Frågestund - 2017-11-09

Frågestund

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin och är av allmänpolitisk karaktär.

I tisdags presenterade en statlig utredning nya förslag för att stävja brott på hyresmarknaden. Utöver att det redan är olagligt att sälja ett hyreskontrakt i dag föreslår man att det också ska bli olagligt att köpa ett kontrakt. Maxstraffet man föreslår är fyra år. Det är dubbelt så långt som normalstraffet för en våldtäkt i Sverige.

Min fråga till Gustav Fridolin är: Tycker regeringen att det är rimligt att unga som drabbats av en icke-fungerande bostadspolitik ska fängslas?

Fru talman! Tack, riksdagsledamot Jesper Skalberg Karlsson, för frågan! Det viktigaste vi kan göra för att komma åt bostadsbristen är såklart att bygga mer, och äntligen byggs det nu mer i Sverige. Vi bygger mer än vad vi gjort sedan miljonprogrammets dagar. Genom regeringens statliga investeringar byggs det också fler billiga hyresrätter som människor med vanliga inkomster har möjlighet att bo i. Det är helt avgörande för att studenter och unga ska kunna flytta hemifrån och få sin första bostad.

Givetvis är det också viktigt att bekämpa svarthandel med hyreskontrakt och på olika sätt skapa rättvisa i systemet och att säkra att en kommunal bostadskö fungerar när den används. Därför har vi utrett frågorna. Den utredning som riksdagsledamoten ställer en fråga om är nu ute på remiss, och efter remissrundan kommer vi att bereda förslagen.

Fru talman! Den svenska bostadsmarknaden är riggad för att unga inte ska kunna ta sig in. Jag förstår att man blir desperat när man har kommit in på drömutbildningen men inte kan hitta en bostad. Jag förstår däremot inte hur regeringen i ena andetaget kan tömma Akademiska Hus på pengar och i andra andetaget inte säga nej till ett förslag om att den som inte får bostad ska fängslas. Det går faktiskt inte ihop, Gustav Fridolin.

Fru talman! Akademiska Hus har just fått en större uppgift än tidigare med att se efter till exempel studentbostäder. Det som inte går ihop är den moderata politiken. Den säger å ena sidan att man ska ha lägre löner, vilket kommer att slå mot unga, och å andra sidan att man ska kunna få högre hyror, vilket också slår mot unga. Då kommer det att bli svårt för unga att flytta hemifrån. Det viktiga här är att bygga fler bostäder, och det leder faktiskt regeringens politik till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hellmark Knutsson.

Ivar Arpi har skrivit två artiklar i Svenskan där han har tagit upp Nationella sekretariatet för genusforsknings verksamhet i den akademiska världen och hur detta ämne har övertrumfat andra discipliner. Vi talar inte om jämställdhet nu, för det är vi alla för, utan om avancerad genusteori, intersektionalitet.

Arpi slår fast att arbetet har ett intersektionellt perspektiv. Står regeringen bakom det här? Och anser statsrådet att det finns vetenskapliga belägg för den genusvetenskap som sekretariatet, enligt Arpi, bedriver?

Fru talman! Tack så mycket, Robert Stenkvist, för den här frågan! Jag vill börja med att konstatera att högskolelagen säger att alla universitet och högskolor i sin verksamhet alltid ska iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är det högskolepolitiska målet som vi har. Strategin för att det här ska bli verklighet är det som kallas för jämställdhetsintegrering. Det är ett uppdrag som vi har lagt på alla våra myndigheter, inklusive universitet och högskolor. Till det finns Nationella sekretariatet för genusforskning, som är stödjande organ för det här.

När det gäller de vetenskapliga frågorna står alla partier i den här riksdagen, hoppas jag, bakom att akademisk frihet råder. Vetenskapliga metoder ska prövas fritt från politiskt inflytande utifrån de kriterier som vetenskapsmän och kvinnor själva sätter upp.

Fru talman! Det var ju vetenskapligheten som var frågan här. Enligt statsvetenskapliga institutionen i Lund ska alla litteraturlistor i en kurs innehålla minst 40 procent kvinnliga författare. Det kan bli högst märkligt i till exempel en kurs om fascismen under förra seklet. Det fanns helt enkelt inga kvinnliga fascistiska skribenter på den tiden.

Anser statsrådet att det här är en rimlig ordning? Och anser statsrådet att det här är i enlighet med den akademiska friheten?

Fru talman! Det är oerhört viktigt att det inte är politiker som sätter samman litteraturlistor eller har synpunkter på utbildningens innehåll. Det vi fattar beslut om är examensmål för utbildningarna. Sedan är det universitet och högskolor som ansvarar för utbildningens innehåll och därmed också litteraturlistor. De här besluten fattas självständigt av våra universitet och högskolor, så också i det här fallet, vilket man har redogjort för väldigt tydligt från den statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet.

Fru talman! Min fråga går till Gustav Fridolin. I Sverige har vi satt upp mycket tuffa klimatmål. Det är bra. Vi ska inte ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045. En lång rad politiska åtgärder kommer att krävas om Sverige ska klara det här målet, och det kommer bara att gå om hela samhället är med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En lång rad företag har satt upp samma mål som Sverige, eller ibland ännu tuffare. Men vissa utsläpp tar tid att reducera, och andra kan inte undvikas helt. Därför accepterar också Parisavtalet att utsläppsminskningar kan göras utanför den egna verksamheten - klimatkompensation, helt enkelt. Det uppmuntrar vi i Centerpartiet helhjärtat. Att alla vill vara med och bidra är ju fantastiskt. Därför är det helt galet att vi i Sverige sedan 2014 har en praxis som innebär att klimatkompensation betraktas som en gåva. Det betyder att företagens kostnader inte är skattemässigt avdragsgilla.

Det här gör man inte av en slump. Man gör det för att man vill ta klimatansvar, bygga varumärke och vara konkurrenskraftig. Min fråga till statsrådet blir därför: När, Gustav Fridolin, får vi se nya skatteregler som ger företagen en chans att faktiskt klimatkompensera på ett marknadsmässigt sätt?

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för en riktigt bra fråga! Ja, ska vi klara det här måste vi använda alla mekanismer som finns tillgängliga. Det är viktigt att konstatera att dagens regelverk inte omöjliggör klimatkompensation för företagen, men de är inte skattemässigt gynnsamma. Det är definitivt en fråga som man kan komma att titta vidare på när nu de olika utslagen ligger på bordet.

Med det sagt vill jag nämna att det finns en parallell diskussion som handlar om hur staten ska nå sina klimatmål. Där vill jag nog ändå ställa en motfråga till Centerpartiet och Rickard Nordin.

Under Centerpartiets tid i regering var praxis att de utsläppsrätter som våra utsläppsminskningar hade lett till - alltså den sammanlagda utsläppsminskning som Sveriges klimatarbete hade lett till - såldes. Då kunde utsläppen göras någon annanstans. Den praxisen har vi ändrat. Vi annullerar nu utsläppsrätter. Vi säkrar att svenska utsläppsminskningar faktiskt leder till minskade utsläpp. Jag undrar: Kommer Centerpartiet att bibehålla denna nya praxis om Centerpartiet tar plats i en ny regering?

Fru talman! Ja, Gustav Fridolin, du får komma tillbaka efter valet till riksdagens frågestund, när du sitter i riksdagen och Alliansen sitter i regeringsställning.

Min fråga till dig som minister var: När får vi se nya skatteregler som faktiskt gör att det går att klimatkompensera på ett marknadsmässigt sätt? Som det är nu betraktas detta som en gåva. Det är det inte. Det är fantastiskt att konsumentmakten har kommit så långt att man ställer krav på företagen att göra dessa överväganden, fatta kloka beslut och ta ansvar för sina klimatutsläpp. Då måste det självklart vara avdragsgillt.

När får vi en ny skattelagstiftning på detta område, Gustav Fridolin?

Fru talman! Jag konstaterar att jag svarade på frågan. Detta är relativt nya utslag. De kan definitivt komma att ligga till grund för att göra den typ av översyn av svensk skattelagstiftning som kan vara nödvändig. Ja, det är bra när företag väljer att klimatkompensera, även om det bästa såklart är när man minskar sina faktiska utsläpp och själv gör hemläxan. Då det finns utsläpp ska man försöka kompensera för dem. Det är en av anledningarna till att Sverige som stat nu för en annan politik än den som fördes under alliansåren. Det var anledningen till min motfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Just nu befinner sig handelsminister Ann Lindes statssekreterare i Azerbajdzjan med en delegation svenska företagsledare. Enligt regeringen är resans syfte att främja svenska företags exportchanser i fråga om Azerbajdzjan. Man ska träffa företrädare för olje, gas- och transportindustrin. Men läsningen av Amnestys, Human Rights Watchs och Transparency Internationals rapporter är mörk. Man kritiserar fängslandet av politiska aktivister, bristen på oberoende medier, användandet av tortyr och korruption.

Det svenska företaget Bombardier har skakats av en rättsprocess angående misstänkt korruption i Azerbajdzjan. Det fallet är ännu inte avgjort. I Europarådet har delegationen från Azerbajdzjan anklagats för mutor och korruption. Ericsson, som är med på resan, har haft samröre med ett bolag som används för penningtvätt. Trots detta väljer den svenska regeringen att resa dit. Man fortsätter med precision att välja ut oljestinna diktaturer, som Iran, Saudiarabien och nu senast Azerbajdzjan.

Varför skickar Ann Linde iväg sina medarbetare till den oljestinna diktaturen Azerbajdzjan?

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Som ett led i tron på handelns fördelar för jobbskapande, tillväxt och hållbar utveckling har regeringen utarbetat en exportstrategi som bland annat syftar till att öka exporten till och handeln med de stora tillväxtmarknaderna i till exempel Asien.

Resan till Azerbajdzjan kan ses som en del i denna strategi. Som vi ser det finns det intressanta affärsmöjligheter för svenska företag i landet. Det finns en bedömning som Business Sweden och de företag som följer med på resan har gjort. Vi har också inför denna resa - och detta ska vara regel i fortsättningen - krävt av svenska företag som följer med att de skriver under ett åtagande om att följa hållbarhetsregler och om att till exempel inte delta i någon form av korruption eller i olagligheter. Om man upptäcker det ska man omedelbart anmäla det till Business Sweden.

Fru talman! Det blir en aning komiskt när man först hör Gustav Fridolin prata om utsläppen och sedan hör Ann Linde prata om var man ska föra handelspolitik.

Enligt regeringens underlag minskade Azerbajdzjan sin bnp med 1,4 procent. Det är också en ekonomi som till tre fjärdedelar består av intäkter från olje- och gasindustrin. Regeringen tänker: Där finns framtiden. Där finns de framtida möjligheterna till bra ekonomiska handelsavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågan blir då: Varför är inga organisationer från civilsamhället med på denna resa?

Fru talman! Från regeringens sida ingår det i exportpolitiken och i exportstrategin att vi vill främja och stödja företag i affärsverksamheten utomlands. Det gäller framför allt på komplexa och svåra marknader. Det är anledningen till att vi nu gör en resa till Azerbajdzjan. Regeringens representant, i form av min statssekreterare, följer med.

Det är också på det sättet att många oljeländer nu har sett nödvändigheten av att göra om till förnybar energi. Där ligger svenska företag i framkant. Vi tror att vi har något att bidra med.

Fru talman! Varje år anmäls ungefär 100 fall av sexuella trakasserier i svensk skola. Det är en förskräcklig siffra. Men med all sannolikhet är det mycket vanligare än så. En stor del av mörkertalet handlar om att människor tar för givet att det ska vara så här och att vardagen ser ut så. Man vänjer sig vid att det är så här. Det är verkligen förskräckligt.

Det är sannolikt en kombination av bristande jämställdhet - grabbar tycker att de ska ta för sig - och dålig ordning i skolan. Kombinationen av bristande jämställdhet och dålig arbetsro innebär till sist att många tjejer får stå ut med att killar tar för sig och tafsar. Den bristande studieron får också andra konsekvenser. Resultaten sänks, framför allt för dem som behöver skolan allra mest. Men detta innebär också sexuella trakasserier.

Min fråga till utbildningsminister Fridolin är: Vilken är planen för att minska buset i svensk skola, för att minska trakasserierna i svensk skola och för att öka arbetsron i svensk skola?

Fru talman! Om detta, Christer Nylander, är vi helt överens. De modiga vittnesmål som många har delat med sig av de senaste veckorna visar hur oerhört viktig politiken är för skolan. Det är i skolan som grunden för normer och beteenden sätts. Skolan får aldrig vara en plats där man kränks eller utsätts för sexuella trakasserier.

Trygghetsarbetet startar med att det finns tillräckligt med vuxna. Det är därför vi anställer fler i skolan, så att vuxna kan finnas i de miljöer där unga finns. Det handlar om att bygga relationer så att unga berättar om sådant de är med om eller ser och om att man har rätt verktyg för att kunna agera. Det är därför vi bygger upp ett stort fortbildningsprogram, så att man till exempel vet vad man ska göra för att ändra kulturer och miljöer på ett sådant sätt att sexuella trakasserier aldrig underförstått är accepterat.

Vi måste också kunna gripa in när något väl sker. Det är en av anledningarna till att vi vill stärka barn- och elevombudets möjlighet att agera mot sexuella trakasserier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Utbildningsministern och jag är väldigt upprörda över detta. Vi är sannolikt lika upprörda.

Det handlar även om att till sist se att det inte bara sker trakasserier i skolan utan också utanför, att det är systematik i det hela och att det ibland går riktigt, riktigt illa. Ibland har vi fall i svensk skola som är förskräckliga. Vi har bara den senaste tiden fått se att våldtäkter har skett på svensk skola och att aktiviteten efter dem inte har stämt överens med det grova brott som det faktiskt är.

Det finns en otydlighet i skollagen om rätten att flytta en elev i akuta fall. Anser utbildningsministern att detta bör förtydligas?

Fru talman! Jag är alltid beredd att skärpa lagar, men det är också viktigt för mig att vara tydlig gentemot alla landets rektorer, kommuner och andra huvudmän som har ansvar för att skapa trygghet på sina skolor. Lagen ger i dag möjlighet att både stänga av och flytta en elev om det krävs för att garantera andra elevers trygghet. Om detta ska varken vi eller något annat parti sprida oklarheter. Den möjligheten finns, och den ska användas när det är det som krävs för att skapa trygghet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

Gymnasieskolans kommande försöksverksamhet med branschskolor, som håller i yrkesutbildningsdelar, är en väldigt god idé. Eleverna på yrkesprogrammen kommer då att få en djupare kunskap i just branschernas specialområden. Men vuxna som avslutat ett teoretiskt program på gymnasiet och som inte har en yrkesutbildning skulle också behöva något liknande. Finns det tankar på att utveckla vuxenutbildningen med någon form av branschskoleblock eller -paket eller liknande?

Fru talman! Tack, Lena Emilsson, för denna väldigt viktiga fråga!

Vi har i dag en gymnasieskola där ungefär en tredjedel av eleverna går ut utan en fullständig gymnasieexamen. Det är ett stort bekymmer för de eleverna. Det är också ett väldigt stort bekymmer för arbetsgivarna och det svenska arbetslivet. Kompetensförsörjningen blir lidande.

I synnerhet gäller detta resultaten från gymnasiets yrkesprogram. Alltför få har under alltför många år sökt de viktiga utbildningarna - utbildningar som leder till jobb som är väldigt eftertraktade på arbetsmarknaden. När vi ser ett sådant sjunkande söktryck - faktum är att det bara är hälften så många som går på yrkesprogrammen i dag jämfört med för tio år sedan - måste vi agera och göra yrkesprogrammen mer attraktiva.

För de unga elever som har gått ut gymnasiet utan en utbildning som ger dem den ställning som de behöver på arbetsmarknaden ska vuxenutbildningen finnas, och där kommer vi att arbeta hårt med att se till att det finns precis just den typen av paketlösningar som Lena Emilsson efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vuxenutbildningen är ju väldigt bra. Den har dock en nackdel, en svaghet, och det är att de som redan har en avslutad teoretisk utbildning har väldigt svårt att få tillgång till yrkesdelar i vuxenutbildningen.

Kan man tänka sig att utveckla någon form av yrkesblock som man paketerar? De har ju redan all teoretisk utbildning, så det de behöver är bara själva yrkesämnena.

Fru talman! Just nu arbetar alla Sveriges kommuner med något som kallas för regionalt yrkesvux, en satsning som är avsedd att se till att vi via vuxenutbildningen kan säkerställa att fler får yrkesutbildning och att arbetslivet får denna eftertraktade kompetens.

Det kommer att finnas goda möjligheter. I och med att vi skapar så många fler platser kommer chanserna att öka att få dem också för de ungdomar som har gått på teoretiska program. Dessutom har vi en utredning som just nu ser över hur köreglerna ser ut.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till utbildningsministern.

Salsa är ju en modell som Skolverket använder för att jämföra skolors betygsresultat utifrån den specifika skolans elevunderlag, bland annat med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå och andelen nyinvandrade elever.

Ungefär 17 procent av landets alla grundskolor är friskolor. Men om man går igenom Salsavärdena för alla skolor visar det sig att bland dem som har de högsta Salsavärdena, alltså de bästa betygsresultaten med hänsyn taget till elevunderlaget, är över 60 procent friskolor.

Många av de här skolorna är vinstdrivna skolor och kommer att ha stora problem att få ihop sin fortsatta verksamhet om det förslag om vinstbegränsning som regeringen förbereder införs. Min fråga till Gustav Fridolin är därför: Hur blir svensk skola bättre av att regeringen gör det svårare för dessa högpresterande skolor att fortsätta sin verksamhet?

Fru talman! Tack, Aron Modig, för frågan! Det är viktigt att det finns olika skolor med olika profiler så att jag har möjlighet att gå på en skola som just ger mig de bästa möjligheterna ut i livet. Det är också viktigt att vi är trygga med dem som får vårt absolut viktigaste välfärdsuppdrag: att ge våra barn en bra skola. Därför behövs det tydliga och klara regler för dem som får ansvaret att driva en friskola.

Om detta är vi nog i grunden överens. Då behöver man en diskussion om vilka de reglerna ska vara. Vad jag tycker, efter att vi till exempel har sett skolor som i princip tömts på pengar och lämnat eleverna utanför med en lapp på dörren som säger "ledsen, jag konkade skolan, hoppas du hittar en annan plats", är att en av de reglerna bör vara att man har ordning och reda på de skattepengar som går in i verksamheten. Det som du och jag lägger in i verksamheten ska också komma fram till eleverna och skapa kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är det som är tanken med de regler som regeringen just nu förbereder och som sedan kommer att läggas på riksdagens bord för beslut.

Fru talman! Det första som utbildningsministern säger tycker jag är lovande, det vill säga att det behövs olika typer av skolor för att eleverna är olika och har olika behov och så vidare.

Frågan är bara hur detta går ihop med det förslag om vinstbegränsning som regeringen förbereder. Vi vet ju att en konsekvens av detta kommer att vara att en väldigt stor andel av de friskolor som i dag verkar i landet inte kommer att kunna fortsätta göra det om en sådan här bestämmelse införs.

Fru talman! Aron Modig, jag vet att väldigt många av dem som driver friskolor i Sverige gör det av helt andra skäl än att man vill tjäna grova pengar på det. Man vill inte skicka pengar till skatteparadis, utan man vill skicka kunskap in i eleverna.

Jag är därför övertygad om att dessa aktörer är beredda att ställa upp på ett regelverk som garanterar att skattepengar som går in i verksamheten, dina och mina pengar, faktiskt ska användas till att ge eleverna den allra bästa utbildningen.

Fru talman! Jag har en fråga till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson. Den rör det som har hänt de senaste veckorna där vi alla har uppmärksammats på metookampanjen. Vi har kunnat ta del av fruktansvärda, upprörande berättelser om personer som upplever sig ha blivit sexuellt trakasserade eller till och med utsatta för rena övergrepp.

I samråd med min praoelev Julia Klein tyckte vi att det här var en viktig fråga att ställa. I dagens Svenska Dagbladet finns det nämligen en artikel som visar på att universitet och högskolor inte tar sitt ansvar. Det här är en verksamhet där det finns 400 000 studenter och 75 000 anställda, men bara tio elever har blivit avstängda under den senaste åttaårsperioden. Det är förvånande siffror.

Jag vill därför fråga ministern vad hon avser att göra för att universitet och högskolor också ska ta sitt ansvar när det kommer till dessa frågor.

Fru talman! Tack, Betty Malmberg, för en väldigt, väldigt angelägen fråga! Jag blev, precis som du, oerhört upprörd över detta.

Jag vill ändå säga att detta är någonting som vi började jobba med redan under att metookampanjen startade just för att ta reda på hur det faktiskt ser ut inom universitets- och högskolevärlden, för det är precis som Betty Malmberg säger: Det här är statens största verksamhet. Det är många anställda och ännu fler studenter, och alla har rätt att kunna både fullfölja sitt arbete och också fullfölja sina studier utan rädsla för trakasserier eller sexuellt ofredande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så är nog inte fallet, vilket de här berättelserna och även många andra vittnat om. Därför har jag kallat till mig generaldirektörerna för Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet och Vetenskapsrådet för att de ska kunna ge sin bild av hur det ser ut, och jag är beredd att vidta fler åtgärder om så krävs.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag förutsatte självklart att vi var överens om hur viktigt och angeläget det är att vi faktiskt följer upp och ser till att vi får ordning och reda i detta så att ingen student ska behöva drabbas.

Jag tycker att det är bra att ministern har vidtagit åtgärder och kallat till sig myndigheterna. Samtidigt är det ändå rektorerna vid landets lärosäten som har det huvudsakliga ansvaret - ett ansvar som man inte har tagit. Därför vill jag fråga ministern om hon är beredd att också kalla till sig rektorer från landets lärosäten.

Fru talman! Tack för frågan, Betty Malmberg! Självklart är jag beredd att vidta de åtgärder som krävs för att vi ska få ordning på det här. Det är precis som Betty Malmberg säger, att synliggörandet nu kommer underifrån, både genom kampanjen och genom andra vittnesmål. Förändringen måste dock komma uppifrån, för det är vi som har ansvaret - såväl rektorer som politiker och myndighetschefer - som har att se till att det blir en förändring.

Det ska finnas en tydlig ordning för att motverka detta, och när det uppdagas ska det också finnas en tydlig ordning för åtgärder, och det tänker jag se till att det blir.

Fru talman! Det pågår ju en ständig process där makt flyttas över från Sverige till Europa och likaledes från andra europeiska länder till Europa. Den svenska riksdagen har vid tre tillfällen röstat för fördragsändringar som har överfört eller förberett för att överföra makt från Sverige till Europa. Det har skapats en åklagarmyndighet, vi är på väg att militarisera Europa och även invandringspolitiken är på väg att flytta över till Europa.

Nästa helg har vi ett toppmöte i Göteborg som handlar om den sociala pelaren. Där kommer man att diskutera barnbidrag, pensioner, a-kassa, utbildning och hälso- och sjukvård. Inledningsvis ska detta vara mellanstatligt - det är vad man säger - men vi känner ju till utvecklingen. Därför skulle jag vilja fråga EU-minister Ann Linde om regeringen på det här toppmötet eller vid något senare toppmöte kommer att kräva att det utfästs någon form av garantier för att detta inte kommer att ske på överstatlig nivå i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Johnny Skalin, för frågan!

Vi delar helt uppfattning om att man inte ska överföra kompetens när det gäller de frågor som ska behandlas vid det sociala toppmötet i Göteborg den 17 november. Vi kommer naturligtvis inte att kräva in några garantier för vad som händer i EU; det är ju upp till varje regering. I Sveriges fall är det också med hörande av EU-nämnden.

Däremot är vi glada över att man kommer att skriva under en social pelare som ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen gemensamt har satt för att sätta frågorna på dagordningen. Men vi har inget önskemål om att detta ska leda till förändringar i kompetensen mellan medlemsländerna och EU-kommissionen.

Fru talman! Det är väl upp till folket att avgöra var makten ska ligga, inte upp till respektive regering. Det var poängen med min fråga. Det har skett tre fördragsändringar där Sveriges riksdag utan att först ha frågat folket har bestämt att makten ska flyttas.

Med det senaste fördraget, Lissabonfördraget, flyttades inte mindre än 68 politiska områden. När jag ställde frågan här i talarstolen till statsministern nämnde han att man inte kan lova att man inte ska militarisera Europa, det vill säga skapa en militär union. Kan man lova att det inte ska skapas en social politik på europeisk nivå?

Fru talman! Det finns redan vissa delar i socialpolitiken som är på gemensam EU-nivå. Det är sådana direktiv där det finns minimikrav på vad som är det minsta som alla EU-länder ska följa.

Jag antar att frågan innebär att Johnny Skalin vill ha en folkomröstning varje gång det ska ske en förändring eller där något ska flyttas. Det är inte heller något som man kan lova eftersom det är riksdagen som fattar beslut.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin på samma tema som min kollega från Liberalerna ställde tidigare.

Den ordning, eller snarare oordning, som råder på svenska skolor i dag är inte acceptabel. Jag finner egentligen inget korrekt ord. Skolan ska vara en plats där elever byggs upp och får en möjlighet att bilda sig och skapa sig en trygg framtid, inte där de bryts ned. Vi är överens om att skolor, skolledning och rektorer har det självklara ansvaret. Ministern nämnde själv några generella åtgärder på den punkten som är bra.

Jag menar att vi politiker också har ansvaret att gräva där vi står med all den makt vi har. När kommer regeringen att återkomma med skarpa åtgärder för att garantera trygghet på våra skolor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Ida Drougge, för frågan!

Ingen elev ska behöva utsättas för sexuella trakasserier eller andra trakasserier på sin skola. Det ska man inte behöva vara med om på någon arbetsplats alls. Men i skolan, där så mycket av våra relationer, förväntningar på framtiden, självförtroende och självkänsla sätts, blir det ännu viktigare att säkra både jämställdhet och trygghet.

De konkreta åtgärderna är att säkra att det finns fler vuxna på en skola där lärarna springer från den ena lektionen till den andra. Eftersom det är svårt att bygga de relationer som krävs för att skapa trygghet har ytterligare 20 000 anställts i skolan. Vi måste se till att bygga upp ett stort fortbildningsprogram i frågor som gäller hur man jobbar med ledarskap i klassrummet och trygghet mellan lektionerna. Vidare måste vi säkra att barn och elevombudet får mandat att jobba mot sexuella trakasserier, precis som mot andra kränkningar, och kan ta tag i de anmälningar som kommer in på området - vilket är en brist i den lagstiftning som den förra regeringen lämnade efter sig.

Fru talman! Jag är positiv till de förslagen. Det är ett arbete som har pågått länge, och det är inget nytt som ministern nämner.

Vi ser i dag hur offer tvingas flytta. Senast i går framkom nya uppgifter på TV4 att det är offren som flyttar från skolan snarare än förövarna. Rektorns ansvar behöver därför bli mer explicit än i dag och verktygen fler och enklare.

Är ministern villig att återkomma med skarpa förslag på den punkten?

Fru talman! Jag kan rabbla ett antal andra åtgärder, alltifrån förstärkningar i förskolans läroplan för att stärka barns kunskap om kroppsintegritet till åtgärder som innebär att ge stöd till lärare som ska agera när de ser sexuella trakasserier, vart de ska vända sig och hur de anmäler.

Jag går över till Ida Drougges konkreta fråga. Vi är fullt beredda att föreslå lagskärpningar om behov finns, men det får inte finnas någon otrygghet eller osäkerhet hos rektorer om att dagens lag räcker till. Man kan både stänga av och flytta en elev om det krävs för att garantera andra elevers trygghet, och man ska använda den lagen när det behövs.

Fru talman! Att läsa en riktigt bra bok och få drömma sig bort till nya världar är något som jag och många med mig älskar. Förra veckan var det läslov, och läslovet är en satsning som regeringen initierade 2016 och som innebär att vi vill att våra barn och unga ska återta makten över ordet.

Språket och litteraturen ger oss den kunskap vi behöver för att påverka våra liv och drömmar. Jag är mycket glad över regeringens satsning på våra barn och unga och deras läsning. Men både politikern och gymnasieläraren i mig är orolig för att SCB pekar på att unga vuxna tillhör en generation där läsandet sjunker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är min fråga till gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström: Hur jobbar ministern med att även våra unga vuxna får en förståelse för litteraturens betydelse och därmed ökar sin läsning?

Fru talman! Tack, Anna Wallentheim, för frågan! Den väcker läslusten också i mig.

Ingen av oss har väl glömt bort första gången vi verkligen drunknade i en bok. För mig var det Anne på Grönkulla som fick mig att glömma tid och rum och tro att jag faktiskt var på Prince Edward Island för hundra år sedan. Jag unnar alla barn och unga den känslan. Jag unnar också alla unga vuxna den känslan.

Jag vill där peka på den nästan bortglömda delen av den svenska utbildningspolitiken och kulturpolitiken som vi kallar folkbildning. I dag finns oroväckande siffror om inte bara unga vuxnas läsande utan också oroväckande siffror som handlar om unga vuxnas syn på demokratin.

Jag tror att den satsning som regeringen gör i budgetpropositionen för 2018, som verkligen är en folkbildningsbudget, är precis vad som behövs för att säkerställa att den infrastruktur som våra folkhögskolor och studieförbund kan utgöra kan tas i anspråk för bättre läsande.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är av oerhörd vikt att vi får denna generation att förstå att läsning är något som kan påverka deras liv. Extra viktigt är det också eftersom det handlar om personer som kanske inom en snar framtid ska bilda familj och därmed ska vara en förebild för sina barn.

Jag uppmuntrar därför regeringen och statsrådet att fortsätta det viktiga arbetet samt utveckla nya vägar för att nå våra unga vuxna. Kanske kan statsrådet ge något konkret exempel på vilka förslag som ska läggas fram.

Fru talman! Det är så roligt att få frågan. Vi har en tendens att se utbildning som något nyttigt - visst det är nyttigt. Utbildning är bra för att få jobb och för att läsa vidare. Men utbildning är också nyttigt för att kunna ta sitt ansvar i vårt demokratiska samhälle.

Den satsning som till exempel görs i studieförbundens arbete handlar om att ge föräldrar god kunskap om barnens skolgång. Det är en typisk sådan satsning som skulle kunna leda till ett ökat ideellt engagemang också när det gäller läsning från föräldrarnas sida.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Hellmark Knutsson. Min fråga berör samma ämne som Robert Stenkvist tog upp, men jag skär min fråga på en annan ledd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som vi hörde Stenkvist berätta har vid statsvetenskapliga institutionen i Lund en lektor nyligen tvingats se sin litteraturlista kompletterad med en kvinnlig queerfeminist trots att hans kurs om det moderna samhället och dess kritiker byggde på originaltexter av fascister vid sekelskiftet. Vid den tiden fanns det inga kvinnliga fascister som var författare, och det fanns alltså ingen möjlighet för honom att få med sådana på hans litteraturlista. Den queerfeminist som i stället fördes upp på hans litteraturlista hade ingenting med ämnet att göra. Lektorn vägrade helt sonika, och kursen ställdes in. Studenterna fick i stället söka sig någon annanstans om de ville läsa en sådan kurs.

Jag säger inte att jämställdhetsintegrering är hokus pokus - verkligen inte. Jag vill fråga om det verkligen var forskningsministerns avsikt att Nationella sekretariatet för genusforskning ska jämställdhetsintegrera så radikalt att kurser ställs in.

Fru talman! Tack, Maria Abrahamsson, för frågan! Vi har som sagt diskuterat sexuella trakasserier och andra jämställdhetsfrågor, och för mig är det oerhört viktigt att akademin är jämställd. Det är också det som framgår av högskolelagen - att kvinnor och män ska kunna bedriva både utbildning och forskning på lika villkor.

Men i högskolelagen står det också att man ska hålla hög kvalitet i utbildningen och forskningen, och det är de uppdragen man nu har att se till att man klarar på ett gott sätt. Det är dock myndigheterna som självständigt ser till att både tolka och genomföra lagar och förordningar. Det ska jag som minister inte styra över. Dessutom ska innehållet i utbildningar liksom litteraturlistor bestämmas av högskolan och lärarna själva.

Som jag sa har statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet själv svarat på det här, och jag måste rekommendera läsning av det svaret.

Fru talman! Jag hade hoppats få slippa tillvitelsen att jag inte står bakom metoo-upprop och sådana saker. Jag hade trott att jag skulle slippa det, men okej.

Vi säger så här, då: I Norge har man uppmärksammat jämställdhetsintegreringen vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet. Man har uppmärksammat det på ett negativt sätt. Jag tror att det kan vara skadligt för ryktet för den svenska akademiska friheten. Jag skulle gärna vilja höra statsrådets kommentar till detta.

Fru talman! Tack, Maria Abrahamsson! Det var just det som var mitt svar och min kommentar i den första delen, och det har också statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet svarat på. Man säger att argument och kvalitet trumfar andra kriterier. Då gäller det att det är på det sättet hela vägen.

Det är också det viktigaste målet för mig - att man kan klara utbildning och forskning av högsta kvalitet men att man också upprätthåller jämställdheten mellan män och kvinnor. Det är ett jämställdhetspolitiskt mål, och jämställdhetsintegrering är det verktyg vi har för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Också jag vill ställa en fråga till högskoleminister Helene Hellmark Knutsson.

Bristen på utbildade lärare är ju fortfarande stor i Sverige i dag. Det väntar även stora pensionsavgångar framöver, vilket gör att bristen blir ännu mer akut.

En viktig faktor för att få fler lärare och stärka läraryrket är att göra lärarutbildningen mer attraktiv och höja kvaliteten.

Nyligen presenterade Universitetskanslersämbetet sin pilotutvärdering av grundlärarutbildningen och förskollärarutbildningen. Två av åtta utbildningar underkändes. När det gäller lärarutbildningen har det även tidigare lyfts fram problem med stora avhopp men också låga antagningskrav för dem som söker. I början av veckan skrev tidningen Metro att på vissa ämneslärarutbildningar är det så många som två av tre studenter som påbörjar utbildningen som inte fortsätter.

Min fråga till statsrådet är därför om hon är nöjd med den utveckling vi ser när det gäller lärarutbildningen. Om hon inte är det, vilka åtgärder är hon beredd att vidta när det gäller lärarutbildningen?

Fru talman! Tack, Fredrik Christensson, för denna angelägna fråga!

Vi är som sagt mitt uppe i en stor lärarbrist. Senast i dag stod det i Dagens Samhälle att en av tio skolor har svårt att rekrytera.

Därför är det viktigt att vi får fram fler lärare, men vi ska också se till att lärarutbildningen håller högsta kvalitet. Det är därför den första stora nationella kvalitetsutvärderingen av den nya lärarutbildningen nu görs så att vi verkligen får se vad det är som behöver åtgärdas.

Men vi har också vidtagit åtgärder för att stärka kvaliteten redan nu. Det handlar om kvalitetspengar, 250 miljoner kronor om året, för mer lärarledd tid. Det handlar också om att vi nu tillsätter pengar för forskarskolor till lärarutbildningen för att få fler som är forskarutbildade och en starkare forskningsanknytning i lärarutbildningen.

Detta är några av alla de åtgärder som vi behöver vidta. Sedan behöver vi också se till att genomströmningen på vissa utbildningar ökar.

Fru talman! Tack så mycket för detta! Men min fråga handlade mer om huruvida ministern och regeringen är beredda att se över lärarutbildningen så som den ser ut.

När det gäller regeringens satsningar har det varit stort fokus på fler platser. Men om två av tre som påbörjar utbildningen hoppar av behövs det ju inte fler platser, utan det gäller att stärka kvaliteten så att utbildningen är tillräckligt attraktiv och man får en genomströmning. Det handlar också om att hitta alternativa sätt att komma in i läraryrket, till exempel genom att stärka KPU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Fredrik Christensson! Det är precis det vi gör - vi öppnar upp fler vägar in till lärarutbildningen, bland annat genom KPU. Vi har ett stort paket för det i den kommande budgeten. Vi prövar också nya antagningsformer, bland annat lämplighetsprovet.

Sedan vill jag göra en rättelse. Det är faktiskt så att den utbildning där vi haft störst problem med avhopp är ämneslärare 7-9, och den håller vi redan nu på att ändra. Däremot har till exempel förskollärarutbildningen högre genomströmning än snittet i högskolan.

Fru talman! Min fråga är till utbildningsminister Gustav Fridolin och är på samma tema som Christer Nylander och Ida Drougge tog upp, dock från en annan sida. Den handlar om lärarna. Den handlar om möjligheterna för lärarna att ge eleverna studiero och fokusera på kunskapsutveckling.

Det finns en ökande trend som Dagens Nyheter har tagit upp i en undersökning: stök, sena ankomster och höga ljudnivåer men även hot och våld mot lärare. Över 70 procent av anmälningarna rör just våld, och det begås av elever mot lärare och annan skolpersonal. I flera anmälningar nämns att liknande våld skett tidigare, till och med på regelbunden basis. Det är ju verkligen en oroande utveckling.

Därför vill jag höra vad ministern har att säga om den här situationen, som är alarmerande, och vilka verktyg han anser att man kan använda.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan och för att du belyser detta!

Våra skolor måste vara trygga arbetsplatser för lärare och all annan personal som jobbar där, på samma sätt som de ska vara trygga för eleverna. När man hamnar i en situation där en lärare har blivit utsatt för ett hot eller, ännu värre, blivit utsatt för direkt våld måste man som lärare kunna vara trygg i att ens rektor ställer upp för en, att ett brott blir utrett av polis, att den elev som utfört brottet tas om hand och att det görs en polisanmälan som kan leda till åtgärder mot eleven och att en elev som är straffmyndig blir dömd.

Det här kräver såklart starka rektorer som i varje läge ställer upp för sina lärare. Vi vet att vi har det, men vi vet också att vi kan rigga systemen bättre för att rektorer ska kunna ha den styrkan, ha tiden till det och säkra att de ställer upp för lärare i varje steg.

Fru talman! Jag delar den åsikten men känner att det är långt dit, även om det finns rektorer som riggar detta väldigt väl.

Det finns verktyg i dag. Ministern har talat om en kedja och hur det ska gå till. Men det finns lärare som berättar att de inte får respons på det de anmäler. Det finns lärare som hör av sig och säger att de gråter på söndagarna och har ont i magen inför att bli kallade könsord och allt möjligt under veckorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kan inte fortsätta så här. Det behövs någonting verkligt radikalt här och nu för att stoppa detta. Vad tänker ministern göra?

Fru talman! Det är självklart att det inte ska se ut så för någon lärare eller någon annan på en arbetsplats i något människonära yrke.

Jag tror dock att en hel del lärare skulle vilja att jag i svaret också säger att svensk skola trots allt står ut som ett av de tryggaste skolsystemen i världen så att det också finns sagt. Men det är ju ingen ursäkt och ingen tröst för de lärare som blir utsatta eller för den delen de elever som blir utsatta.

Upplever lärare inte att de har det stöd de behöver från sin rektor måste varje huvudman säkra att man kan ta emot den typen av information från sina lärare och agera - också mot rektorn om det krävs.

Fru talman! Min fråga går till handelsminister Ann Linde.

Handel är ju centralt för svensk ekonomi, och självklart kan handel också på olika sätt vara en positiv kraft för utvecklings- och samarbetsländer. Så min fråga är kort och gott: Hur kan vi se till att handel också främjar jämställdhet och utifrån den feministiska utrikespolitik som vi bedriver se till att handel fullt ut tjänar även kvinnor?

Fru talman! Tack så mycket för en fråga som jag gärna besvarar, för detta ligger mig varmt om hjärtat.

En feministisk handelspolitik är en självklarhet, men det har inte setts som så enkelt att åstadkomma. Därför har Sverige satsat pengar för att Unctad, FN:s handels- och utvecklingsorganisation, ska ta fram ett verktyg för att analysera handelsavtal ur ett jämställdhetsperspektiv.

Detta presenterade vi i Genève i somras, och det går helt enkelt ut på att undersöka på vilka olika sätt handelsavtalen kommer att slå för män och kvinnor och, om man ser att de slår på ett negativt sätt för kvinnor, se hur man kan göra det bättre.

Dessutom försöker vi få in jämställdhetsfrågorna när det gäller både OECD och WTO:s handelsagenda.

Fru talman! Tack så mycket, ministern, för svaret!

Att vi har rimliga handelsvillkor är en förutsättning för att vi ska kunna bidra till utveckling i andra länder. Om vi nu ser till att vi har en jämställd handel tänker jag att detta kommer att leda till att fler kvinnor ges möjlighet till arbete och egen försörjning och därigenom till att kvinnors situation stärks. Vad kan Sverige göra ytterligare, förutom att jobba i de här internationella sammanhangen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! En sak som vi kan göra är att se till att jämställdhet kommer mycket högre upp på Världshandelsorganisationens agenda. Nu ska Världshandelsorganisationen ha sitt möte i Buenos Aires i december, och Sverige har drivit att vi ska ha en så kallad Geneva Gender Champions Agenda för att se till att få in frågorna om jämställdhet i slutdokumentet. Fler och fler stöder detta.

Fru talman! Uppe på läktaren har jag med mig Elvira och Vera, som går tredje året på samhällsprogrammet på Knut Hahnsskolan i Ronneby, två mycket unga och brighta damer som liksom jag bekymrar sig över den lärarbrist vi ser de närmaste åren, när 100 000 lärare behöver rekryteras. Varannan lärare som nyanställdes under det föregående läsåret saknade pedagogisk högskoleexamen, visar nu statistik från Skolverket. Mest drabbade av detta är elever inom grundskolan och sfi, men även på gymnasienivå.

Värderade kollegan Christensson lyfte detta ur ett perspektiv. Jag ska be utbildningsminister Gustav Fridolin att också fundera över detta område. Hur ska vi lösa de akuta problem med lärarbrist som vi ser, inte bara när det gäller rekryteringar in i utbildningsväsendet utan också när det gäller att få dem som är inne i systemet att stanna kvar?

Fru talman! Ja, lärarbristen är stor; i flera ämnen är den akut. Detta märker varje rektor av i rekryteringsskedet, och tyvärr också elever.

Förutom att se till att fler utbildar sig till lärare, vilket Helene Hellmark Knutsson tydligt har redogjort för, måste vi också säkra att lärare vill stanna och utvecklas i yrket och att lärare är beredda att komma tillbaka till yrket när de har gjort andra saker.

Här ser vi nu ett par riktigt bra underliggande trender: Lärare tycks stanna i större utsträckning än tidigare, delvis såklart för att vi gör stora investeringar i höjda löner och en god löneutveckling för lärare. Vi ser också att antalet lärare som återvänder efter minst tre år i ett annat yrke har ökat med 40 procent sedan 2014. Detta är väldigt positiva siffror när vi har lärarbrist.

En sak till som är viktig är såklart att anställa annan personal. Alla som följt en lärares arbetsvardag vet att lärarna gör mycket som man inte behöver vara legitimerad lärare för att göra. Att då anställa andra som avlastar lärare så att de får fokusera på det som skapar kvalitet i undervisningen är en viktig åtgärd.

Fru talman! När det gäller det där sista har vi kanske lite olika bilder. Framför allt träffar självklart utbildningsministern i sitt ämbete fler lärare än jag kanske gör i min vardag. Men jag har koncentrerat mig på att träffa 100 lärare, framför allt förstelärare men även lärare i grundskolans alla stadier, i Blekinge, och jag får en lite annan bild. Jag är väldigt bekymrad över själva skolsituationen men också över att man tappar sugen för det som tidigare var ett kall. Hur ska vi göra läraryrket mer attraktivt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det finns två saker som avgör ett yrkes attraktivitet. Det är lönen - där gör vi nu stora investeringar. Vår värdering av läraryrket får inte bara uttryckas i ord; det måste också vara en tydlig löneutveckling inom yrket.

Men det är såklart också arbetsmiljön: att man får möjlighet att göra det som skapar kreativitet och kvalitet i ens yrke och får möjlighet att jobba med eleverna. Då är det viktigt att anställa andra, som kan avlasta lärarna med olika uppgifter, och även specialister, som man kan jobba med till exempel inom elevhälsan. På så sätt får man det stöd som behövs från andra professioner än läraryrket i skolan.

Fru talman! Min fråga är ställd till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Som vi har hört här tidigare i dag har det på senare tid i medierna flera gånger rapporterats om hur elever, främst flickor, utsätts för våld av skolkamrater. Vi har också hört ministern säga att verktyg för att lösa detta finns, men problemet är att skollagens nuvarande verktyg är ytterst begränsade och inte tillräckliga för att komma till rätta med problemen. Många gånger tvingas den utsatta eleven också byta skola medan förövaren får gå kvar. Det behövs med andra ord handlingskraft.

Sverigedemokraterna har därför föreslagit införandet av en pliktskola - en egen skolenhet med specialutbildad och kompetent personal, dit icke straffmyndiga elever som befinns skyldiga och som är en fara för andra elever flyttas.

Min fråga till utbildningsministern är följande: Vilka lösningar på problemet har regeringen? Kan regeringen tänka sig att ställa sig bakom förslaget om en pliktskola?

Fru talman och Patrick Reslow! Dagens system innebär att en rektor har möjlighet att med omedelbar verkan stänga av en elev. Man kan också välja att under avstängningen säkra att den avstängda eleven får fortsätta i vissa ämnen som eleven har det särskilt tufft i eller får viss typ av undervisning under avstängningen. Man kan under avstängningen göra den utredning som krävs för att avgöra om eleven ska flyttas till en annan skolenhet - den möjligheten finns. Kommuner kan också organisera detta med skolenheter på olika sätt, men man har ansvar att göra det på det sätt som krävs för att upprätthålla alla elevers trygghet i skolan.

Dessa möjligheter finns i dag, och det är viktigt för mig att inte skapa en otrygghet och en osäkerhet bland dem som är ansvariga för varje enskild skola när det gäller möjligheten att fatta dessa beslut. Vi har sett hur Skolinspektionen fått ge kommuner vite för att man inte använt verktygen trots att lagen ger möjlighet till det. Då måste jag såklart gång på gång och tydligt understryka: Verktygen finns och måste användas när så krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag får tacka ministern för svaret, men ministern måste också vara medveten om att alternativet att stänga av elever är ytterst tidsbegränsat. Att flytta någon till en annan skolenhet innebär i praktiken att man flyttas inom samma kommun. Problemen är kvar och löses inte, och därför ser vi också att de ökar. Det är beklagansvärt, tycker jag, att ministern inte kommer med mer konkreta exempel på vad man tänker göra.

Sverigedemokraterna är således det parti som skyddar de skötsamma eleverna. Vi är deras enda garant.

Fru talman! Nej, Patrick Reslow, deras garant är de kunniga, kompetenta och engagerade lärare vi har i svensk skola och de ansvarstagande rektorerna i svensk skola - inte något enskilt parti.

Det jag beskriver är den lagstiftning vi har, som ger dem verktyg att uppfylla det ansvar de har för att varje elev ska få utbildning och att alla elever ska garanteras trygghet. Verktygen finns på plats. Möjligheten att använda verktygen behöver stärkas, bland annat genom informationsinsatser.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Helene Hellmark Knutsson. Frågan handlar om forskning, närmare bestämt om utvecklandet av nya läkemedel för att bekämpa de multiresistenta bakterierna.

I dag är forskare, medicinskt verksamma läkare och veterinärer överens om att de multiresistenta bakterierna är här. Det är ett problem inte bara i Sverige utan internationellt.

Att ta fram nya läkemedel är väldigt kostsamt. Det tar tid och kräver också samarbete över länder och världsdelar. Därför undrar jag vad regeringen gör för att bidra till att forskningen för att bekämpa de multiresistenta bakterierna faktiskt kommer till stånd i betydligt större omfattning än vad som är fallet i dag.

Fru talman! Tack, Margareta Cederfelt, för en otroligt angelägen fråga! Detta är en av vår tids stora globala hälsoutmaningar. Det är, precis som riksdagsledamoten säger, väldigt angeläget att fort få fram ny antibiotika som kan användas mot detta och att också stödja forskning och tillämpning för att få ned användandet av befintlig antibiotika.

Det vi gör genom den forskningspolitiska proposition som röstades igenom av riksdagen i april i år är att vi satsar på ett tioårigt nationellt forskningsprogram, som är just mot antibiotikaresistens. Detta är något som våra forskningsråd, Vetenskapsrådet och Forte, gemensamt ansvarar för. Vid sidan av att få fram nya läkemedel handlar det också om användandet inom till exempel hälso- och sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är alldeles riktigt att användandet måste förändras. Hygienen måste förändras. Men detta räcker inte. Multiresistensen är här nu. Det är ett faktum.

Det är utmärkt med ett nationellt program, men det måste till mer. Det måste till ett internationellt samarbete. Det måste till en mycket större omfattning av den forskning som bedrivs i dag. Läkemedelsindustrin gör mycket, men det behövs också anslag. Det behövs grundforskning. Det behövs patientnära forskning. Det behövs forskning inom alla områden.

Fru talman! Tack återigen, Margareta Cederfelt! Du har helt rätt i att detta kräver just ett internationellt forskningssamarbete. Det är också något som pågår. Det finns också inom ramen för det forskningssamarbete vi har i EU. Dessutom är Sverige ett attraktivt land att samarbeta med när det gäller denna forskning just därför att vi har varit väldigt framgångsrika i att få ned antibiotikaanvändandet. Men vi behöver som sagt få fram nya läkemedel, och då krävs det också gemensam internationell finansiering för det.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ann Linde.

Nyligen blev EU-länderna överens om att det ska gå att ställa krav på samma lön och villkor för arbetstagare som jobbar i samma land, oavsett vilket land de kommer från. Det är ett bra och viktigt steg för ett rättvisare Europa - för arbetstagarna men också för företagen, som kan konkurrera med rättvisa och sjysta villkor.

Att detta var ett bra beslut är också något som svenska folket håller med om. En övertygande majoritet av hela 76 procent uppger att de tycker att svenska löner även ska gälla för utstationerad arbetskraft. Samtidigt ser vi på många håll i Europa en skepsis: Många upplever inte att EU gör något för just dem.

Statsminister Löfven har tillsammans med kommissionens ordförande kallat till ett toppmöte, som hålls i Göteborg nästa vecka. Där ska man bland annat diskutera hur nya jobb kan skapas, hur arbetsvillkor kan förbättras och hur omställningsmöjligheterna kan öka - helt enkelt frågor som berör EU:s medborgare.

Därför blir min fråga till EU-ministern: Vad kan vi hoppas få ut av toppmötet i Göteborg?

Fru talman! Tack för denna angelägna fråga, Erik Ezelius! Jag tror att det absolut viktigaste är att Stefan Löfven och kommissionens ordförande Juncker nu sätter de sociala och arbetsmässiga frågorna på agendan igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I tio år har vi haft ekonomisk kris i EU. Det har talats om att rädda bankerna, att se till att det inte blir ekonomisk kollaps i eurozonen, och man har talat om olika slags sexpack och tvåpack, men man har glömt bort människor och människors möjligheter till gott arbete och goda sociala förhållanden.

Nu kommer man att diskutera frågor som tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och hur man mellan jobb ska kunna få stöd för att ta de nya jobb som kommer. Att både arbetsmarknadens parter och nästan alla stats- och regeringschefer kommer att samlas i Göteborg blir en stor manifestation för att det återigen är dags att flytta upp dessa frågor högt på dagordningen. Jag tror att det kommer att få stor politisk betydelse.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Gustav Fridolin och är av allmänpolitisk karaktär.

Vattenverksamhetsutredningen har varit ute på remiss. Nu har svaren kommit in, och det finns en mängd obesvarade frågor. En fråga är vem som ska finansiera de insatser som krävs för att alla Sveriges dammar, som är 11 000 till antalet, ska leva upp till miljökraven.

För småskalig vattenkraft föreslås en fond som delfinansieras av branschen själv, men för dammar som inte har någon kraftproduktion finns inte denna möjlighet. Ägarna till dammarna förväntas själva bära kostnaden, och om ägarna väljer att inte söka tillstånd kvarstår endast utrivning, med risken att stora kulturminnen går förlorade och att den nu etablerade faunan och växtmiljön raseras. Detta blir en orimlig och förhoppningsvis inte önskvärd konsekvens ens för den rödgröna regeringen.

Min fråga till Gustav Fridolin blir då: Tycker Gustav Fridolin att utrivning av Sveriges dammar är ett rimligt resultat, och om inte, hur menar statsrådet Fridolin att detta ska kunna undvikas?

Fru talman! Tack, Cecilie Tenfjord-Toftby, för frågan! Det är ju en fråga som handlar om hur Sverige ska implementera de EU-regler som styr över vattenverken, också de små vattenverken i Sverige, och hur vi säkrar att de sköts på ett sätt som är i enlighet med miljökrav och annat, liksom hur vi väger det mot andra intressen.

Vi har tagit emot utredningen. Den har precis varit på remiss. Jag vet att flera av de frågor som riksdagsledamoten tar upp finns med i remissvaren. Frågan bereds nu i Regeringskansliet, och jag måste därför be riksdagsledamoten att vända sig med frågeinstitutet till miljöminister Karolina Skog för att få ett slutligt svar på frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga riktar sig till rymdministern.

I norrskenets land, strax utanför byn Paksuniemi, ligger Esrange. Där skickar man bland annat upp sondraketer för forskningsändamål, men man säger själv att man skulle kunna göra mer för forskningen, för hållbar utveckling och för tillväxt både i regionen och i Sverige och Europa.

Min fråga till rymdministern - kanske den fränaste posten i regeringen - blir då: Hur ser ministern på möjligheten att skjuta upp små satelliter från Esrange i framtiden?

Fru talman! Tack för den angelägna frågan, Emilia Töyrä!

Vi har under lång tid jobbat med att titta på just möjligheten att öka kapaciteten vid Esrange för att Sverige ska kunna bli ett av ett tiotal länder i världen att skjuta upp satelliter, i det här fallet små satelliter, i omloppsbana. Nu går arbetet vidare i och med att Rymdstyrelsen och Rymdaktiebolaget har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en affärsplan för detta. Vi hoppas också kunna bedöma det i den kommande rymdstrategin.

Detta ger enorma möjligheter såväl för klimatforskningen och arbetet med att möta de globala samhällsutmaningar vi har som för innovationsförmågan. Detta skulle innebära att Esrange blir en ny form av testbädd för den nya tekniken, som kommer att påverka många både samhällsnyttiga och affärsnyttiga områden framöver. Rymdsektorn är fascinerande, men framför allt skapar den en väldig massa högskolegrundade arbetstillfällen - vilket jag också tror är bra för Norrbotten.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Alla är överens om vikten av tidiga insatser i skolan. Problembilden är vi helt överens om - det är inte acceptabelt som det är i dag, att huvuddelen av särskilt stöd ges i högstadiet. Att mer behöver göras är tydligt, men vi anser inte att läsa-skriva-räkna-garantin är lösningen. Det är många tunga remissinstanser som instämmer i det. Skolverket säger till exempel att gällande lagstiftning är tydlig och att det nya förslaget om läsa-skriva-räkna-garantin skapar dubbelreglering och mer detaljstyrning. SKL undrar var tilliten till professionen hamnade, och Statskontoret säger att det blir fokus på process och inte på innehåll i undervisning och stödåtgärder.

Varför väljer regeringen att lägga fram ett förslag som får så hård kritik från så tunga remissinstanser, och varför har man inte besvarat kritiken?

Fru talman! Kritiken är besvarad i propositionen. Det är också så att propositionens lagförslag har stöd av flera av de riktigt tunga remissinstanserna.

Förslaget har stöd av expertmyndigheten på området, Specialpedagogiska skolmyndigheten, som har att granska lagstiftningen och säkra att den kan fungera och ge möjligheter till det vi alla vill uppnå, nämligen tidigt stöd. Förslaget har stöd av Skolinspektionen, flera kommuner - däribland flera borgerligt styrda kommuner - och elevorganisationer, liksom av Lärarnas riksförbund och Sveriges skolledarförbund samt hela den samlade funktionshinderrättsrörelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Varför? Jo, för att man ser att om vi ska säkra att stödet kommer på plats tidigt behövs en lagstiftning som garanterar att läraren har mandat att få stödet på plats. Lärare i dag ser de elever som verkligen behöver stöd. Man identifierar det och går ofta till rektorn för att säkerställa att stödet kommer på plats, men sedan går åren utan att stödet kommer. Tyngdpunkten för det särskilda stödet blir därför i slutet av grundskolan, när betygen sätter in.

Med dessa regler skulle vi kunna ändra på det, och det är därför vi har lagt dem på riksdagens bord. Vi hoppas på en god riksdagsbehandling.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ann Linde.

Sverige är ett litet, väldigt exportberoende land. Jag representerar Västmanland, som är ett litet, väldigt exportberoende län - det mest exportberoende i hela Sverige. Frihandel är extremt viktigt för vårt län och vårt land. Det handlar inte om en oreglerad handel fri från krav på sjysta villkor och annat, utan det handlar om en fri och rättvis handel.

Det globala handelssystemet är nu satt under en väldig press efter att Donald Trump har sagt upp frihandelsavtal. TTIP har lagts i frysboxen, och vi ser starka protektionistiska strömningar över världen. Därför skulle jag vilja fråga handelsminister Linde hur det går med EU:s frihandelsförhandlingar. Kommer TTIP att tinas upp ur frysboxen? Vad kan CETA-avtalet innebära, och vilka effekter kommer det att få för svensk export och handel?

Fru talman! Tack för den extremt viktiga frågan, Olle Thorell!

Det är verkligen så att Sverige är väldigt beroende av frihandeln. Ungefär 1,4 miljoner människor har jobb att gå till tack vare exporten. Det som är intressant att se nu när vi har ett provisoriskt avtal - CETA-avtalet - igång med Kanada är att exporten har gått upp med 16 procent bara under det första halvåret 2017. Det gör alltså skillnad. Vi har 13 000 personer som är direkt sysselsatta tack vare Kanadaavtalet.

Det pågår dock arbete med flera andra avtal. Fokus är nu främst på avtalet med Japan, vilket vi hoppas kan bli klart innan året är slut. Det gäller även avtal med Mexiko och Mercosurländerna, alltså Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, och förhandlingar pågår med Filippinerna, Indonesien och Malaysia. När vi hade avtalet med Sydkorea ökade exporten från EU med 50 procent, och det var inte minst svenska varor. Vi kan alltså se att frihandel gör skillnad.

Frågestund

Fru talman! Min fråga berör det ämne som Robert Stenkvist och Maria Abrahamsson tog upp, nämligen kursen Det moderna samhället och dess kritiker, där för kursen irrelevant litteratur kvoterades in.

Kvotering av litteratur betyder att vem som har skrivit boken blir viktigare än vad som står i den. I svaret till Maria Abrahamsson sa statsrådet att innehållet i kurserna ska bestämmas av institutionen och lärarna. Uppenbarligen har det inte varit så i detta fall, så min fråga är: Vad tänker statsrådet Hellmark Knutsson göra för att lärarnas akademiska frihet inte ska begränsas och ifrågasättas?

Fru talman! Tack för frågan, Boriana Åberg!

Som jag sa tidigare tror jag att det viktigaste för att kunna delta i den här diskussionen är att man även läser svaret från Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Detta är nämligen en diskussion som ska försiggå på våra universitet och lärosäten. Hur ska till exempel lagstiftning tolkas och genomföras? Det handlar om just målet om jämställdhet, exempelvis, men också om kvalitet i utbildningen.

Jag kommer aldrig att lägga mig i den diskussionen. Jag kommer heller aldrig att som statsråd tolka min egen lagstiftning eller riksdagens lagstiftning åt våra myndigheter, utan det är upp till dem att göra detta på bästa sätt. Att den akademiska friheten ska värnas är något vi är överens om, inte minst här, och det ska fortsatt göras.

Frågestunden var härmed avslutad.