Statsministerns frågestund - 2017-02-02

Herr talman, ledamöter, åhörare och besökande elever! Förra veckan hade vi en debatt, statsministern och jag, om tryggheten. Jag tog upp hur allvarligt det är att den brister och att många känner oro. Det är viktigt att vi får minst 2 000 fler poliser, att de kan få minst 2 000 kronor mer i månaden och att de får en ledning som gör att de kan utföra sitt viktiga arbete. Det är också därför vi moderater föreslår tio gånger så mycket som regeringen till att stärka polisen.

Statsministerns frågestund

Efter debatten sa statsministern i en intervju att han håller med mig om polisen. Det vore ju bra. Därför undrar jag om statsministern är beredd att göra den miljardsatsning som krävs för att stärka polisen redan nu i vårbudgeten.

Herr talman! Vi är helt överens om att polisen behöver mer resurser. Det är därför vi för till mer resurser till polisen. Det behövs fler åtgärder för tryggheten. Den är helt avgörande. I det samhällsbygge som regeringen har påbörjat är trygghet en grundläggande förutsättning.

Det är därför som polisen ska ha mer resurser. Det är därför som vi höjer straffen för ett antal brott. Det är därför som vi gör det svårare för gängen, den organiserade kriminaliteten, bland annat genom att ställa gängledare till mycket tydligare ansvar.

Det är ett antal sådana resurser som måste vara på plats, inklusive mer resurser till polisen. Det som däremot skiljer oss åt, och där den politiska skiljelinjen går, är att vi bygger ett samhälle där vi minskar risken för att unga ska dras in i organiserad brottslighet.

Vi bygger ett samhälle där vi minskar klyftorna. I den borgerliga regeringens samhälle ökade klyftorna. Där sjönk skolresultaten, där byggdes det mindre, där ökade arbetslösheten, där ökade klyftorna och där ökade fattigdomen. Med en sådan utveckling har man dessvärre mycket sämre möjligheter att stoppa organiserad brottslighet att värva unga in i detta. Det måste vi sätta stopp för.

Här handlar det om två saker. Det ena är att vara hård mot brottsligheten. Det andra är att vara hård mot brottslighetens orsaker. Vi kommer att köra båda spåren. Ja, det handlar om mer resurser till polisen.

Herr talman! Jag noterar att statsministern inte dementerar att det är på gång minst 1 miljard i vårbudgeten. Det var ett mycket intressant besked. Om det inte är statsministerns besked är dessa ord tomma.

Vi är överens om att vi måste ta tillbaka makten från kriminella gäng, att det är dåligt och farligt att hamna i utanförskap och att det är där som det gror så mycket hat och i värsta fall våld. Vägen ut ur utanförskap är att fler måste kunna komma i arbete.

Det stämmer att politiken skiljer sig, eftersom min politik ger så mycket bättre möjligheter att komma i arbete. Men nu gäller min fråga om statsministerns tal om trygghet har konkret innehåll. Då måste han prioritera och anslå resurser som gör att poliserna kan bli fler och göra sitt jobb bättre. Annars är dina ord tomma, Stefan Löfven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Nej, de är inte det. Vi tillför nu polisen mer resurser. Det är vad vi håller på med. Polisorganisationen har dessutom inte haft fler anställda än vad den har just nu.

Vi behöver fler poliser, ja. Det är bara det att poliser också måste utbildas, såvida inte Moderaterna har några på lager liggande som de kan ta fram. Vi har inte sett dem ännu. Poliser måste utbildas, och det gör vi. Vi ökar också intagningen till polishögskolan.

Det gäller just detta med utanförskapsområden. Polisen säger väldigt tydligt: Vi klarar inte det själva. Vi måste göra något annat. Vi måste se till att minska klyftorna i samhället. Det är vårt budskap.

Under den regeringsperiod som föregick vår, under den borgerliga regeringen, ökade utanförskapet. Moderaternas egen utredning visade att antalet utanförskapsområden hade ökat i Sverige. Det är inget bra resultat.

Nu har vi vänt på detta. Nu är det ett samhällsbygge som gäller. Samhällsbygget innefattar både trygghet, ordning och reda och också sociala framsteg.

(Applåder)

Herr talman! Skrämmande. Så beskriver Brottsförebyggande rådets generaldirektör resultatet i den senaste nationella trygghetsundersökningen. Den visar bland annat att brottsligheten ökar, att otryggheten sprider sig i rekordfart och att var tionde ung svensk kvinna nu utsätts för sexualbrott varje år.

Sverige befinner sig i en väldigt allvarlig situation som kräver handlingskraft och förtroendeingivande ledarskap. Tyvärr har regeringen försett oss med raka motsatsen. Vi har just nu en rikspolischef som uttrycker större sympati för mördare än för mordoffer. Det är en rikspolischef som vill bekämpa masskändningar med färgglada plastarmband.

Det är en rikspolischef som saknar poliskårens och allmänhetens förtroende. Det är en rikspolischef som under förra året lyckades sänka polisorganisationens effektivitet med 10 procent. Trots detta uttalade regeringen nyligen återigen sitt fulla förtroende för denna rikspolischef.

Med anledning av det vill jag fråga statsministern: Hur dåliga resultat måste en socialdemokratisk rikspolischef egentligen uppvisa för att förlora en socialdemokratisk regerings förtroende? Var går gränsen?

Herr talman! Det är inte så att myndighetscheferna har någon partibeteckning. Nu talar vi om en myndighetschef, chefen för Polismyndigheten.

Det krävs bättre resultat i polisen. Det är vi alla eniga om. Vi var också eniga om det när förändringen av polisorganisationen påbörjades. Detta behövdes. Vi behövde centralisera polisorganisationen och göra en myndighet av alla dessa för att få en bättre styrning.

I det skedet visste alla att det med stor sannolikhet kommer att bli en nedgång under en tid i resultaten i verksamheten. Det måste vända igen. Vi ska ha fler poliser, och avsikten är att vi ska ha fler poliser närmare medborgarna. Det har påbörjats nu, bland annat genom att man sätter stopp för anställningar centralt och ser till att de kommer ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu ser vi ett litet, men dock framsteg. Vi har nu i de 14 mest utsatta områdena fler poliser och fler synliga poliser. Vi ser också i mätningar i Stockholms närhet att anmälningar om våldsbrott nu minskar därför att polisen är mer närvarande. Det måste till.

Det som inte stämmer med Sverigedemokraternas retorik är som vanligt deras egen politik. Det går lätt att lova hit och dit och runt. Men samtidigt ska de sänka skatterna och dra bort pengar från välfärden.

Vad tror Sverigedemokraterna händer i ett samhälle där man underminerar välfärden med de förslag som man själv lägger fram, när fattigdomen och klyftorna ökar och välfärden försämras? Tror Sverigedemokraterna att det är en bättre grund för färre brott? Jag tror precis tvärtom.

Det är samma fel med Sverigedemokraternas politik som med den borgerliga. Det är därför som ni anslutit er till Moderaterna. Skattesänkningar och nedskärningar leder icke framåt. Det kommer att förvärra situationen. Dit ska vi inte.

Herr talman! Sverigedemokraternas budget gynnar i allra högsta grad de mest utsatta grupperna - fattiga, äldre, kvinnor och så vidare. Det är inte bara jag som säger det. Det säger också riksdagens utredningstjänst, som har tittat på detta.

Det är bra att regeringen gör vissa satsningar på polisen. Men det är värt att nämna att de resurser som regeringen har tilldelat polisen ligger över 1 miljard under det äskande som Polismyndigheten lämnade in. Det är bra att det ser ut att bli lite fler poliser i reella tal, men man måste sätta antalet poliser i förhållande till befolkningsmängd. Poliser per capita är egentligen ett mycket mer intressant begrepp att titta på än antalet poliser. Där ser utvecklingen inte alls bra ut. På grund av bland annat massinvandringen och andra faktorer ser det till och med ut som att antalet poliser per capita kan sjunka. Det är egentligen det väsentligaste. Det behövs ännu mer resurser till polisen. Det är helt klart.

Förutom att antalet poliser per capita ser ut att sjunka sjunker förtroendet för Polismyndigheten. Enligt en Sifoundersökning som SVT presenterade före jul är det endast 1 procent av den svenska befolkningen som har ett stort förtroende för rikspolischefen. Anser inte statsministern att det är en väldigt tydlig signal från det svenska folket?

Herr talman! Med Sverigedemokraternas budget är det återigen så att det dras undan många miljarder från välfärden. Precis så är det. Det är 30 miljarder som dras undan. Det är naturligtvis förödande för svensk välfärd, och det kommer att vara förödande för utvecklingen i samhället. Det kommer att spä på detta problem.

Vi tillför fler poliser. Vi ökar intaget till polishögskolan för att vi ska få fler poliser. Kan alla som nu säger att de har så många poliser att anställa visa var det lagret finns? Var sitter de utbildade poliserna och väntar på att få bli anställda? Beskedet är att varenda en som utbildas kommer in i arbete, eftersom vi har ökat detta. Vi behöver alla dessa poliser. De finns inte på lager.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi är helt överens. Antalet poliser måste öka. Resurserna till polisen ökar. Resultaten för Polismyndigheten måste naturligtvis förbättras. Trygghet är det som gäller i den här regeringens samhällsbygge.

(Applåder)

Herr talman! Statsminister Löfven! Det finns delar av svensk arbetsmarknad som präglas av mycket stor otrygghet. Det är brist på rimliga anställningsvillkor, och man pressar löntagare hårt.

En av de branscher som har varit värst är flyget. Det gäller både kabinpersonal och piloter. Vi har exempel på flygbolag som är stora i Sverige som har haft all kabinpersonal anställd av bemanningsföretag. Vi har ett flygbolag som är berömt för att ha falska egenföretagare i stället för anställda, till exempel bland piloterna.

Fram till nu har SAS varit ett fint undantag. Man har utmärkt sig för en ganska god behandling av sin personal, för riktiga avtal och för att vara bättre än de andra flygbolagen. Jag tycker att det hedrar SAS att det har varit så. Men nu har man planer på att flytta ut och att, trots att verksamheten går mot Skandinavien, upprätta baser i både Storbritannien och Spanien. Det uttryckliga målet är att undgå svensk beskattning och att då sluta lokala kollektivavtal i stället för svenska kollektivavtal.

Risken är att detta sprider sig till fler branscher om flyget helt luckras upp när det gäller anställningsvillkor. SAS är delvis statligt ägt. Svenska staten har ett betydande ägande i SAS och därmed ett inflytande. Man kan också nämna att SAS vd har fått en löneförhöjning från 8 miljoner per år till 10 miljoner per år. Det är alltså inte överallt man sparar pengar i SAS, utan det är på kabinpersonalen och på andra som man avser att göra det.

Nu kan staten använda det ägande man har och gå in och säga: Vi förväntar oss att företag som helt eller delvis ägs av svenska staten har kollektivavtal, betalar svenska skatter och inte undgår det som ska vara huvudregel på svensk arbetsmarknad.

Min fråga till statsministern är om den svenska regeringen tänker tydliggöra detta.

Herr talman! Vi ska ha sjysta villkor på den svenska arbetsmarknaden. Vi jobbar för detta också i Europa med den sociala pelaren. Vi jobbar med det internationellt med Global Deal. Regeringen har nu också angivit i flygstrategin hur vi ser på detta. Det handlar om samarbetet inom FN:s flygorganisation ICAO och om hur vi gör inom EU just för att flyget inte ska vara en del av transportsektorn som hela tiden försämrar villkor. Den ambitionen är helt klar.

Exakt vad SAS omstrukturering kommer att innebära vet nog ingen av oss. Men jag förutsätter att SAS tar sitt ansvar i en sådan omstrukturering. Det finns fler svenska bolag som har personal anställd i andra länder. Detta är inte det första bolaget som har det. Vi utgår från att man tar sitt ansvar i en sådan här omstrukturering och gör det på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Jag önskar att statsministern skulle vara lite mer tydlig och säga: Vi förväntar oss att SAS följer de spelregler som vi tycker är bra, att man betalar skatt i Sverige och att man har svenska kollektivavtal när man flyger på Sverige, så att säga.

När det gäller Postnord, som har haft ett system med utnyttjande av chaufförer från andra länder, var du, Stefan Löfven, väldigt tydlig. Du sa: Vi förväntar oss att man har kollektivavtal och sjysta villkor på svensk arbetsmarknad.

Är du beredd att vara lika tydlig när det gäller SAS? Jag undrar om du som - på ett vis - den yttersta ägarrepresentanten kan säga: Vi förväntar oss faktiskt att man inte gör den här typen av trixande för att gå runt kollektivavtal och smita från svensk beskattning.

Herr talman! Det är två olika förutsättningar. Postnord gäller transportverksamheten här hemma. Där förutsätter vi detta, precis som jag sa.

SAS gör nu en omstrukturering som jag inte kan alla detaljer om. Vad jag säger är: När man gör den omstruktureringen och har en del verksamhet i andra länder ska man enligt vår uppfattning göra det med beaktande av att man har sjysta villkor.

Men det är fler svenska företag som har anställda i andra länder. Detta är alltså inte det första som sker. Jag är inte beredd att uttala mig i detalj om SAS, utan jag utgår från att de sköter detta på ett sätt som vi förväntar oss.

Sverige arbetar på Europaplanet och internationellt för att vi ska ha en transportsektor, inklusive flyget, som är sjyst.

Herr talman! Ett av Löfvens statsråd, Shekarabi, uttrycker sig så här om Reepaluutredningen: Vinst är stöld från folket som måste stoppas.

Inte ens Jonas Sjöstedt uttrycker sig så, möjligen med undantag för första maj när han håller tal i Norrbotten eller något sådant. Det är en otroligt långtgående retorik som nu hörs på detta område från ansvariga statsråd.

Jag ser dock i Dagens industri i dag att andra ledande socialdemokrater, som möjligen har fötterna ännu mer i verkligheten än Shekarabi har, uttalar sig i frågan. Karin Wanngård är finansborgarråd i Stockholm - det är en av de regioner som naturligtvis har högst andel privata alternativ. När hon kommenterar Reepaluutredningen säger hon: Det här är inte görligt. Denise Norström, finanslandstingsråd i Västmanland säger: Vi har inga problem. De privata alternativen är jättepopulära. All verksamhet behöver ett överskott. Se där! Det var ingen stöld från folket när hon fick uttala sig. Erika Ullberg, socialdemokratisk ledare i Sveriges näst största parlamentariska församling, Stockholms läns landsting, säger så här: Jag vill inte att Vänsterpartiet ska få diktera villkoren i den här viktiga frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Sakargumenten har vi tömt ut. Vi kan diskutera dem hur många gånger som helst. Men ni har ett vägval att göra, herr statsminister. Ska ni låta Jonas Sjöstedt och Shekarabi styra detta, eller ska ni lyssna på dem som vill bevara valfriheten och mångfalden i svensk välfärd?

Herr statsminister! Flytta inte Sverige tillbaka till 1950-talet! Låt inte Vänsterpartiet diktera detta!

Herr talman! Jag är glad över att Björklund hämtar så mycket inspiration från socialdemokrater. Fortsätt med det! Det är mitt goda råd.

Vi har nu en utredning som är ute på remiss - det vet Björklund. Remissvaren kommer. Vi ska forma ett förslag som gör att vi behåller valfriheten. Det kommer att finnas privata initiativ. Det är ingen tvekan om det. Det är aldrig någon som har ifrågasatt det. Vi vill dock åstadkomma något - där är den intressanta frågan. Vi säger att vi tycker att det är viktigt att skattebetalarnas pengar faktiskt går till omsorgen, till sjukvården och till skolan. Björklunds huvudinriktning verkar vara att det är viktigast att pengarna får gå till vinster och vinstutdelning. Jag tycker att det andra är viktigare.

Det går att ha regler som ser till att skattebetalarnas pengar faktiskt används i sjukvården och omsorgen samtidigt som man har valfrihet. Att människor ska kunna välja är fullständigt klart. Det är ingen som har ifrågasatt detta. Men när skolor - det kanske till och med var en förskola, som jag tror ägdes av någon som Björklund känner ganska väl - väljer att servera knäckebröd och vatten till barnen kan man fråga sig: Är det en sådan inriktning vi vill ha? Är det den utvecklingen vi vill ha?

Vi ser att skolor drar ned på antalet lärare - det är till och med legitimerade lärare och behöriga lärare. Varför gör man det? Jo, man vill ha vinst som man kan använda till vinstutdelning.

Jag tycker inte att det är rätt. Låt oss prata om en lösning där vi både ser till att värna valfriheten för människor och ser till att skattebetalarnas pengar faktiskt går till det som de är avsedda för!

Herr talman! Det är intressant att statsministern säger "låt oss prata om en lösning", för jag uppfattar att statsministern pratar med Vänsterpartiet men inte med någon annan just nu. Statsministerns problem kommer naturligtvis att vara att pratar han med oss andra så kanske inte Vänsterpartiet gillar det, och då kanske det är större saker som står på spel för regeringen.

Detta är ett vägval regeringen gör. Ska man gå på Shekarabis och Sjöstedts linje, eller ska man gå på den linje som Socialdemokraterna i Stockholmsregionen står för? Det är ett vägval man gör nu, och det är oerhört avgörande. Engelska skolan har 100 000 elever i kö. Det innebär att 200 000 föräldrar medvetet har valt den. Skolan finns på börsen, den är vinstdrivande och hade inte existerat utan möjlighet att gå med överskott över huvud taget. Men den har högsta kvalitet i nästan alla mätningar.

Sedan finns det exempel på dålig verksamhet. Och tänk att det gör det i offentlig verksamhet också, har jag hört någon enstaka gång! Jag hörde att ABF måste ha kurser i förlossning i taxi, därför att sossarna lägger ned BB i Sollefteå. Där finns inget vinstintresse. Det är väl ingen risk att ett socialdemokratiskt landsting går med vinst; det har det aldrig gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det är på riktigt nu. Det är på allvar, och statsministern kommer att behöva välja väg under 2017: Shekarabi och Vänsterpartiet eller valfrihet.

Herr talman! Shekarabi är ett klokt statsråd som dessutom för dialog med andra partier i syfte att vi ska hitta en lösning som både tillgodoser kraven på och behoven av valfrihet och att de pengar som skattebetalarna lägger in i välfärden faktiskt går till välfärden.

Det är ingen som ens har tänkt förbjuda vinster - ingen. Om Björklund har sett något sådant förslag får han visa det, men jag tror inte att han kommer att kunna visa någonting sådant.

Däremot finns det vinstnivåer som inte är motiverade, och då måste vi göra någonting. Vi kan inte ha exempelvis en skola där vi ser ständigt ökande betyg och ständigt sjunkande kunskapsresultat. Det beror på någonting. Det beror på att skolor i det fallet är ute efter att göra bra vinst, och då är det bra att skicka upp betygen. Men det är baske mig inte bra för ungarna!

(Applåder)

Herr talman! Tidigare i veckan hade Sverige och statsministern besök av Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Jag tycker att det är bra. Jag tycker att det är bra att vi förbättrar våra kontakter med Tyskland, som ju i mångt och mycket framstår som den fria världens ledare numera.

Det finns anledningar att inspireras av det tyska exemplet på många områden. Ett av dem är att skapa en arbetsmarknad med plats för alla. I Tyskland har vi några av världens mest kvalificerade arbetsplatser och företag, som ständigt ligger i innovationens framkant. Men Tyskland har också med hjälp av kloka strukturreformer i det tidiga 2000-talet skapat en arbetsmarknad med många ingångsjobb - minijobs kallas det i Tyskland - tillsammans med väl fungerande lärlingssystem.

Jag undrar och är lite nyfiken: Är det så att statsministern lät sig inspireras av det tyska exemplet nu i början av veckan? Socialdemokraterna har ju historiskt sett varit och är än i dag det främsta hindret för en liknande utveckling som den tyska i Sverige.

Herr talman! Nej, Emil Källström, vi diskuterade inte svensk arbetsmarknad. Vi diskuterade EU, USA, Trump, den transatlantiska länken, Ukraina och andra frågor.

Vi diskuterade även näringspolitik, eftersom vi båda är så intresserade av att innovationer ska fungera så att små företag ska kunna ta fram nya produkter och kunna sälja dem. Vi diskuterade även export, och jag är därför stolt över den svenska regeringens exportstrategi. Själva förutsättningen för att företag ska kunna anställa är ju att man säljer saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi diskuterade dessutom utbildning. Där har vi den stora flaskhalsen på svensk arbetsmarknad. Det är inte minijobs - det är utbildning. Nu är det brist på elektriker, fordonsmekaniker, lastbilsmekaniker, golvläggare och det fina yrket svetsare. Dessa kommer aldrig att komma i arbete med lägre löner, utan de kommer i arbete med rätt utbildning.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan bara beklaga om det var så att statsministern och förbundskanslern inte talade om jobb och integration, för det kommer att vara en av nyckelfrågorna för att vår del av världen ska klara av den integrationsutmaning som finns i Sverige, i Tyskland och i många andra länder.

Här måste vi modernisera och se till de goda exemplen. Tyskland har gått från Europas sjuke man till Europas draglok med en arbetsmarknad för alla. Det är precis vad Sverige behöver. Statsministern säger nej. Låt oss hoppas att vi får en statsminister som svarar ja på den frågan!

Herr talman! Emil Källström ska vara glad att vi har en regering som vänder de ökande arbetslöshetssiffrorna under er period till sjunkande arbetslöshetssiffror, där sysselsättningen ökar och ungdomsarbetslösheten minskar. Det ska Emil Källström vara jätteglad för.

Det är för att vi ändrade politik. Det är slut på ofinansierade skattesänkningar och på neddragningar av välfärden. Nu investerar vi, och då kommer också jobben. Då kommer bostäderna, och då kommer välfärden. Det är rätt riktning att gå!

(Applåder)

Herr talman! På en presskonferens som statsministern höll strax före valet yttrade han detta: "Sverige är enda landet i världen med pensionärsskatt. Alltså där pensionärer betalar högre skatt än löntagare. Vi tycker att pensionärsskatten är omoralisk och skamlig. Pension är uppskjuten lön och ska beskattas som lön."

Nu har regeringen uppfyllt löftet för dem med lägst inkomst, men det är faktiskt knäpp tyst när det gäller resten av pensionärsskatten. Ni har gjort steg ett, men nu är frågan när steg två kommer, nämligen för kvinnliga medelinkomsttagare och för samtliga pensionärer.

Detta är en fråga som väldigt många ställer sig, inte minst alla landets pensionärer: När uppfylls statsministerns löfte från 2014, alltså före valet? När kommer det?

Herr talman! Jag måste faktiskt beundra Mikael Oscarsson, som över huvud taget tar upp den frågan. Ni var med och införde pensionärsskatten, och ni har sett till att jobbskatteavdraget har höjts i flera omgångar så att pensionärerna har fått relativt sett högre skatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är dock bra att insikten har vaknat. Då ska Mikael Oscarsson glädja sig åt att vi nu har tagit det första steget, precis som beskrevs här, så att skatten är lika upp till 10 000 i månaden. Sedan fortsätter det med sänkt skatt för pensionsinkomster upp till 20 000.

Vi har hela tiden sagt att det här ska göras med beaktande av de offentliga finanserna, för vi tänker inte göra som den förra borgerliga regeringen gjorde när de drog på sig ett budgetunderskott. Nu har vi tagit bort det budgetunderskottet och ligger på plus två år i rad av två möjliga. Vi tänker inte försämra statsfinanserna, så det här ska göras i den ordning och takt som Sverige har råd med. Men pensionärsskatten ska bort - det är beskedet till pensionärerna.

(Applåder)

Herr talman! Kristdemokraterna har hela tiden kämpat för att den här klyftan ska tas bort, och mycket riktigt, statsministern, var vi tillsammans med övriga allianspartier med om att sänka skatten för pensionärer fem gånger till ett totalt skattevärde av 16 miljarder.

Nu har vi ett förslag som är färdigt att införas, och frågan är: När kommer steg två och tre? Sverige har byggts av de äldre. Nu måste vi bygga Sverige för dem!

Herr talman! Kristdemokraterna var med och införde denna klyfta. Det bara är så. Lev med den verkligheten!

Den här regeringen har nu sett till att ta bort en del av dessa klyftor. Vi ska fortsätta i den takt som vi har råd med. Vi höjer bostadstillägget, vi ser till att förbättra tandvårdsförmånerna för de äldre, vi inför gratis öppenvård för dem över 85 år och vi ser till att bygga fler äldrebostäder.

Vi tar hand om de äldre, och vi behöver göra mer. Men nu är den resan påbörjad på riktigt.

(Applåder)

Herr talman! Varför inte fortsätta på ett så viktigt område som pensioner och pensionärer? Allt fler blir allt äldre, och det är verkligen en framgång för vårt välfärdsland. Bara medan vi står här i kammaren under denna frågestund ökar medellivslängden med åtta minuter.

Det är otroligt glädjande att vi lever längre, men det innebär också att det blir ännu viktigare att säkerställa att vi har ett bra och hållbart pensionssystem. Förra året höjdes den allmänna pensionen med 4,2 procent, vilket var historiskt högt. Statsministern har redan tydliggjort till föregående frågeställare vikten av att avveckla pensionärsskatten. Regeringen höjde bostadstillägget. Men ändå är det väldigt många pensionärer som har det väldigt tufft.

Kvittot för ojämställdheten blir tydligt. Det är i genomsnitt 6 000 kronors skillnad i pension för män och kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vad avser statsministern att göra för att säkerställa att alla pensionärer har en bra pension att leva på?

Herr talman! Tack för frågan!

Min ingång är att de som har varit med och byggt upp vårt land med sitt arbete ska ha en trygg och bra pension. De ska ha bra villkor på ålderdomen också ekonomiskt.

För de allra flesta har det blivit bättre. Den genomsnittliga inkomstökningen är 800 kronor för en vanlig pensionär. Det är åt rätt håll.

Det råder inget tvivel om att det finns för många som absolut inte kan uppleva detta. Det är av det skälet som regeringen har tillsatt en utredning för att se över garantipensionen och bostadstillägget för att se vad som kan göras så att dessa människor kan höja sin ekonomiska trygghet. Det råder inget tvivel om att kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland de pensionärer som har det tuffast. Det är därför denna utredning ska göras. En sådan helhetsöversyn har inte gjorts sedan systemet infördes för 20 år sedan. Nu är det dags. Vi måste se till att höja de ekonomiska villkoren också för dem som har det sämst ställt.

Herr talman! Jag är glad över den nyhet som statsminister Stefan Löfven och klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin lämnade i dag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Jag är också glad över det globala klimatavtal som Sverige så aktivt varit delaktigt i att ta fram.

Det finns många framsteg att glädja sig över men också saker som oroar. Det är med oro, obehag och sorg som vi ser vilka beslut som USA:s president har fattat de senaste dagarna. Det är muren mot Mexiko, stopp för flyktingmottagande, beslut om stopp för stöd till hjälporganisationer som förser kvinnor med preventivmedel och tillgång till säkra aborter. Det är några exempel.

Vi behöver reagera och agera mot dessa beslut och arbeta aktivt för att stärka öppenhet, solidaritet och medmänsklighet. Jag undrar hur statsministern och regeringen avser att arbeta med det förändrade omvärldsläget och vad Sverige kan göra för att stärka den liberala demokratin.

Herr talman! Jag delar helt oron vad gäller flera riktningsförändringar från den nya amerikanska administrationen, inte minst vad gäller kvinnors rättigheter. Det kommer att innebära många umbäranden och mycket lidande för många kvinnor runt om i världen om dessa fullföljs.

Det vi kan och ska göra är naturligtvis att bilda så starka allianser som möjligt. I klimatfrågan står tack och lov de allra flesta fast vid Parisavtalet. Stora spelare som Kina, Indien och andra säger att de kommer att fullfölja Parisavtalet. Det är den vägen vi ska gå, och det är därför vi ska söka allianser med så många like-minded som möjligt. Så är det också vad gäller mänskliga fri- och rättigheter.

Vi ska stå upp för det multilaterala. Det är därför vi inom ramen för EU stärker kontakten med exempelvis Tyskland. Vi måste se till att de som står upp för mänskliga rättigheter och fria värden håller ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Regeringen har tillfört medel till landstingen för en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa för att verka för att uppnå målet om en mer tillgänglig, säker, kunskapsbaserad och jämlik vård inom förlossningssjukvården. Det är 500 miljoner för 2016, och nu 500 miljoner för 2017 - alltså en halv miljard.

Västernorrland fick 2016 12 ½ miljon av dessa pengar. Då väljer statsministerns partikamrater att lägga ned BB i min hemkommun Sollefteå, som för övrigt har varit statsministerns hemkommun en gång i tiden.

Hur rimmar det med regeringens ambitioner om att uppnå målet om en mer tillgänglig, säker och jämlik förlossningssjukvård i hela landet?

Herr talman! Jag utgår från att Lena Asplund inte menar att jag ska stå och diskutera de beslut som fattas i olika landsting.

(LENA ASPLUND (M): Nej!)

Däremot kan vi diskutera hur resurser tillförs välfärden. Då kan jag konstatera att där har skett en enorm förändring från den förra regeringens tid, då det skars ned på välfärden. Nu tillför vi pengar till välfärden.

Förutom de specifika satsningar som Lena Asplund själv nämnde tillför vi 10 välfärdsmiljarder, varav 3 går till landstingen. Vi tillför också mer till äldreomsorgen och andra delar av välfärden. Där är den stora skillnaden.

Hur landstingen organiserar sin sjukvård är landstingens beslut. Ja, staten har ett ansvar för att det tillförs resurser och att vi använder skattebetalarnas pengar på ett smart sätt. Det är den stora skillnaden mellan borgerligheten och den här regeringen.

Herr talman! Jag vill lyfta fram satsningar på life science, det vill säga forskning och innovation inom hälsa och medicin. Behoven för mänskligheten är närmast outtömliga. Även om det i första hand rör sig om en global industri betyder det mycket för jobb och utveckling också här hemma. De stora företagen och universiteten är något av draglok, men vi behöver också stimulera mindre företag som kan få idéer att växa.

Låt mig ge ett exempel: Medicon Village i Lund. För fem år sedan var det ett hårt slag när Astra Zeneca lämnade lokaler och byggnader. Nu är det en arbetsplats för 1 500 människor i olika företag och konstellationer. Det är ett av flera life science-områden i Sverige. Samarbetet samhälle-näringsliv-akademi är det som gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Men konkurrensen är knivskarp i omvärlden, och det krävs en kraftsamling på området. Vilka initiativ tar statsministern för att ytterligare stärka utvecklingen inom life science i Sverige?

Herr talman! Jag delar helt uppfattningen att life science av många skäl är en viktig sektor. Det har med hälsa och livet att göra, och det är en enorm framtidssektor. Därför ska vi satsa mycket på den.

Ett av de fem samverkansprogram som vi har satsat på från regeringens sida inom ramen för Innovationsrådet är life science. Här ska Sverige ligga precis längst fram. Vi driver också möjligheten att Sverige ska få den europeiska läkemedelsmyndighet som ska flytta från London efter brexit. Vi tycker att den passar alldeles utmärkt i Sverige. Det kommer naturligtvis att tillföra resurser och kompetens.

Regeringen har i forskningspropositionen satsningar inom just life science vad gäller nationell forskningsstruktur. Det ska vara en registerbaserad forskning och klinisk behandlingsforskning. Vi förlänger också uppdraget för den nationella samordnaren för life science eftersom det finns så mycket mer att göra. I det ingår just samarbete mellan politiken, näringslivet, akademin och andra huvudaktörer.

Herr talman! I den senaste rapporten från Försäkringskassan kan vi se att prognosen för kostnaderna för personlig assistans - assistansersättningen - sänks med 300 miljoner per år under de kommande åren. Vi kan också konstatera att antalet nybeviljade ersättningar i det närmaste har halverats de senaste två åren. Vi möts av information om att fler personer får ersättningen helt indragen eller sänkt.

I dag i den utfrågning som socialutskottet höll framgick det tydligt att det fortfarande saknas kunskap om vad som händer med de personer som har fått ersättningen indragen eller minskad eller som aldrig beviljats ersättning. Det framgick också att regeringen inte har någon avsikt att ge något tilläggsdirektiv till den utredning som pågår.

Oroas regeringen över huvud taget inte av vad som kommer att hända med dem som är beroende av samhällets stöd?

Herr talman! Hela systemet med assistansersättningen är ursprungligen en socialdemokratisk tanke. Människor med funktionsnedsättning måste ges bästa möjliga chans att fungera på samma sätt som andra människor. Det är därför ersättningen finns. Det har tydliggjorts i direktivet till Försäkringskassan.

Det är ingen som har ändrat några regler om vilka som ska få eller inte få. Däremot finns några domar som bevisligen har skapat en ändrad praxis. Det är därför som ansvarigt statsråd har tagit initiativ till en utredning för att se hur detta har slagit och vad som kan behöva göras.

Det här är ett otroligt viktigt område. Vi kommer att se till att de människor som behöver detta får det. Men vi kommer också att se till att de pengar som används till reklam och till jurister och advokater minskar. Pengarna ska gå till dem som behöver dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Kungsholmens gymnasiums elevkår utsågs till årets elevkår 2016. I dag har jag fått besök av dem - de följer oss från läktaren.

Med elevkårens styrelse har jag bland annat diskuterat hur viktigt det är att känna att man har möjlighet att påverka, att engagera sig fackligt eller elevfackligt för att påverka sin arbetsmiljö. Det spelar ingen roll om man är svetsare eller riksdagsledamot, it-arkitekt, lärare eller elev. Det är viktigt och angeläget.

Forskning har visat att elever som har inflytande över sin utbildning i större utsträckning känner entusiasm för sitt lärande.

Ett tydligt pedagogiskt ledarskap är viktigt. Skolledare och rektorer gör i dag ett fantastiskt jobb, men många gånger saknar de rätt förutsättningar. Det handlar om att man har för få medarbetare, att man behöver mer administrativt stöd men också att attraktiviteten i yrket inte alltid är så hög.

Med anledning av det vill jag fråga statsministern vad regeringen avser att göra för att stärka rektorerna i deras pedagogiska ledarskap och lyfta skolledarnas status. En minut är kort, men vad tycker statsministern om elevfackligt arbete?

Herr talman! Jag var kassör i elevrådet på Vallaskolan i Sollefteå, så jag önskar er all lycka i det jobbet. Det är oerhört viktigt att elever tar del i demokratin i skolan och är med och påverkar.

Jag är helt övertygad om att om vi på rätt sätt ska utveckla en jämlik kunskapsskola måste det finnas ett starkt pedagogiskt ledarskap. I det har skolledare och rektorer en mycket viktig uppgift.

Det är därför vi exempelvis ger dem möjligheter att få högre lön. De som tar sig an skolor där utmaningarna är som störst ska få den möjligheten och även vilja stanna och utveckla verksamheten.

Vi för i dialog med parterna en diskussion om ett så kallat professionsprogram för både lärare och rektorer för att ge dem större möjlighet att utveckla sitt pedagogiska ledarskap.

Inte minst ger vi mer resurser till skolan så att rektorerna faktiskt får mer resurser att använda till att anställa lärare och höja löner men också föra till mer resurser till elevhälsan eller vad man nu vill göra.

Rektorerna och skolledarna ska ha bästa stöd för sitt mycket viktiga uppdrag.

Herr talman! I Migrationsverkets rapport Är du gift? från mars 2016 redovisar man 132 fall där bortgifta flickor kommit till Sverige. Mörkertalet är också stort, meddelar man. I stället för att räddas fick de flesta av flickorna bo kvar med de vuxna männen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Migrationsministern utlovade i februari 2016 en utredning, men på ett helt år har ingenting hänt trots den egna myndighetens nödrop. Flickor har fått bo kvar med vuxna män - med bidrag från kommunerna.

Var har ni i Socialdemokraterna varit? Varför har ni inte gjort någonting? Först i dag när Liberalerna har väckt ett initiativ här i riksdagen, när vi har fått nog och väckt ett utskottsinitiativ, vill Morgan Johansson bjuda in oss i oppositionen på kaffe.

Stefan Löfven! Vi behöver faktiskt inte dricka något kaffe. Vi behöver rädda de här flickorna. Vi måste ändra lagen nu, och vi måste ta bort flickorna från de vuxna männen och hemmet de delar med dem. Det måste göras nu; vi kan inte vänta.

Därför vill jag fråga statsministern: Tänker ni stötta Liberalernas initiativ och skriva lag här i riksdagen?

Herr talman! Jag vet inte huruvida Morgan Johansson bjuder på kaffe eller inte. Det är inte det intressanta, utan det intressanta är att göra någonting åt det här problemet.

Redan när den här lagstiftningen infördes - det är inte så länge sedan; det var omkring halvåret 2014 - sa vi socialdemokrater att den här lagen kan komma att behöva ses över för att se om den fungerar tillräckligt bra. Den uppfattningen har vi alltså haft hela tiden. Det är uppenbart att den behöver ses över. Det är därför ansvarigt statsråd nu gör den här inbjudan.

Jag tycker som princip att lagar ska förberedas i regeringen i de ordinarie processer som vi har för lagstiftningsarbete. Om riksdagen vill göra det är det upp till riksdagen, men vi har exakt samma syn på detta. Det här är ett problem som måste åtgärdas, men det är bra att man gör en översyn innan man ändrar lagar - att man inte bara ändrar utan också förstår konsekvenserna av det.

Herr talman! Det kan inte ha undgått någon att USA har fått en ny president som är protektionistisk och tror på högra handelstullar.

Vi i Sverige vet att handel skapar tillväxt och bygger broar mellan nationer och mellan människor. Sverige är ett litet, exportberoende land. I mitt hemlän Västmanland har vi många stora företag som har världen som sin marknad.

Samtidigt ligger många små och medelstora företag i framkant när det gäller innovationer och teknisk utveckling. Men alltför sällan tar de steget ut i världen.

Min fråga till statsministern är vad regeringen gör för att fler små och medelstora företag ska ta sig ut i världen och våga satsa.

Herr talman! Det är en mycket viktig del av näringspolitiken att få fler företag att starta och växa. Regeringens exportstrategi är inriktad på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Hur får vi fler att ta del av en stor marknad? Vi har många starka, innovativa företag i Sverige som utvecklar nya produkter, men det är för få som går på export.

Därför utvecklar vi exportstrategin. Den börjar här hemma i Sverige, där vi har exportrådgivning. Den ska finnas runt om i hela landet så att företag vet att dit kan de vända sig för att få hjälp.

Vi behöver hjälpa företag med riskvilligt kapital. Det är därför vi har omstrukturerat det statliga riskkapitalet så att det blir mer lättillgängligt och fler företag får del av det.

Det är också därför, som ett tredje exempel, vi ökar närvaron på viktiga tillväxtmarknader. När Sverige finns där finns det kompetenser där, och då kan man hjälpa svenska företag att komma ut på den marknaden.

Det är några av de saker som vi gör, och vi kommer att göra mer.

Herr talman! På torget i Kristinehamn sitter Hamid Aryan och hungerstrejkar. Han fruktar för sitt liv. Han är kristen, och Migrationsverket har beslutat att han måste skickas tillbaka till diktaturens Iran.

De som är hårdast drabbade av regimens övergrepp och förtryck är etniska och religiösa minoriteter, hbtq-personer, fackligt aktiva och sympatisörer med oppositionsgrupper. Bara under 2015 genomfördes minst 977 avrättningar, enligt Amnesty.

Den 11-12 februari reser statsministern till Iran. Med sig på resan har han en näringslivsdelegation som leds av handelsminister Ann Linde. Regeringens målsättning med resan är att öka svensk handel med Iran. Men frågor om mänskliga rättigheter och demokrati lyser med sin frånvaro.

Jag undrar hur statsministern förklarar för Hamid, som inte får asyl i Sverige, varför statsministern vill stärka handelsrelationerna med en regim som förtrycker och avrättar religiösa grupperingar som den kristna grupp som Hamid tillhör. Och framför allt: Anser statsministern att Iran är en diktatur?

Herr talman! Sverige och Sveriges regering står alltid upp för mänskliga fri- och rättigheter, oavsett var i världen de utmanas eller kränks. Det innebär att vi tar upp frågan om mänskliga rättigheter i en mängd olika forum och samtal. Vi gör det på olika sätt. Vi gör det på det sätt vi tror gör bäst skillnad för de människor som behöver det stödet.

Jag är helt övertygad om att det inte är rätt väg att gå att isolera länder där det finns den typ av frågetecken som Håkan Svenneling nu redovisar. Det är inte bästa sättet. Jag tror inte på det.

Jag tror att en mycket bättre väg att gå är att se att länder kan utvecklas - också vad gäller näringsliv, jobb och sådana möjligheter. Vi har också en mycket bättre möjlighet till dialog med det landet för att se till att det blir en förbättring när vi har den typen av kontakter.

Det är en sak att ställa sig i ett hörn och peka på allting som är fel. Det är en mycket svårare väg att gå att försöka rätta till det, men det är regeringens ambition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Statsministern! Devisen "Hela Sverige ska leva" har kanske aldrig varit mer aktuell. Från runt om i landet har det länge kommit rapporter om hur statlig verksamhet läggs ned och centraliseras. Samhällsservicen förändras i dess spår.

Den parlamentariska landsbygdskommittén som regeringen tillsatte redovisade nyligen i sitt betänkande att 10 000 jobb har centraliserats till Stockholm de senaste tio åren. Detta är dagsaktuellt i och med Luftfartsverkets beslut.

Hur ser statsministern på Landsbygdskommitténs förslag för att vända utvecklingen och med politisk styrning utlokalisera 10 000 statliga jobb till hela landet för att faktiskt få service i hela landet?

Herr talman! Jag ska inte uttala mig om exakta siffror, men det är den inriktningen vi nu har tagit. Till exempel flyttar en del av E-hälsomyndigheten från Stockholm till Kalmar. Det kommer mer av den varan, så den vägen är redan anträdd.

Men sedan tror jag att det är viktigt att hålla perspektivet bredare för att få hela Sverige att leva. Det är inte bara att flytta ut myndighetsjobb som gör skillnad, utan det är satsningen vi gör på de regionala högskolorna, infrastrukturen, bredbandsutbyggnaden, livsmedelsstrategin med ökad livsmedelsproduktion och skogsprogram - allt detta tror jag i grund och botten är styrkan.

Vi ska se till att allt vi gör ger möjligheter för företag och enskilda att verka runt om i hela vårt land. Det är det enda som är det riktigt hållbara, så den vägen är anträdd, och den kommer vi att fortsätta på.

(Applåder)

Herr talman! På Folk och Försvars rikskonferens i Sälen presenterade statsministern regeringens nya säkerhetsstrategi. Den identifierar åtta hot mot Sverige, däribland energiförsörjning. Det står uttryckligen i strategin att EU:s medlemsländer bör sträva efter att inte göra sig för beroende av energiförsörjning från tredjeland.

Karlshamns kommuns beslut i veckan att tillmötesgå en förfrågan från Nord Stream går stick i stäv mot dessa intentioner. EU kommer genom detta beslut att bli mer beroende av rysk gas, inte mindre. Så min fråga till statsministern är: Vad är värdet med att ta fram en svensk säkerhetsstrategi om socialdemokratiskt styrda kommuner ändå inte håller sig till den?

Herr talman! För det första är det inte beslutet i Karlshamn som avgör huruvida Ryssland bygger rörledningar eller inte, utan detta är olika frågor. Sverige har varit tydligt med att denna ledning kommer att dras genom svensk ekonomisk zon, men inte på vårt territorialvatten - ungefär som när den borgerliga regeringen godkände Nord Stream 1. Det är samma förutsättningar som gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi följer svensk och internationell lag, och vi säger till EU att det är viktigt att EU och EU-kommissionen nu gör en översyn av huruvida detta stämmer överens med exempelvis energiunionen. Det är EU-kommissionens uppgift, inte Sveriges.

Sedan hade vi att ta ställning till de nationella säkerhetsintressen som vi talade om, både i Slite och i Karlshamn, där scenarierna och uppläggen ser helt olika ut. Karlshamn väljer en väg där man själv, i sin egen hamn och i princip med helt egen personal, sköter detta. Man har valt att gå vidare med detta, och vi har från regeringens sida sett till att vidta de åtgärder som behövs för att säkerheten ska vidmakthållas.

Herr talman! Statsministern! Jag är stolt över Sveriges insatser under flyktingkrisen och över regeringens införande av anvisningslagen. Sverige driver en solidarisk flyktingmottagning på EU-nivå, men tyvärr saknas den solidaritet vi kräver där mellan våra kommuner hemma i Sverige.

Moderaterna har i riksdagen röstat för ett gemensamt mottagande, men vi ser hur deras partikamrater på lokal nivå bryter mot lagen och ökar segregationen. Här i Stockholmsregionen har vi sett hur Ekerö, Täby och Nacka, som är moderatledda kommuner, har sagt nej till fler flyktingar.

Att bryta mot lagen måste innebära konsekvenser och påföljder, precis som när individer gör det. Mot den bakgrunden vill jag fråga statsministern vilka sanktioner, påföljder eller åtgärder regeringen kommer att vidta mot de kommuner som brutit mot lagen om ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet.

Herr talman! Detta är en fråga där vi trodde att vi var överens om att det gällde att hjälpas åt. Precis som vi hävdar principen om att vi hjälps åt i EU ska vi hjälpas åt i Sverige. Vi trodde att vi var överens om detta.

Nu är det några som ifrågasätter det. Regeringen har en dialog med kommunerna, för vi förstår att det kan vara pressat. Vi tittar på tidsgränser för att komma till rätta med detta, men vi kommer inte att släppa principen att alla får hjälpas åt. Vi kommer att följa detta mycket noga, och vi utgår från att alla kommunledningar faktiskt avser att följa lagen. Jag kan inte tänka mig något annat. Om så inte sker får vi titta på vilka sanktioner som behöver sättas in, för vi tänker inte bara släppa detta.

Herr talman! Herr statsminister! Jag vill också ställa en fråga som handlar om hamnar, om Karlshamn.

Försvarsminister Peter Hultqvist uttalade i december att uthyrning av hamnar - det handlade om Nord Stream 2 - skulle vara negativt för Sveriges försvarsintressen. Vad som hände var att Gotland sa nej, och frågan hamnade då hos Karlshamn. I kommunen fanns det olika uppfattningar om vad som skulle beslutas. Vad jag har förstått fanns det också tidigare olika uppfattningar i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag undrar därför vad statsministern kommer att vidta för åtgärder framöver för att inte Sveriges säkerhet ska äventyras. Det handlar inte bara om Sveriges säkerhet utan också om vår omvärld: de baltiska länderna och övriga Europa.

Herr talman! Regeringen gjorde och gör fortfarande bedömningen att uthyrning av hamnar försämrar säkerhetsläget.

Slite och Karlshamn är två olika modeller. I Slite var tanken att hyra ut hamnen, och det skulle finnas en anläggning där företaget i fråga skulle ha sin verksamhet. I Karlshamn kommer ett skepp in och lastar av, och det är Karlshamns hamn, med egen personal, som tar emot, lagrar och skeppar iväg rör. Det är ett helt annat upplägg.

Men även med det upplägget menar regeringen att det behöver vidtas förstärkta säkerhetsåtgärder, och det är precis det regeringen gör. Så ja, denna typ av verksamhet påverkar säkerheten, men i fallet med Karlshamn kan vi hantera det med de åtgärder vi inför. Det rör sig bland annat om mycket tätare kontakt mellan myndigheter och Karlshamns bolag så att vi kan följa verksamheten noggrant. Så säkerheten har vi tagit hand om.

Herr talman! Väntetiderna i hälso- och sjukvården i Sverige tillhör Europas längsta. En ny rapport från Socialstyrelsen med de öppna jämförelserna från 2016 kom i dagarna - En god vård, heter den. Den visar tydligt på en utveckling med växande vårdköer och växande skillnader mellan landsting och regioner avseende väntetider i vården.

Sjukvårdsrankningen Euro Health Consumer Index 2016 bekräftar också detta: Svensk sjukvård halkar efter övriga Europa. De långa väntetiderna bidrar till detta.

Nu vill jag inte höra något snicksnack om hur det är i de socialdemokratiskt styrda landstingen, för de ligger i botten; de sex sämsta är sossestyrda. Vad kommer regeringen konkret att göra för att bryta denna trend med stora regionala skillnader och växande vårdköer?

Herr talman! Vi har från 2014 kunnat se hur köerna har växt. Detta är ett problem som vi alla måste adressera. En sak som jag vet inte fungerar är att sänka skatter och ta bort resurser från sjukvården - det fungerar inte. Vi måste ha mer resurser, och det är därför regeringen tillför sådana. Det görs i form av välfärdsmiljarderna, som riktas direkt till sjukvården, och satsningen på cancervården, som behöver bli mer jämlik över hela landet. Ett sådant arbete pågår.

Vi behöver också tillvarata digitaliseringen på ett mycket bättre sätt; det arbetet är påbörjat. Vi behöver inte minst låta proffsen vara proffs. Våra anställda i välfärden ska inte styras av detaljregler som den förra regeringen införde på sin tid. Proffsen ska vara proffs, och vi ska använda deras kompetens. Det är kanske den allra viktigaste ingrediensen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I fredags högtidlighölls minnet av Förintelsens offer: 6 miljoner människor som förlorade sina liv i ett av historiens värsta folkmord. I Malmö omgavs minnesstunden av rigorös säkerhet - massivt polisuppbåd, säkerhetskontroller, namnlistor. Det är oerhört tragiskt att överlevande från Förintelsen och andra judar i dag, 2017, i Sverige, i Malmö, ska behöva skyddas av polis när de besöker synagogan.

Vad tänker statsministern göra för att alla judar i Sverige ska känna sig trygga?

Herr talman! Det som beskrivs nu gör mig väldigt upprörd. Därför måste vi visa allvarligt att alla former av diskriminering, rasism eller vad det kan vara - det är inte okej i Sverige. Vi måste jobba mycket mer förebyggande med detta, men vi behöver också visa exempelvis judiska församlingen att deras trygghet ska öka. Därför tillför vi resurser, för att man här och nu ska känna en ökad trygghet.

Det är viktigt att vi nu för diskussionen här i Sverige och påminner oss om just detta. De som var med på den tiden och var med om detta fasansfulla håller nu på att gå bort. De går ur tiden. Då måste vi påminna varandra om detta.

Därför blir jag bekymrad när det ser ut som om ett parti i Sveriges riksdag som har just nazistiska rötter håller på att normaliseras i svensk politik och godkännas av ett av våra större partier. Det gör mig bekymrad.

Herr talman! I förra veckan presenterade regeringen Sveriges första flygstrategi. Det är bra att regeringen nu tar ett större grepp kring flyget, som spelar en viktig roll i transportsystemet och är en drivkraft för både tillväxt och sysselsättning i hela landet.

Ett viktigt område som regeringen lyfte fram i strategin är våra regionala flygplatser. Den förra regeringen skapade ju dagens system, med både statliga och regionala flygplatser, men de glömde bort att ta fram en långsiktig plan för hur de regionala flygplatserna ska finansieras och drivas. Detta har skapat stor osäkerhet i landet. Därför kommer en översyn nu att göras för att tydliggöra statens och regionernas ansvar, så att vi kan få långsiktigt hållbara lösningar.

Ett annat viktigt område som lyfts fram i strategin är framtiden för Arlanda. Kan statsministern utveckla hur regeringen nu tänker arbeta med Arlanda?

Statsministerns frågestund

Herr talman! Arlanda är viktigt för landet. Vi måste alla förstå att inrikesflyget hör dit också. Ett kommunalråd i Örnsköldsvik, Vidar Fahlén, sa en gång att om alla tror att det bara är Arlanda som är lönsamt kan man ju flyga upp och ned på Arlanda och se hur bra det går.

Vi behöver regionalt flyg och regionala flygplatser. Därför ska vi naturligtvis lägga in det i flygstrategin. Men Arlanda behöver utvecklas. Nu har vi, som jag brukar säga, en halvstor flygplats norr om stan och en halvliten söder om stan. Detta behöver vi göra något åt. Det råder konkurrens här. Nu ligger vi trea, med Norge före oss. Oslo ligger före Arlanda. Vi behöver utveckla Arlanda, och det jobbet måste påbörjas nu.

Kontraktet med Bromma går ut 2038, och därför tillsätter vi ett speciellt råd bestående av näringslivsföreträdare, politiker och andra aktörer, så att vi kan jobba fram bästa möjliga förutsättningar för ett livskraftigt Arlanda och bra regionalflyg.