Frågestund - 2018-03-22

Frågestund

Fru talman! Jag riktar min fråga till näringsminister Mikael Damberg.

Allt fler företag har problem med olika former av kriminalitet. Enligt en rapport från Världsbanken är kriminalitet det femte högst rankade hindret som hämmar företagsklimatet i Sverige. I en internationell jämförelse sticker Sverige ut rejält. Här uppger nästan tre gånger fler företagare än i jämförbara länder att kriminalitet är ett hinder för företagande.

Vad är det som gör Sverige så speciellt i detta avseende? Kan det vara att regeringen ärvde en dålig migrationspolitik? Varför sticker Sverige ut?

Hur jobbar regeringen med att adressera detta problem?

Fru talman! Det är en viktig fråga. Konkurrens på den svenska arbetsmarknaden ska ske på lika villkor. När organiserad brottslighet griper tag i företagsamhet blir det ofta konkurrens på olika villkor. Man undviker att betala skatt och rundar regler och konkurrerar därmed inte på lika villkor. Vi har också fått en utveckling där en del företagare upplever hot eller problem i sin verksamhet.

Därför har vi gjort stora insatser, både på kort och medellång sikt. Det första är att vi har gett Bolagsverket och andra myndigheter i uppdrag att mycket tydligare jobba med dessa frågor för att komma åt organiserad kriminell verksamhet. Vi gör nu en stor segregationsinsats i 32 kommuner för att öka tryggheten i bland annat centrumanläggningar. Här har många handlare nytta av de insatser vi gör.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag känner personligen en företagare som driver en matvarubutik i ett av Sveriges så kallade utanförskapsområden. Stölder dagligdags och till och med rån då och då har blivit en del av hans vardag. Utanför samlas tidvis gäng och säljer droger, vilket i sin tur kan leda till att många kunder inte vågar sig till mataffären.

Detta är något vi måste adressera på allvar. Vad kan vi förvänta oss av regeringen?

Fru talman! Att öka tryggheten är en av de viktigaste frågorna för regeringen. Vi har ett stort trygghetsprogram, det största i modern tid, där vi både skärper straffen och utökar polisutbildningen så att vi får fler närvarande poliser i dessa områden. Vi har också en myndighetssamverkan där tolv myndigheter samverkar för att komma åt organiserad kriminell verksamhet. Detta kommer att öka tryggheten såväl på gator och torg som för handlare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till bostadsminister Peter Eriksson.

Den rödgröna regeringens största och egentligen enda stora bostadspolitiska åtgärd är byggsubventioner på 11,3 miljarder. I Sveriges Television förra onsdagen fick Peter Eriksson frågor om detta, och han kunde inte svara på frågan om byggsubventionerna hade haft någon effekt över huvud taget. Han var även ärlig med att de har använts väldigt lite där behovet är som störst, det vill säga i våra storstäder.

Regeringen och den ansvarige ministern är alltså inte säkra på om deras största och egentligen enda åtgärd för att komma till rätta med bostadskrisen har haft någon effekt över huvud taget.

Min uppenbara fråga till bostadsministern är: Hur kan bostadsministern försvara detta?

Fru talman! Jag råder Mats Green att se om nyhetsinslaget. Det var inte riktigt så det gick till, det var inte riktigt så det var och det är inte riktigt så det är.

Investeringsstödet för hyresbostäder är lyckat. Det kom igång alldeles för sent, och det kan man säga var en miss av regeringen. Det borde ha skett tidigare, för då hade vi haft fler hyresbostäder till rimliga kostnader på gång redan i dag.

I fjol var första året då detta fungerade på riktigt, och jag har sett till att det har satts i verksamhet. I fjol beviljades 10 000 hyresbostäder, och i år kommer det också att komma ut många nya hyresbostäder till rimliga kostnader.

Problemet är att vi skulle behöva satsa ännu mer resurser på detta för att kunna bygga bostäder åt alla, inte bara åt ett fåtal.

Fru talman! Sanningen är att det knappast har fått någon effekt över huvud taget. Det var därför ministern var tvungen att svara så på SVT:s fråga. Bidrag har gått till redan planerade projekt.

Fru talman! Detta är det sista vi behöver när vi nu ser att bostadskrisen förvärras och att bostadsbyggandet rasar. Vi behöver riktiga, viktiga åtgärder.

Återigen: Vad har det fått för effekt?

Fru talman! Det är bra att vi får den frågan. Det har fått en betydande effekt. Vi har fått fram fler bostäder till rimliga kostnader.

Den stora oron nu är snarare att Moderaterna och flera andra partier inom borgerligheten tänker avskaffa de satsningar som nu gör stor skillnad gentemot tidigare.

Vi bygger betydligt fler bostäder än vad ni gjorde förra mandatperioden. Nu behöver vi framför allt rikta in oss på att bygga för de människor som behöver nya bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även min fråga är riktad till bostadsminister Peter Eriksson.

Vi har länge vetat att lagstiftningen för hyresgäster vad gäller renoveringar är alldeles för svag. När fastighetsägare genomför stora renoveringar blir hyrorna ofta höga eftersom de utnyttjar bostadsbristen och höjer hyrorna kraftigt. Eftersom hyresgästerna inte har något inflytande eller medbestämmande i denna process riskerar dessutom kvaliteten på renoveringen att bli ganska låg.

Vänsterpartiet har drivit på för att detta ska utredas, och regeringen har tillsatt en utredning för att hyresgästers ställning i renoveringsprocesser ska stärkas. Men till min förvåning väljer regeringen att inte lägga fram någon proposition om detta. Varför?

Fru talman! Det är riktigt att vi tillsatte en utredning för att se över hyresgästers ställning på bostadsmarknaden. Denna utredning har genomförts, den bereds fortfarande i regeringen, och därför kommer vi inte att hinna lägga fram en proposition under denna mandatperiod.

Det är en viktig fråga, och jag tror att det kommer att vara en viktig fråga även i valrörelsen. Vi får diskutera den där innan det kan bli nya beslut som förändrar i större utsträckning.

Fru talman! Jag är mycket besviken på detta svar. Regeringen lägger fram en rad propositioner till exempel denna vecka. Däremot väljer man att inte lägga fram en proposition om denna akuta och viktiga fråga.

Hur många barnfamiljer och andra ska behöva flytta från sin renoverade lägenhet därför att hyrorna blir alldeles för höga? Var fjärde person behöver flytta från sin lägenhet därför att hyrorna blir för höga, visar till exempel en mätning från Boverket.

Tycker inte regeringen att detta är mycket allvarligt?

Fru talman! Det är en allvarlig situation för en del. I många fall fungerar det alldeles utmärkt att man renoverar och ser till att det blir rimliga hyresförändringar. Vi har också en hyresreglering för detta. Men det finns också tydliga exempel på att det har blivit mycket höga hyreshöjningar som gör att en hel del människor har svårt att bo kvar. Detta är ett problem. Regeringen bereder fortfarande ärendet, men vi kommer inte att hinna lägga fram ett förslag under denna mandatperiod.

Fru talman! Vi har 2018 vuxna män som får barnbidrag för sina barnbrudar. Vi har 2018 barn som kliver på bussar och köper barnbiljetter till sina egna barn. Vi har 2018 barn som har sex med vuxna män. Det accepterar vi, och det är lagligt enligt svensk lag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Migrationsverket har i sin rapport Är du gift? konstaterat att det finns minst 132 gifta barn. Men man säger att mörkertalet är stort.

Riksdagen körde i går över regeringen och riktade ett tillkännagivande om totalförbud mot barnäktenskap. Som liberal är min inställning i frågan glasklar: Barn ska vara barn i Sverige, och de ska inte vara gifta.

De rödgröna valde i går att rösta mot kravet på ett heltäckande skydd mot barnäktenskap med motiveringen att de ännu inte tagit ställning till den utredning som kom förra året. Reaktionerna är starka. Tunga remissinstanser, Sveriges Kommuner och Landsting med flera, protesterar.

Min fråga till statsrådet Heléne Fritzon är ganska enkel: I vilka situationer anser ni att det ska finnas särskilda undantag som gör att vuxna män ska ha rätt att ha sex med barn?

Fru talman! Låt mig inleda med att vara precis lika tydlig som frågeställaren: Barn ska få vara barn.

Det har också varit utgångspunkten för den utredning som regeringen har tagit emot och för remissinstanserna.

Robert Hannah påstår att man har kört över någon i går. Men det är riksdagens tillkännagivande som föregriper den formella process vi har för att hantera lagstiftning i Sverige.

Det är regeringens mycket tydliga besked att det är förbjudet med barnäktenskap i Sverige och ska vara det. Vi ämnar återkomma före sommaren med det konkreta förslaget när remissvaren är analyserade.

Fru talman! Att vara tydlig betyder inte att man i Sveriges riksdag röstar mot ett lagförslag om att förbjuda alla typer av barnäktenskap. Det är att vara otydlig. Det innebär att man ställer sig på dessa mäns sida, alltså de män som är gifta med barn - som har barnbrudar.

Jag tycker inte att det är tydligt över huvud taget av en regering som gör barnkonventionen till lag. I går röstade mer än 100 av socialdemokraterna här i Sveriges riksdag nej till ett totalförbud. Hela riksdagen hade kunnat vara enig om att vi inte ska ha barnäktenskap i Sverige. Det hade varit att vara tydlig.

Fru talman! Att vara tydlig och åstadkomma skillnad betyder inte bara att man har ett högt tonläge i debatten. Det betyder också att man åstadkommer skillnad genom beslut och lagstiftning. Regeringen har en uttrycklig och tydlig ambition att återkomma till riksdagen med skärpta lagförslag om att det ska vara förbjudet med barnäktenskap i Sverige. Tvivla aldrig på detta.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag riktar min fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Sedan ett år tillbaka måste privata aktörer inom äldreomsorgen ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg för att bedriva verksamhet. Myndighetens långa handläggningstider och oklara krav har dock lett till att kommuner nu mot sin egen vilja tvingas ta över verksamheter, trots att den privata aktören kan erbjuda en god omsorg.

I Stockholm tvingas nu Temabo, som tidigare har fått stadens kvalitetspris, att lämna över ett omtyckt boende till kommunen på grund av myndighetens hantering. De äldre drabbas i form av lägre kvalitet i omsorgen, och oförutsägbarheten ökar både för de äldre och för utförarna.

Jag vill därför fråga ministern om han är tillfreds med att kommuner tvingas ta över verksamheter, trots att en privat aktör kan leverera bättre kvalitet.

Fru talman! Jag kan säga att jag generellt sett aldrig är nöjd med långa handläggningstider. Långa handläggningstider är ett problem i offentlig förvaltning varhelst de uppstår. De kan ställa till bekymmer för brukare och för enskilda, men också för näringsidkare. Så det är klart att man inte kan vara nöjd om det är långa handläggningstider och det drar ut på tiden.

Däremot tror jag att man måste ha ett regelverk också i vård och omsorg, som innebär att det sker en granskning och kontroller av vilka som driver en verksamhet. Då behöver man ha tillstånd om man ska bedriva verksamhet. Det tycker jag är en rimlig ordning.

Fru talman! Där är vi inte alls oense. Problemet är att Socialdemokraterna nu har infört en lagstiftning där man ställer högre krav på privata utförare än på kommunala utförare. Effekten blir nu att kommuner får ta över verksamhet, trots att den privata utföraren bedriver en bättre omsorg än kommunen. Detta beror inte bara på långa handläggningstider. Det beror också på oklara krav från myndigheten. SKL säger att läget nu är krisartat. Vi kan därför inte bara stå i kammaren och vifta bort situationen som den är.

Fru talman! Det är otroligt viktigt att myndigheter jobbar både med effektiv reglering och tillämpningar som går att följa. Jag tror att myndigheterna också känner ett stort ansvar.

Jag är inte nöjd med långa handläggningstider. Drar det ut på tiden kan det skapa problem. Men å andra sidan är jag inte heller så imponerad av att borgerliga partier har så svårt att ställa krav på ordning och reda också i välfärdssektorn - att de som bedriver verksamhet där ska uppfylla vissa krav och villkor. Det tycker jag är rimligt om man bedriver skattefinansierad verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till Peter Eriksson.

Sveriges Byggindustrier släppte i dag sin rapport om byggkonjunkturen. Trots låga räntor och en god ekonomisk tillväxt i Sverige och i resten av världen förväntas nyinvesteringarna i bostäder falla med över 30 procent.

Fru talman! Det byggs för lite bostäder, om man ser till behovet. Det skulle behöva byggas 80 000 bostäder per år. Det byggdes ändå 65 000 bostäder 2017, och under 2018 förväntas byggandet falla ned till 42 000 och ned till 34 000 under 2019. Det är inget annat än ett misslyckande. Värst drabbas ungdomar, nyanlända och pensionärer med låg inkomst.

Min fråga är: Vilket ansvar har Peter Eriksson för att byggbromsen nu har slagit till och för de åtgärder som nu har vidtagits och som begränsar bostadsbyggandet - amorteringskrav och bolånetak - och för förväntade begränsningar av ränteavdragen?

Fru talman! Vi bygger mer än på flera decennier, också i år. Det kommer i år, och antagligen nästa år också, att färdigställas bostäder i mycket större utsträckning - mer än dubbelt så många - än under den förra mandatperioden. Men det finns en oro för att antalet nya bostadsprojekt kommer att minska. Jag förstår denna oro. Det har nämligen varit en dämpning av prisutvecklingen, och det är kanske det större utbudet som är orsaken till det.

Fru talman! Detta är inte lätt. Men det är oerhört allvarligt när bygginvesteringarna minskar med 30 procent på två år. Är inte Peter Eriksson orolig när nivån skulle ligga på 80 000 bostäder? Vi bygger 65 000 bostäder. Om två år kommer vi att bygga 34 000 bostäder.

Regeringen fattade beslut om att förändra normhyresnivån för investeringsstödet till 1 550 kronor. Det är en nivå som ligger ganska nära vad en dyr nyproducerad Stockholmslägenhet skulle kosta. Sättet att möta detta är omfatta fler bostäder.

Gillar ministern fördelningsprofilen på investeringsstödet?

Fru talman! Det blir många siffror i luften, och det blev lite fel där. Men det byggs fortfarande mycket. Vi behöver göra en förändring. Det har byggts för många dyra bostadsrätter i Sverige, särskilt i Stockholmsområdet. Vi behöver bygga fler hyresbostäder. Därför gör vi nu justeringar i investeringsstödet för att gynna byggandet av fler hyresbostäder i framtiden.

Men grundfundamentet i ekonomin är mycket starkt. Ekonomin växer, fler får jobb och vi har låga räntor. Det kommer därför att finnas möjligheter att bygga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga riktar sig till försvarsminister Peter Hultqvist.

Den 9 september är det val i Sverige, och det har väl inte undgått någon i den här kammaren. Vi har under de senaste åren sett att det har gjorts försök att påverka valen i andra länder. Kanske har man också lyckats med detta. Det finns inget som säger att valet i Sverige är hotat, men det finns tyvärr inte heller något som säger att det kommer att vara fredat från påverkan från andra stater eller utomstatliga aktörer.

Dessa påverkansoperationer var en av de farhågor som kom upp då jag förra veckan besökte en seniorgrupp i Munkedal för att prata försvarspolitik, och även i många andra sammanhang där jag träffar medborgare lyfts detta fram. Min fråga till försvarsministern är därför: Hur ser regeringen på detta hot, och vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att förhindra att påverkansoperationer inverkar på utgången av det svenska valet i höst?

Fru talman! Jag tackar för frågan; den är angelägen.

MSB har i dag en enhet, som också har tillförts ökade resurser, som ska följa olika typer av aktiviteter i sociala medier och även i andra sammanhang för att på olika sätt kunna identifiera om det pågår riktade påverkansoperationer. Vi har från regeringens sida också sagt att vi är beredda att upprätta en myndighet för psykologiskt försvar. Vi ser det som nödvändigt med anledning av den utveckling som har skett runt om i Europa.

Vi är medlemmar i Stratcom i Riga, som är en Natokopplad organisation för strategisk kommunikation. Framför allt måste vi dock bidra till att på olika sätt höja medvetandegraden hos allmänheten så att människor intar en kritisk och skeptisk hållning till olika typer av information som förekommer. Därmed minskar trovärdigheten i så kallade fake news.

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. Precis som försvarsministern säger ser jag detta med att öka medvetandegraden hos allmänheten som väldigt viktigt, och där har vi alla ett stort ansvar. Att värna demokratin är en av våra viktigaste uppgifter, så det är positivt att regeringen vidtar åtgärder i den här frågan.

Fru talman! Vi har ju en gemensam grundsyn i det här. Det handlar i grunden om att kunna ha en livaktig demokrati som bland annat hanteras på ett sådant sätt, av både folkvalda och allmänhet, att man ändå kan försöka driva debatt med respekt för varandra och utgå från relevanta fakta. Det andra är att medvetandegöra allmänheten kring de aktiviteter som handlar om att från utomstående och främmande makt underminera demokratin. Ju tydligare den informationen blir, desto sämre effekt har den typen av aktiviteter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till näringsminister Damberg.

Jag läste nyligen i Dagens industri en rapport om Svenskt Näringslivs rekryteringsbarometer. Av den framgick att sju av tio företag i Sverige har stora problem med att rekrytera och hitta rätt kompetens. En inte obetydlig andel av företagen har också tvingats ställa in sina expansionsplaner just på grund av att man inte hittar den kompetens man söker på arbetsmarknaden. Samtidigt har vi många nyanlända med hög akademisk examen som får arbeten som inte motsvarar deras kompetens. Vi har också många som inte ens, i alla fall i det korta skedet, kommer in på arbetsmarknaden.

Vad gör regeringen för att hitta en vinn-vinnsituation här, så att de nyanländas kompetens tas till vara och industrins och näringslivets behov av anställda tillgodoses?

Fru talman! Tack för en viktig fråga, Jonas Eriksson!

Vi ser att näringslivet går väldigt bra just nu. Det skapas många nya jobb, men vi ser också att allt fler företag har svårt att hitta folk med rätt kompetens. Därför har näringslivet jobbat med den här frågan under en tid. Man har tittat på hur man kan hjälpa till för att skapa relevanta praktikplatser, till exempel för nyanlända med olika examina från sina hemländer.

Nu växlar vi upp Jobbsprånget, som IVA samordnar. Det är faktiskt så att det är 130 företag som än så länge har varit involverade i detta, och erfarenheten är att 75 procent av dem som varit med får jobb ett år efter praktikplatserna. Det är alltså ett väldigt bra resultat. Nu växlar vi upp detta, och målet är att nästa år kunna erbjuda 1 000 sådana praktikplatser på svenska företag runt om i Sverige.

Fru talman! Det var glädjande besked, så jag kan inte annat än tacka näringsministern och regeringen för att man jobbar på den här viktiga frågan.

Fru talman! Jag tror att det en av vår tids absolut viktigaste frågor att se till att snabba på integrationen. Vi tar flera olika initiativ för att korta tiden mellan att människor kommer till Sverige, får relevant utbildning i svenska och får en praktikplats eller chansen att jobba någonstans. Det handlar om att visa att man kan göra ett jobb och snabbare komma in på arbetsmarknaden.

Vi ser nu positiva effekter. Tiden det tar att etablera sig på svensk arbetsmarknad kortas just nu ganska avsevärt, så vi ser en bra utveckling på svensk arbetsmarknad - men mer måste göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag ställde nyligen en skriftlig fråga till försvarsminister Peter Hultqvist om veteraner och psykisk ohälsa. Jag fick till svar att det efter lagändringen 2010 förs obligatoriska samtal med samtliga direkt efter hemkomst. Sex månader efter hemkomst är det obligatoriska återträffar för samtliga, vilket även inkluderar obligatoriska samtal, och det sker en årlig uppföljning av den enskilde veteranen under fem år efter avslutad mission.

Men vad händer med de äldre? Ta BA01 som exempel: BA01 var den bataljon som gick in i Stupni Do efter massakern 1993. De upplevde dagliga artilleribeskjutningar, kidnappning av svenska soldater och skenavrättningar, och det finns gamla veteraner som mår väldigt dåligt. En berättade: Vi kom hem, lämnade in vapen och kläder. Det tog två dagar, och sedan fick vi åka hem.

Vad, konkret, gör försvarsministern för att se till att äldre veteraner också kan få adekvat hjälp? Landstingen saknar ofta kompetens för att hantera denna typ av psykisk ohälsa.

Fru talman! Jag har också haft den här typen av samtal med just äldre veteraner och personer som exempelvis tjänstgjorde i Kongo för många år sedan. Jag har även deltagit vid Kongoveteranernas årsmöte.

Huvudlinjen är att omhändertagandet av veteraner ska ske inom ramen för den hälso- och sjukvårdsorganisation vi har. Här har det ju hänt mycket under senare år, med en skärpning av Försvarsmaktens sätt att följa upp detta. Är det så att det finns brister i detta måste det naturligtvis på olika sätt åtgärdas och utvärderas, och jag är inte i någon sorts prestigesituation - är det så att människor faller genom nätet och att det finns grupper som behöver ytterligare stöd får man naturligtvis titta på den typen av frågor.

Jag har också besökt det veterancentrum som inrättades för en tid sedan, och jag tycker att man där bedriver en väldigt fin verksamhet med ett bra nätverk.

Fru talman! Veterancentrumet bedriver dock inte riktigt den här verksamheten. Vi har ju psykologer som har varit ute på missioner och som vore väldigt lämpliga att använda. När jag för ungefär ett år sedan var i Mali hade man en psykolog där - som försvarsministern vet har man det emellanåt - och dessa psykologer har ju varit med. De vet ungefär hur det är, vilket är svårare för en landstingspsykolog. Varför inte använda veterancentrumet bättre på det sättet?

Fru talman! Vad jag uppfattar när det gäller veterancentrumets verksamhet är det en uppskattad verksamhet som hela tiden är under utveckling och gör ett omfattande arbete.

Precis som jag sa i mitt förra svar: Är det så att man ser brister eller luckor i detta måste man vara öppen för att se om man kan göra någonting på ett annat sätt. Kan man göra någonting bättre? Du räknade själv upp en omfattande åtgärdskatalog i din inledande fråga, Lena Asplund, och det är ju ett tydligt tecken på att det har skett en hel del på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag riktar min fråga till migrationsminister Heléne Fritzon.

I veckan kom till slut lagrådsremissen för den så kallade gymnasielagen, den nya möjligheten att få uppehållstillstånd för ensamkommande som har nekats uppehållstillstånd på grund av att de saknar asylskäl.

Det första förslaget som presenterades möttes av kraftig kritik från väldigt många remissinstanser. Därför är det inte märkligt att det har gjorts vissa förändringar i lagrådsremissen. Men förändringarna som sådana är minst sagt märkliga. Det gäller kanske framför allt att man sänker kravet på identitetskontroller, inte minst med en explicit motivering att det ofta handlar om att personen inte har kunnat göra sin identitet sannolik, eftersom medicinska åldersbedömningar har motsagt den ålder som personen själv har uppgett.

Man riktar alltså in sig explicit på att sänka identitetskraven när medicinska åldersbedömningar visar att de med stor sannolikhet har ljugit. Varför gör man den prioriteringen?

Fru talman! Tack för frågan, Paula Bieler!

Jag välkomnar att Sverigedemokraterna också engagerar sig för alla de ensamkommande som kom hit 2015 när de var på flykt. Bakgrunden till regeringens förslag är att det kom väldigt många. De har väntat väldigt länge. De har fått avslag. Och de är kvar i Sverige.

Det här förslaget är en tillfällig reglering för en begränsad grupp och ska gälla vid ett enda tillfälle, nämligen vid deras ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier.

Regeringen har efter remissrundan justerat sitt förslag på två punkter. Vi kopplar det tydligare till arbete, men vi medger också en möjlighet att söka uppehållstillstånd även om man inte fullt ut kan göra sin identitet sannolik.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Min fråga handlade explicit om varför man vill ta bort kravet på identitet med en specifik motivering om att en stor anledning till att de inte har identiteten klar är att de har ljugit om sin ålder, vilket har bevisats vid medicinska åldersbedömningar.

Det stämmer att det gäller en begränsad grupp. Gruppen utgörs av vuxna individer som saknar asylskäl. Nu går man runt all möjlig rättssäkerhet för att säkerställa att så många som möjligt i denna grupp ska få möjlighet att stanna. Det står också explicit i regeringens motivering.

Varför gör man denna prioritering?

Fru talman! Det görs inga regeländringar i prövningen av asylrätten. De kopplingarna kan vi alltså lägga åt sidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är en tillfällig reglering. Efter remissrundan har det nämligen blivit tydligt att det för just den här gruppen har visat sig vara svårt att fullt ut göra sin identitet sannolik vid asylprövningen.

Kraven på att det ska vara en individuell prövning kvarstår dock. Det ska också vara en vandels- och säkerhetsprövning. Om förslaget vinner riksdagens gehör blir det alltså upp till Migrationsverket.

Fru talman! Jag vill rikta en fråga till statsrådet Damberg.

I veckan kom propositionen om att inkorporera barnkonventionen i svensk lagstiftning. Det ser vi kristdemokrater positivt på. Det var vårt parti som, genom Maria Larsson, tillsatte utredningen under alliansregeringens tid.

Enligt barnkonventionen ska konventionsstaterna respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Det står också att staterna måste respektera föräldrarnas rättighet att ge sina barn ledning i deras utveckling.

Hur kan man då vara för att barnkonventionen ska bli svensk lag och samtidigt vilja förbjuda religiösa friskolor? De flesta är väl fungerande kristna friskolor som visar goda resultat.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det är Socialdemokraterna som inför valet har redovisat vår uppfattning om hur svensk skola bör utvecklas framöver. Vi har varit tydliga med att vi vill gå vidare med ett förbud av religiösa skolor.

Vi ser ett problem i Sverige med att barn utsätts för religiös påverkan i skolan, vilket leder till att de inte fritt kan skapa sig en egen bild av framtiden. Vi ser också en farlig tendens till ökad segregation i samhället. Vi är oroade för en utveckling där kristna elever är på en skola och muslimska elever på en annan skola. Det riskerar att utmana samhällsgemenskapen på lång sikt.

Vi tror att det är bra att ha en princip om att svenska skolor ska vara icke-konfessionella. Undervisningen och utbildningen ska vara icke-konfessionell. Vi tror att det är bra för barnen och för samhället.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Vi kan ha en debatt om segregation och konfessionella skolor i allmänhet. Men det här gällde barnkonventionen som lag. Det är inte bara barnkonventionen man bryter mot med ett förbud, utan man bryter även mot Europakonventionen och vår egen grundlag om man inte ger elever och föräldrar rätt att välja den skola som passar den egna övertygelsen.

Jag frågar återigen: Hur kan ni komma förbi de paragraferna i barnkonventionen om ni gör den till lag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen har vidtagit flera åtgärder under den här mandatperioden för att skärpa uppföljningen av de konfessionella friskolorna. Vi har infört nya krav för vem som ska få starta en friskola. Och vi har gett ett utredningsuppdrag för att titta på de lagliga aspekterna, till exempel när det gäller Europakonventionen.

Min bedömning, som socialdemokrat, är att barn också har rätt att forma sin egen framtid och sin egen religiösa uppfattning. Barnens rätt att utvecklas är också en viktig fråga när vi talar om barnkonventionen. Det vi talar om nu är huruvida samhället via skolpolitik ska påverka barnet när det gäller religion.

Fru talman! Jag vill citera Försvarsberedningens rapport från december. Det står bland annat: "Vid krig i Sverige kommer kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals med stor sannolikhet att behöva stängas ned på grund av riskerna med krigshandlingar på svenskt territorium." Det står också: "Eftersom det nationella stamnätet är sårbart anser Försvarsberedningen att det kan finnas behov av att skapa ökade förutsättningar för lokal produktion och distribution av el som exempelvis genom lokala kraftverk."

Man fortsätter att hylla energiöverenskommelsen som Socialdemokraterna gjorde med bland annat Centerpartiet och skriver: "Som en effekt av överenskommelsen kommer troligtvis fler lokala producenter av både vind och solkraft att finnas på marknaden vilket kan komma att minska sårbarheten vad gäller elförsörjningen på lång sikt."

Min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist blir: På vilket sätt går det här i linje med att försvaret nu har lagt ytterligare 15 procent, och har totalt 45 procent, av Sveriges yta under sig som stoppområde för vindkraft?

Fru talman! Försvarsmakten måste kunna planera sin verksamhet utifrån vad operativa förhållanden kräver och framför allt utifrån vad som krävs i en eventuell krissituation, i skarpt läge. Det är ett intresse som Försvarsmakten måste hävda och hävdar.

Hur balanserna ska se ut hanteras i olika juridiska processer. Många gånger slutar de också som regeringsärenden.

Vi måste ha möjligheten att utifrån de omständigheter som råder ha en operativ försvarsmakt som kan klara av sina uppgifter. Då måste man också kunna ha synpunkter på placeringen av vindkraftverk.

Fru talman! Jag och Peter Hultqvist delar synen att den typen av möjligheter självklart ska finnas. Men är det inte rimligare att försöka hävda de intressena i dialog med dem som faktiskt berörs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I till exempel Peter Hultqvists hemlän, Dalarna, ser vi nu effekter. Det kommer antagligen att bli svårt att bygga tillståndsgivna projekt, där försvaret inte har haft synpunkter tidigare.

Är det inte ett problem för försvarsförmågan, säkerheten och totalförsvaret om vi inte kan bygga fler lokala kraftverk?

Fru talman! Det är rimligt att Försvarsberedningen i sin första rapport berör den här typen av frågor när det gäller den samlade energiförsörjningen och en mer hållbar energiförsörjning. Det är också rimligt att man utifrån gällande regelverk och lagstiftning ska kunna hävda försvarsintressen och framför allt operativa möjligheter.

Jag tänker inte kommentera enskilda projekt. Då kliver jag in i en myndighetsutövning, vilket inte är regeringens uppgift.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till näringsminister Mikael Damberg.

Naturvårdsverket har pekat på att det behövs nya konsumentbeteenden och bättre samordning mellan olika politikområden. EU:s färdplan för ett resurseffektivt Europa hanteras också inom det svenska miljömålssystemet. Man talar mycket om cirkulär ekonomi för att få en hållbar resurshantering.

Den konsumtion vi ser i dag går över alla gränser. Vi skulle behöva jobba med det på ett bättre sätt. Det är bra att regeringen jobbar med reparationer. Men jag undrar om näringsministern har tittat på det här med längre garantitider. Kan man eventuellt driva den frågan både här hemma i Sverige och på EU-nivå?

Fru talman! Det är inte längre jag som jobbar med garantitider, utan det är konsumentministern eller liknande. Men frågan har diskuterats. Det skulle i så fall innebära en större press på producenterna att tillverka sådant som är hållbart och också värt att renovera eller reparera. Det är definitivt en diskussion som vi bör ha, inte bara i Sverige utan också i Europa.

När man producerar någonting är det också en fråga om hur man designar produkten och gör den återvinningsbar. Många produkter är i dag så komplicerat sammansatta att det egentligen inte går att bedriva ett smart återvinningssystem.

Sverige har goda erfarenheter på vissa områden av återvinning, men vi skulle behöva ta ett grepp tillsammans med producentindustrin om hur man designar produkter som blir mer återvinningsbara. Det skulle också industrin tjäna på.

Fru talman! Vänsterpartiet har tagit fram ett ekologiskt och ekonomiskt program där vi hanterar det här. Vi anser att ett starkt välfärdssystem gynnar den offentliga tjänstekonsumtionen, kanske på bekostnad av lite mer privat konsumtion som ibland kan vara onödig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tyvärr bygger vi vår ekonomi väldigt mycket nu på ohållbar konsumtion. Till exempel ser en Finlandsfärja snarare ut som ett grekiskt tempel fullt med märkesprylar. Det känns nästan som en Titanicbåt i dessa klimatorostider.

Jag skulle vilja höra om näringsministerns idéer för att skynda på cirkulär ekonomi.

Fru talman! Cirkulär ekonomi är ett av de områden som nämns i regeringens strategi Smart industri, som handlar om hur vi kan se till att svensk industri ligger längst fram i utvecklingen också av hållbara processer. Vi tror att det finns något att vinna för industrin både på att resurseffektivt använda saker och på att bygga nya konsumtionsmönster för framtiden. Det är dock inte lätt att definiera vad som är onödig konsumtion, utan jag tycker att vi mer ska koncentrera oss på att göra produktionen hållbar. Då blir också konsumtionen mer hållbar.

Det är en stor fråga. Jag ser fram emot att återkomma.

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Heléne Fritzon.

Vi har reglerad invandring i Sverige - en modell som här i parlamentet har ett starkt och brett stöd. När det gäller asylinvandringen är det viktigt att varje enskild person får sin sak prövad.

För mig är det tydligt att vi, för att vi ska ha en hållbar och långsiktig migrationspolitik, behöver säkerställa både en snabb etablering och ett fungerande återvändande. Näringsministern var här tidigare i en fråga tydlig med att vi har gjort väldigt mycket när det handlar om att påskynda etableringen.

Min fråga till statsrådet är vad regeringen har gjort och gör för att öka återvändandet.

Fru talman! Tack, Fredrik Lundh Sammeli, för en mycket angelägen fråga!

För att vi ska nå upp till en långsiktigt hållbar migrationspolitik krävs det att asylprocessen är rättssäker, men om man får ett avslag ska återvändandet fungera på ett bra sätt. Det är en fråga som vi diskuterar mycket på våra ministermöten i Europa. I Sverige bygger det på att man självmant ska återvända. Men vi begär Polismyndighetens hjälp när det inte fungerar.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka återvändandet. Den 15 mars lade vi också fram propositionen om arbetsplatsinspektioner. Vi tror att det är ett viktigt verktyg att via stickprovskontroller kunna gå ut på företag i riskbranscherna och fråga vilka som uppehåller sig där. Det är även viktigt för att undvika osjysta villkor på arbetsmarknaden, men det är också ett inlägg i debatten om skuggsamhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för svaret. Återvändandefrågan är viktig. Den leder också direkt in till frågan om förvar och förvarsplatser.

I min del av landet, Norrland, har man pekat på problemet med långa avstånd och att det saknas förvarsplatser. Polisen pekar på att det leder till försvårad verkställighet. Men det leder också till tuffa förhållanden för de människor som placeras i förvar som ligger väldigt långt bort. Vad gör regeringen åt detta?

Fru talman! Regeringen har sedan 2016 tillfört ytterligare medel för förvarsplatser. Vi har förvar på fem platser i dag. Men regeringen har gett ett tydligt uppdrag att placera ytterligare en enhet i norra Sverige.

I morgon åker jag till Åstorp och besöker anläggningen där. Jag vet att det finns ett ökat behov av ytterligare platser, vilket inte minst polisen påpekat. För innevarande år handlar det om ytterligare minst 100 platser. Men det ligger pengar i budgeten för ytterligare platser både 2019 och 2020.

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Mikael Damberg.

Många arbetsgivare erbjuder sina anställda sjukvårdsförsäkringar för att minska sjukfrånvaron och bidra till bättre hälsa.

Anser ministern att människor som väljer att avlasta den hårt ansatta offentliga sjukvården och lämnar plats till andra genom att teckna en privat sjukvårdsförsäkring ska betala tre gånger för sin sjukvård, först via landstingsskatten, sedan genom försäkringspremien och nu genom en straffskatt? Är detta rimligt och moraliskt försvarbart?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det här är en jätteviktig fråga som handlar om hälso- och sjukvårdens kvalitet och dess utmaningar.

Vi gör nu historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården. Vi gör en miljardsatsning på att korta köer. Framför allt satsar vi på personal och att utbilda mer personal, så att vi får specialister som gör att vi kan korta köerna.

Ett av regeringens huvudfokus är att se till att vi får en hälso- och sjukvård som levererar hög kvalitet men också ökad tillgänglighet. Vi tror att sättet att åstadkomma detta är att satsa på personalen.

När det gäller just frågan om personalförmåner, som en del arbetsgivare väljer att ha, är det rimligt att både privatpersoner och arbetsgivare får teckna en sådan försäkring. Men det är inte rimligt, enligt vår uppfattning, att ge en skattesubvention för detta. Våra skattepengar bör gå till att ge sjukvård till alla, oavsett vem du är, hur rik eller fattig du är eller vem som är din arbetsgivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det är beklagligt att regeringen ser hälsa som en lyx som ska beskattas, och höjda skatter ger faktiskt inte bättre vård, tvärtom. Regeringen har höjt skatterna med 40 miljarder kronor, och vårdköerna är längre än någonsin.

Nej, jag tycker inte att det är moraliskt rätt att beskatta dem som väljer att teckna privata sjukvårdsförsäkringar och avlasta den offentliga sjukvården.

Fru talman! Det är en ideologisk fråga hur man ser på skatter och därmed hur mycket pengar som ska gå till sjukvården. Om sjukvården ska finnas för alla i hela landet krävs stora investeringar. Vill man i stället sänka skatten blir det mindre sjukvård.

En annan ideologisk fråga är om vård ska ges på lika villkor, om vi ska göra investeringarna i hälso- och sjukvård så att alla människor, oavsett vem som är din arbetsgivare eller var du kommer ifrån, ska ha sjukvård på lika villkor.

Vi tycker att det är rimligt att de arbetsgivare som vill teckna sjukvårdsförsäkringar för sina anställda får betala skatt för den förmånen till de anställda.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till bostadsminister Peter Eriksson.

Lidingö har nyligen sagt upp bostadskontrakt för nyanlända invandrare efter att kommunen genom statens anvisningslag har tvingats ge dem bostadsgaranti - en anvisningslag som Sverigedemokraterna också vill riva upp.

Efter två års etableringsperiod innebär det att Lidingö kommun inte längre har ett ansvar att ordna fram bostäder till nyanlända invandrare.

Peter Eriksson uttalade sig med anledning av detta när han besökte Lidingö. Hur tänkte Peter Eriksson när han gjorde uttalandet?

Fru talman! Jag tänkte att vi alla som finns i det här landet har ett ansvar att försöka göra det här landet så bra som möjligt, att vi ska se till att människor som har kommit hit och fått uppehållstillstånd kan integreras i samhället så fort som möjligt och att det kostar så lite som möjligt för var och en och oss tillsammans. Då behöver både fattiga och rika, också rika kommuner, vara med och ta ett ansvar, kanske ibland utöver det som lagen kräver, för man kan inte reglera allt. Men alla i det här landet bör kunna vara med och ta ett ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret, Peter Eriksson!

Ja, det finns ju en grundläggande princip i kommunallagen som innebär en likabehandlingsprincip för alla medborgare. Av vilken anledning anser bostadsministern att man ska frångå den principen och ge en bostadsgaranti till nyanlända personer före de svenska medborgarna i Sverige?

Fru talman! I praktiken har vi en sociallagstiftning som säger att kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar. För dem som inte klarar av att själva lösa sina bostadsproblem har kommunerna ett extra ansvar.

Men i det här fallet handlar det om att minska kostnaderna för kommunerna och samhället genom att se till att det blir en snabb och bra integrering i stället för att rycka upp människor som har fått en bostad och som kanske har fått ett arbete eller studerar.

Fru talman! Min fråga är till bostadsminister Peter Eriksson. Jag riktar mig också till läktaren där många unga sitter.

När jag var 19 år fick jag möjlighet att hyra min första lägenhet. Alla som har haft en lägenhet vet hur känslan är när man öppnar dörren, tar fram nyckeln och låser upp. Den känslan stavas frihet.

Vi är medvetna om hur viktigt det är med en fungerande bostadspolitik. Regeringens ambitioner medverkar till att det byggs. I Stockholm bygger man prisvärda hyresrätter, och vi har vänt en politik från privatiseringar till investeringar.

Men så knackar högern på dörren, och jag blir oroad. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill se marknadshyror och det talas om försäljningar av hyreslägenheter.

Hur bidrar högre hyror till att ge unga möjlighet till en första lägenhet? Och vad säger ministern om marknadshyror? Ger det fler 19-åringar, likt mig själv och många på läktaren i dag, en första lägenhet till rimligt pris?

Fru talman! Min åsikt är att vi har gått från en passiv till en aktiv bostadspolitik där vi försöker att stödja utvecklingen av bostäder för alla. Framför allt har vi sett att bristen särskilt på hyresbostäder för unga och för nyanlända är oerhört stor i delar av landet, särskilt i Stockholmsregionen. Därför behöver vi och också Stockholms kommun och kommunerna däromkring göra insatser här.

Det är otroligt viktigt med en hyresnivå som är rimlig och som människor kan betala. Problemet om man övergår till marknadshyror i större utsträckning är att det då blir ännu färre som har råd att betala.

Fru talman! Detta med att få en bostad är oerhört viktigt för att kunna göra entré i vuxenlivet, för att man ska kunna söka ett jobb, flytta till ny stad, studera eller ta del av vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågan är ganska enkel: Vad avser du som bostadsminister och regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att göra det mer attraktivt att hyra och lättare att få tag i en första lägenhet till rimlig hyra?

Fru talman! Jag är ganska stolt över det som vi har gjort. Vi bygger i dag mer än dubbelt så många bostäder än vad man gjorde för några år sedan.

När det gäller ungdoms- och studentbostäder händer det väldigt mycket. Vi har till och med gett i uppdrag till ett statligt bolag - Akademiska hus - att bygga nya studentbostäder. Nu ser det ut som att det kommer att byggas 28 000 nya bostäder. Det är dessutom en rad andra som bygger studentbostäder, delvis med hjälp av statligt stöd. Det kommer att lösa problemet med bristen på studentbostäder.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Damberg.

Sverige är ju en populär turistdestination. Siffror från Tillväxtverket visar att den totala omsättningen 2016 var hela 296 miljarder. Turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade till hela 120 miljarder under samma år.

Inom några år tror jag att uppemot 200 000 människor kommer att vara anställda inom denna bransch. Kort sagt: Turismen skapar jobb och ett ökat välstånd. Turismen är viktig för Sverige och har dessutom en potential att växa framöver.

Jag kommer själv från Tyresö i Stockholms län, och jag vet exempelvis att Stockholms skärgård kan göras mer tillgänglig för turister.

En annan viktig del av möjligheten att växa är arrangerandet av stora evenemang. Därför är min fråga till statsrådet: Vad vill regeringen göra för att attrahera stora evenemang till Sverige i framtiden?

Fru talman! Tack, Mathias Tegnér, för frågan.

Det är sant att både besöksnäringen och turismen skapar enormt många jobb runt om i hela Sverige. Samma år som det hänvisades till, 2016, skapades det 11 000 nya jobb netto i Sverige, jobb som inte fanns tidigare. Det är en stor jobb- och integrationsmotor eftersom besöksnäringen och turismen skapar många nya jobb till nyanlända eller unga människor. Det är kanske första steget in på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är därför som jag som näringsminister har tagit ett strategiskt grepp om hela besöksnäringen. Jag har samlat till ett besöksnäringsforum, och vi har jobbat med en strategisk utveckling av sektorn, med marknadsföring av Sverige internationellt, med destinationsutveckling, med förenklingsprojekt och vi jobbar också med stora evenemang.

Vi ser vad det betyder att få stora evenemang till Sverige såsom världsmästerskapen i Åre eller Eurovision i Stockholm. Det skapar inte bara nya jobb och nya företagsmöjligheter på plats, det skapar också en väldigt positiv bild av Sverige internationellt.

Fru talman! Det låter alldeles utmärkt. Jag tackar så mycket för svaret, statsrådet.

En sak som vi har sett historiskt är att få städer och regioner klarar av att arrangera återkommande stora evenemang. Jag tänker exempelvis på vattenfestivalen på 90-talet men även på andra evenemang som stora musikfestivaler.

Då är min fråga: Kan staten ta ett större ansvar för att stötta den typen av arrangemang?

Fru talman! Vi försöker att ta ett samlat grepp om stora möten och evenemang som helhet. Inom exportstrategin har vi valt att ha det här som en egen gruppering som vi har kallat för Team Sweden. Man ska jobba tillsammans för att utveckla besöksnäringen i Sverige.

Ett helt kapitel i nya besöksnäringsutredningen ägnas åt evenemang och möteslandet Sverige. Man föreslår en rad olika initiativ: mätbara mål, ökad samverkan, mer pengar till Business Sweden och annat för att kunna jobba med detta. Utredningen är ute på remiss nu, så vi ser fram emot att få ännu fler förslag om hur vi kan göra.

Jag ser inte framför mig att staten alltid garanterar med ekonomiska medel vid stora evenemang. Här tror jag att man ska vara lite försiktig.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till bostadsminister Peter Eriksson.

Förra året påbörjades 64 000 lägenheter i Sverige. Det är en rekordsiffra som närmar sig de högsta nivåerna under miljonprogrammet på 60 och 70-talet. Men vi har en stor bostadsskuld att beta av. Det har byggts alldeles för lite under så många år. Som exempel kan jag nämna den förra borgerliga regeringen då det gick lite upp och ned. När det var som allra värst något år byggdes 10 000 lägenheter per år. I dag betalar vi priset för det.

Det räcker inte med att vi har ett högt byggande. Man måste också bygga lägenheter som människor har råd att bo i. Därför är regeringens investeringsstöd för byggande av hyresrätter med rimliga hyror så viktigt. Nu ska detta stöd utökas. Jag tänkte fråga: Varför och hur är det tänkt att fungera? Och vilka effekter tror ministern att det ger?

Frågestund

Fru talman! Det stämmer verkligen. Vi har fortfarande en stor bostadsbrist, så just nu är det inte läge att minska på bostadsproduktionen.

Vi gör om det statliga investeringsstödet genom att höja ersättningsnivåerna lite grann och också möjliggöra för något högre hyror, bland annat i Stockholmsregionen, för att det ska vara mer attraktivt att utnyttja stödet så att det blir fler bostäder utifrån behoven, inte bara bygga för ett fåtal.

Vi tänker oss också att ge ett särskilt stöd för dem som bygger på en våning eller två på befintliga bostäder. Det tycker jag är väldigt bra, för då utnyttjar man redan befintlig mark. Man använder inte jungfrulig orörd mark för nya bostäder. Det skapar också en ökad tillgänglighet i de två- och trevåningshus som finns i dag.

Fru talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att gå vidare med det här. Över 10 000 lägenheter byggdes med hjälp av investeringsstödet förra året. Det är inte bara över 10 000 nya lägenheter, utan det är 10 000 lägenheter med lägre hyra. Förutsättningen för att man ska få det här stödet är att man bygger bostäder med lägre hyra.

Där bostadsbristen är som störst, exempelvis i Stockholm, behöver det också tillkomma lägenheter med lägre hyror. Så det är väldigt bra.

Fru talman! Man ska också komma ihåg att det har varit viktigt att detta har kunnat användas över hela landet. Jag har varit i till exempel Jokkmokk, där man för första gången på 25 år har byggt hyreslägenheter. Med hjälp av det statliga investeringsstödet blev det ögonblickligen fullt.

Runt om i hela landet finns liknande exempel. Det har stor betydelse för att vi ska kunna skapa en situation där vi klarar bostadsskulden i större utsträckning.

Frågestunden var härmed avslutad.