. Man följer en ledstång, om jag får kalla det så, för vilka kapitel som kan öppnas vid vilket tillfälle. Detta bygger på att man uppfyller ett antal av våra grundläggande villkor om mänskliga rättigheter, demokratiska fri och rättigheter och så vidare. Där menar jag att vi har det som behövs för att säkerställa detta - att man inte kan bli medlem om man inte uppfyller de villkoren. Det är också det tydliga budskapet till Turkiet: Med den här inriktningen kan det inte bli något medlemskap, för den går åt fel håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Om man i stället skulle stänga dörren, blir det bättre då? Oppositionen i Turkiet säger nej. Det vore inte bra för dem, för då har de inget alternativ i den inrikespolitiska debatten. Då kan de inte säga att "om vi gör så här i stället har vi faktiskt den här möjligheten framför oss".

Jag kommer mycket väl ihåg den förre premiärministern Davutoglus möte med Europeiska rådet. Han beskrev den besvärliga situation som Turkiet ser omkring sig, i sin närhet. Hur ser de ekonomiska realiteterna ut? Ja, inte lysande. Var är det bästa alternativet? Jo, det är faktiskt i väst. Skulle man kapa den linan och säga att nu är det borta ur bilden, då säger i alla fall stora delar av oppositionen att det inte är bra. Åtminstone de som vi har kontakt med från mitt partis sida säger att det inte vore bra.

Fru talman! Min andra fråga gäller tulluppgörelsen. Det var glädjande att Cecilia Malmström lyckades få fram en respit på fem veckor. Men fem veckor är väldigt kort tid, och då handlar det inte bara om EU och tullarna utan om världshandeln.

Till exempel bilindustrin påverkas ju om vi skulle förändra tullavgifterna. Där är det stor skillnad mellan USA och EU, men om man ändrar där får det återverkningar på världshandeln inom det området.

Hur tänker statsministern här?

Fru talman! När det gäller EU är det precis som påpekats väldigt kort tid. Nu måste tiden användas till att befästa att dialog är det bästa och att få en så gemensam verklighetsuppfattning som möjligt. Jag tror att jag nämnde det i EU-nämnden: att mäta handelsöverskott och -underskott i dag är inte samma sak som för 20 år sedan. Det är något helt annat eftersom värdekedjan ser helt annorlunda ut, så sifforna är inte riktigt desamma. Bara det, att åtminstone få samma verklighetsuppfattning, vore faktiskt ett framsteg. Det kanske kan förstärka dialogen.

Det som gäller världshandeln är också helt korrekt. Det är därför vi så envetet driver att WTO-systemet måste fungera. Vi måste tillbaka till de multilaterala handelssystemen, förstärka WTO och se till att de reglerna fungerar och att tvistlösningsmekanismerna fungerar. Vi försöker hela tiden föra tillbaka diskussionen dit för att säkerställa att WTO är den bästa institutionen för detta.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det var ett toppmöte där många stora och viktiga frågor stod på agendan. I de flesta av frågorna delar Kristdemokraterna den linje som regeringen har drivit och driver. Det gäller inte minst frågan om USA:s skyddstullar och EU:s svar på giftattacken som Ryssland förmodas ligga bakom. Det har varit uppe i flera tidigare replikskiften med flera andra frågeställare.

Jag tänkte ställa en fråga om brexitförhandlingarna. Där var det glädjande att vi inför toppmötet fick en första överenskommelse om utträdesvillkoren mellan EU och Storbritannien. Det är ett viktigt steg framåt, men det kvarstår många svåra delar i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Man kan väl säga att det finns åtminstone två olika aspekter på förhandlingarna framöver. Den ena är det man brukar säga om att Storbritannien inte kan få plocka russinen ur kakan eller välja bara några av de fyra friheterna. Det är en aspekt. En annan är att Storbritannien är ett viktigt samarbetsland till EU, framför allt och i stor utsträckning till Sverige, och även en viktig handelspartner.

Vad jag förstår finns det olika uppfattningar bland medlemsstaterna om vilken av dessa aspekter man ska betona framför den andra. Jag skulle vilja fråga statsministern dels hur svårt det är för de kvarvarande medlemsstaterna att nå en enad linje att driva gentemot Storbritannien, dels hur eventuella svårigheter påverkar förhandlingarna med Storbritannien.

Fru talman! Ja, vi är överens om USA:s skyddstullar och det ryska agerandet i Salisbury.

När det gäller brexit är utträdesvillkoren inte helt på plats, inte till hundra procent. Det som återstår där, den stora frågan, är fortfarande Irland och Nordirland. Men vi har fått goda garantier från Theresa May att den kommer att lösas. Om Nordirland och Irland ska hålla ihop och Nordirland inte ska så att säga åka ut blir det en gräns i vattnet mellan öarna. Så ser det ut just nu, och det är en fullt möjlig lösning. Också Gibraltar finns kvar som en geografisk fråga. Övergången verkar helt klar.

När det gäller de nya relationerna är det just riktlinjerna för dem som beskrivs här. Här råder enighet. Nu har vi konstaterat att Storbritannien vill ut ur både unionen och den inre marknaden. Det innebär att det är ett frihandelsavtal som vi ser framför oss. Det vill vi ska vara generöst i den meningen att det ska omfatta både varor och tjänster på så många områden som möjligt utan tariffer, alltså tullar. Vi vill så att säga ha det på noll. Men vi kan samtidigt konstatera att det innebär att Storbritannien och EU kommer att ha olika externa relationer. Det innebär per automatik att det blir friktioner i handeln.

Här måste det finnas någon typ av kontrollsystem. Vi har inget gemensamt legalt system längre; vi har ingen gemensam tvistlösningsmekanism längre. Det kommer att innebära att det blir saker som vi måste hantera och lösa. Det måste vi förbereda oss på. Om Storbritannien skulle ändra sin position från hard brexit till något annat är vi beredda att korrigera riktlinjerna utifrån det, men enigheten ligger i slutsatserna.

Fru talman! Tack för svaret, statsministern!

Jag tänkte också ställa en fråga om det som statsministern nämnde i sin återrapport angående att han fick en lägesrapport om hur det går i förhandlingarna om det gemensamma asylsystemet, som är en annan viktig och högst aktuell fråga inom unionen.

Som jag har förstått det var budskapet att det bulgariska ordförandeskapet arbetar med detta och att intensiteten kommer att öka under de kommande månaderna, vilket vi får hoppas i och med den målsättning som har uttryckts - att detta ska vara klart till halvårsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag vill fråga statsministern: Finns det möjlighet att säga något mer uttömmande om detta?

Fru talman! Huvudspåret är att ordförandelandet arbetar vidare med det som har gjorts förut och försöker rensa ut några saker för att tydliggöra vad det finns för alternativ, för att förenkla processen.

Det är viktigt att det inte bara är några länder som står för önskemålet, utan EU som helhet måste stå för att vi vill åstadkomma detta. Därför har jag ställt en fråga igen till både Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande på precis detta tema. Det finns en tydlig ambition att vi ska vara klara till juni. Det är också deras åtagande.

Under tiden sitter vi inte stilla, utan vi diskuterar med framför allt de närmaste, som tycker likadant, vilka förslag vi kan bidra med för att skynda på och underlätta processen. Naturligtvis ska vi ha en dialog med dem som tycker lite olika också. Jag hade till exempel ett möte med Polens premiärminister i fredags morse.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten från Europeiska rådet!

Jag vill också tacka för alla svar som statsministern hittills har gett på de frågor som har ställts. Jag tänker inte upprepa någon av dem utan beröra ett annat område som statsministern själv tog upp sin återrapport, nämligen utvecklingen inom den digitala tekniken och de möjligheter och utmaningar den ställer oss inför. Det handlar till exempel om beskattningsfrågan men också om skydd av personlig integritet.

Jag tänkte fråga om statsministern kan återge lite mer av reaktionerna och diskussionerna med anledning av kommissionens förslag, som lades fram i förra veckan, om hur man kan få digitala bolag att beskattas på samma nivå som traditionella företag. Jag misstänker att detta diskuterades vid rådets möte. Det är viktigt för oss här hemma i Sverige att få en bild av hur andra länder diskuterar denna fråga, för att vi ska kunna positionera oss och bidra med positiva lösningar på denna utmaning.

Fru talman! Skulle statsministern kunna återge lite mer av reaktionerna och diskussionerna kring beskattning av digitala företag?

Fru talman! Detta nämns inte speciellt i slutsatserna, men det är en fråga som rör personlig integritet, hur data ska behandlas och så vidare. Det kommer en mer djupgående diskussion om frågan, och vi återkommer till den i Sofia i maj.

När det gäller beskattning togs det upp, och kommissionen lägger fram ett förslag. Här finns delade uppfattningar. Några tycker att vi ska arbeta med detta, medan andra säger att det är mycket tveksamt. Några kanske till och med är emot, medan andra står och väger. Det finns en liten ambivalens här - det är ingen tvekan om det.

Från svensk sida har vi gett uttryck för att vi i första hand vill se en global lösning, för det är ett globalt problem. Den digitala ekonomin är inte europeisk utan global, och det innebär att om man gör fel där kan EU bli förfördelat. Därför vill vi helst söka en lösning inom det arbete som nu pågår inom OECD.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det finns dock starka krafter som inte vill ha en sådan lösning och som tycker att dagens situation är bra. Det innebär att man kan bli stående där och att ingenting händer. Därför menar vi att det är bra att kunna säga: Okej, vi är redo att titta på en EU-lösning också. Men den måste analyseras mycket noga så att vi inte får en situation där EU som helhet eller medlemsstater blir oproportionerligt förfördelade, för då har vi inte gjort oss själva någon tjänst alls. Då blir det ett slag i luften, och vi hugger oss själva i foten. Det vore naturligtvis olyckligt.

Ungefär så går diskussionerna när det gäller beskattningsfrågan.

Fru talman! Har statsministern någon bild av hur diskussionen kommer att föras vidare? Finns det någon känd dagordning, eller kommer den upp vid ordinarie råd framöver?

Fru talman! Jag har det inte exakt i huvudet nu. Men detta ska till rådet först - det kommer inte tillbaka till oss. Sedan är det gängse rutin mellan kommissionen och rådet, och parlamentet blir säkert inblandat. Jag har inte tidtabellen i huvudet och vet inte exakt hur det ser ut.

Vi måste som vanligt vara mycket aktiva här och hålla fast vid vår position samtidigt som vi visar att vi är pragmatiker. Vi ser ett problem och måste göra något åt det. Vi föredrar en global lösning, men om det inte fungerar måste vi försöka pröva något annat. Men det får inte innebära att EU som helhet eller länder blir förfördelade på ett oproportionerligt sätt.

Fru talman! Tack för återrapporteringen!

Jag tänkte återkomma till en liten del som statsministern gick igenom rätt fort, nämligen att ordföranden i inbjudan sa att ni också skulle prata om migrationsfrågan och asylpaketet. Och det gjorde ni.

Det har pågått diskussioner i två års tid. Ett löfte har utställts - eller det har åtminstone antytts - att hela frågan ska landa i junitoppmötet. Det är inte många månader dit, och jag skulle gärna vilja att statsministern utvecklar lite mer vad som hände under den punkten.

Fru talman! Jag valde att också hålla möte med Donald Tusk och Jean-Claude Juncker separat vid två olika tillfällen, för att hålla den frågan uppe. Ordförandelandet har som sagt tagit över arbetet, driver det nu för att se om det går att förenkla och komma fram till tydliga positioner och samtalar med alla inblandade.

Jag har fått bekräftat av både kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande att detta är en fråga som det ska fattas beslut om. Det finns ingen annan dagordning, vilket var viktigt för mig. Detta får inte bli en fråga där några länder - Sverige, Tyskland och några till - driver på medan andra sitter och gör ingenting. Ansvaret ligger där, och det har man kvitterat. Vi får utgå ifrån att det sköts seriöst.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag vet att Bulgarien arbetar systematiskt och målmedvetet med detta, men det är ingen tvekan om att det är en mycket komplicerad fråga. Vi ska inte underskatta den, men jag känner att ansvaret ligger där. Vi arbetar som sagt fortfarande med Tyskland, Holland och andra för att se vad vi kan bidra med mer i processen. Vi håller också kontakt med dem som tycker annorlunda än vi för att se hur vi kan brygga över detta och var en kompromiss kan landa. För det måste bli en kompromiss.

Det var diskussionen, men som sagt ägnades ingen lång tid åt den under detta möte.

Fru talman! Jag har en kort följdfråga till statsministern: Diskuterade man då olika bidrag i form av ekonomiska stöd till de länder som känner sig mest utsatta?

Fru talman! Nej, inte alls på den nivån. Det är en diskussion som funnits vid andra tillfällen - hur man ska stödja de länder dit flest kommer, till exempel, var mer gränsövervakning behövs eller vad som nu kan krävas. Någon sådan diskussion fördes över huvud taget inte vid detta möte.

Överläggningen var härmed avslutad.