Interpellationssvar - 2017-10-19

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att göra det mer attraktivt för äldre att förlänga sina arbetsliv.

Att skapa goda förutsättningar för att äldre ska kunna arbeta längre är viktigt. Sett till arbetsgivaravgifter, socialavgifter och löneskatter har äldre en fördelaktig ställning på arbetsmarknaden. Arbetsgivaravgifterna för personer som är 65 år och äldre är ungefär hälften så höga som dem för personer under 65 år. På inkomstsidan är arbetande äldre skattemässigt gynnade i form av det förhöjda jobbskatteavdraget. Pensionssystemets utformning innebär dessutom att den som jobbar längre och går i pension senare får en högre årlig pension.

Svar på interpellationer

För att få fler äldre att arbeta måste arbetsmiljön förbättras och den arbetsrelaterade ohälsan förebyggas. För att stärka skyddet för arbetstagare och bidra till goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv har regeringen kraftigt stärkt resurserna inom arbetsmiljöpolitiken. Den arbetsmiljöstrategi som regeringen har tagit fram innebär en påtagligt höjd ambitionsnivå inom arbetsmiljöarbetet. Regeringen har även uppdragit åt utredningen om trygghet och utveckling i anställningen vad gäller arbetstider och ledighet att analysera hur arbetsmiljön kan förbättras för att göra det möjligt att arbeta heltid i ett helt arbetsliv. I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen dessutom att en myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas för att bättre ta till vara kunskaperna från forskningen i det praktiska arbetsmiljöarbetet.

För att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren i kommunsektorn behövs ökade resurser. Regeringens satsningar på välfärden innebär betydande resurser som möjliggör för kommunerna och landstingen att stärka vården, skolan och omsorgen. Sådana investeringar i välfärden har stor betydelse även för arbetsmiljön, inte minst i många kvinnodominerade branscher, som kännetecknas av större problem med ohälsa än andra branscher.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Vi lever allt längre och är allt friskare som äldre. Det gör det naturligt att jobba högre upp i åldrarna, såväl för lönens skull som för att man trivs på sin arbetsplats och för att man känner att man fortsatt kan göra en värdefull insats. Med en åldrande befolkning behöver vi också jobba längre för att kunna finansiera vår gemensamma välfärd.

Därför behövs genomtänkta reformer som hänger ihop i en helhet. Det måste löna sig att arbeta längre om man vill och kan i alla livets skeenden för den som vill jobba, för den som jobbar och för den som har jobbat. Därför måste näringslivspolitik, arbetsmarknadspolitik och våra trygghetssystem vara synkade i ett långsiktigt reformarbete som tar sikte på välfärdens ekonomiska utmaningar. Jag kan inte riktigt se någon röd tråd i regeringens budget för 2018 med fokus just på detta - på helheten - för att vi ska klara välfärdens utmaningar framöver.

Alliansregeringen genomförde reformer för att göra det mer attraktivt för äldre att arbeta och anställas. Att fler äldre fortsätter att arbeta är resultatet av en aktiv politik, och den behöver nu förstärkas. Stärkta drivkrafter för arbete högre upp i åldrarna, en anpassad arbetsmiljö, precis som ministern tar upp i sitt svar, och en väl fungerande arbetsmarknadspolitik stärker förutsättningarna för ett längre arbetsliv för så många som möjligt.

Det ska löna sig för erfarna medarbetare eller företagare att jobba längre. Därför föreslår vi moderater att det redan från 64 års ålder, i stället för dagens 65 år, ska vara lägre skatt för att jobba mer. Vårt förslag innebär att 70 000 64-åringar får sänkt skatt genom förstärkt jobbskatteavdrag till en kostnad av 2,6 miljarder kronor. Därmed ökar drivkraften för den som vill jobba längre. I ett andra steg ser vi att man behöver genomföra ytterligare skattereduktioner för denna grupp för att få fler att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Vi beräknar att reformen sammantaget kommer att öka den varaktiga sysselsättningen med 12 000 fler sysselsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag instämmer helt i ministerns svar avseende nödvändigheten av en bra och hållbar arbetsmiljö om vi ska kunna arbeta längre. Det handlar om såväl fysiskt som psykiskt goda arbetsmiljöer men också om möjligheten att välja och välja bort arbetsgivare inom till exempel välfärdssektorn. Det är där den oroande ökningen av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa sker. Offentlig sektor som arbetsgivare har mycket oroande sjukskrivningstal, inte minst i kontaktyrken.

Min uppfattning är dessutom att det finns en viss attityd till äldre och att åldersfixeringen är utbredd i Sverige. Det är i många fall en tyst diskriminering som sker redan från 55 års ålder. Det har Sverige inte råd med. Erfarenhet och kompetens måste premieras.

Jag tror att vi borde jobba mycket mer med mentorskap, framför allt inom kontaktyrken. Som socionom vet jag hur svårt det är att vara nyutexaminerad och inte ha någon som man kan fråga och få stöd av. Här skulle den äldre erfarna medarbetaren i ett mentorsystem kunna vara ett gott stöd för den som är ny. Därmed skulle vi också kunna minska den stressrelaterade psykiska ohälsan, som kostar för både individen och samhället.

Jag har läst remissvaren som kom in när regeringen återinförde den särskilda löneskatten 2016. Det vore intressant att höra hur de siffersatta sysselsättningseffekterna ser ut sedan den särskilda löneskatten återinfördes.

Herr talman! Det är viktigt att vi kan finansiera välfärden också framöver. Det vi ser under de kommande åren är att vi kommer att bli både fler äldre och fler barn. Då är det viktigt att vi har en trygg finansiering av välfärden. Det är någonting som regeringen fokuserar på.

Därför är det viktigt att äldre har möjlighet att arbeta längre upp i åldrarna, men det är också oerhört viktigt att våra ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden. Självklart ska vi arbeta med att äldre kan stanna kvar i arbetslivet - de som har möjlighet att göra det. Men det är också viktigt att vi bedriver ett oerhört aktivt arbete för att ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden. Ingen ung människa i Sverige ska behöva starta sitt vuxna liv med att gå arbetslös månad in och månad ut. Därför har regeringen en 90-dagarsgaranti som gör att varje ung människa ska ha rätt till en möjlighet att antingen studera, ha en praktikplats eller arbeta och inte gå sysslolös och arbetslös. Det är oerhört viktigt.

Moderaternas svar på frågorna är desamma som alltid. Det spelar ofta inte så stor roll vilken fråga man ställer, för man vet att det moderata svaret är att sänka skatten. Det är så de vill lösa de allra flesta samhällsproblem. Problemet är dock att det vi ser framför oss är att vi kommer att behöva ökade resurser för att finansiera välfärden framöver. Då kan vi inte ägna oss åt de mycket omfattande skattesänkningar som Moderaterna tillsammans med sina allianspartier ser framför sig. Här har också Moderaterna som uttalat mål att sänka skattenivån i Sverige samlat. Det innebär naturligtvis också att de sänker sina ambitioner när det handlar om att det ska finnas bra skolor till alla våra barn och att det ska finnas bra stöd för våra äldre när de blir gamla och behöver detta stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen för en helt annan politik. Självklart är det så i Sverige att alla som kan arbeta ska arbeta. Vi ska jobba för att äldre kan jobba längre. När man frågar äldre själva hör man att det inte minst är den egenupplevda hälsan som är problemet när det gäller att kunna arbeta längre. Då är det viktigt att vi både arbetar med väl fungerande sjukvård och arbetar hårt med arbetsmiljön, och regeringen har höjt ambitionerna för arbetsmiljön.

Det är viktigt att alla äldre som kan jobba också jobbar. Men det är också oerhört viktigt att alla våra ungdomar inte bara får en bra utbildning och skola utan också får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Om vi ska klara det är det inte skattesänkningar som krävs, utan det krävs att vi har tillräckligt mycket resurser i arbetsmarknadspolitiken och i välfärden.

Herr talman! Tack, ministern! Vi hamnade dock utanför problematiken med att vi måste få fler som arbetar. Det är så det är: Vi måste få fler människor att arbeta fler år. Det är först då som vi får mer resurser till det gemensamma.

Under de senaste två åren har sysselsättningsgraden minskat något bland dem som är äldre, trots att det är högkonjunktur och arbetskraftsbrist i många branscher. Den här utvecklingen måste brytas. Det kan vara olika åtgärder och förändringar som har gjort att det har blivit färre sysselsatta bland dem som är äldre. Till exempel startades många seniorbemanningsföretag när taket på RUT och ROT var på den nivå som det var tidigare. Det kan också spela in i detta.

Demografin ser ut som ett timglas, som ministern var inne på. Det är många barn som föds och få på mitten som ska försörja den breda, större gruppen av äldre som finns i botten av timglaset. Man behöver inte ha jättemånga poäng i beteendevetenskap för att veta att ekonomiska incitament är väldigt styrande för den enskilde. Får man mer pengar i plånboken vill man också jobba längre. Det är därför vi har den här åtgärden i vår budget.

Nyligen publicerade Sveriges Kommuner och Landsting en debattartikel med ett upprop till riksdagspartierna att snarast fatta beslut om en höjning av åldersgränsen för pensionen, det vill säga ett beslut om ett förlängt arbetsliv.

SKL konstaterar att år 2050 kommer en fjärdedel av befolkningen att vara 65 år eller äldre. När färre ska försörja fler, precis som det ser ut i de demografiska bilderna, måste vi jobba längre. Vi måste jobba fler år. Riksdagen behöver fatta beslut om ramar för ett förlängt arbetsliv. SKL vädjar nu till riksdagspartierna om att vi måste sätta ned foten och fatta ett beslut om att flytta upp pensionsåldersnivån.

Det handlar också om att antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt efter år 2020, som SKL beskriver i debattartikeln. För välfärdens verksamheter är konsekvenserna både vikande skatteunderlag och ökade kostnader samtidigt som kompetensförsörjningsproblemen accentueras. Välfärdstjänster som vi i dag tar för givet att samhället ska klara av blir utifrån både ekonomiska och personella skäl allt svårare att upprätthålla, och det här ser vi redan i dag. Det fattas människor inom olika bristyrken i välfärdssektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

SKL uttrycker alltså en stor oro över hur vi ska klara det vikande skatteunderlaget och kompetensbristen. I avvaktan på beslut är det då väsentligt att de som vill och kan jobba längre ges rimliga, stimulerande förutsättningar för att göra det.

Pensionsåldersutredningen visade på samma saker 2013, och jag tror att det är nödvändigt att vi snarast kommer fram till ett beslut i den här kammaren som handlar om att höja pensionsåldern och också om att hitta stimulanser för att äldre ska vilja jobba längre.

Det handlar också om att ha en bättre arbetsmiljö. Tidigare var det de fysiskt tunga arbetena som gjorde att många var sjukskrivna, men i dag är det stressrelaterad psykisk ohälsa. Man orkar inte arbeta efter pensionsåldern om man inte har haft en bra arbetsmiljö under sitt arbetsliv.

Det finns också en jätteintressant rapport som Mårten Palme tog fram 2015 hos IFAU, och den visade att folkhälsan och människors hälsa är så god att man skulle kunna jobba mycket längre upp i åldrarna.

Herr talman! Lotta Finstorp tar upp mycket viktiga frågor i den här interpellationen och lägger fram viktiga fakta på bordet. Det är viktigt att det finns möjligheter för våra äldre att kunna fortsätta arbeta långt upp i åldrarna. Det handlar, precis som Lotta Finstorp tar upp och som jag själv också tror, mycket om attityder. Här har vi som politiker ett gemensamt ansvar att kunna försöka påverka de attityderna så att man inte ser människor som äldre bara för att de har passerat en viss ålder utan att man ser all den kraft och kompetens som finns hos de äldre i samhället.

Det här kommer att bli allt viktigare också i takt med att vi får en högre andel äldre i befolkningen. Vi måste klara av att ta till vara den kompetens och all den kraft som finns hos våra äldre både i arbetslivet och där vi vet att våra äldre också gör fantastiska insatser, till exempel i olika former av föreningsliv och som mormor och morfar och farmor och farfar som hjälper familjer att hämta på dagis. Det här är en resurs som det är viktigt att vi ser och tar till vara.

Samtidigt är det viktigt, som Lotta Finstorp också säger, att ungdomar kommer in på arbetsmarknaden snabbt så att man också i den änden har möjlighet att förlänga arbetslivet och att vi förbättrar övergången från skolan in i arbetslivet så att våra ungdomar kommer in snabbare. Vi behöver öka antalet arbetade timmar i ekonomin, och då behöver vi jobba på alla fronter.

En annan viktig grupp där vi skulle kunna få upp antalet arbetade timmar i ekonomin är människor med invandrarbakgrund, alltså personer födda utanför Sverige, där ju sysselsättningsgraden är lägre. Inte minst bland utrikesfödda kvinnor finns en stor potential att kunna öka antalet arbetade timmar och förbättra tillgången till resurser i välfärden i form av både personal och skatteintäkter. Här finns alltså mycket att arbeta med.

Det som är viktigt för våra äldre är också varför man väljer att inte arbeta. I de undersökningar som jag har läst när man frågar äldre varför de inte vill arbeta är det just den egenupplevda hälsan som är skälet. Då måste man, som jag sa tidigare, se till att satsa mer på både sjukvården och arbetsmiljöarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om jag läser Moderaternas motion rätt skär man just i arbetslivspolitiken. Då undrar jag naturligtvis, Lotta Finstorp: Läser jag motionen rätt, och varför väljer Moderaterna att skära i arbetslivspolitiken?

Herr talman! Det är uppenbart att regeringen inte ser ekonomiska incitament för den enskilde som ett sätt att stimulera människor att arbeta kvar längre. Dessutom kan jag bli orolig över Välfärdsutredningen och dess förslag om vinsttaket som kan göra att det förmodligen, enligt alla de remissvar som har kommit in, blir färre välfärdsföretag att välja bland. Människor måste kunna välja arbetsgivare. Det gör kanske att man orkar jobba kvar längre om man kan låta sin kompetens gå över till en annan arbetsgivare. Med Välfärdsutredningens förslag kommer det inte att finnas så många kvar att välja bland om jag har ett yrke som är tänkt för välfärdens förbättringar och min kompetens skulle kunna göra nytta där.

Om man tittar på antalet sysselsatta bland äldre ser man att det har ökat med nära 100 000 personer sedan 2007 när Alliansen tog bort den särskilda löneskatten. Det behövs ekonomiska incitament både för arbetsgivaren och naturligtvis för den som arbetar. Kommer vi inte till rätta med detta och får fler att stanna kvar längre i arbetslivet måste det till ytterligare åtgärder för att stimulera den som har fyllt 65 år att fortsätta arbeta. Förhoppningsvis kan vi också snart fatta ett beslut om att flytta upp pensionsåldern.

Det måste också handla om att den som vill och den som kan utifrån sin hälsa ska kunna arbeta kvar längre. Det är lätt att stå här och generalisera och säga att alla ska jobba längre, men det ser naturligtvis väldigt olika ut när det gäller hur man mår och hur man har haft det under sitt arbetsliv. Men jag undrar faktiskt om finansministern tror att ekonomiska incitament för den enskilde är viktigt för att man ska stanna kvar längre i arbetslivet.

Herr talman! Ja, ekonomiska incitament spelar roll, och det finns också mycket starka ekonomiska incitament för äldre att stanna kvar i arbetslivet, inte minst via pensionssystemet. Givet att fler äldre inte jobbar längre måste det också finnas andra faktorer som ligger bakom, till exempel den egna hälsan, för att fler ska kunna arbeta längre. Därför måste vi arbeta med möjligheterna att man ska kunna stanna kvar via en bättre arbetsmiljö och via en förbättrad sjukvård. Det är precis där som regeringen satsar och precis där som Moderaterna skär.

Det är intressant att vi står här och debatterar just att fler äldre ska kunna arbeta och att vi måste förbättra arbetsmiljön när Moderaterna skär - jag gissar att jag har läst rätt - just i arbetslivspolitiken.

För regeringen är det viktigt att alla som kan arbeta också arbetar. Vi har drivit en oerhört aktiv politik för att få in fler människor på arbetsmarknaden. Och vi ser resultat. Sedan vi kom i regeringsställning är 200 000 fler i arbete. För oss är det viktigt. Och det är bra att Lotta Finstorp tar upp det.

Det är viktigt att fler äldre får möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden. Då måste vi jobba mer med arbetsmiljön och med sjukvården, men vi måste också jobba med attityder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är även viktigt att ungdomar kommer in snabbare på arbetsmarknaden. Vi jobbar med 90-dagarsgarantin, så att inga ungdomar ska behöva starta arbetslivet i långvarig arbetslöshet. Man ska kunna få aktiva åtgärder som leder till jobb och som förbättrar övergången från skolan till arbetsmarknaden.

Vi måste också ta till vara den potential som finns i människor som är födda utanför Sverige. De ska komma in på arbetsmarknaden, få egen försörjning men också ha möjlighet att bidra till samhället.

Jag vill tacka för en bra interpellationsdebatt.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Magnus Oscarsson har frågat om landsbygdsministern har för avsikt att ta initiativ till att förändra miljöbalkens terminologi så att jordbruk inte ska klassas som miljöfarlig verksamhet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag instämmer i Magnus Oscarssons resonemang om att jordbruket är en oumbärlig del av livsmedelsförsörjningen i Sverige. Svensk livsmedelsproduktion ska vara både miljömässigt hållbar och konkurrenskraftig.

Benämningen av jordbruket som miljöfarlig verksamhet återkommer i flera frågor och debatter. Riksdagen har vid tidigare tillfällen konstaterat att det inte nödvändigtvis behöver innebära att en verksamhet är farlig för människors hälsa eller för miljön bara för att den definieras som miljöfarlig. Om miljön påverkas eller kan påverkas i enlighet med definitionen klassas den som miljöfarlig.

Att en företeelse omfattas av begreppet miljöfarlig verksamhet anger endast att miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet ska tillämpas. En stor variation av verksamheter utöver jordbruk och livsmedelsproduktion faller in under begreppet miljöfarlig verksamhet, till exempel vindkraftverk och sjukhus.

Miljöfarlig verksamhet är en sedan länge etablerad rättslig definition inom den svenska miljölagstiftningen. Jag har därför inte för avsikt att ta initiativ till att ändra klassificeringen av jordbruk som miljöfarlig verksamhet.

Herr talman! Jag frågade landsbygdsministern om han var villig att ta initiativ till att förändra miljöbalkens terminologi, så att jordbruket inte ska klassas som miljöfarlig verksamhet.

Varför är det viktigt? Jo, före sommaren fattade riksdagen i just den här kammaren beslut om en livsmedelsstrategi. Beslutet var viktigt. Vi säger numera att vi vill utveckla jordbruket och inte avveckla det, vilket politiken gått ut på under kanske 30 år. I livsmedelsstrategin talar vi om att vi vill öka produktionen, stärka konkurrenskraften genom regelförenklingar för Sveriges jordbrukare och höja självförsörjningen av livsmedel. Det är viktigt. Men betyder det någonting egentligen, eller är det bara en massa fina ord?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många jordbrukare som jag har talat med reagerar kraftigt på att jordbruk klassas som miljöfarlig verksamhet i miljöbalken. Ordet miljöfarlig har en oerhört negativ klang. Många tänker på giftiga kemiska produkter eller vapen.

När vi åt frukost i morse åt vi kanske havregrynsgröt, hällde på mjölk, käkade ägg och tog en skinkmacka. Allt var naturligtvis från Sverige. Jag undrar hur många av oss som tänkte att de som har producerat det här håller på med miljöfarlig verksamhet. Det faller på sin egen orimlighet.

Jag menar att om riksdagen tar beslut om en livsmedelsstrategi måste det få konsekvenser även i miljöbalken. Som jag förstår det är miljöbalken ett levande dokument. Vi ska också ha klart för oss att den skrevs under de åren då den politiska synen på jordbruket i den här kammaren gick ut på att det skulle avvecklas. Men nu är det en ny tid. Eller hur, ministern?

Varför vill inte miljöministern att den av riksdagen beslutade livsmedelsstrategin ska märkas i miljöbalken, så att jordbruk inte klassas som miljöfarlig verksamhet?

Herr talman! Statsrådet! Jordbruk klassas som miljöfarlig verksamhet och är i samma kategori som gruvindustri, tung kemisk industri, skogsindustri, oljeindustri, läkemedelsindustri, sjukvårdsverksamhet och så vidare.

Hur staten betecknar jordbrukets verksamhet och betydelse är en viktig fråga. Jag var kanske först med att ta upp detta genom motioner och en interpellation till landsbygdsministern förra året. Centerpartiet har även lyft upp frågan. Även jordbruksorganisationer lyfter fram den. Och det är bra att Magnus Oscarsson gör det nu.

I miljöbalken betecknas jordbruket som miljöfarlig verksamhet, som miljöministern säger, liksom de industriverksamheter som jag nämnde samt avloppsreningsverk, sopförbränningsanläggningar och mycket mer.

Jordbruk är åkrar och betesmarker, frisk luft, biologisk mångfald och kretslopp. Jordbruket nyttjar sedan tusentals år tillbaka marken till att på ett förnybart sätt producera mat och energi genom sol, vatten och luft i fotosyntesen.

Det blir ganska absurt att bunta ihop denna livsnödvändiga verksamhet med tung, miljöpåverkande industri under samma beteckning i miljöbalken. Signalvärdet av hur staten väljer att beteckna jordbruket i olika sammanhang är mycket betydelsefullt. Och det är allvarligt om skolungdomar och övriga medborgare går omkring och tror att jordbruket inte är främst en livsnödvändig verksamhet utan en miljöfarlig verksamhet som staten måste begränsa, och kanske mer i Sverige än i andra länder. Då skulle vi lösa våra miljöproblem genom att importera mat från länder som inte alls vårdar marken lika bra som vi gör i Sverige. Det skulle bli helt fel.

Jag diskuterade som sagt det här med landsbygdsministern våren 2016. Han hade ungefär samma inställning som miljöministern, nämligen att jordbruket har stor betydelse, men det är minsann miljöfarligt och det ska märkas i miljöbalken.

Jordbruket innebär självfallet inte bara positiv utan även negativ miljöpåverkan. Och arbetet med det ska givetvis fortsätta, oavsett rubrik i miljöbalken. Men det vore värdefullt om jordbruket kunde lyftas fram som en egen rubrik i miljöbalken, till exempel under beteckningen livsnödvändig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns ekologiskt jordbruk och vanligt jordbruk. Alla är enligt min uppfattning miljövänliga, med lite olika plus och minus. Ministern hade kunnat göra det lätt för sig och vinkla det som Miljöpartiet brukar. Det hedrar henne att så inte skedde.

Hela det svenska jordbruket behövs och är en livsnödvändig verksamhet med många goda miljöförtjänster och en del miljömässiga nackdelar som kan variera mellan olika odlingskoncept.

Det som oroar mig är som sagt om skolungdomar och övriga medborgare får fel uppfattning om jordbruket, att det är något miljöfarligt som ska begränsas och läggas så hårda restriktioner på att det flyttas utomlands. Vi måste i stället lyfta fram det, gärna genom en ny beteckning i miljöbalken men framför allt i alla sammanhang när vi diskuterar svenskt jordbruk - i livsmedelsstrategier och då vi tittar på vår miljö, vårt öppna landskap och ett levande Sverige över hela landet.

Jag hoppas att begreppet livsnödvändig verksamhet lyfts fram mer och mer medan begreppet miljöfarlig verksamhet tonas ned.

Herr talman! Ministern! Detta är en viktig fråga även för Moderaterna. Jag är tacksam över att Magnus lyfter den. Precis som Magnus undrar jag: Menar vi allvar med livsmedelsstrategin? Det ger ju helt fel signaler när man i ett mer och mer urbaniserat samhälle pratar om att jordbruket är en miljöfarlig verksamhet. Jag skulle kunna sträcka mig till att den är miljöpåverkande, för det är den.

Det finns inga som bevarar biologiskt mångfald så väl som svenska lantbrukare gör i dag. De producerar under några av världens absolut hårdaste miljö- och djurskyddsregler, och man gör det stolt och med rak rygg.

Vi ger inte några bra signaler genom att säga att jordbruket är en miljöfarlig verksamhet, utan den är miljöpåverkande. När vi i stället höjer skatter, hittar på mer regler och byråkrati kring produktionen driver man ju produktionen ut ur landet. Då blir jordbruket miljöfarligt, det vet vi. Men i Sverige produceras miljövänlig mat, ekologiskt och konventionellt, och det ska man fortsätta med på det sätt som man gör.

Svenska lantbrukare lever i samklang med naturen och har gjort det genom historien under flera tusen år, och det ska de få fortsätta med. Men nu får man bjuda till och säga som det verkligen är att de gör någonting bra. Då ska jordbruket inte belastas med att vi säger: Det som ni gör nu är miljöfarligt. Nej, det är miljöpåverkande.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag gläder mig åt den entusiasm som uppenbarligen finns här i kammaren för livsmedelsstrategin. Det var verkligen dags att vi samlade oss kring den viktiga jordbrukssektorn, kring att vända den negativa utvecklingen och öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Det är viktigt av många olika skäl. Det är viktigt för vår resiliens. Vi ska vara ett stabilt land som tål förändringar i omvärlden. Det är viktigt för att hela Sverige ska leva och för att vi ska ha ett fungerande företagsklimat över landet. Det är viktigt också av miljöskäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som alla känner till lade regeringen i januari fram en proposition om en livsmedelsstrategi till riksdagen. Det övergripande målet för denna strategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ska öka. Där står vi nu samlade.

Inom denna strategi föreslås en lång rad konkreta åtgärder för att stärka hela livsmedelssektorn. Med dessa åtgärder vill vi visa att vi står sida vid sida med dem som producerar mat i Sverige. De ska veta att de är värdefulla, det kan inte sägas alltför ofta.

Det förs här resonemang om ett juridiskt begrepp som är mycket väl etablerat i miljöbalken och tidigare, och det har spridits i en lång rad lagar och förordningar. Det låter kanske enkelt att ändra ett begrepp, men förminska inte den processen! Jag vill uppmana till sans med tanke på det arbete som det skulle innebära att åta sig en sådan uppgift, inte minst om man ska börja att skilja på olika verksamheter.

Det argumenteras för att jordbruket inte kan kallas för miljöfarlig verksamhet, eftersom verksamheten är viktig. Sjukhus är till för att stötta och vårda, men det finns risker med sjukhusens verksamhet. Vi måste också vara överens om att det finns risker förknippade med jordbruket och att det ger en effekt på miljön. Det regleras bland annat i miljöbalken.

Det blir också som ett moment 22. Varje gång som det juridiska begreppet uttalas innebär det att man har negativ syn på jordbruket, och då etablerar vi den helt felaktiga bilden.

Herr talman! Tack, ministern, för ditt svar!

Ministern vidhåller att jordbruk är en miljöfarlig verksamhet. Jag har slagit upp synonymen för farlig. Det stod bland annat att det är detsamma som hotande, olycksbådande, ödesdiger, skadlig, opålitlig och ohälsosam. Jag önskar att miljöministern skulle följa med mig på ett besök hos en jordbrukare i Sverige, till exempel en mjölkföretagare. När företagaren står i mjölkgropen och mjölkar sina kossor, tala då om för henne eller honom: Det som ni håller på med i gropen är olycksbådande, ödesdigert, skadligt och ohälsosamt.

Vad innebär det att ministern inte vill ändra i miljöbalken? Jo, det ska jag berätta. Många jordbrukare vittnar om synsättet hos vissa handläggare som just har läst i miljöbalken att jordbruk är en miljöfarlig verksamhet. Då blir det - precis som jag talade om - misstänksamhet och det sägs att jordbrukare håller på med farliga grejer. Det sipprar ned så att myndighetspersoner påverkas negativt. Fokus hamnar faktiskt på att leta fel.

Vi talade om signalvärde, att jordbrukare anser att livsmedelsstrategin inte är värd ett dugg om man inte menar det som sägs och är beslutat.

Jordbrukare gör fantastiska insatser för vårt land. De producerar livsmedel, vårt lands matförsörjning som är helt avgörande för oss och vår framtid. Jordbrukare utför ekosystemtjänster. Tack vare jordbrukarna har vi biologisk mångfald i vårt land.

Så min fråga till ministern är: Menar du att de jordbrukare som håller på med ekosystemtjänster och biologisk mångfald ägnar sig åt miljöfarlig verksamhet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, miljöministern, för svaret!

Det här är en viktig debatt. Jag gläder mig åt det som statsrådet tydligt sa, att vi är överens om att jordbruksproduktionen ska och måste öka. Jag vill tillägga att den måste öka kraftigt, för den har gått kräftgång i flera decennier. Vi ska stå sida vid sida med bönderna eftersom de är värdefulla. Jag tackar för de orden. Det är verkligen viktigt att vi lyfter fram detta så att medborgare, skolungdom och andra inte får intrycket att bönder är mindre värdefulla och en belastning för miljö och djurskydd.

Sverige har ett av världens bästa jordbruk och ett av världens bästa djurskydd. Vi påverkar miljön så lite negativt som möjligt, och det ska vi slå vakt om.

Jag håller med Magnus Oscarsson och John Widegren om att det är ett bekymmer att jordbruket i miljöbalken klassas som miljöfarlig verksamhet tillsammans med gruvindustri, tung kemisk industri, petroindustri, skogsindustri och annat. Vi är överens om att vi ska arbeta för att minska de negativa miljöeffekterna av jordbruket. Men just att begreppet miljöfarligt klistras på jordbruket är ett bekymmer. Det handlar inte bara om miljöbalken utan över huvud taget om hur jordbruket adresseras i debatten. Jag hoppas att jordbrukets livsnödvändiga betydelse ska lyftas fram mer och mer. Det gäller också betydelsen för en levande landsbygd, för självförsörjningsgrad och för produktion av mat och energi. Vi bör fokusera mindre på det som är miljöpåverkande och borde kallas så.

Herr talman! Ministern! Tack så mycket för svaret och för debatten! Den är oerhört viktig, och vi ska fortsätta att föra den så länge som vi pratar om vår livsmedelsstrategi. Därför tycker jag att det är tråkigt att man har ingången att man inte kan ändra på begreppet och att det ger fel signaler att ändra på det, när det egentligen är precis tvärtom. Det ger rätt signaler att ändra på begreppet.

Jag återkommer till att det är när vår livsmedelsproduktion exporteras utomlands som den blir miljöfarlig. Men när man behåller produktionen här i Sverige och gynnar den, då är den miljövänlig. Vi har ett miljövänligt svenskt jordbruk.

Herr talman! Ska vi lyckas med att få fler människor i arbete och med att få in mer skattepengar till staten kan vi hämta detta i jordbruksproduktionen på landsbygden. Då ska vi ge jordbrukarna rätt spelregler och sådana förutsättningar att de varje dag med glädje stiger upp till sina djur och maskiner för att genomföra det hårda arbete som de alltid har gjort.

Herr talman! I februari presenterade vi i regeringen vår handlingsplan för livsmedelsstrategins genomförande. Före sommaren hade vi i princip vidtagit alla åtgärder i handlingsplanen till en kostnad av drygt 300 miljoner kronor. Totalt har regeringen avsatt 1 miljard för genomförandet. Vi kommer att fortsätta jobba för att öka den svenska livsmedelsproduktionen.

Jag är otroligt glad över att vi har riksdagens stöd för den principiella inriktningen i detta arbete. Det är dags att vända trenden och öka den svenska livsmedelsproduktionen, och för att åstadkomma det - här är vi självklart helt överens - behöver vi starka och stolta bönder, vilket vi har i Sverige i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också värt att nämna att det är en otrolig glädje att ta del av de nyheter som nu kommer om att jordbrukssektorn i stora delar har börjat gå mycket bättre. Lönsamheten ökar, mer i vissa sektorer än i andra. Vi ska inte på något sätt slappna av, men inte minst för mjölk- och köttbönder går lönsamheten upp. Det är fantastiska nyheter. Men vi ska inte räkna med att detta bara fortsätter av sig självt, utan det är en signal till att fortsätta hålla i och ha ett långsiktigt arbete, så att det inte blir någon övergående trend utan en långsiktig utveckling. Det är otroligt viktigt för hela vårt land.

Jag är inte så övertygad om att skolelever verkligen läser miljöprövningsförordningen väldigt noga, som det förs fram här i debatten. Jag skulle väl se fördelar om det vore så. Det är en väldigt intressant förordning, men jag vill ändå uttrycka tvivel i den delen. I den allmänna debatten om livsmedelsverksamheten har miljöbalken och dess förordningar en väldigt liten del. Även jag som miljöminister kan nog erkänna att det kan få vara så. Detta är inte det viktigaste i arbetet med livsmedelsstrategin.

Det är självklart otroligt viktigt att miljölagstiftningen är fungerande och tillämpas och att den rådgivning som bönder ska få under miljöbalken fungerar väl. Inte minst är det viktigt att relationen mellan myndigheter och näringsidkare i alla delar fungerar väl och är respektfull. Fungerar det på något annat sätt ska man självklart reagera kraftfullt. Men det är inte huvuddelen av arbetet för att stärka livsmedelssektorn i Sverige. Det är inte heller huvuddelen av den allmänna debatten.

Herr talman! Jag tackar ministern för debatten.

Vi kan konstatera att ministern inte vill ändra i miljöbalken, fast det är ett levande dokument. Vi kan också konstatera att det finns olika synsätt i olika länder på hur viktigt det är med livsmedelsproduktion. Ta bara skillnaderna mellan de nordiska länderna! I Finland handlar livsmedelsproduktion om försörjningsberedskap, nationellt försvar och säkerhetspolitik. I Norge är livsmedelsproduktionen bland annat till för att främja landsbygden och minska klyftan mellan stad och land. I Danmark är livsmedelsproduktion en självklar affärsmöjlighet. Här hemma i Sverige är livsmedelsproduktion en miljöfarlig verksamhet.

Jag har som ledamot här i riksdagen ett stort ansvar att tala gott om Sveriges bönder och i enlighet med livsmedelsstrategin fatta beslut som gynnar vårt jordbruk här i Sverige. Min avslutande fråga till ministern är: Är ministern beredd att ta ansvaret att i enlighet med livsmedelsstrategin fatta beslut som gynnar hela jordbrukssektorn i Sverige?

Herr talman! Regeringen arbetar mycket intensivt för att genomföra livsmedelsstrategin så som den ser ut. Jag vill reagera mot påståendet att det skulle finnas någon koppling mellan det som vi är överens om - livsmedelsstrategin så som den är förhandlad och formulerad - och eventuella ändringar i miljöbalken. Någon sådan del av livsmedelsstrategin finns helt enkelt inte. Den fokuserar på praktiska åtgärder för att öka livsmedelsproduktionen. En rad myndigheter är involverade, och vi har kraftfullt ökat de medel som finns tillgängliga för det arbetet. Det ger effekt, och det är jag stolt och glad över.

Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.