Frågestund - 2017-05-11

Herr talman! Det är mycket som går bra i Sverige just nu. Vi har högkonjunktur. Men mitt i denna högkonjunktur och när ekonomin går på högvarv har vi fått illavarslande uppgifter från Arbetsförmedlingen. För första gången sedan 2013 har arbetslösheten börjat stiga. Samtidigt rapporterar DN om att fler och fler kommuner har alarmerande hög arbetslöshet. Och vi vet sedan en tid tillbaka att långtidsarbetslösheten är ett stort problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Allt detta sker alltså mitt i en brinnande högkonjunktur. För att vända utvecklingen krävs reformer. Lyckas man inte vända detta i en högkonjunktur kan vi bara ana hur det blir. Vi vet och förstår vad som händer i en lågkonjunktur. Problemen kommer att bli mycket stora. Den som inte kommer in nu kommer att ha mycket svårt sedan.

Min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är: Vilka politiska reformer kan riksdagen förvänta sig under detta år för att trenden ska brytas?

Herr talman! Det är riktigt att det går bra för Sverige, men det är också så att vi står mitt uppe i en av de största utmaningar som vi någonsin har stått inför. Det handlar om att ta emot nya människor och etablera och integrera dem på svensk arbetsmarknad. Aldrig tidigare har så många människor stått inför att ta steget in på svensk arbetsmarknad som just nu.

Låt oss titta på statistiken med saklighet. När människor får uppehållstillstånd skrivs de in på Arbetsförmedlingen dag ett, och detta är väntat. Det här är alldeles utmärkt. Men det betyder också att det stora tillskottet handlar om personer som börjar sin tid i Sverige i arbetslöshet.

Det är inte särskilt allvarligt att man börjar i arbetslöshet, utan det allvarliga blir om man stannar i arbetslöshet. Regeringens och mitt fokus är därför att människor inom två års tid ska få arbete eller utbildning. Vi har lagt fram förslag, och vi kommer att lägga fram fler förslag. Om jag får en följdfråga kan jag berätta mer om dessa.

Herr talman! Om detta var väntat för ministern undrar jag varför vi inte har fått fler reformer på riksdagens bord att behandla. Vi vet ju att det är väldigt svårt och tar lång tid för invandrare att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Det tar längre tid nu än för bara några år sedan. Därför vill vi se reformer för enkla jobb. Vi vill ha en utbildningsplikt så att man snabbare lär sig svenska, och vi vill att det blir lättare för företag att anställa människor som har invandrat till Sverige.

Min fråga kvarstår: Vilka politiska reformer ska lösa den mycket stora utmaning som Sverige står inför och som riskerar att bli värre om det inte kommer några politiska reformer?

Herr talman! Låt mig ta ett viktigt exempel. Regeringen har lagt fram en proposition om förändringar i etableringsuppdraget. Enligt min uppfattning handlar det om nödvändiga förändringar. Riksdagen förväntas fatta beslut om detta nästa månad. Eftersom det finns, tror jag, en majoritet för detta i riksdagen kommer förslaget att verkställas.

Det blir därmed möjligt att ställa krav på individen på ett sätt som vi inte har kunnat göra tidigare. Det handlar exempelvis om att införa en utbildningsplikt, vilket Elisabeth Svantesson nämner. Det handlar också om att kunna ställa krav på att man precis som alla andra arbetslösa måste delta i verksamheter. Man måste ta anvisat arbete, annars kan man ytterst bli av med sin ersättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Det har i dag gått en vecka sedan id-kontrollerna till vårt land togs bort. Redan dagen innan, förra onsdagen, debatterade vi frågan här i kammaren i samband med ett betänkande. Då anförde migrationsministern bland annat att det nu är möjligt att ta bort kontrollerna då läget har normaliserats. De personer som oregistrerade har befunnit sig inom EU och framför allt i Tyskland har troligen registrerats vid det här laget. I Sverige ligger vi numera på en miniminivå för asylregler.

Min fråga är: Anser ministern att vi fortfarande ska vara på en sådan nivå? Jag ställer frågan med tanke inte minst på att det redan efter några dagar visade sig bli en mycket stor ökning av antalet personer som sökte asyl vid våra gränser till följd av att id-kontrollerna togs bort.

Herr talman! Ibland ska man vänta med att uttala sig tills man har sett hur utvecklingen ser ut. Jag har med mig siffrorna för den aktuella veckan. Sedan i torsdags fram till och med i går, onsdag, sökte 434 personer asyl i Sverige. Det är varken mer eller mindre än vad det har varit det senaste året. Tvärtom ligger det ungefär på samma siffror som vi har sett tidigare, med mellan 400 och 500 per vecka det senaste året.

Det finns alltså ingen anledning alls till alarmism mot bakgrund av denna vecka. Samtidigt, vilket jag har sagt tidigare, följer vi nu utvecklingen dag för dag. Skulle vi se en kraftig ökning då detta börjar löpa iväg är vi självklart beredda att återinföra id-kontrollerna. Men där är vi inte i dag.

Det Paula Bieler befarade förra veckan har ännu inte slagit in.

Herr talman! Tack för svaret! Ja, det har gått väldigt kort tid. Men anledningen till att jag lyfte fram detta förra veckan och att jag anser att det ändå finns skäl till oro är inte minst det som Migrationsverket skriver i sin senaste rapport. Där påpekas det att strömmarna till Europa har ökat igen. Det gäller både den centrala Medelhavsrutten och övriga vägar runt. Man skriver också att det finns en betydande risk för att de kontroller som har införts runt om i Europa kommer att falla i takt med ökad tillströmning.

Hur ofta ska vi behöva få en växling mellan id-kontrollernas vara eller icke-vara?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vad gäller ökningen vid den centrala Medelhavsrutten har de allra flesta som kommer den vägen inte Sverige som destinationsland utan andra länder. Och som vi alla vet är det svårare att ta sig igenom Europa än vad det var tidigare.

Hittills har det under den senaste veckan kommit 434 asylsökande. Det är varken mer eller mindre än genomsnittet det senaste året. Men vi har naturligtvis frågan under ständig bevakning.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ylva Johansson. De rödgröna har upprepade gånger utlovat Europas lägsta arbetslöshet. I stället får vi högre arbetslöshetstal under brinnande högkonjunktur. Detta är kanske inte så konstigt. Länge doldes regeringens passivitet av allmänt goda tider och bra tryck i såväl den svenska som den internationella ekonomin. Men nu ser vi facit.

Våra arbetslöshetstal ökar på toppen av en historiskt stark högkonjunktur. Detta duger inte, men det är tyvärr inte särskilt förvånande. Har man en agenda som bygger på att steg för steg göra det dyrare att anställa, höja skatten på jobb och för företag och inte ta regleringsarbetet på allvar så att det blir enklare och billigare för företagen att anställa blir det som det blir.

Ylva Johansson! När ska regeringen medge att skattehöjningar på jobb och företagande inte leder till lägre arbetslöshet?

Herr talman! Sverige har sedan vi tillträdde haft en stadigt sjunkande arbetslöshet. Det Arbetsförmedlingen visade i går är att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen har ökat. Detta är en mycket väntad utveckling. Allt annat hade faktiskt varit allvarligt.

För när många nyanlända nu får sitt uppehållstillstånd kräver vi att de ska skriva in sig på Arbetsförmedlingen från första dagen. Då blir det fler inskrivna. Och de är naturligtvis arbetslösa första dagen då de skriver in sig. Det handlar om utrikesfödda, och de allra flesta av dem är födda utanför Europa. Detta är alltså vad som pågår, och utvecklingen är väntad.

Men Emil Källström målar upp det som om det vore svårt för företag att anställa i dag. Det är inte den bild vi ser. Tvärtom har vi över 100 000 lediga jobb. Den vanligaste frågan där jag möter oro från arbetsgivare handlar om att man inte får tag i personer med rätt kompetens. Man skriker efter arbetskraft inom väldigt många sektorer.

Herr talman! Det där var många ord men få svar. Låt mig koka ned detta till kärnan! Faktum är att antalet arbetslösa i Sverige ökar på toppen av en brinnande högkonjunktur. Det är 4 000 fler arbetslösa i Sverige i dag än för ett år sedan, trots goda tider. Det här går att koka ned till en mycket enkel fråga, Ylva Johansson: Är du nöjd med arbetslöshetsstatistiken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är 4 000 fler inskrivna på Arbetsförmedlingen än för ett år sedan. Med tanke på att det är 16 000 fler inskrivna i etableringsuppdraget än för ett år sedan är det en mycket väntad utveckling. Det betyder att arbetsmarknaden ska kunna svälja många arbetslösa som har fått sitt jobb. Den största utmaningen i dag på arbetsmarknaden handlar dels om att de nyanlända ska rustas för att komma in på svensk arbetsmarknad, dels om att vi ska säkerställa - och här behöver mer göras - att arbetsgivare får tag i personer med rätt kompetens. Då måste vi satsa på utbildning och kompetensutveckling.

Herr talman! Jag har också en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

En bärande del av den svenska modellen är ordning och reda på arbetsmarknaden och att fack och arbetsgivare tillsammans kommer överens om villkoren. Det går som sagt allt bättre för svensk ekonomi, och arbetsmarknaden är på sina håll glödhet. Sysselsättningsgraden är dessutom rekordhög, och hjulen snurrar allt fortare.

Men det finns också bekymmer med missbruk som måste stävjas och strukturer som behöver förändras på arbetsmarknaden. En oroande utveckling är otrygga anställningsformer. Risken för att utsatta personer utnyttjas av oseriösa arbetsgivare är stor. Det finns exempel på oseriösa aktörer som kringgår lagar och regler, så att löntagare hamnar i kläm. Allmän visstid, korta anställningsformer, hyvling av arbetstiden och timvikarier som blir inringda med nästan inget varsel alls är exempel på otrygghet på svensk arbetsmarknad i dag.

Jag vill fråga statsrådet hur hon vill komma till rätta med de här sakerna och utveckla den svenska modellen.

Herr talman! Det är korrekt. I Sverige har vi inga arbetsinspektörer som i många andra länder. Det är fackens uppgift att säkerställa villkoren. Det betyder att vi behöver starka fackföreningar. Annars får människor inte det skydd som behövs. Vi behöver kollektivavtal på arbetsmarknaden. Annars är man inte garanterad någon lön över huvud taget. Det är viktigt.

Det är naturligtvis en modell som har sina brister. Men det är en modell som har visat sig oerhört mycket bättre än de jämförbara modellerna. Därför ska vi försvara och utveckla den, inte avveckla den.

Jag delar uppfattningen att det finns ett stort problem med otrygghet och utnyttjande av människor på svensk arbetsmarknad. Det här ska vi komma till rätta med bit för bit. Det är därför regeringen har infört personalliggare i byggbranschen. Det är därför vi har infört yttranderätt och meddelarfrihet för personer som jobbar i offentligt finansierad privat utförd välfärd. Det är därför vi har infört skydd för visselblåsare. Det är därför vi har infört ett stopp för stapling av visstider. Det är därför vi ändrar och river upp lex Laval. Vi har en lång rad nya förslag på gång på det här området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag skulle vilja ta ett konkret exempel som är aktuellt. Jag skulle vilja veta hur statsrådet ser på företag som exempelvis Uber Eats, som verkar ha både osäkra och osjysta villkor för sina cykelbud, vilka transporterar mat kors och tvärs här i Stockholm till exempel. I går kunde man läsa om en reporter som jobbat för det här företaget och då tjänade 39 kronor i timmen före skatt. Tydligen är också människor där rädda för att ansluta sig till Transport, som är det fackförbund man bör vara med i.

Herr talman! Jag har också tagit del av de här medieuppgifterna och är allvarligt bekymrad över dem. De visar på vad som händer när de befintliga skyddssystemen inte fungerar, det vill säga när fack och arbetsgivare inte har tecknat kollektivavtal eller den fackliga anslutningsgraden är låg eller obefintlig på en arbetsplats. Det här är ett område där vi helt nödvändigt behöver göra fler insatser för att säkerställa att människor är försäkrade på arbetet, har anständiga arbetsvillkor och inte behöver arbeta för en spottstyver.

Herr talman! Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke är på väg att resa sig, och det kan hon göra, för det är mycket riktigt henne jag ska ställa min fråga till.

Den psykiska ohälsan ökar. I en rapport från Socialstyrelsen från mars i år kan vi läsa att hälsan blir bättre, medan ångesten och oron ökar. Trots den förbättrade hälsan ökar sjukskrivningstalen, framför allt på grund av den psykiska ohälsan. Trenden har hållit i sig i flera år, och det är framför allt kvinnor som drabbas.

En annan grupp i samhället som generellt sett har sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt och även högre psykisk ohälsa är hbtq-personer. Enligt en rapport från Socialstyrelsen från 2016 är risken för depression och ångest dubbelt så hög bland män i samkönade relationer jämfört med andra män. Kvinnor som lever med kvinnor har tre gånger så hög risk för beroende och riskbruk. Dödlighet av sjukdomar och självmord är också högre i dessa grupper jämfört med andra. Jag skulle vilja fråga vad regeringen gör åt det här.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Allt som Emma Hult säger stämmer. Hbtq-personer är en grupp i vårt samhälle som tydligt har sämre levnadsvillkor än många andra grupper. Det gäller både unga och äldre hbtqpersoner. Detta är helt oacceptabelt 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför agerar regeringen med kraft. Det har vi gjort sedan vi tillträdde. Vi har en rad saker som vi redan har satt i verket. Med rättigheter i fokus har vi stärkt och förändrat diskrimineringslagen. Vi har kraftigt förstärkt stödet till DO och antidiskrimineringsbyråer. Vi vet nu att transpersoner så småningom kommer att inkluderas i lagen om hets mot folkgrupp. Det är också så att transpersoner som genomgått sterilisering kommer att kunna ansöka om ersättning av staten. Det är några av de förändringar som vi har satt i sjön och som vi nu genomför sedan vi tillträdde.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, som delvis även är ett svar på det jag tänkte säga i min följdfråga. Men när vi nu ändå står här kan jag också passa på att ta upp den globala situationen, som ser betydligt mycket värre ut än den vi har i Sverige. Jag tänker framför allt på de fruktansvärda händelser i Tjetjenien som vi har uppmärksammats på den senaste tiden. Vad har regeringen gjort där? Hur tänker regeringen globalt i de här frågorna?

Herr talman! Vi tänker mycket, men vi har också agerat. Framför allt har vi agerat genom utrikesminister Margot Wallström, som genom EU kraftigt har fördömt det som skett och uppmanat Ryssland att utreda vad det är som händer. Vi har också vår kabinettssekreterare Söder, som har samtalat med Rysslands ambassadör om det som händer. Vi har i Sverige ett starkt civilsamhälle som under lång tid stöttat sina partner i Ryssland och Tjetjenien. Det som pågår är fruktansvärda övergrepp som inte accepteras.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Morgan Johansson.

Nyligen slog landets länsstyrelser larm om att ett stort antal kommuner går på knäna till följd av Sveriges rekordstora flyktingmottagande under framför allt 2015, då hela 163 000 kom. Det saknas bland annat personal i skolan och socialtjänsten. Det saknas också bostäder, skollokaler med mera. Migrationsverket stänger samtidigt ett stort antal av sina boenden, och problemet att få fram bostäder flyttas över till kommunerna.

Det hastiga beslutet häromveckan välkomnas av många av dem som pendlar. Men vi riskerar en ökning. Jag vill därför fråga hur ministern ser på risken att antalet asylsökande åter ökar och om regeringen har någon plan för att då hjälpa kommunerna.

Herr talman! Först måste man säga att vi inte ska tillbaka till den situation som rådde hösten 2015. Det var tack vare de åtgärder vi då vidtog från regeringens sida, med en ny lagstiftning, gränskontroller och id-kontroller, som vi kunde klara situationen för alla dem som kom 2015. Till följd av att ni i Moderaterna var splittrade internt orkade ni tyvärr inte rösta för idkontrollerna. Ni stöttade inte dem i riksdagen. Men det var helt nödvändigt att kunna använda sig av id-kontroller under den här perioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu är det ett läge då de ska ut i kommuner. Vi följer situationen väldigt noga. De allra flesta kommuner klarar av sin uppgift. Det finns några kommuner som inte gör det. Dem jobbar vi särskilt stöttande med. Men grundbudskapet är att vi skapade oss detta andrum just för att kunna klara integreringen och kommunmottagandet. Den kontrollen, herr talman, tänker vi inte släppa.

Herr talman! I fråga om id-kontrollerna är det många pendlare som är lyckliga nere hos oss. Men det är också fråga om hur kontrollerna utfördes. De var lite bökiga. Det är mer en hur-fråga än en att-fråga.

Ministern säger att de flesta kommuner klarar detta. Jag sitter själv som vice ordförande i vårt bostadsbolag. Vi kämpar hårt, och våra försök att hitta platser för bostäder överklagas.

Jag undrar fortfarande hur man kan tänkas hjälpa kommunerna om det ska tas fram ännu fler bostäder, lärare och så vidare.

Herr talman! Ett stort antal människor anlände 2015. Det är det vi jobbar med nu. Men vi ska inte tillbaka dit. Vi ska inte se den situation igen som rådde 2015.

Sedan gäller det att kommunerna klarar av situationen. Som tur är finns en lagstiftning som säger att alla kommuner måste ta emot nyanlända. Det var en lagstiftning som Moderaterna var emot under många år men som vi till slut lyckades få er med på. Det blev en uppgörelse. Annars hade inte den lagstiftningen funnits, och då hade det varit svårare. Nu tror jag att vi kommer att klara detta.

Herr talman! Min avsikt var att ställa en fråga till statsrådet Åsa Regnér, men hon hade förhinder. Därför riktar jag min fråga till statsrådet Ylva Johansson, som har det övergripande ansvaret i dag.

Min fråga gäller den oroväckande situationen i assistansersättningen inom lagstiftningen LSS.

I januari i år fick 12 procent av dem som sökte assistansersättning från Försäkringskassan den beviljad. Det här ska sättas i ljuset av att för något decennium sedan fick var fjärde till var femte person som sökte ersättning den beviljad. Nu är det 12 procent. Och det har inte skett någon förändring i fråga om vilka som söker.

Försäkringskassans prognos kom förra veckan. Den visar att man inte kommer att behöva de medel som är avsatta. Man räknar med 2,2 miljarder lägre utgifter för innevarande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör regeringen åt detta?

Herr talman! Låt mig först slå fast att LLS och assistansen är en frihetsreform som har betytt och betyder oerhört mycket för människor. Den här regeringen tänker slå vakt om och försvara den reformen. Människor som behöver mycket hjälp för att kunna leva ett bra liv som de själva styr över ska kunna göra det. Regeringen har inte föreslagit inskränkningar av den reformen, och det har vi inte heller för avsikt att göra.

Men det har varit ett antal rättsfall som har påverkat tillämpningen i Försäkringskassan. Det finns annat som också påverkar hur man gör olika bedömningar. Mot den bakgrunden har regeringen gett Försäkringskassan och Socialstyrelsen en rad uppdrag för att fördjupa kunskaperna om hur det går till i dag när man fattar besluten och hur olika rättspraxis har påverkat.

LSS är en viktig reform, men det är en reform som omfattar mycket resurser. Det är viktigt att resurserna används på rätt sätt.

Herr talman! I januari var det drastiskt färre som fick ersättning beviljad. Det är en förändring som har skett. Det skedde en förändring redan under föregående år. Det blev färre och färre under hela förra året, men det fortsätter att drastiskt förändras.

I Försäkringskassans prognos i februari bedömde man att man inte skulle använda en halv miljard av den avsatta budgeten. Nu är det ytterligare 1,7 miljarder man bedömer att man inte ska använda. Det sker från en prognos till en annan.

Vilka nya beslut har regeringen fattat, förutom att tillsätta utredningarna?

Herr talman! En väl fungerande reform ger frihet och självbestämmande åt de personer som är i stort behov av assistans. Det är vi överens om. Den bästa reformen är inte den som drar störst kostnader, utan det är den som ger bäst effekt. Därför är det förstås viktigt att resurserna används för de personer de ska gå till och vidare att resurserna används för den assistans människor har rätt till. Det tänker regeringen stå upp för.

Herr talman! Min fråga går till demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Regeringen har velat ge en bild av att Sverige ligger i framkant när det gäller arbetet mot våldsbejakande extremism. Det senaste halvåret har minst sagt visat på obefintlig kapacitet och beredskap när det gäller IS-återvändare från konfliktområden samt på dålig beredskap när det gäller kommunernas arbete mot radikalisering och extremism, till exempel dålig information från andra myndigheter. Vi har också hört regeringen uttala sig på ett konstigt sätt om huruvida kommunerna har lyckats i det här arbetet eller inte. Liberalerna har även uppmärksammat frågan om offentliga bidrag till extrema organisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan finns frågan om telefonnumret dit oroliga anhöriga kan ringa för stöd. Öppettiderna har inte förändrats trots kritiken som kom förra året.

Herr talman! Jag inväntade frågan, men jag talar på ändå. Jag tänker att den rör stödtelefonen.

I ett av de uppdrag som den nationella samordnaren har fått ingick det att pröva om vi också skulle, likt vad man har gjort i andra länder, kunna få användning av en stödtelefon dit oroliga människor eller människor som har misstankar kan ringa för att på det sättet få guidning till expertis för att kunna hantera människor som riskerar att skada andra eller sig själva.

Uppdraget "pilotades", och det fungerade dåligt. Därför fick en ny organisation uppdraget. Det är nu Rädda Barnen som bedriver arbetet, och vi väntar in en utvärdering av den pilotverksamheten för att se om den ska fortsätta eller inte. Det är oerhört viktigt att en sådan verksamhet ska fungera.

Herr talman! Det är konstigt att uppdraget inte har utvärderats. Det aviserades en utvärdering av uppdraget med en stödtelefon mot extremism för anhöriga redan förra året. Uppdraget har förändrats och lagts över på Rädda Barnen.

Rädda Barnen har fått mer pengar, 2,5 miljoner i stället för 1,2 miljoner. Men öppettiderna är fortfarande dagtid 9-16. Andra tjänster ges på kvällstid eller dygnet runt. Kommer det att övervägas av regeringen?

Herr talman! Det arbete som Sverige bedriver mot våldsbejakande extremism görs i bred överenskommelse bland annat med Liberalerna. Att "pilota" verksamheten innan vi sätter den i sjön permanent är ett professionellt sätt att hantera frågan.

Nu har organisationen fått i uppdrag att från och med årsskiftet bli en permanent verksamhet. Jag hoppas att vi i bred överenskommelse säkerställer att det finns tillgång till professionellt stöd dygnet runt.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund.

Min fråga handlar om premiepensionssystemet. På senare tid har det blivit väl känt att många fonder är uppseendeväckande dyra och dåliga och att förvaltarna dessutom tar ut provocerande höga provisioner.

Det är bra att regeringen agerar mot detta, och vi har alla uppmärksammat och välkomnat detta. Men det finns ett problem till, som inte är lika uppmärksammat. Det handlar om att staten i dag ställer krav på de statliga bolagen på att ha ett hållbarhetstänkande och att agera föredömligt. Liknande krav ställs också på förvaltningen av AP-fonderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men inom PPM-systemet, som är ett tvångssparande, finns inte de kraven. I många fonder bedrivs inte något hållbarhetsarbete över huvud taget. Risken är då att spararnas pengar investeras i bolag som kränker arbetarnas rättigheter eller över huvud taget inte tar några miljöhänsyn. Vad tänker ministern göra åt detta?

Herr talman! Tack, Ingela Nylund Watz, för en mycket viktig fråga!

Det är angeläget att vi nu fattar beslut för att stärka tryggheten och stabiliteten i premiepensionssystemet. De brister som har konstaterats är oacceptabla. Vi behöver se över detta så att alla vi som pensionssparar kan känna oss trygga med att våra pengar förvaltas på ett korrekt sätt och för vår egen ekonomiska vinnings skull.

Vi behöver ställa hårda kvalitetskrav. Alla som kommer in på premiepensionstorget ska bedriva en seriös verksamhet. Det gäller även på miljöområdet. För partierna i Pensionsgruppen finns en gemensam bred inriktning på att höja kvalitetskraven och att höja kraven på hållbarhetsarbetet. Det stärker möjligheten att få en bra avkastning för pensionsspararna.

De som har ett bra strukturerat hållbarhetsarbete genererar bättre avkastning och kan hålla lägre avgifter. Vi tror att detta gagnar pensionsspararna långsiktigt.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det låter som att det finns goda förhoppningar om att få en utveckling som gör att vi kan slippa se att vissa fonder bedriver rovdrift på arbetskraften eller på miljön. Det är glädjande.

Det jag ändå tror är viktigt, och där skulle jag gärna vilja höra statsrådets avslutande kommentarer, är att förtroendet för premiepensionssystemet håller på att erodera. Hur snabbt kan ni komma framåt?

Herr talman! Det är angeläget att vi snabbt kommer med konkreta åtgärder. Jag är väldigt glad över att vi har en bred samsyn i Pensionsgruppen och att det finns ett starkt engagemang från alla de sex partier som ingår där för att vi nu måste återupprätta förtroendet för premiepensionssystemet.

Vi måste se till så att lycksökare inte får en plats och en möjlighet att agera. Pensionsförvaltare som inte har en seriös verksamhet och som inte arbetar för pensionsspararnas bästa ska inte kunna komma in. Där ingår även att ha höga ambitioner när det gäller hållbarhet.

Herr talman! Min fråga går till kulturministern. Ett av de högaktuella ämnena på kulturområdet just nu är kulturarvspropositionen. Kulturministern har i olika sammanhang, bland annat i SVT, gett uttryck för att det inte är upp till henne som politiker att definiera vad kulturarv är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Hur har kulturministern tänkt fatta ansvarsfulla beslut om hon inte kan definiera vad det är hon fattar beslut om?

Herr talman! Äntligen har Sverige en kraftfull kulturarvspolitik. Jag har lagt fram den första kulturarvspropositionen här i riksdagen. En av de bärande funktionerna i denna proposition är en museilag, som klipper banden mellan klåfingriga politiker och kulturen och den fria konsten.

Här är det viktigt att politiker som riksdagsledamoten och jag inte sitter och pekar: Det där är kultur; det där är finkultur och det där är fulkultur. I stället måste vi låta de professionella, som finns på våra institutioner, på våra museer och i den ideella sektorn, vara de som bär fram detta evigt föränderliga.

Vi ska hålla våra fingrar borta, för annars vet vi hur det går. Det går som i länder på andra sidan Östersjön, till exempel Polen, där politiker har börjat definiera: Det här är vad vi ska berätta, detta är vår kanon, det här är det som vi ska pumpa in i människor i vårt land. Vi ska se till att Sverige inte går den vägen.

Herr talman! Jag menar inte att vi politiker ska in och detaljstyra alla områden, men om vi inte på något sätt kan definiera vad vi menar med kulturarv kan vi heller inte fatta ansvarsfulla beslut; då vet vi inte vad besluten kommer att innebära för berörda parter.

Självklart är det bra att man jobbar inkluderande och öppet, men det får inte ske på bekostnad av det enorma arbete som så många lägger ned varje dag inom kulturarvssektorn, både yrkesmässigt och ideellt. Om man inte vågar erkänna kulturarvet förringar och förnekar man ju detta enorma arbete. Dessutom tar man ifrån svenska folket dess arv, identitet och historia.

Herr talman! Jag älskar det svenska kulturarvet. Det är därför jag vill jobba med det och anstränger mig så hårt för att skydda det.

När man talar om kulturarv är definitionen, enligt professionen och experterna: Kulturarv är spår och uttryck från det förflutna som har betydelse för oss i dag. Det är detta vi ska bevara och skydda, och då ska vi hålla oss väldigt långt borta.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson. Antalet långtidsarbetslösa fortsätter att öka. Andelen långtidsarbetslösa utan insats ökar. Regeringen har de senaste åren strött ut nya typer av lönestöd som inte har varit särskilt framgångsrika. Det har blivit 567 traineejobb i stället för 32 000, som man lovat. I stället för 20 000 extratjänster har det blivit 3 200. Och hittills har det blivit 91 moderna beredskapsjobb, de flesta hos Arbetsförmedlingen själv.

Samtidigt har regeringen försämrat det lönestöd som faktiskt fungerat: nystartsjobben, som alliansregeringen införde. I går kunde vi ta del av siffror över hur nystartsjobben störtdyker sedan regeringen skärpt kraven för dem. Ministern har uttryckt att detta är okej.

Min fråga till ministern utifrån den situation som vi har i dag är: Vad har regeringen för plan för att minska andelen långtidsarbetslösa?

Herr talman! Historiskt har regeringar ofta gjort misstaget att utforma arbetsmarknadspolitik för en arbetsmarknad som redan har varit och missat att förändra arbetsmarknadspolitiken när arbetsmarknaden förändras.

Vi har nu, vilket vi inte hade innan denna regering tillträdde, en mycket stark utveckling på svensk arbetsmarknad, mycket stark tillväxt och mycket stor efterfrågan på arbetskraft. I det läget finns det, menar jag, ingen anledning att rikta stora subventioner till personer som står lite närmare arbetsmarknaden. Många av dem får nämligen jobb ändå, vilket också visas av den studie som IFAU gjorde, där man pekade på dödviktskostnader med nystartsjobben.

Därför har vi sänkt taken för hur höga löner man kan få ersättning för; tidigare fanns inga tak. Vi har också styrt om för att rikta mer mot dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, och vi har kortat tiden i stöd. Jag tycker att detta är rimligt att göra i ett läge där vi har en så stark utveckling på arbetsmarknaden. Det finns inget egenvärde i att ha så många som möjligt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Herr talman! Nej, det gör det såklart inte. Men nystartsjobb har verkligen hjälpt de människor som står längst bort från arbetsmarknaden och gett dem möjlighet att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Detta har fungerat bäst för dem som behöver det mest.

Jag funderar på hur ministern, i en tid när långtidsarbetslösheten och andelen långtidsarbetslösa utan aktivitet ökar, kan anse att detta är okej och att det är motiverat att försämra för nystartsjobben.

Herr talman! Jag vet inte vad Jessika Roswall grundar detta på - att nystartsjobben skulle rikta sig framför allt till dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Vi har andra stöd som riktar sig till dem. Nystartsjobben har riktat sig till dem som står lite närmare arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det är ett viktigt stöd, och vi bör fortsätta att arbeta med nystartsjobb. Det är min absoluta bild att de spelar en stor roll. Men det är inte korrekt att de riktar sig till dem som står längst från arbetsmarknaden, och det är, menar jag, korrekt att man justerar stöden. När arbetsmarknaden är god bör man minska stöden till dem som står närmare arbetsmarknaden.

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiministern. Tänk att inte ha möjlighet att förlora sig i en enda till ny bok eller att inte få förundras över ett nytt konstverk! Tänk vad fattigt vårt samhälle skulle vara! Det är läskigt att tänka tanken, men det ger oss också en förståelse för vilket oerhört viktigt rum författare, bildkonstnärer, fotografer och andra som skapar konst fyller. Vi behöver fler konstskapare, inte färre.

En god kulturpolitik är därför beroende av att de som skapar kultur åt andra själva har goda villkor. Vad gör regeringen för att stärka konstnärernas villkor?

Herr talman! Tack för frågeställningen! Vi gör en hel del, och vi kommer förhoppningsvis att hinna göra väldigt mycket mer innan mandatperioden är slut. Det är enkelt att prata och säga en massa vackra ord om hur viktigt det är med konst, men det är en helt annan sak att finansiera den och göra skillnad på riktigt.

En av de stora saker vi gjort nu på sistone är att vi har höjt biblioteksersättningen. Detta kanske inte låter så upphetsande - förutom i vår värld, vi som arbetar med kultur hela tiden - men det handlar om att våra konstnärer, som fyller våra viktiga bibliotek med innehåll, får mer betalt för varje utlånat verk. Under perioden höjer vi den med hela 30 miljoner kronor. Det är en jätteinvestering, och många författare, fotografer och tecknare jublar åt detta.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är verkligen glädjande att biblioteksersättningen har prioriterats av den sittande regeringen. Jag undrar vad man ser för resultat av höjningen, både i det korta och i det långa perspektivet. Vilka är effekterna på lång sikt av biblioteksersättningen?

Herr talman! Biblioteksersättningen är en helt central ersättning för våra författare och konstnärer - tecknarna och fotograferna. Det är en viktig inkomst i deras liv. Men vi behöver göra mycket mer.

Det vi också har gjort är att vi har tillsatt en konstnärsutredning. Vi utreder konstnärers villkor, vilket inte har gjorts på 20 år. Den här regeringen gör det, och vi kommer att få en massa hårda förslag till hur vi kan förbättra villkoren för konstnärerna i vårt land, vilket kommer att vara oss alla till gagn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Det går ju väldigt bra för Sverige nu, och trots den senaste statistiken, som visar att arbetslösheten ökar, har ungdomsarbetslösheten faktiskt minskat. För något år sedan sa arbetsmarknadsministern något i stil med att regeringen nu har löst ungdomsarbetslösheten.

Men det förbättrade arbetsmarknadsläget för ungdomar kommer inte alla till del. Vi ser en ökad klyvning mellan de ungdomar som står nära arbetsmarknaden och har goda förutsättningar att få jobb och de som står en bit längre ifrån. I den statistik som kom i går ser vi bland annat att den öppna arbetslösheten bland unga som har varit arbetslösa i mer än 120 dagar har ökat sedan föregående år.

Min fråga till statsrådet är därför: Anser statsrådet fortfarande att problemet med ungdomsarbetslösheten är löst? Vad planerar regeringen att vidta för åtgärder för att de ungdomar som står allra längst från arbetsmarknaden ska få en chans till ett första jobb?

Herr talman! Tack, Fredrik Christensson, för frågan!

Det är tydligt att ungdomsarbetslösheten sjunker. Regeringen arbetar med att införa en 90-dagarsgaranti. Det betyder att inte en enda ung människa ska vara arbetslös i mer än max 90 dagar innan man går vidare till studier eller andra insatser som leder till arbete. Vi är på god väg att kunna uppfylla detta.

En grupp ungdomar omfattas inte av 90-dagarsgarantin, och det är ungdomar inom etableringsuppdraget. Det är normalt 24 månader. Det är nog inte riktigt realistiskt om man med en plan på 24 månader ska gå i mål efter 90 dagar. Man kommer nog att behöva de 24 månaderna.

En allt ökande andel av de ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa är i dag en del av etableringsuppdraget. Det är en naturlig utveckling eftersom det är allt fler som skrivs in i etableringsuppdraget. När det gäller dessa ungdomar är mitt fokus att de ska komma ut i arbete inom etableringsperioden.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret, även om jag inte blir så mycket klokare av det.

En fråga som jag ställde var: Kommer regeringen att genomföra några reformer för de ungdomar som står ännu längre från arbetsmarknaden för att komma till rätta med klyvningen mellan dem som står nära arbetsmarknaden och har goda förutsättningar och de ungdomar som i dag står längre ifrån arbetsmarknaden och har mycket svårare att få sitt första jobb?

Vad kommer regeringen att presentera för nödvändiga reformer? De reformer som har genomförts - 90-dagarsgarantin, traineejobb och så vidare - har inte gett den effekten på arbetslösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det har gett en mycket god effekt på arbetslösheten. Vi har den lägsta arbetslösheten på 13 år. Om man dessutom räknar bort dem som är heltidsstuderande får vi gå ännu längre tillbaka för att se så låga nivåer. Självklart har reformerna haft god effekt.

Men jag vill ändå vara tydlig med att det inte är realistiskt att tro att de som är inskrivna i etableringsuppdraget ska klara sig med 90 dagar. Jag styr mot att dessa ungdomar ska komma i arbete eller studier. Där är det inte realistiskt att sikta på 90 dagar.

Herr talman! Min fråga går till justitieministern.

Regeringens beslut att häva passkontrollerna mellan Sverige och Danmark har hälsats med stor lättnad av pendlarna i Skåne. Det innebär en återgång till den passfrihet mellan de nordiska länderna som vi är vana vid.

Oron över hotet från terrorister och vapensmugglare finns nog hos oss alla.

Jag vill fråga justitieministern: Hur kommer polis och tullverk att förstärka sin bevakning av gränsen, inte minst vid bron mellan Köpenhamn och Malmö?

Herr talman! Det var ju inte passkontrollerna som hävdes, utan det var id-kontrollerna som vi hävde förra veckan.

Gränskontrollerna är kvar i Hyllie och Lernacken och i övrigt vid inresa i Sverige. Förra veckan sa vi att den kontrollen skulle stärkas ytterligare. Det behövs kontroller av vem och vad som kommer in till Sverige.

Redan innan vi avvecklade id-kontrollerna var det mellan 90 och 100 procent av passagerarna på tågen som kontrollerades i Hyllie. I Lernacken där bilarna kontrolleras kommer man att bygga ut kontrollen och också gå in för mer teknik när det gäller fordonsröntgen och kameror som kan läsa av registreringsplåtar.

Herr talman! Tack, justitieministern!

Innebär det att polis och tullverk kommer att få förstärkning vid gränskontrollerna nu när man har hävt id-kontrollerna?

Herr talman! Vi fattar beslut i budgetfrågor i samband med vårbudgetar och höstbudgetar. Vi förstärkte polisverksamheten med 700 miljoner kronor för innevarande år. Redan innan månaden var slut klarade man av nästan 100 procent av gränskontrollerna vid Hyllie.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi är naturligtvis beredda att skjuta till ytterligare resurser till de myndigheter som berörs för att de ska kunna klara av sitt uppdrag. Men det tar vi ställning till när vi beslutar om budgeten.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson.

Skatteverket har på uppdrag av regeringen i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Skolverket utrett förutsättningar för att låta samtliga asylsökande i Sverige få ett samordningsnummer.

Med samordningsnumret tryggas en identitetsbeteckning för en person som aldrig har varit folkbokförd i Sverige. Det underlättar väsentligt vid myndighetskontakter, för placering i kommuner, tillgång till vård och utbildning. Det minskar också den nu så aktuella risken för förväxlingar.

Framför allt främjar samordningsnummer integrationen av asylsökande och asylsökandes möjlighet att ta del och komma in i det svenska samhället.

Enligt Skatteverkets promemoria föreslogs reglerna att träda i kraft den 1 juli 2017, och nu är vi snart där. Vi har inte sett att regeringen har lagt fram något förslag.

Min fråga till ministern är om vi kan förvänta oss ett sådant förslag.

Herr talman! Det är önskvärt att så många som möjligt av de asylsökande kan ha ett samordningsnummer. Precis som Larry Söder beskriver här underlättar det för väldigt många saker.

Samordningsnummer tilldelas när man kan styrka sin identitet. Eftersom det här rör sig om personer som ännu inte har fått sina asylskäl prövade kan det också blir lite grann av ett moment 22, om man samtidigt styrker en identitet som i sin tur kan utgöra ett hot mot individen. Det gäller att säkerställa att ingen annan ska kunna veta att en person är här och söker asyl i Sverige innan ärendet har prövats.

Det här är ingen alldeles enkel fråga. Myndigheterna diskuterar fortsatt i dialog med regeringen hur man ska kunna hitta vägar framåt här. Men vi har ännu inte kommit fram till ett sätt som skulle kunna fungera utan att också ha andra följdverkningar.

Herr talman! Det var tyvärr ett besked som jag inte vill ha. Jag tycker att samordningsnummer skulle vara till hjälp, framför allt när det gäller hälsoundersökningar för nyanlända som inte fungerar speciellt bra i dagens läge. Det betyder också att man inte kan göra direkta uppföljningar av hälsosituationen i den gruppen.

Jag tror att det skulle vara mycket till hjälp för dem som kommer till Sverige att kunna ha ett samordningsnummer.

Jag är mycket ledsen över det svaret. Jag skulle vilja att man skyndar på för att så snart som möjligt få fram ett sådant förslag till riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag kan försäkra Larry Söder att jag har samma ambition. Jag förstår att mycket skulle underlättas.

Det som måste säkerställas är att riskerna inte ökar för en person som är asylsökande och som inte får uppehållstillstånd utan måste lämna Sverige. Det är det som vi måste säkerställa. Det är de frågorna som fortfarande avvägs och diskuteras, och jag hoppas att vi kan komma fram till en lösning.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Per Bolund.

Brexit kommer att innebära en del förändringar på finansmarknaden och hur den kommer att se ut i framtiden. Jag tror inte att Stockholm, som är ett stort finansmarknadscentrum i Sverige, kommer att påverkas så mycket av den engelska finansmarknaden.

Min fråga är: Kommer enligt ministerns bedömning den svenska finansmarknaden och framför allt Stockholms finansmarknad att se förändringar till följd av brexit?

Herr talman! Tack, Börje Vestlund, för en väldigt viktig fråga!

Den svenska regeringen beklagar ju det beslut som det brittiska folket har fattat. Vi hade gärna sett att Storbritannien hade varit kvar i EU. Då hade vi kunnat fortsätta att få beslut i rätt riktning. Vi har ofta haft en gemensam syn.

Nu när britterna har fattat sitt beslut är det klart att vi är tydliga med att peka på att Sverige och Stockholm är en väldigt lämplig marknad för att bedriva verksamhet, inte minst när det gäller finansiella tjänster.

Den svenska finansmarknaden går väldigt väl. Svenska banker visar på en hög avkastning, och den svenska regleringen har också visat sig vara effektiv. Det är klart att vi upplyser internationella aktörer om detta. När jag är ute och reser märker jag ett stort intresse för Sverige som bas för att bedriva marknad och aktiviteter, till exempel inom Europeiska unionen.

Sverige kommer att fortsätta vara en del av den inre marknaden och därmed ha tillgång till en väldigt stor befolkning och ett stort kundunderlag. Jag märker att inte minst vår innovationstakt och innovationsgrad är väldigt attraktiv för många finansiella aktörer som vill ligga i framkant när det gäller till exempel digitalisering. Jag tror att vi kommer att få se många som söker sig till Sverige.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Alice Bah Kuhnke.

Sverige har ett mycket starkt skydd för anställda i den offentliga sektorn som slår larm om brister i verksamheten. Det är förbjudet att efterfråga journalisters källor. Men vad händer när medierna själva avslöjar anställda som slår larm om brister? Har lagstiftningen hunnit i kapp den nya tidens medielandskap?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En undersköterska startade en Facebookgrupp där han tog upp brister som han ser på sin arbetsplats i synnerhet och inom vården i allmänhet. Han har länkar till nyheter hos etablerade medier, och hans vilja var att göra det anonymt. Men trots detta avslöjade statliga SVT Nyheter vem den anonyma undersköterskan var i ett nyhetsinslag på webben som var mycket negativt vinklat.

Självklart kan varken jag eller ministern ha synpunkter på vilka nyheter som SVT sänder, men jag vill ändå fråga statsrådet: Vad ska den medborgare göra som blir uthängd i ett webbreportage på SVT Nyheter för att få upprättelse om han anser att SVT har gjort fel?

Herr talman! Tack, Lars Beckman, för frågan! Frågor om public service förehavanden hänskjuter vi till de utredningar som pågår. Jag vet att frågeställaren förstår det. Men när det gäller övergrepp eller att brott har begåtts finns det ju lagliga vägar i vår rättsstat att ta frågan vidare.

Jag är helt övertygad om att journalistiken i allmänhet har en hög pressetik. Detta är något som också finns bekräftat och är ett faktum i jämförelse med många andra länder. Självklart har vi alltid den vanliga vägen att gå när vi vill driva frågor i den rättsstat som vi är.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Jag är stolt över att Sverige har tagit och tar ett stort ansvar för att ta emot flyktingar. Icke desto mindre står vi inför en stor utmaning när det gäller att få nyanlända i jobb. Trots att ekonomin går bra, jobben blir fler och arbetslösheten bland unga är rekordlåg vet vi att det kommer att vara tufft för många nyanlända att få sitt första jobb.

Sedan tidigare vet vi att utlandsfödda kvinnor har extra svårt att få jobb och därmed egen försörjning. Det gäller framför allt dem som har kort eller ingen utbildning. I mitt eget län skiljer det ungefär 7 procent mellan utrikes och inrikes födda kvinnor i arbetslöshet.

Min fråga är helt enkelt: Vad gör regeringen för att de kvinnor och män som fått uppehållstillstånd nu snabbt ska komma i arbete eller utbildning?

Herr talman! Jag delar upprördheten över den oerhört stora könsskillnaden när det gäller nyanlända kvinnor och män och deras förutsättningar på arbetsmarknaden. Sanningen är att en man med mycket bristfällig utbildning - mindre än grundskola - har mycket högre chans att få jobb än en kvinna med högskoleexamen. Så illa ser det faktiskt ut. Det finns ett betydande genusperspektiv här som är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör då regeringen? Vi gör förändringar i föräldralagstiftningen för att säkerställa att det inte blir en fälla för kvinnor som har kommit till Sverige när de redan har barn. Vi har redan avskaffat vårdnadsbidraget. Vi har ett särskilt uppdrag till Arbetsförmedlingen när det gäller just utrikes födda kvinnor. Vi jobbar nu med en förändring av etableringsuppdraget, som nu ligger på riksdagens bord. Jag räknar med beslut i juni. Det kommer att göra att vi får större flexibilitet och tydligare krav och att vi kan komma till rätta med problemet med dem som har så kallade tomma etableringsplaner, vilket är mest kvinnor.

Vi gör stora satsningar på utbildning, och vi inför ett studiestartstöd, som jag tror kommer att betyda mycket för många nyanlända kvinnor.

Herr talman! Min fråga går till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Arbetet mot hatbrott och möjligheten att lagföra gärningsmännen är ett viktigt uppdrag för polis och rättsväsen. Vi får nu berättelser, inte minst från hatbrottsgruppen här i Stockholm, om att man inte hinner prioritera detta arbete utan dränks i andra sysslor. På andra orter upplöses liknande grupper. I Göteborg slutar medarbetarna i gruppen för att göra andra saker. Detta får direkta följder för rättsväsendets möjligheter att lagföra.

Med anledning av detta skulle jag vilja fråga Morgan Johansson om regeringen tänker vidta åtgärder inom detta område och i så fall vilka. Och hur tänker man följa upp att det inte blir en kompetensdränering inom polisen, som får direkta konsekvenser för domstolsväsendet?

Herr talman! Hatbrott och utredning av dem är ett prioriterat arbete från regeringens sida. Samtidigt detaljstyr vi ju inte polisen, utan det är Polismyndighetens ansvar att se till att man allokerar rätt resurser och att anställa dem man behöver.

Min bild är tvärtom att man nu har byggt upp hatbrottsgrupper både i Sydsverige och här i Stockholmsområdet på ett sätt man inte hade tidigare. Det kan stämma att det kan finnas problem på en del punkter, som Bengt Eliasson säger. Då är jag beredd att titta vidare på det. Jag är säker på att inrikesministern, Anders Ygeman, som har hand om polisfrågor, har samma inställning. Men regeringen anser att hatbrotten måste prioriteras.

Sedan är det naturligtvis vår uppgift att ge polisen de resurser och den kapacitet som man behöver för att klara detta. Det är också därför som vi går in med mycket stora pengar till Polismyndigheten - över 700 miljoner i år och ytterligare pengar kommande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

I ett pressmeddelande från oktober 2014 skriver kulturministern att man ska sänka avgifterna i kulturskolan. Man lägger 400 miljoner under fyra år på detta för att göra den tillgänglig för alla.

I en artikel i fredags intervjuade man kulturchefen i Botkyrka - Botkyrka har en av länets lägsta avgifter, 350 kronor, vilket ligger långt under snittet i Sverige. I artikeln säger hon att andelen deltagare från de socioekonomiskt svagare områdena i norra Botkyrka knappt har förändrats sedan Botkyrka mer än halverade avgiften 2012. Generalsekreteraren på Kulturskolerådet säger i samma artikel att en sänkning av avgiften innebär att de som redan är med i kulturverksamheten får ytterligare subventionerad verksamhet.

Därför blir min fråga till kulturministern om hon anser att det är rätt att än mer subventionera avgifterna, då vi kan se att det inte ger den effekt man önskar.

Herr talman! Tack Isabella Hökmark, för frågan! Nej, avgiften är verkligen inte allt som vi behöver förändra för att kulturskolan inte enbart ska vara en fantastisk kommunal verksamhet för medelklassens och övre medelklassens barn. Men avgiften är nu en av de saker som förändras, tack vare att regeringen prioriterar att satsa 100 miljoner kronor om året, som ska gå till kvalitetshöjande insatser. Där är avgiften en del.

Just nu funktionsvariationsanpassas många lokaler. Man utbildar lärare i kulturskolan. Man köper in fler instrument. Man köper in datorer. Plötsligt öppnar man fler dörrar för att alla barn i vårt land ska få möjlighet att stå på scen om de vill. De ska få möjlighet att pröva och växa som människa genom kulturskolans verksamhet.

Vi är en regering som tar kulturskolan på allvar och som tillsammans med Sveriges kommuner kommer att jobba för att många fler barn ska få denna möjlighet.

Herr talman! I veckan varnade SKL för att kostnaderna för kommuner och landsting kommer att öka med 6-7 miljarder mer än de förväntade intäkterna de närmaste åren. Det kommer allvarligt att hota den välfärd som ska erbjudas medborgarna. Det krävs en politik för fler företag, fler som arbetar och färre som lever på bidrag - en politik som regeringen saknar.

Jag skulle vilja fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som svarar på allmänna frågor: Vad tänker regeringen göra åt de enorma kostnader som kommuner och landsting står inför?

Herr talman! Sedan regeringen tillträdde har antalet personer som arbetar och betalar skatt ökat kraftigt och antalet personer som lever på bidrag minskat kraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi tänker fortsätta med en sådan politik, för det är grunden för att vi ska ha goda finanser. Sedan denna regering tillträdde har vi också goda finanser. Vi har vänt stora underskott i de offentliga finanserna till överskott. Vi har överskott år efter år. Det är en god grund för att vi ska kunna fortsätta med den politik där vi också satsar rekordstora resurser på välfärden i kommuner och landsting - på skolorna, på äldreomsorgen, på barnomsorgen och på sjukvården. Det kommer att behövas mer i framtiden. Då kommer det att bli ett viktigt vägval. Ska man satsa mer resurser på välfärden med hjälp av en politik som har fler människor i arbete, eller ska man satsa på större skattesänkningar? Det blir kanske den största fråga som väljarna får ta ställning till i nästa års val.

Herr talman! Jag har en fråga till justitieminister Morgan Johansson angående Sexualbrottskommitténs slutbetänkande.

När en person utsätts för ett sexuellt övergrepp handlar det inte om en tillfällig kränkning. Nästan alla offer bär med sig såren genom hela livet. Dessutom påverkar sexuella övergrepp kvinnors trygghet och frihet. Väldigt många kvinnor känner sig inte trygga vare sig i hemmet eller i det offentliga rummet. Därför måste kampen mot sexuella övergrepp föras på alla plan.

Min fråga till statsrådet är: När kan en proposition väntas med anledning av Sexualbrottskommitténs förslag?

Herr talman! Det korta svaret är att vi kommer att ha ett lagförslag färdigt under hösten och att en ny lagstiftning kommer att träda i kraft före denna mandatperiods utgång. Vi förbereder de lagändringarna just nu. Vi har ett bra betänkande från Sexualbrottskommittén att hantera. Det är viktigt för den här regeringen att gå fram med reformer som stärker respekten för den sexuella integriteten. Utgångspunkten måste vara att det som inte är frivilligt är ett övergrepp. Det är en tydlig signal till alla i Sveriges land att det är det som gäller också straffrättsligt.

Vi går alltså fram med en starkare lag. Men vi kommer också att gå fram med ett bättre stöd till brottsoffren, genom att man tidigt ska kunna sätta in målsägandebiträden. Vi har gjort mycket på straffrättens område under den här perioden. Vi har skärpt straff för narkotikabrott, för grova våldsbrott och så vidare. Men jag betraktar den reform som vi nu ska göra som den viktigaste straffrättsliga reformen under denna period.

Herr talman! I veckan har Socialdemokraternas ledare i Europaparlamentet, Marita Ulvskog, poserat med en bild av en dömd palestinsk terrorist. För några veckor sedan tvingades den judiska föreningen i Umeå stänga på grund av hot om våld med mera. Judar över hela Sverige känner sig alltmer förföljda och otrygga. Sverige pekas också ut som ett av de sämsta och otryggaste länderna i Europa att leva i för judar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mitt parti, Moderaterna, har bland annat föreslagit en tredubbling av satsningen på att öka tryggheten för utsatta trossamfund. Alice Bah Kuhnke har ett antal gånger fått frågan vad regeringen gör för att motverka den ökande antisemitismen. Jag skulle önska att kulturministern kunde besvara den här frågan med lite större allvar och seriositet än andra frågor här i dag. Hur anser kulturministern att detta arbete har gått?

Herr talman! Antisemitismen i vårt land är en skam. Den är en skam över hela världen. Och det är någonting som vi verkligen tar på allvar.

Vi har gjort en rad insatser - och vi kommer att fortsatta med det - bland annat i det trossamfundsråd där jag och min statssekreterare är i tät kontakt med de judiska församlingarna i Stockholm och i andra delar av landet. Det handlar om ökade resurser som de olika judiska församlingarna och andra kulturlokaler behöver för att kunna ha säkerhet runt omkring sig. Men det handlar också om att inte acceptera antisemitism där den visar sitt fula tryne. Det gör den i texter. Det gör den på nätet i olika aktörers små meddelanden. Ibland är den finstilt. Ibland är den mer uppenbar. Men varhelst den visar sig ska vi vara tydliga. Det är oacceptabelt.

Herr talman! Sex av tio containrar som importeras till eller exporteras från Sverige passerar Göteborgs hamn. Svenska företag och svensk ekonomi är helt beroende av Göteborgs hamn.

Arbetsgivaren och det berörda facket, Transport, har förhandlat och kommit överens om ett kollektivavtal med löner och andra anställningsvillkor. Därmed borde fredsplikten gälla, men det gör den inte. En annan facklig organisation har startat en hamnstrejk. Trots gällande kollektivavtal och fredsplikt är det nu stridsåtgärder på marken.

Effekterna är stora för principerna på den svenska arbetsmarknaden, för hamnen i fråga och ytterst för svenska företag. Vi ser exempel i tidningarna - senast är det Stora Enso som säger att de överväger att flytta transporter någon annanstans. Vi ser stora miljöeffekter när transporter flyttas från järnväg och fartyg till land.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsministern: Är regeringen beredd att lagstifta för att bidra till att lösa konflikten i Göteborgs hamn?

Herr talman! Effekterna av konflikten i hamnen är oerhört stora och mycket allvarliga. Det drabbar inte bara Göteborgs hamn, utan det har mer vidsträckta konsekvenser. Det är en väldigt stor del av det helt avgörande svenska näringslivet som i dag drabbas mycket hårt ekonomiskt men också i förhållande till sina kunder och sina leverantörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag hade möjlighet att träffa Västsvenska Handelskammaren och ett stort antal företag för inte så länge sedan och fick ta del av de oerhörda problem som finns i detta. Vi är i ett mycket besvärligt läge. Arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal men är ändå inte skyddad med den arbetsfred som man egentligen har betalat för. Man har inte heller möjlighet att teckna ett annat kollektivavtal eller ett hängavtal med den andra fackliga organisationen, som står utanför LO, för det är inte tillåtet.

Jag följer frågan mycket nära och ser väldigt allvarligt på konsekvenserna.

Herr talman! Vi socialdemokrater och regeringen satsar väldigt mycket på att fler ska få möjlighet att ta del av kultur. Tidigare i frågestunden lyftes möjligheten att ta del av musik- och kulturskolan.

En annan jätteviktig reform som har gjorts är att vi har återinfört fri entré på de statliga museerna. För några veckor sedan fick vi ta del av en rapport från Myndigheten för kulturanalys som visar att besöken på de museer som införde fri entré den 1 februari 2016 har ökat med närmare 50 procent. Det är fantastiska siffror. Detta gör att fler har möjlighet att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Unga vuxnas och pensionärers besök har ökat mest.

Min fråga till kulturministern är: Vad ser kulturministern för ytterligare utmaningar när det gäller att se till att öppna upp ännu mer för dem som inte tar del av våra gemensamma samlingar? Kan inte minst den kulturarvsproposition som nu ligger på bordet vara en del i detta?

Herr talman! När det gäller kulturpolitiken under de år som har gått sedan vi tillträdde som regering har det verkligen skett väldigt mycket. Det är förstås fantastiskt att vara kulturminister i denna regering.

Det är precis som du säger. Vi såg i den rapport som har kommit att besöken har ökat i och med fri entré-reformen. Men jag vill säga att vi behöver göra ännu mer, för det vi också ser är att det fortfarande finns fler grupper att nå. Därför kommer vi att fortsätta investera i våra museer, alltså finansiera. Det räcker inte med prat. Det behövs också kronor för att de ska kunna växa mer, ta emot fler, sänka trösklarna och kontakta olika människor i olika delar av vårt land för att de ska komma till våra museer. Vi bör också säkerställa att vi har en kulturpolitik över hela landet. Många av våra statliga museer ligger i Stockholm, men vi vill att det ska vara fri entré till kulturen överallt i hela landet, och det kommer vi att fortsätta att leverera.