Återrapportering - 2017-10-24

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Vid lunchtid i fredags förra veckan avslutade vi Europeiska rådets möte som hade varat i två dagar. På dagordningen den här gången stod migration, digitalisering, säkerhet och försvar, några utrikes frågor, brexit och framtidsarbetet.

Fru talman! Vi inledde mötet på torsdagen med att återigen diskutera migrationsfrågorna. Den här gången fokuserade vi på de internationella aspekterna, särskilt då på finansieringen av de utvecklingsprojekt som drivs i flera afrikanska länder.

Sverige gör stora insatser här, både genom ett omfattande eget bistånd och genom stöd till EU-insatser, exempelvis den så kallade Vallettafonden. Men fler måste bidra och med mer. Sverige har som bekant i många år levt upp till FN:s mål om att ge 0,7 procent av bnp i utvecklingsbistånd. Vi ligger dessutom långt däröver.

Jag påpekade att om fler länder hade engagerat sig hade situationen i många ekonomiskt svaga länder sett betydligt annorlunda ut, och det hade påverkat migrationen till EU. I dag är det faktiskt bara fem medlemsstater som lever upp till FN:s biståndsmål. Vissa länder har till och med minskat sitt stöd.

Vi kan i alla fall konstatera att flera av de insatser som EU har gjort i samarbete med de afrikanska länderna redan har gett resultat. Färre kommer nu till Europa, men mycket återstår att göra. Grundorsakerna till migration, såsom konflikter och fattigdom, kvarstår. De kräver breda och långsiktiga lösningar.

Jag tog återigen upp att vi måste bryta dödläget i fråga om det gemensamma asylsystemet och i fråga om en mer rättvis fördelning. EU måste bli mer ambitiöst. Tillsammans med president Macron och förbundskansler Merkel lyfte jag fram att en lösning måste vara på plats i början av nästa år. Det kräver att alla är beredda att kompromissa.

Europeiska rådet kommer att återkomma till denna fråga framöver, och vi har nu enats om målsättningen att komma överens under det första halvåret nästa år. Som riksdagen vet är jag beredd att också ta beslut med kvalificerad majoritet om så krävs. Men det bästa är förstås om vi kan nå enighet, och det ska vi sträva efter.

Med avstamp i de diskussioner som vi förde vid det digitala toppmötet i Tallinn den 29 september diskuterade vi också arbetet med den digitala inre marknaden och hur EU kan utnyttja de möjligheter som digitaliseringen bjuder. Vi var alla överens om en hög ambitionsnivå på detta område. Det är viktigt för våra jobb, för tillväxten och för våra möjligheter att ligga i framkant när det gäller innovationer och ny teknik.

Jag är särskilt glad över att vi i fråga om detta har fått gehör dels för att tillgången till fria dataflöden ska inkluderas i internationella handelsrelationer, dels om samarbeten vid utbyggnaden av nästa generations mobiltelekommunikationsteknik - 5G.

Frågan om beskattning i en digitaliserad ekonomi var också uppe. Det är inte acceptabelt om företag undgår att betala skatt genom en aggressiv skatteplanering. Men det är samtidigt en komplicerad fråga som behöver hanteras på global nivå och inte genom någon särlösning för EU. Vi var därför flera som ansåg att detta är någonting som ska ske med utgångspunkt i OECD:s arbete på detta arbete. Det kunde vi också enas om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Ett helt annat område där diskussionerna i stort sett också präglades av samsyn gällde EU:s yttre säkerhet och försvar. Här var vi alla överens om vikten av att nu gå vidare med överenskomna åtgärder.

Fru talman! Under middagen på torsdagen diskuterades också ett antal utrikespolitiska frågor. När det gäller den oroande utvecklingen i Turkiet var vi överens om att situationen är djupt problematisk och att utvecklingen i landet går åt fel håll. Det är därför naturligt att Turkiets agerande nu också får konsekvenser för landets relation till EU. Vi var eniga om att förmedlemskapsstödet därför behöver ses över. Det är rimligt att sänka det.

Vi hade också en kort diskussion om Iran och Nordkorea. Jag kan konstatera att vi i EU står enade bakom linjen att stå fast vid den kärntekniska överenskommelsen med Iran. Den bidrar till stabilitet och minskad risk för krig. Samma tydliga enighet gäller synen på utvecklingen i Nordkorea. Nordkorea måste upphöra med sitt kärnvapen- och missilprogram. Landets agerande är oacceptabelt och hotar den globala säkerheten, och Nordkorea måste omedelbart leva upp till de krav som ställs i säkerhetsrådets sanktioner.

Fru talman! Temat för fredagens frukost var uppföljning av den diskussion om EU:s framtid som vi hade vid mötet i Tallinn. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk hade inför toppmötet skickat ut ett arbetsprogram. Programmet utgör Tusks planering för arbetet i Europeiska rådet fram till sommaren 2019 och var inte uppe till förhandling utan endast diskussion.

Vi måste effektivisera vårt arbete, och det är bra att programmet är tydligt förankrat i den process som lades fast i Bratislava för drygt ett år sedan och i Rom för ungefär ett halvår sedan. Fokus måste nu ligga på att genomföra de beslut som vi gemensamt har tagit inom EU, och jag är nöjd med att Donald Tusk har lyssnat på oss som har framhållit precis detta.

Toppmötet i Göteborg om rättvisa jobb och tillväxt som jag bjuder in till tillsammans med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker finns också med i arbetsprogrammet. Det är bra att det nu är så tydligt att den sociala dimensionen är en del av framtidsdiskussionen, och jag är stolt över att Sverige har varit med och bidragit till detta. Detta kommer jag att återkomma till EU-nämnden om för att ge mer information före toppmötet i Göteborg.

Fru talman! Vi avslutade mötet med att träffas i EU-27-format för att se över resultatet av den senaste förhandlingsrundan rörande brexit. Vi var alla överens om att britterna måste göra mer innan processen kan gå in i nästa fas. Tillräckliga framsteg har inte gjorts i de centrala förhandlingsfrågorna om medborgare, gränser och framför allt finansiella åtaganden. Det är beklagligt, men jag hoppas att vi har kommit tillräckligt långt när vi möts igen i december. Jag upplever att det finns en ny energi, och det är flera som upplever att det finns ett nytt momentum nu efter premiärminister Theresa Mays tal i Florens nyligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Min brittiska kollega informerade oss kortfattat kvällen före om Storbritanniens syn på läget i brexitförhandlingarna. Hon uttryckte en tydlig ambition att komma överens och också en förhoppning om att finna en lösning som kan ta oss vidare.

Avslutningsvis: I samband med diskussionen om brexit informerade min estländske kollega Jüri Ratas om läget i fråga om omlokaliseringen av de EU-myndigheter som i dag ligger i Storbritannien. Inriktningen är fortfarande att man ska kunna fatta ett beslut vid allmänna rådets möte i november.

Fru talman! Detta var återrapporteringen från Europeiska rådets möte.

Fru talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen.

Innan jag går in på slutsatserna från själva toppmötet vill jag berömma regeringens EU-politik. Det är inte varje dag jag gör det, ska jag säga, men i dag sker det. Överenskommelsen om utstationeringsdirektivet häromdagen var ett betydande framsteg. Jag tror inte att man ska underskatta hur viktigt det är att EU inte används för att ställa löntagare mot löntagare; det är en viktig lärdom inte minst från brexit. Alla problem är inte lösta, men det är ett steg framåt - ingen tvekan om det.

Så till toppmötet och slutsatserna. Att läsa slutsatserna ger en ganska tydlig ögonblicksbild av var EU står. Migrationspolitiken handlar uteslutande om att hålla flyktingar borta från Europa. Det sker inga hänvisningar till internationella konventioner, till flyktingars rättigheter eller för den delen till lagliga vägar till Europa. Det är bara att beklaga att detta har fått den slagsidan.

Turkiet har en nyckelroll i EU:s migrationspolitik - avtalet med Turkiet fungerar som en sorts betalning för deras uppgift som gränsvakt. Samtidigt ser vi hur Turkiet steg för steg upphäver demokratin och inför en sorts auktoritärt styre. Det finns ingen kritik av Turkiet i slutsatserna, trots att man tog ett helt rimligt beslut att minska förmedlemskapsstödet. Jag tycker att även det är ett tecken i tiden, det vill säga att man inte längre är beredd att uttala kritiken.

Jag vill ändå ta upp just denna fråga med statsminister Löfven. Vi ser hur ledande oppositionspolitiker som Selahattin Demirtas, Figen Yüksekdag och tusentals andra är fängslade i Turkiet. Nu markerar EU lite grann genom att minska förmedlemskapsstödet. Vad vill Sverige att EU ska göra framöver för att trycka på så att Turkiet återinför någonting som kan liknas vid en väl fungerande demokrati? Det är nämligen så att makten över denna utveckling till stor del ligger i Bryssel och Europeiska rådet.

Det vore intressant att höra statsministerns syn på detta och på vad Sverige vill att EU ska göra framöver.

Fru talman! Migrationspolitiken vilar på flera ben. Det är bekant. Det handlar inte minst om samarbetet med de afrikanska länderna och Turkiet, liksom avtalet med Turkiet och så vidare. Det är dock även internt. Det är det vi håller på med och som dessvärre tar för lång tid. De sju rättsakter som diskuteras där tar alldeles för lång tid - inte minst omfördelningen, som sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi har hela tiden sagt - och jag har tagit upp det flera gånger - att detta självklart bygger på internationella konventioner. Så är det. Det är också ett samarbete som drivs tillsammans med UNHCR och IOM för att vi ska uppfylla de regler och krav som ställs. Det finns alltså ingen tvekan om det, utan så har det varit från start. Det bygger på internationella konventioner.

När det gäller Turkiet kan det väl inte bli mycket tydligare. Först och främst framförs det vid flera olika bilaterala kontakter; oavsett vem av EU:s ledare som träffar Turkiets ledare framförs hur vi ser på läget. Medlemskapsförhandlingarna står de facto stilla, och vi säger att vi vill dra ned på det stöd man får som kandidat som förhandlar om inträde i EU. Det tänker vi dra ned på och även se hur det tydligare kan riktas till civilsamhället. På de olika sätt vi kan framför vi alltså den kritik vi har och den oro vi ser när det gäller Turkiet.

Vi vet dock också att det finns många krafter inne i Turkiet som inte vill att EU stänger dörren till landet. De är väldigt tydliga med det. De vill att kontakten ska finnas eftersom det ger bäst möjligheter, och därför har vi sagt - som jag sa här tidigare - att vi inte vill ha ett dramatiskt och oåterkalleligt beslut där vi stänger dörren än. I stället gäller det att samarbeta, inte minst med de demokratiska krafter som finns i Turkiet.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

När det gäller Turkiet är ju Erdogan en utpräglad maktpolitiker, och jag tror att han känner att han har övertaget gentemot Europeiska unionen i flyktingfrågan. Jag tror att det är otroligt viktigt att EU i det läget talar klarspråk - att man nämner politiska fångar i slutsatserna och att man nämner mediefrihet och frihet för fackföreningar. Detta läses nämligen noga i Ankara, naturligtvis, och man noterar att ingen kritik framförs. Därför kan man nog fortsätta ungefär som man gör. Jag tycker alltså att det verkligen är en viktig uppgift för Sverige, som ett land som är känt för att stå upp för mänskliga rättigheter, att se till att skrivningarna hamnar i slutsatserna.

Jag är absolut ingen vän av att för evigt stänga dörren mellan Turkiet och EU; jag tror att det vore oklokt. Det är nog rimligt att frysa förhandlingarna så länge Turkiet inte är en demokrati. Men jag menar att det som saknas från EU nu är lite fasthet och tydlighet i kritiken.

Fru talman! Vi håller i sak med om kritiken mot Turkiet. Medlemskapsförhandlingarna har de facto avstannat, vi drar ned på förmedlemskapsstödet och så vidare. Att allting inte står i slutsatserna innebär inte att det inte framförs kritik. Precis den kritik Jonas Sjöstedt nämner är helt berättigad, och den förs också fram till Turkiet vid olika tillfällen och i olika forum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern! När vi hade ett sammanträde i EU-nämnden inför detta möte var jag väldigt glad att den svenska positionen att värna asylrätten, rättssäkra processer och mänskliga rättigheter lyftes fram så tydligt av statsministern.

Det jag nämnde då och som fortfarande finns kvar som en oro hos mig är att det till och med i vårt eget land, som ändå står upp för dessa värden, finns de som vill ersätta den allmänna asylrätten med ett kvotflyktingsystem. Man tycker att människor ska ta sig till gigantiska flyktingläger på några platser på jorden och endast därifrån kunna få asyl och omfördelas i landet. Det är någonting jag bedömer helt står emot den allmänna asylrätten.

Det finns också rapporter om de läger som redan finns att man har problem med mänskliga rättigheter. Många människor lever där under väldigt lång tid och får inte del av utbildning eller möjligheten att ta vara på sina talanger och utvecklas som människor.

Min fråga till statsministern är därför följande: När man diskuterar dessa frågor i Europarådet och vet att vi ute i Europa har några få länder som har vägrat följa majoritetsbeslut om omfördelningar och inte alls delar de värderingar vi har här i Sverige, hur går diskussionerna när statsministern lyfter fram frågan om asylrätten, mänskliga rättigheter och värnandet av den allmänna och generella asylrätten?

Fru talman! Först och främst har vi även här hela tiden talat utifrån de internationella regler som faktiskt gäller, inte minst asylrätten.

Vi har i Sverige kommit överens om att öka antalet kvotflyktingar. Det tycker jag är mycket bra, men det säger inte att vi inte står upp för asylrätten. Jag har svårt att se att de diskussioner som nu förs inom ramen för FN och som ska beslutas om nästa år, om migrationspolitik liksom flyktingpolitik mer begränsat, kommer att sluta i att asylrätten inte finns. Jag kan inte se att den inte finns, och så länge det är så står vi upp för asylrätten. Jag tycker att det är viktigt.

Även om man ökar antalet kvotflyktingar kommer det alltså inte att ta bort en möjlighet för människor som ändå måste fly. Det står vi upp för. Det är bottenplattan i hela politiken att vi står upp för den. Det har inte varit uppe till diskussion på ett sådant sätt att asylrätten ifrågasätts. Jag vet att sådana politiska krafter finns, men det har absolut inte varit någon som vid detta tillfälle sagt att vi ska ta bort asylrätten och inte stå upp för den. Det hör jag inte.

Fru talman! Det gläder mig. Jag vill vara tydlig med att jag också tycker att det är viktigt att vi ökar mottagandet av kvotflyktingar. Det är en av de grupper som är kanske mest utsatta, och det finns en mängd kvotflyktingar som fortfarande saknar platser att komma till. Det är alltså bra att regeringen utökar antalet och även framöver avser att göra det. Jag tackar statsministern för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för redogörelsen från Europeiska rådet. Migration står alltid på dagordningen, och det är nödvändigt. Jag tycker att det är bra att man också lyfter fram migrationens orsaker och talar om hur man ska undvika att människor måste fly. Det handlar om säkerhet men också om bistånd, och där finns mer att göra för många länder.

Vi lär väl återkomma till frågan om fördelningen av flyktingar under flera sådana här toppmöten. Det är viktigt att vi håller i detta, för precis som det borde vara rimligt att alla kommuner i Sverige tar sitt ansvar borde det vara så även i Europeiska unionen.

Något som har varit väldigt positivt den senaste tiden och som delvis behandlades på detta toppmöte är de sociala frågorna. Det handlar inte om att man plötsligt ska ha beslutanderätt på EU-nivå i de olika sociala frågorna utan om att man lyfter fram denna dimension.

Jag tror att detta är otroligt viktigt i det Europa och i den värld som vi ser i dag, när många människor känner sig lämnade vid sidan om. Då måste man våga tala om sjysta regler. Lika lön för lika arbete ska gälla oavsett nationalitet. Därför tycker jag att det är fantastiskt roligt att det nu, efter ett enträget arbete, finns en gemensam syn bland flera länder vad gäller utstationeringsdirektivet.

Jag tycker att det är lite förvånande, även om jag tycker att det är bra, att så många länder sluter upp bakom den sociala pelaren. Jag skulle vilja fråga statsministern: Vad har hänt? Är det så att man har börjat inse att man om man är för frihandel och fri rörlighet också måste ha rättvisa regler och en social dimension?

Fru talman! Ett antal år tillbaka i tiden - då jag ännu inte var partiordförande men väl internationellt engagerad - hördes det ofta från valutafonden, från Världsbanken och från andra att jämlikhet är ett problem om man ska ha tillväxt.

I dag säger man precis tvärtom - jämlikhet är en förutsättning för en hållbar tillväxt. Allt fler ser ju hur den desperation som många människor känner blir en hämsko i utvecklingen, precis som Marie Granlund beskrev. I denna transformation och utveckling gäller det att se till att människor är med. Den enkla sanningen är att utvecklingen drivs av människor. Vi gör det för människor. EU är till för att människor ska få det bättre, inte sämre.

Jag tror att detta ligger i botten. Det gläder mig också att det här gäller nästan oavsett vilken politisk färg regeringen har, som Marie Granlund konstaterade. Man säger att detta är viktigt.

Vi ska inte flytta beslut till Bryssel, men vi ska till exempel via den sociala pelaren se till att successivt utveckla den sociala dimensionen, så att fler människor kommer i arbete och att sjysta villkor gäller på arbetsplatserna. Inte minst ska människor ges möjlighet till omställning i en ekonomi som kommer att se annorlunda ut - vår arbetsmarknad kommer att se annorlunda ut.

Jag leder ILO:s kommission The Future of Work tillsammans med Mauritius president. Där förs samma typ av diskussion: Hur säkerställer vi att människor är med i en omställning och en förändring vars utveckling ingen med bestämdhet kan säga något om? Diskussionen är precis densamma. Jag ser en tydlig trend, som - tack och lov - kan göra att vi kan visa människor att det finns en tydlig social ambition i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för svaret.

Det politiska arbetet är ju inte alltid så glamoröst. Det handlar om väldigt mycket tragglande hit och dit - detta är inte minst slående i EU, där det är många länder som ska fatta beslut om saker och ting.

Jag måste säga att det är fantastiskt - jag tror knappt att det är sant - att en så stor majoritet av EU:s länder säger att lika lön för lika arbete ska gälla oavsett nationalitet. Helt plötsligt återtar vi möjligheten att ha den svenska modellen, och vi återtar beslutanderätten gällande vår arbetsmarknad.

Jag skulle vilja säga att detta bådar väldigt gott för det sociala toppmöte som kommer att äga rum i Göteborg. Nu har man lagt grunden för den sociala pelaren och för utstationering, så diskussionerna kan bli väldigt bra.

Fru talman! Detta beslut innebär att parterna på den svenska arbetsmarknaden kan stå upp för den svenska modellen och för sina avtal, tvärtemot den kritik som vi ibland hör om att detta skulle innebära att fler beslut flyttas till Bryssel. När detta väl implementeras - vilket dessvärre kommer att ta några år, men sådan är kompromissen - blir reglerna i EU sådana att den svenska modellen inte bara kan räddas utan även utvecklas och förstärkas. Det gläder mig mycket.

Fru talman! Tack, statsministern, för redovisningen från Europeiska rådet den 19-20 oktober!

I ett uttalande efter detta rådsmöte sa rådets ordförande Tusk vad gäller framtidsagendan att han är nöjd med diskussionerna mellan honom och regeringscheferna och med vad man där kommit fram till, nämligen behovet av mer informella diskussioner i politiskt känsliga och svårlösta frågor.

Jag måste säga att detta uttalande gör mig riktigt orolig. Jag ställer därför frågan till statsministern i vårt land: Är det även statsministerns uppfattning att diskussioner i större omfattning ska tas i kretsar utan insyn och utan demokratisk kontroll och transparens?

Jag och mitt parti vill i stället stärka transparensen inom Europeiska unionen för att stärka både EU:s legitimitet och den demokratiska kontrollen. Demokratin får aldrig rundas. Demokratin kräver transparens och öppenhet. Jag vill jättegärna höra statsministerns uppfattning i denna del.

Därtill skulle jag vilja ha svar på det som vi diskuterade mycket under samrådet inför Europeiska rådet, nämligen frågan om mänskliga rättigheter och asyl. Framförde statsministern i denna frågeställning något förslag till förbättrad skrivning i slutsatserna, eller framförde statsministern inte något sådant förslag? Jag uppfattade det som att vi hade en samsyn i denna del och vill gärna höra hur statsministern agerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! När det gäller framtidsagendan och eventuella informella diskussioner är det så att Europeiska rådets möten kommer att fortsätta att hållas. Den transparensen finns och ska finnas. När vi går till beslut ska det, precis som tidigare, råda transparens.

Det som Donald Tusk vill åstadkomma har att göra med att det finns ett antal väldigt komplexa frågor, som ibland kan kräva att man går in för att se hur man kan lösa upp dem - inte i syfte att fatta beslut. Jag tycker att det är bra om man hittar former för detta, men det innebär inte att man då fattar beslut. Allt som ska beslutas ska till Europeiska rådets formella möten. Alla länders parlament har naturligtvis intresse av att följa detta.

Jag ser inte detta som ett problem utan som en möjlighet att hitta nya former för att diskutera saker som är väldigt komplexa. Flyktingfrågan är av denna art - vi har hållit på med den alldeles för länge - och det kommer fler sådana frågor framöver. Detta är bara en arbetsmetod från Tusks sida.

Vi har naturligtvis haft mänskliga rättigheter och asylpolitiken uppe på bordet, och vi står upp för dessa saker. Vi konstaterar också att det inte är första gången som vi skriver om detta ämne i våra slutsatser, utan det har stått där vid ett antal tillfällen. Det är ingenting som ändras - det innebär inte att detta inte gäller om vi inte skriver om det i slutsatserna, utan det gäller sedan länge.

Vi står upp för mänskliga rättigheter, och vi står upp för asylrätten. Hela migrationspolitiken bygger på detta. Det är klart att jag framför det, men det är inte den viktigaste striden i en konklusion om vi redan har det på plats. Vi står redan för det.

Fru talman! I den senare delen om mänskliga rättigheter och rätten att söka asyl hoppas och förutsätter jag att statsministern vid de kommande Europeiska rådsmötena framför den svenska synen, som jag är alldeles övertygad om att vi är överens om, och att den bättre skildras i slutsatserna från rådsmötena, så att vi aldrig glömmer den skyldighet som vi har gentemot våra medmänniskor, nämligen att ge dem rätt att söka asyl i vårt demokratiska system.

I den första delen vill jag verkligen understryka och betona att det är viktigt att statsministern i fortsättningen framför den svenska synen också i denna del, nämligen att legitimiteten och demokratin kräver öppenhet och transparens. Jag tror att både statsministern och jag är angelägna om att EU fortsätter att utvecklas. Då måste man ha den svenska synen just kring öppenhet och transparens, att beslut inte fattas i slutna rum.

Fru talman! Vi är helt överens. Det finns ingen åsiktsskillnad där. Sverige är ju inte ensamt om att ha ordningen att man till exempel går till parlamentet både före och efter Europeiska rådets möten, att man har ett stöd för sin politik i EU. Där sitter alla regerings- respektive statschefer uteslutande med samma behov.

Jag upplever inte att ordförande Donald Tusk vill stänga möjligheten att ha transparens i vilka beslut som fattas. Det är inte det som det är frågan om. Han vill hitta fler forum och andra möjligheter att lösa väldigt svåra politiska situationer eller frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Transparens, ja - det är ingen tvekan om det.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten från Europeiska rådet!

Jag tänker ställa en fråga om EU:s framtid, en diskussion som jag identifierat som den absolut viktigaste här och nu.

Såväl kommissionen som många av statsministerns kollegor runt om i Europa har ju lagt stor energi på att diskutera nya reformer av Europasamarbetet och det nya framtida EU. Det finns en rad idéer, förslag eller uppslag på vårt bord om alltifrån en EU-finansminister, en separat eurobudget, transnationella listor i EU-valet, superkandidaten till rådets och kommissionens ordförande, EU-skatter, den sociala pelaren med mera.

Ett genomgående tema är att mer makt ska flyttas från de nationella parlamenten och staterna till EU. Det är en utveckling som vi moderater ställer oss tveksamma till. Vi vill att man ska arbeta med kärnuppgifterna i Europeiska unionen, att de ska fungera och att man ska lösa gränsöverskridande problem.

När vi vid samrådet här i riksdagen inför Europeiska rådets möte diskuterade det framtida EU sa statsministern att det finns en del förslag där ute som vi i Sverige inte har anledning att jubla över, men statsministern konkretiserade det inte närmare. Därför vill jag erbjuda statsministern ett nytt tillfälle att konkretisera vilka förslag han syftar på när han säger att det finns förslag som Sverige inte har anledning att jubla över.

Fru talman! Som jag också nämnde i min inledning ska framtidsdiskussionen präglas av det som vi beslutade om i Bratislava, helt enkelt efter folkomröstningen om brexit. När United Kingdom hade bestämt sig för att lämna EU sa vi i Bratislava: Hur hanterar vi denna situation? Vi slog då fast ett antal frågor som ska prioriteras, nämligen jobbfrågan, säkerhetsfrågan och så vidare. Vi följde upp det i Rom, när vi firade minnet av Romfördraget 1 och skrev ett nummer 2, ett mycket tunnare. Men också där var vi tydliga med vilka prioriteringar vi ska göra, och det är dessa vi har drivit därefter från svensk sida. Vi ska nu se till att genomföra det som vi har beslutat. Nu är inte tid för stora diskussioner om institutionella förändringar och vad det nu kan vara.

Vi har också sagt att det inte finns någon uppställning i Sverige för att ha en superkandidat och annat som man vill ha. Det är inte det som folk efterfrågar i Sverige, och det har jag gett uttryck för.

Jag kan konkretisera förslagen. En gemensam finansminister gäller ju euroområdet. Men för egen del tycker jag att vi har världens bästa finansminister, Magdalena Andersson. Jag vill inte ha någon annan finansminister, i alla fall ingen sittande i Bryssel. Nu gäller det framför allt euroområdet, men det är nog så viktigt att vi också är med i den diskussionen.

Eurosamarbetet kan mycket väl komma att behöva utvecklas av olika skäl, men det får inte innebära att EU-27 försvagas. Beslut som påverkar hela gruppen ska hela gruppen vara med och fatta. Det framför vi dagligen och stundligen, så där är Sverige väldigt tydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Vi delar nog den negativa synen, om jag ska tolka den så, eller i vart fall några frågetecken kring flera av förslagen.

Jag vill återknyta till den fråga som Eskil Erlandsson ställde tidigare om att besluta om de här frågorna i transparens och öppenhet. Nu finns det en dagordning lagd för när beslut ska fattas. Till exempel ska man den 6 december diskutera den gemensamma monetära fonden, det vill säga ekonomiska medel för EU-27 och eurozonen, och man ska diskutera en EU-finansminister. Vidare är det ett informellt möte i februari där man ska ta upp frågan om superkandidaten.

Hur ska processen egentligen ske när frågorna tas upp på de informella mötena och inte i öppenhet och transparens, när det är så viktiga frågor som står på agendan. Hur ska vi i Sverige arbeta för mer öppenhet och transparens?

Fru talman! Som jag också sa till Eskil Erlandsson är det inte så att Europeiska rådets formella möten försvinner. Där fattas beslut. Vi kommer precis som förut att samråda och söka samförstånd eller i alla fall stöd för vår EU-politik här i Sveriges riksdag, som jag tror att de flesta regerings- och statschefer behöver göra på hemmaplan. Där är det ingen förändring.

Det som Donald Tusk vill göra är att öppna för fler möjligheter att lösa upp svåra och komplexa frågor. De kan behöva en informell diskussion, där man inte utgår från de vanliga positionerna utan helt enkelt försöker hittar nya trådar för att lösa frågor. Det ser vi inget problem med. Men så fort det närmar sig beslut har vi den vanliga proceduren, och den ska vi fortsätta att ha.

Fru talman! Jag tänker börja där vi är överens, statsministern och jag. Det är detta med den digitala åldern och att det är viktigt att säkerställa lika villkor när det gäller beskattningen på global nivå. Där är jag verkligen överens med statsministern om att det är viktigt att det inte bara kan ske på EU-nivå.

Anslutningsförhandlingarna som fryses mellan EU och Turkiet stöder jag också. Det är bra att man i rådande situation i Turkiet håller dem lite på kylning.

I andra frågor känner jag lite oro för ökad överstatlighet. Den första är försvarssamarbetet. Vi tycker att det är bra och viktigt att vi samarbetar, men det går lite i riktning mot ett gemensamt EU-försvar. Det står om de första projekten för försvarsfonden. Min fråga till statsministern är: Finns Sverige med där med konkreta projekt, eller hur lång tid ska det dröja innan Sverige presenterar projekt som man vill ha medel till från försvarsfonden?

Min andra fråga gäller den sociala agendan. Statsministern och Socialdemokraterna är ju väldigt glada över att fler sociala frågor kommer att beslutas på EU-nivå. Man säger att det inte ska vara så, men frågor om arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och föräldraförsäkring är ju det vi förhandlar om i utskotten.

Är inte det en fråga om att öka EU:s makt över socialförsäkringarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

I Grekland vill EU-ministern ha en paneuropeisk arbetslöshetsförsäkring. Vi går i den riktningen om statsministern inte ser upp.

Hur ser statsministern på att vi debatterar de olika socialförsäkringarna gemensamt med EU och att detta ökar alltmer?

Fru talman! När det gäller försvarssamarbetet ser vi positivt på det. Det har vi uttryckt både vad gäller det som är mer forskningsinriktat och försvarsindustrin. Därför bereder vi också vilka insatser som Sverige skulle vilja göra i detta samarbete. Detta arbete pågår. Hela processen har fördröjts något, men det ska ske nu under hösten.

Vad gäller de sociala frågorna förändras inte beslutskompetensen i EU. Den ser likadan ut. Om en grekisk minister har en uppfattning om ett europeiskt arbetslöshetsförsäkringssystem må hon eller han få ha det. Det innebär dock inte att beslutsordningen i EU förändras.

Vad sociala pelaren säger är att vi ska följa ett antal indikatorer tillsammans, men det är den nationella nivån som beslutar hur detta ska göras. Om man behöver förstärka sin arbetslöshetsförsäkring eller annat gör man det på nationell nivå. För svensk del kommer det inte att innebära något annat.

Detta har jag varit tydlig med i diskussionen från första början, när jag först tog upp det med Jean-Claude Juncker: Avsikten är inte att ge Bryssel större beslutsbefogenhet.

Vi står upp för den svenska modellen och vill utveckla den, och då är det vi som fattar bäst beslut.

Men alla länder måste fundera på vad som krävs för att minska inte minst ungdomsarbetslösheten och vilka omställningsmöjligheter som krävs. Många arbetslösa människor i EU söker jobb men får ingen utbildning. Man förväntar sig alltså att människor ska få nya jobb med gammal kunskap. Det håller inte. Då måste länderna rimligen börja fundera på hur de ska göra för att underlätta exempelvis omställningsmöjligheter så att människor kommer i arbete.

Vi gör det dock utifrån den nationella beslutskompetensen. Inget annat är föreslaget.

Fru talman! Men då är det märkligt att vi ändå diskuterar konkreta frågor som exempelvis att alla ska ha rätt till fyra månaders kvoterad föräldraförsäkring. Det är en konkret fråga som vi nu diskuterar i arbetsmarknadsutskottet och som sedan kommer till EU-nämnden och därefter till rådet.

Är det inte överstatlighet om något när vi kommer in på sådana detaljfrågor om vår föräldraförsäkring? Det måste statsministern kunna svara på.

Kristdemokraterna tycker att det är viktigt att EU utvecklas. Det har varit grunden för att hålla fred och skapa samhörighet. Men ekonomisk utveckling är det som ger social utveckling, inte att skriva ned alla rättigheter på papper. Dessa måste hänga ihop med ekonomisk utveckling. Hur ser statsministern på det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Ja, ekonomisk utveckling och social utveckling hänger ihop. Jag är därför glad att allt fler ser att en bra social utveckling är en grund för en ekonomisk utveckling. Det är klart att den ekonomiska utvecklingen i sin tur ger möjligheterna till välfärd.

Jag är dock helt övertygad om att den bästa ekonomiska utvecklingen sker i en miljö där människor känner trygghet, får utvecklingsmöjligheter, är i arbete, får utbildning och även om de inte kan arbeta kan överleva och klara sin försörjning.

Då skapar vi möjligheter för människor att säga: Framtiden kommer att förändras, men jag kommer också att vara med i den förändringen på något sätt.

Jag är helt övertygad om att detta är en mycket bättre grund för en ekonomisk utveckling, så jag delar uppfattningen att dessa två hänger ihop och förutsätter varandra.

Fru talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen.

De flesta av oss som väljer politiken för att förändra samhället gör det för att vi vill framåt. Vi vill förändra framtiden. Därför ska jag fokusera på EU och framtidsperspektivet.

Statsministern sa att det nu är dags för genomförande av tidigare fattade beslut. Gott så, det måste vi göra. Vi har stått och stampat länge nog på samma punkt vad gäller exempelvis ett gemensamt asylprogram.

Jag och delar av EU-nämnden besökte ordförandelandet Estland i går. Det var sorgligt för en liberal och passionerad EU-vän att höra att Sverige inte längre anses vara en av parhästarna som drar EU framåt. Vi anses i stället vara bakåtsträvare.

Jag kan inte annat än hålla med. Låt mig påminna statsministern om den gemensamma åklagarmyndigheten som Sverige valde att ställa sig utanför, precis som den gemensamma bankunionen. För att inte tala om en gemensam monetär union, då sätter Sverige klackarna i backen.

Det är sorgligt att höra att Sverige, som står upp för alla principer och värderingar som EU borde stå upp för, inte längre betraktas som ett progressivt EU-land.

Vad har statsministern för åsikt, och vad avser statsministern att göra för att förändra bilden av Sverige?

Fru talman! Jag har en helt annan bild. Bara häromdagen läste jag att förutom de sex stora länderna är det Nederländerna, som ju är ett av grundarländerna, och Sverige som räknas som de mest inflytelserika. En tankesmedja, som jag alltid glömmer bort namnet på, ansåg Sverige vara det näst mest inflytelserika landet i EU, alltså efter Tyskland.

Detta kan man ha olika uppfattning om. Men faktum är att den 17 november samlas EU:s ledare, parter, civilorganisationer och andra aktörer i Sverige för att diskutera hur vi ska tydliggöra den sociala dimensionen i vårt EU-projekt. Det sker i Göteborg, och jag är stolt över det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi fortsätter att driva frågorna om jobb, framför allt för ungdomar. Vi kan inte ha så många ungdomar som går arbetslösa. Det är en tidsinställd bomb. Vi måste göra EU tryggare och bekämpa terrorism och brottslighet, vi måste ta större ansvar för vårt försvar och så vidare. Det är dessa frågor vi ska leverera på, och det finns uttryckt i dokument från både Bratislava och Rom.

Vad gäller eurosamarbetet har vi haft en folkomröstning, och folket sa ifrån och ville inte vara med i det samarbetet. Då är det detta som gäller, och jag kan inte se att den åsikten har förändrats hos den svenska befolkningen.

När det gäller bankunionen utreder vi för att se om Sverige ska vara med eller inte. Vad gäller en åklagarmyndighet menar vi att det redan finns ett samarbete mellan åklagarna och att vi inte behöver byråkratisera det ytterligare. Det är vår uppfattning, och den har vi stöd för.

Att EU-samarbetet går framåt är mycket viktigt för oss, och Sverige har en tydlig röst i detta.

Fru talman! Att vi är inflytelserika innebär inte att vi är EU-positiva. Det är inte samma sak. Hade vi varit EU-positiva och drivit frågan om en gemensam åklagarmyndighet, en gemensam bankunion och andra framtidsfrågor hade det varit jättebra att vi är inflytelserika, men just nu sällar vi oss bara till den tveksamma skaran.

Det är sorgligt att höra här i kammaren att de flesta partier numera tävlar i EU-skepticism snarare än något annat.

Vad gäller den sociala agendan vet statsministern att Liberalerna också ställer sig bakom den. Det är viktigt att vi får en social sammanhållning. EU är inte bara penningtransaktioner; det är också ett trygghetssystem för alla människor.

Låt mig bara kort ta upp det som Eskil Erlandsson var inne på. Jag tror att statsministern underskattar betydelsen av det som står i rådsslutsatserna. Jag skulle vilja att statsministern i fortsättningen uppfyller det krav som jag uppfattade att EU-nämnden ställde: Det ska tydligt och klart stå att det är mänskliga rättigheter som gäller när det handlar om migration.

Fru talman! Mänskliga rättigheter gäller. Det är själva grunden för migrationspolitiken, och det är fastslaget i ett antal slutsatser.

Vi hade inte fått så stort inflytande om vi inte hade varit EU-positiva. Om vi inte hade upplevts vara positiva till EU-samarbetet hade vi inte fått ett så pass stort inflytande.

Man kan behöva förändra strukturer och myndigheter, men för mig är den sociala dimensionen viktigare än en åklagarmyndighet. Jag tror att människor väntar mer på den än på en ny myndighet.

Bara för att man har olika uppfattningar i en del sakfrågor innebär inte det att man är mer eller mindre positiv. EU-samarbetet är viktigt för Sverige. Vi står upp för det, och vi är med där till hundra procent. Jag tror att Sveriges bidrag till samarbetet uppskattas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Även jag vill ställa en fråga om migrationspolitiken.

Europeiska rådet understryker återigen att det krävs ytterligare ansträngningar för att komma framåt i EU:s migrationspolitik. I vissa delar har man i princip kört fast i reformarbetet.

Det finns fortfarande länder som inte vill ta emot några flyktingar. Det finns länder som inte vill ha några flyktingar fördelade till sig. Med dessa förutsättningar är det viktigt att regeringen är en stark och konstruktiv part i förhandlingarna.

Min fråga är: Kan statsministern förtydliga hur han rent konkret försöker övertyga vissa av EU-kollegorna att ta sin del av ansvaret vad gäller flyktingmottagandet?

Fru talman! När det gäller de sju rättsakter som nu diskuteras görs framsteg, men det är helt korrekt att det står stilla i några, inte minst i frågan om omfördelning. Där finns ett mycket starkt motstånd, som bekant framför allt från Polen och Ungern, men det finns också andra som är mycket tveksamma. Där står det stilla.

Vi har legat på i denna fråga från första stunden den dök upp. Vi har ett otal möten, med hela Europeiska rådet eller delar av det. Vi träffar de nordiska länderna liksom de baltiska före varje möte i Europeiska rådet, i bilaterala möten. Jag har ringt till ett antal stats- och regeringschefer och så vidare för att driva denna fråga. Därför har jag nu åter tagit upp att vi måste sätta ett datum för när detta ska vara gjort.

Vi vill helst nå enighet - det vore det absolut bästa - men vi har fört fram att vi är beredda att ta beslut med kvalificerad majoritet i stället för med enighet i Europeiska rådet. Som det är nu riskerar vi att de länder som har lägst ambitioner får styra detta hela tiden och att det inte blir något beslut. Vi är alltså beredda till detta.

Vi har också gett uttryck för att vi menar att om man inte följer gemensamt fattade beslut bör man heller inte ha tillgång till samma ekonomiska och finansiella stöd som man har nu. Detta är två av de frågor som vi vill ha på dagordningen sedan, för att få mer press på dem som inte vill göra så mycket.

Fru talman! Jag kan förstå att det inte är helt lätt att övertyga andra länder om detta.

Jag har en annan fråga på samma tema. I Ekots lördagsintervju med migrationsministern i helgen uttryckte hon att Sveriges förhandlingslinje är att försöka övertyga resten av EU om att flyktingar som får asyl ska få permanent uppehållstillstånd. Det är en ordning som vi inte har i Sverige i dag. Anser statsministern att kravet på att övriga EU ska ge permanenta uppehållstillstånd kommer att locka fler medlemsstater att öppna upp för flyktingmottagande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Hur det ska se ut med de olika bestämmelserna, till exempel permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd, är en diskussion som förs i förhandlingar. Den saken tar vi där, och vi får se hur det slutar.

Jag tror inte att det är den frågan som det blir svårast att nå enighet om, utan det är den eventuella omfördelningen, där några fortfarande är benhårt emot. Där har vi den svåra diskussionen, men låt arbetet och förhandlingarna fortsätta. Vi är dock tydliga med att det inte kommer att bli någon dellösning - att vi löser alla frågor och till slut bara har kvar den sista, om omfördelning. Allting måste ske i ett paket. Dessa förhandlingarna får fortsätta.

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen!

Inför toppmötet i EU diskuterade vi i EU-nämnden frågan om Pesco, det permanenta försvarssamarbetet. På samrådet frågade jag statsministern om han kunde lova att det aldrig någonsin kommer att bli en försvarsunion, eftersom det nu bedyras att det ska vara ett samarbete. Statsministern svarade inte på min fråga. Jag tänker inte upprepa den, för det står ganska klart var statsministern står.

Jag undrar däremot: Var det någon företrädare från något annat land som förde på tal under toppmötet att man inte under några omständigheter önskar se det som en permanent försvarsunion, inte ett samarbetsavtal i försvarsfrågor? Det skulle vara intressant att få svar på den frågan så att jag får ett hum om vart vi är på väg i det europeiska samarbetet, som man kallar det.

Det har förts fram en del kritik, framför allt - eller kanske enbart - från Liberalerna, mot att vi inte utvecklar unionen i den integrationsprocess som man talar om från europeiskt håll, det vill säga att man federaliserar Europa. Jag tycker att utvecklingen talar för det motsatta, att vi hela tiden gör just detta. Man börjar med att prata om samarbete, och sedan utvecklar man det till något annat.

Jag vill också ställa en fråga angående detta med eurominister och att statsministern inte vill se någon annan finansminister än sin egen. Om Sverige väljer att gå med i EMU i ett senare skede, hur ser statsministern på en eventuell finansminister på EU-nivå?

Fru talman! När det gäller EMU är jag är här för att avrapportera från Europeiska rådets möte. Jag är inte här för att svara på frågor om EMU i framtiden och vad som eventuellt skulle kunna hända. Vi har haft en folkomröstning om EMU, och den har gett ett tydligt utslag. Det är det som gäller. Om svenska folket i framtiden skulle göra ett annat val är det det som gäller. Detta kommer jag inte att ha någon inverkan på. Jag vet inte vad som händer om tio eller femton år.

När det gäller Pesco är det ingen försvarsunion av det enkla skälet att det är så det ser ut i fördraget. Man väljer själv vilket samarbete man vill gå in i. Om vi tycker att det är bra och rätt att EU ska ta ett större ansvar för sitt försvar är det bra med samarbete. Men det är ingen union, och det ska inte vara någon försvarsunion heller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi har inget åtagande av typen artikel 5 i Natos fördrag. Det finns inget sådant, utan vi går in i det samarbete vi vill. Vi tror att det är bra för vår försvarsförmåga, och vi tror att det är bra för svensk försvarsindustri att vara med i samarbetet. Därför vill vi ta del av det, men på våra villkor. Det är vi som fattar besluten. Det är samma svar som gäller, helt enkelt.

Fru talman! Jag uppfattar det fortfarande inte som att statsministern lovar att vi inte ska gå med i någon försvarsunion. Han säger att vi inte ska gå med i någon sådan, men det kan ändra sig i framtiden.

Frågan om EMU är uppenbarligen en ganska känslig fråga. Den ska svenska folket avgöra - absolut - men svenska folket har inte fått avgöra i en rad olika frågor. Vi har haft tre stora fördragsändringar där svenska folket inte har fått säga sitt. Kan statsministern garantera att svenska folket vid nästa fördragsändring kommer att få avgöra? Jag vet att detta inte är en fråga för toppmötet, men då det är en fråga för kommande toppmöten vore det intressant att få svar på den.

Jag skulle också vilja ha svar från statsministern om förmedlemskapsstödet till Turkiet. Varför kan man inte dra ned det till noll? Vad krävs för att statsministern, från regeringens sida, ska vara beredd att åka ned till ett toppmöte och kräva att Turkiet inte ska få något stöd över huvud taget med anledning av den utveckling man har där och den situation som råder i landet?

Fru talman! Återigen: Vi kan stå här hur mycket som helst och spekulera om framtida fördrag, men det är inte på något sätt befrämjande för det som vi håller på med i dag.

Det är inte aktuellt med någon fördragsändring. Det är ingen som vill ha det. När det gäller vad som sker i framtiden kan jag inte stå här och säga vad som kommer att ske om tio eller femton år. Det är omöjligt, och det kan varken Johnny Skalin eller jag göra. Det är ganska improduktivt. Man kan roa sig med det, men jag finner inte att det har någon relevans i denna debatt över huvud taget.

När det gäller förmedlemskapsstödet är vi beredda på att vi ska dra ned det. Vi får återkomma med ett förslag om hur det ska gå till - hur det ska göras, med hur mycket och eventuellt också inriktning. Sedan följer vi naturligtvis utvecklingen i Turkiet och får ta ställning till hur relationen till Turkiet eventuellt kommer att ytterligare förändras. Det får vi ta ställning till från tillfälle till tillfälle, men nu är vi överens om det här första.

Att dra ned på förmedlemskapsstödet är en tydlig signal till Turkiet om att landet är på väg åt fel håll.

Fru talman! Tack för återrapporteringen, statsministern! Vid förberedelserna i förra veckan inför toppmötet betonade statsministern att det inte är tid för nya projekt och mer överstatlighet. Det är en uppfattning som vi moderater delar med statsministern. EU ska inte ägna sig åt frågor som vi kan lösa nationellt. Principen om att beslut ska fattas så nära som möjligt ska vi naturligtvis upprätthålla. Det är en grundprincip.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det finns andra som driver nya projekt, och vi skulle gärna vilja veta om vi, när statsministern träffar sina europeiska kollegor i informella samtal, vilket självklart ska förekomma, kan vara säkra på att de frågor som berörs under de informella samtalen också kommer upp under de formella samtalen.

Fru talman! Exakt hur dagordningarna kommer att se ut kan jag inte veta, men det är klart att de beslut som kommer upp på Europeiska rådet i form av slutsatser eller andra beslut ska behandlas i normal ordning. Det är ingen som har någon annan ambition. Det är ju inte bara Sveriges statsminister som har en skyldighet gentemot sitt parlament, utan det har andra också. Det finns över huvud taget ingen ambition om att något ska mörkas, utan det här är ett nytt forum för att se om det går att lösa upp svåra, komplexa frågor.

När det gäller överstatligheten är jag tydlig i den delen att vi driver väldigt hårt att det är Bratislava och Rom som gäller nu för oss. Det är där vi ska leverera: när det gäller jobben, utbildningsmöjligheterna, försvaret, antiterrorism och så vidare - och de sociala frågorna som vi återkommer till i november. Det är där vi ska leverera. Det är det människor förväntar sig, inte nya institutioner eller vad det kan vara. Det är inte det som folk vill se nu, utan man vill se resultat. Vi har mer att leverera, helt enkelt.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! Ska det tolkas som så att statsministern bemödar sig om att vi ska ha en öppenhet och transparens i förflyttandet av vad som diskuteras vid de informella mötena över till de formella mötena så att det blir uppenbart vid återrapporteringen till riksdagen framöver att diskussionen som har förts vid de informella mötena också redovisas under de formella mötena?

Fru talman! Precis som i dag är det de här slutsatserna som också kommer att samrådas om med EU-nämnden. Där blir det ingen skillnad, så ja, så är det.

Överläggningen var härmed avslutad.