Interpellationssvar - 2016-12-02

Svar på interpellation

Herr talman! Olof Lavesson har frågat mig när och under vilka former jag avser att utreda dels förutsättningarna för en ny finansieringsmodell för public service, dels de nya sändningstillstånden.

Radio och tv i allmänhetens tjänst är en viktig byggsten i ett demokratiskt och öppet samhälle. Jag delar Olof Lavessons övertygelse att public service stärks när dess uppdrag debatteras. För att värna public service-företagens oberoende och självständighet är det samtidigt viktigt att de inte ständigt befinner sig under politisk granskning och utredning.

Vid årsskiftet har halva tillståndsperioden passerat. Jag har därför - vilket jag informerade om vid riksdagens frågestund den 10 november - bjudit in ledningarna för respektive public service-företag till en halvtidsöversyn. Syftet är att diskutera de nuvarande sändningstillstånden samt förutsättningarna för framtiden.

Inför nästa tillståndsperiod kommer det att ske en omfattande genomlysning dels av företagens uppdrag, dels av finansieringssystemet. Det är min uppfattning att finansieringen av public service ska förbli stabil, förutsebar och värna oberoendet samt hanteras på ett sådant sätt att den upplevs som rättvis och rimlig. Det är därför glädjande att det finns en bred politisk uppslutning runt de grundläggande principerna för finansieringen av public service-företagens verksamhet.

Jag har ingen annan uppfattning än att public service ska utredas i enlighet med riksdagens önskemål om en kommitté med blocköverskridande och parlamentarisk sammansättning. Jag kommer inom några veckor att återkomma med besked om formen och tidtabellen för det arbetet.

Herr talman! Låt mig inleda med att berätta hur viktigt jag tycker det är att vi i dag står här och debatterar public service. Att public service väcker engagemang är bra. Det gläder mig också att vi här kan debattera hur public service kan utvecklas snarare än avvecklas. Tyvärr har vi sett hur debatten gått i annan riktning i många länder, vissa länder väldigt nära oss.

Vid frågestunden den 10 november ställde jag ett antal frågor till kultur- och demokratiministern. Då vi snart befinner oss mitt i nuvarande sändningsperiod för bolagen undrade jag när halvtidsavstämningen skulle genomföras, så att vi i god tid kan se vad som har fungerat bra eller mindre bra och vad som kan behöva förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Jag undrade dessutom hur regeringen tänker gå till väga när det gäller de kommande sändningstillstånden. Nästa tillståndsperiod börjar år 2020. Eftersom det är genom sändningstillstånden vi politiskt fattar beslut om public service, som annars ska verka helt oberoende, är det mer än hög tid att det arbetet kommer igång. Jag är mycket glad över att regeringen strävar efter en bred politisk enighet.

Slutligen undrade jag hur regeringen tänker agera när det gäller finansieringen av public service. Bakgrunden är givetvis det tillkännagivande som riksdagen gjorde i bred enighet år 2015 om att en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften bör komma till stånd. Detta tog vi också upp i ett betänkande i vintras.

När det gällde halvtidsavstämningen fick jag vid frågestunden det svar som ministern nu har gett, medan övriga frågor stod obesvarade, därav den interpellation vi debatterar i dag.

Just finansieringen är kanske den fråga som oftast debatteras och diskuteras. Radio- och tv-avgiften, eller tv-licensen som den ofta kallas, har tjänat oss väl och också borgat för en public service där oberoendet har stått i fokus. Betalningsviljan har också varit hög. Med detta sagt står man dock nu inför ett antal utmaningar. Att det nuvarande systemet inte är hållbart i längden tror jag att alla är överens om. Status quo är inte längre ett alternativ.

Från moderat sida har vi länge förespråkat en finansiering över statsbudgeten men också betonat att denna finansiering i så fall måste utformas på ett sätt som värnar både långsiktighet och fortsatt oberoende. Invändningar har rests om att detta skulle riskeras när riksdagen med ett klubbslag drastiskt kan ändra förutsättningarna för public service när budgeten beslutas. Men det kan ju riksdagen göra även i dag genom att man i samband med budgeten reglerar nivån på radio- och tv-avgiften. Dessutom finns det andra områden som kräver oberoende, stabilitet och långsiktighet och som det går alldeles utmärkt att finansiera över statsbudgeten, exempelvis vårt rättsväsen.

Andra förslag om finansiering har väckts från andra partier. Vi är beredda att lyssna till och diskutera de förslagen. Men för att en diskussion ska komma till stånd krävs det att någon bjuder in till sammanträdesbordet. Det ansvaret åvilar regeringen. Återigen får vi i dag svaret att det ska ske inom kort, denna gång specificerat till "några veckor". Jag undrar därför ändå om kulturministern kan säga något mer om detta.

Dessutom är det ju två olika frågor som ställs, dels om finansieringen, dels om själva sändningstillstånden. Hur tänker regeringen hantera detta? Ser man en bred utredning framför sig, som ska omfatta både sändningstillstånden och finansieringen, eller är det två parallella utredningar som ska komma till stånd? Hur ser processen ut för finansieringen och för arbetet med de nya sändningstillstånden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Herr talman! Tack, Olof Lavesson, för diskussionen!

Precis som Olof Lavesson betonade är det viktigt att vi debatterar public services förutsättningar och möjligheter, inte minst i dag, när vi firar tryckfrihetsförordningen 250 år. Det är en stor dag att också få stå här i Sveriges riksdags kammare. Men precis som herr Lavesson också sa är det på många sätt mörka tider, och i vår närhet pågår inskränkningar i mediers oberoende och till och med i public service-företags förutsättningar att verka oberoende och granska makten. Därför är förutsättningarna så centrala.

Därför är det också min och hela regeringens övertygelse att när vi planerar framtiden för public service måste det ske parlamentariskt och brett. Inte minst är det helt centralt att Moderaterna, som är ett av riksdagens största partier och som har stor vana att leda och ta ansvar, också känner sig övertygade om att resultatet och den process som leder fram dit är något man står bakom. För det kommer i framtiden tyvärr också att krävas att vi är många som är övertygade demokrater och förstår vikten av att public service får arbeta fritt och oberoende och kan granska vår verklighet.

Ambitionen är att inom kort återkomma för att bemöta, hantera och tillgodose riksdagens önskemål i det första tillkännagivandet om finansieringsutredningen. Det är centralt att den kommer igång. Halvtidsöversynen inleds ju, som jag sa tidigare, så den har vi också med som underlag. Men både finansieringsfrågan och resultatet av halvtidsöversynen kommer att bli underlag till den stora översynen, den stora utredningen om förutsättningarna för public service i det tillstånd som komma skall.

Exakt hur detta kommer att konkretiseras blir en diskussion också för riksdagen och partiernas gruppledare. Där får man se hur man bäst vill hantera de olika frågor som ska gås igenom. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion med riksdagens partier, inte minst med Moderaterna, om hur vi bäst gör detta parlamentariskt, långsiktigt och hållbart.

Herr talman! Jag blir lite orolig över svaret. Om jag förstår kulturministern rätt ska vi först utreda finansieringen och klara av halvtidsavstämningen, och sedan ska det ligga till grund för nya sändningstillstånd. Tidspressen bekymrar mig lite grann.

Som jag också sa vid frågestunden för några veckor sedan är jag rädd för att kulturministern ibland underskattar komplexiteten i såväl frågornas innehåll som den parlamentariska processen. Vill vi verkligen se en public service som kan utvecklas i en ny tid och ges bra förutsättningar, och om vi menar vad vi säger med oberoende, långsiktighet och stabila villkor är det inte alldeles enkelt att genomföra detta.

En av de frågor som ofta lyfts av programbolagen när det gäller sändningstillstånden är att de i dag är utformade efter traditionell broadcasting, det vill säga den traditionella tv-tablån och det som vi ser i den traditionella tv:n. Samtidigt har publiken valt att i allt större utsträckning söka sig till andra plattformar. Man vill titta när man vill och där man är, via datorer, mobiler, läsplattor och appar.

Att få till stånd sändningsavtal som tar hänsyn till dessa konsumtionsmönster är väldigt komplicerat. Teknikneutralitet är ingenting som man bara snabbt kan skriva in ett sändningstillstånd. Det är en utredning i sig. Det är därför jag flera gånger har upprepat frågan om process och tidsplan, och jag kommer att fortsätta att upprepa detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Även när det gäller radio- och tv-avgiften har teknikneutraliteten stått i fokus. I dag är det den som äger en tv-mottagare som betalar avgift. Men vad som är ägnat att vara en tv-mottagare blir allt svårare att definiera. Även här ställer nya konsumtionsmönster till det. Problemet är: När diskussionen om public service mer handlar om definitionen av olika tekniker och mindre om förutsättningarna och varför vi har detta riskerar förtroendet för finansieringen att urholkas.

Jag har vid ett flertal tillfällen lyft den principiella invändningen att radio- och tv-avgiften har kommit att betraktas mer och mer som en betal-tv-avgift. Man hör ganska ofta argumentet: Ja, men jag tittar inte på SVT. Varför ska jag då betala?

Jag kan i viss mån förstå det argumentet. Samtidigt tror jag att det måste mötas med att vi tar debatten om varför vi faktiskt har public service. En av public services viktigaste uppgifter är att granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna. Den granskningen ska ske utan påtryckning eller styrning från politiska eller kommersiella krafter. Alla vi som lever i ett öppet och demokratiskt samhälle är betjänta av att den granskningen finns och fungerar. Oavsett om vi tittar på själva programmet eller inte är vi beroende av att public service finns i vårt samhälle.

Kultur- och demokratiministern återkommer ofta till oberoendet. Det gör hon med all rätt. Vikten av såväl politisk opartiskhet som politiskt oberoende kan inte nog betonas. Mycket handlar om det vi diskuterar i dag, men det finns även saker vi skulle kunna göra överenskommelser om redan nu.

Hur anser kultur- och demokratiministern att kraven på oberoende rimmar med att vi har lagstiftande politiker som sitter i Förvaltningsstiftelsens styrelse? Vi har tidigare varit överens om att inte ha det så i de enskilda bolagsstyrelserna för programbolagen. Hur konsekvent är det då att ha det så i Förvaltningsstiftelsen? Stiftelsens uppgift är ju att vara en buffert mellan statsmakten och programföretagen.

Det handlar inte om förtroendet för de enskilda personer som sitter där - de är säkert allihop förträffliga. Men det handlar om det principiella i att man sitter i en lagstiftande församling som fattar avgörande beslut om public service-bolagens väl och ve samtidigt som man sitter i stiftelsen som ska vara bufferten. Det problemet går det inte att bortse från.

En överenskommelse om att rensa Förvaltningsstiftelsens styrelse från aktiva riksdagsledamöter tycker jag snarast borde komma till stånd. Håller inte kultur- och demokratiministern med om detta?

Herr talman! Vad glad jag är över det sista som Olof Lavesson kom in på gällande oberoendet och hur vi stärker det. Vi i Miljöpartiet har länge fört en diskussion internt kring hur Förvaltningsstiftelsen ser ut och hur vi skulle kunna förändra den formen för att öka oberoendet ytterligare. Det är en diskussion som jag vet att mitt parti, Miljöpartiet, gärna för vidare med Moderaterna. Då kan vi se hur vi ska diskutera oss fram till ett förslag för riksdagens övriga partier i den frågan. Detta vill jag alltså väldigt gärna återkomma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Mitt frihetliga jag och min övertygelse att vi måste göra allt för att öka det armslånga avståndet och formalisera det sjunger just nu av glädje, när jag fick den här bollen passad till mig. Jag ser fram emot att fortsätta diskussionen kring detta.

Men om vi går tillbaka till hur vi ska driva processen kring finansieringsfrågan och den stora sändningstillståndsfrågan vill jag vara tydlig med att jag inte ser det som två helt separata solitärer. Tvärtom är jag väldigt glad för att vi börjar med finansieringsfrågan och sedan förstås har resultatet av det med oss. Det blir kanske som en skjuts in i den stora sändningstillståndsfrågan. Finansieringsfrågan är nämligen helt central.

Jag tänker på de senaste siffrorna över hur många det är som faktiskt betalar till Radiotjänst i Kiruna. Det som har skett under 2016 är oroväckande. Summan på det konto där pengarna kommer in, som sedan slussas vidare till public service-bolagen, har sjunkit. Finansieringsfrågan är inte på något sätt akut, men detta betyder att vi har frågor som vi verkligen behöver ta tag i för att vi ska ha ett system som är tillitsfullt och som människor känner att de vill betala till. Precis som Olof Lavesson sa handlar det också om vad man får av public service som en del i ett demokratiskt samhälle. Den här granskningen handlar inte enbart om vilka minuter jag tittar på tv eller lyssnar till Sveriges Radios sändningar, utan det är en mycket större och bärande demokratifråga.

Jag ser fram emot fortsatta diskussioner. Jag ser fram emot att inom kort, förhoppningsvis bara inom någon vecka, återkomma och lägga fram hela den här processen. Och jag ser fram emot att få vara en del av många spännande diskussioner.

Herr talman! När jag ber kultur- och demokratiministern att komma till riksdagen och förklara och försvara regeringens politik på olika områden känner jag mig ibland lite som droppen som urholkar stenen. Man får ett litet svar varje gång. Man tar små steg framåt, och det är alltid trevligt. Under några månaders tid hinner man förhoppningsvis bygga detta till en helhet.

Besked om halvtidsavstämningen fick vi mycket riktigt vid frågestunden. I dag har vi fått beskedet att när det gäller finansieringen kommer det förhoppningsvis svar inom några veckor. Vi får väl ha en ny debatt där vi diskuterar sändningstillstånden. Då kan vi få ytterligare en bit i pusslet.

Kulturministern behöver inte tvivla på Moderaternas engagemang när det gäller public service. Vi är djupt engagerade i frågan. Vi har försökt vara tydliga med vilka våra ingångsvärden är i de diskussionerna. Men vi är också fast beslutna att bidra konstruktivt i de debatter som ska följa. Jag tror att det är viktigt att det finns en bred uppslutning kring public service och att vi har långsiktiga och stabila förutsättningar. Det kräver att man kommer överens.

Jag vill också välkomna kulturministerns glädje över det inspel jag gjorde när det gäller Förvaltningsstiftelsens styrelse. Även där tror jag att det finns utrymme för väldigt konstruktiva diskussioner. Jag vill önska kulturministern all lycka i samtalen runt regeringsbordet, då det kanske inte bara är riksdagens partier utan även regeringens partier som har lite olika uppfattningar i frågan - det kanske även gäller delar av Miljöpartiet i riksdagen. Men jag kommer att bidra positivt och konstruktivt till att en lösning kommer till stånd även här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Herr talman! Innan jag avslutar tycker jag att det är på sin plats - när vi nu diskuterar medier, oberoende och annat - att uppmärksamma, vilket kulturministern också gjorde, att vi i dag firar 250 år med tryckfrihet i Sverige. Det är den tryckfrihetsförordning i världen som funnits längst. Jag kommer snart att delta i ett seminarium här i riksdagen där det ska uppmärksammas. Det är jag väldigt glad för. Jag säger: Stort grattis till oss alla som får uppleva detta!

Herr talman! Jag vill avsluta med att tacka Olof Lavesson för interpellationen men också för engagemanget. Är det något vi behöver i vårt land i dag och i Sveriges riksdag är det sanna liberaler och sanna demokrater som inte viker sig för de krafter och de vindar som finns i vårt samhälle utan som står upp för oberoendet, yttrandefriheten, tryckfriheten och alla de friheter som generationer av människor före oss har kämpat för. Tack så mycket!

Överläggningen var härmed avslutad.