Interpellationssvar - 2016-10-28

Svar på interpellationer

Herr talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder regeringen nu är beredd att vidta för att en angränsande zon snarast möjligt inrättas.

Havsgränsutredningens betänkande Gränser i havet, SOU 2015:10, skickades ut på remiss direkt efter det att det hade överlämnats till mig våren 2015.

Beredning av utredningens förslag och remissyttrandena pågår inom Regeringskansliet. Arbetet med att införa en angränsande zon har emellertid visat sig vara lagtekniskt betydligt mer komplicerat än vad som ursprungligen förutsattes i utredningens förslag. Beredningsarbetet har därför tagit längre tid än vad jag förutsåg i mina tidigare svar.

Regeringens inställning till införandet av en angränsande zon utanför Sveriges sjöterritorium har inte förändrats på något sätt. Det är regeringens avsikt att fatta beslut om en lagrådsremiss under våren 2017. Därefter fortsätter arbetet med en proposition till riksdagen.

Havsgränsutredningens betänkande innehåller förslag till hur en angränsande zon utanför Sveriges sjöterritorium skulle kunna inrättas. Men betänkandet innehåller också förslag till en uppdaterad och mer preciserad gräns för Sveriges sjöterritorium. Detta förslag, liksom förslaget till yttre avgränsningslinjer för den nya angränsande zonen, är baserat på omfattande mätningar och beräkningar utmed hela Sveriges kust av var och hur baslinjer får dras i enlighet med bestämmelserna i FN:s havsrättskonvention. Mätningarna och beräkningarna är gjorda inom utredningens ram och har resulterat i långa förteckningar över geografiska koordinater som anger linjernas positioner så exakt som modern teknik medger.

Den planerade propositionen avses föreslå dels en ny lag om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner, dels en ny lag som inrättar Sveriges angränsande zon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den planerade propositionen avses också innehålla geografiska koordinater för de yttre avgränsningslinjerna för kontinentalsockeln och för Sveriges ekonomiska zon. Dessa linjer är sedan tidigare fastställda i gällande överenskommelser med kringliggande grannstater, så där föreslås inga förändringar. Linjernas läge anges med enhetliga koordinater på samma sätt som sjöterritoriets gräns och den angränsande zonens yttre avgränsningslinjer.

Den nya lagstiftning som regeringen har för avsikt att föreslå har den stora fördelen att sjöterritoriets gräns och den ekonomiska zonen med den nya angränsande zonen kommer att finnas tillgängliga i digital form. Så har hittills inte varit fallet.

Herr talman! Tack så mycket, utrikesministern, för svaret på min interpellation! Jag har gång efter annan här i kammaren sedan 2008 försökt att aktualisera frågan om en angränsande zon såväl genom interpellationer och enkla frågor som motioner.

År 2011 tillsattes ju en havsrättsutredning som arbetade ända fram till februari 2015. Skälet till att utredningstiden var så lång var att det på grund av landhöjningen i Sverige visade sig nödvändigt att mäta om de så kallade baslinjerna, vilka utgör själva utgångspunkten både för uppmätning av sjöterritorium och för uppmätning av en angränsande zon.

I februari 2015 var utredningen i vart fall klar, och i maj samma år hade jag en interpellationsdebatt med utrikesministern om inrättande av en angränsande zon. En angränsande zon kan beskrivas som en ytterligare zon utanför sjöterritoriet som uppgår till en maximal bredd av 24 nautiska mil från baslinjen.

I debatten i maj förra året svarade utrikesministern att regeringen så snart det var lagtekniskt möjligt skulle inrätta denna angränsande zon. I debatten gjorde utrikesministern även bedömningen att vid årsskiftet 2015/16 skulle en proposition kunna anlända till riksdagen.

Jag hittade inte någon proposition gällande angränsande zoner i propositionsförteckningen för förra riksdagsåret och inte heller för detta riksdagsår. Därför har jag nu ställt frågan på nytt.

Nu säger regeringen att vi kommer att kunna se fram emot en lagrådsremiss våren 2017, det vill säga om ett drygt halvår. Med en sådan tidsplan förefaller det inte möjligt med ett inrättande av denna zon förrän tidigast den 1 januari 2018.

Då är frågan: Har tiden någon betydelse i det här fallet? Mitt bestämda svar är ja. Vi har nu ett försämrat omvärldsläge som försämras vecka för vecka. För en tid sedan uttalade statsminister Stefan Löfven att det kanske kunde vara bra med "fria ytor" mellan Ryssland och väst.

Herr talman! Jag hör inte till dem som tror på detta. Tvärtom, i en tid av spänning och ett försämrat omvärldsläge behövs det kontroll och tillsyn och inte några fria ytor vare sig i Östersjön eller i andra områden.

Tiden har också betydelse eftersom det pågår verksamheter ute på Östersjön mer eller mindre kontinuerligt. Jag vet att det just nu inom Regeringskansliet bereds en ansökan om utläggning av ytterligare gasledningar i Östersjön, och regeringen har uttryckt oro för detta. Samtidigt bedömer man att man kanske inte har så stora möjligheter att hindra denna verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det sammanhanget har det betydelse om vi inte hinner inrätta den angränsande zonen i tid inför de aktiviteter som nu planeras.

Nu säger utrikesministern att det var lagtekniskt betydligt mer komplicerat än vad hon förutsåg. Då blir min fråga, herr talman: På vilket sätt är det komplicerat? Handlar det om resurser i Regeringskansliet, eller beror det på något lagtekniskt problem? I så fall skulle jag vilja ha det utrett.

Herr talman! Jag tror att jag måste börja med att ta ur Allan Widman villfarelsen att detta skulle kunna påverka Nord Stream 2. Så är det inte. Det är havsrättskonventionen som styr hur vi ska agera. Dessutom har vi naturligtvis säkerhetspolitiska intressen. Havsrättskonventionen ger länder rätt att till exempel lägga ut kablar och anläggningar på havsbotten eller på sjöbotten.

Detta är inte realistiskt, utan den frågan måste vi hantera på andra möjliga vägar, vilket vi gör med respekt för folkrätten och i enlighet med våra politiska mål, till exempel energiunionen. Vi måste verka via EU, och vi måste se till att bevaka våra egna säkerhetspolitiska intressen. Men vi ska inte tro att detta skulle påverka Nord Stream 2. Man måste nog klargöra det från början.

Det här är komplicerad materia. Det är väldigt tekniskt, och jag undrar om de som lyssnar har förstått det lilla som vi har sagt så här långt, och jag tror att Allan har med sig utredningen. Att det har tagit många år visar ju att det har lagtekniska konsekvenser som gör att det har tagit längre tid.

Vi har ingen annan ambition utan delar önskan att åstadkomma detta. Vårt besked nu är dock att vi dels kopplar ihop de olika arbeten som görs med havsgränser, dels gör en uppdatering av den svenska lagstiftningen om sjöterritoriets gräns. Det är detta som pågår. Dessa båda frågor hör nära ihop.

Precis som Allan Widman sa får Sveriges sjöterritorium sträcka sig som högst tolv nautiska mil utanför baslinjerna. Den angränsande zonen ska ansluta sig direkt till detta, och sedan sträcka sig högst 24 nautiska mil räknat från samma baslinjer. Min och regeringens utgångspunkt är att vi i så stor utsträckning som möjligt ska använda möjligheten att inrätta en angränsande zon som sträcker sig 24 nautiska mil räknat från baslinjerna.

Detta är dock inte möjligt längs hela Sveriges kust. Havsområdena är inte tillräckligt stora överallt. I vissa områden finns inget utrymme alls för en svensk avgränsande zon, till exempel i Öresund och Ålands hav. Där gränsar svenskt territorium direkt mot danskt respektive finländskt territorium. Det svenska sjöterritoriet avgränsas alltså där av riksgränsen mot Danmark respektive riksgränsen mot Finland. Även i Kvarken saknas utrymme för en angränsande zon.

Det finns alltså en rad fakta som man måste ta hänsyn till. Av detta skäl kan den svenska angränsande zonen inte utformas som ett sammanhängande område, och därför föreslår utredningen att det ska finnas fyra åtskilda områden. Det är inget konstigt med det. Den angränsande zonen ligger på internationellt vatten och inom Sveriges ekonomiska zon. Vår ekonomiska zon består också av fyra av varandra åtskilda områden utanför sjöterritoriet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad juristerna sagt oss är att en hel del lagtekniskt arbete återstår på grund av detta. Därtill kommer så småningom en digitalisering.

Herr talman! Om någon trodde att jag torgförde uppfattningen att en angränsande zon på något sätt skulle ändra Havsrättskommissionens regler vad gäller exempelvis utläggningar av gasledningar på internationellt vatten ber jag om ursäkt. Det var inte min avsikt. Jag vet att detta inte har förutsättningar att hindra det här.

Våra möjligheter att stoppa den nu planerade gasledningen utifrån Havsrättskommissionens regler är enligt min bedömning tämligen begränsade. Jag har förstått att detta även är regeringens bedömning. Om man inte kan stoppa detta inställer sig frågan vad man då gör. Ja, då lägger man fram förslag som innebär att man inte bara har möjlighet utan också anledning att vara närvarande i de vattenområden där arbetet pågår. Dessutom kan man utöva kontroll och viss svensk statlig överhöghet. På detta sätt kan vi effektivt åtminstone se till att den osäkerhet som följer med dessa arbeten blir mindre.

Herr talman! Jag har, som utrikesministern påpekade, med mig utredningens betänkande, Gränser i havet. Denna 900 sidor tjocka tegelsten är ett gediget arbete som utförts av hovrättslagmannen Magnus Göransson. I försvarsutskottet har vi fått föredragningar om utredningen. Det är korrekt som utrikesministern påstår: Här finns mängder av koordinater, sida upp och sida ned. Man mätte om baslinjerna runt hela Sveriges kust, vilket allmänt sett också är mycket bra då detta inte har gjorts på 40 år.

Men jag känner mig inte helt tillfredsställd med svaret som utrikesministern ger på min fråga om vad det specifikt är som lagtekniskt har blivit svårare. Finns det någonting som inte förutsågs redan från början i utredningen? Har några nya omständigheter tillkommit? Jag vore glad om utrikesministern i så fall detaljerat kunde förklara vad problemet består i. Handlar det om resurser eller om förvaltningsrättsliga komplikationer? Och varför har regeringen inte förutsett detta förrän nu, snart ett och ett halvt år efter att utredningen lämnade sina förslag?

Herr talman! Havsrättskommissionens bestämmelser om rätt att vidta åtgärder inom sin angränsande zon innebär ju inte att Sverige skulle få någon form av överhöghet över de havsområden som omfattas av svensk angränsande zon. Den kommer att vara belägen på internationellt vatten inom Sveriges ekonomiska zon. Däremot kan en angränsande zon ge större möjligheter att exempelvis skydda fornminnen och kulturföremål som finns på havsbotten inom zonen. Man kan även skydda andra föremål på havsbotten, vilket är värdefullt inte minst med tanke på vrak som finns i till exempel Östersjön.

Jag tror att vi måste klara ut två grundläggande frågor. Den första är att vi inte kan hoppas på att denna förändring innebär att vi kan stoppa Nord Stream 2, vilket Allan Widman också medgav. Det ger oss heller inget sådant instrument. Vi ska fortsätta att arbeta med frågan, och det gör vi också mycket aktivt, framför allt via EU. För vi menar att EU och andra länder som kommer att bli köpare av rysk gas är de som är viktigast att påverka.

I detta större sammanhang kommer Sverige att ha en mer begränsad roll. Det måste vi vara helt på det klara med, eftersom det passerar vår ekonomiska zon och inte som i andra fall där länder kan påverka dragningen på ett helt annat sätt. Vi måste göra allt vi kan för att skydda våra säkerhetspolitiska intressen. Det arbetet pågår för fullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra frågan jag vill klara ut är funderingen om vi underförstått skulle ha ett intresse av att på något sätt aktivt försena arbetet. Så är det definitivt inte. Det handlar helt enkelt om att det innebär mer arbete med dessa förslag. Man kan ha underskattat hur mycket det faktiskt innebär.

Jag kan dock inte svara på alla detaljer och hur man exakt arbetar rent lagtekniskt. Detta är de uppgifter som vi har fått, och vi kommer förstås att se till att det här hanteras på bästa sätt och att det skickas ut med en lagrådsremiss så snart allt är klart. Jag har ingen anledning att misstro våra experter, som säger att det krävs mer lagtekniskt arbete än vad man trodde från början.

Vi ska göra det ordentligt när det nu genomförs efter 40 år. Då kanske det får ta några extra månader så att det också blir rätt. Sedan återstår som sagt digitaliseringen för att också ha det i en modern form.

Herr talman! Jag är den första att önska regeringen lycka till när det gäller möjligheterna att restriktivt pröva den ansökan som kom in i september om ännu en gasledning i Östersjön. Jag kan dock konstatera att regeringen i samband med att det togs ett initiativ grundat på i första hand säkerhetspolitiska överväganden för en tid sedan valde att inte skriva på detta initiativ.

Men jag önskar som sagt lycka och välgång, och jag önskar inget hellre än att det finns möjligheter att stoppa detta projekt, som ju har en lång rad försvars- och säkerhetspolitiska implikationer. Det gäller inte minst ett ökat europeiskt beroende av rysk gas.

Sedan vill jag nog ändå rätta utrikesministern: En angränsande zon innebär en viss överhöghet för Sveriges vidkommande. Mot fartyg som passerar in i och ut från vårt sjöterritorium kan vi ingripa med tullar, skatter, hälsa och - vilket utrikesministern var inne på - även när det gäller arkeologiska och historiska fynd. Vi kan utöva domsrätt inom en angränsande zon.

Som vi vet kommer den här gasledningen i stora delar att byggas med stöd av fasta stödjepunkter utmed Sveriges kuster. Det innebär att vi kommer att ha en omfattande in- och utgående trafik.

Nu säger utrikesministern att hon tror att det helt enkelt handlar om att det har blivit mer arbete. Men det är ju utrikesministerns eget departement som utför detta arbete. Mina frågor kvarstår: Vad specifikt är det som har gjort att detta har dragit ut på tiden? Och varför har regeringen inte kunnat förutse detta förrän ett och ett halvt år efter att utredningen lämnat ifrån sig sitt betänkande?

Herr talman! Jag har inget annat svar på det än att det lagtekniskt är mer komplicerat än vad man ursprungligen trodde. Man ser att det tar längre tid, och då ska det göras ordentligt, vilket vi avser att göra. Vi återkommer så snart vi kan med en lagrådsremiss för att genomföra det här förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar Erik Andersson för interpellationen. Han har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen föreslår för att skydda kvinnor i Sverige mot hedersförtryck och våld. En bakgrund till frågan är återkommande rapportering i medierna om våld mot kvinnor som inte anses leva traditionsenligt.

Innan jag besvarar frågan om regeringens åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck vill jag börja med att erinra Erik Andersson om det jämställdhetspolitiska mål som en enig riksdag ställde sig bakom 2006 och som handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet innebär att regeringen både kan och måste göra flera saker samtidigt, nämligen både åtgärder som syftar till att stärka kvinnors makt i olika samhällsfunktioner och åtgärder som syftar till att ge kvinnor makt över det egna livet och den egna kroppen. Förslag inom ramen för det jämställdhetspolitiska målet om jämn fördelning av makt och inflytande innebär alltså inte att regeringen skulle nedprioritera eller vara passiv i frågor om mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är tvärtom. Mäns våld mot kvinnor, i synnerhet hedersrelaterat våld och förtryck, är ett av de yttersta uttrycken för bristande jämställdhet och är därför högprioriterat i jämställdhetspolitiken. Om några veckor kommer regeringens skrivelse med en redogörelse för inriktning och styrning av jämställdhetspolitiken att överlämnas till riksdagen. I skrivelsen ingår en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Strategin, som beskriver mål och inriktning på tio års sikt, innehåller också ett program med konkreta åtgärder som på bred front och med medverkan av en rad olika samhällsfunktioner ska genomföras mellan 2017 och 2020. Här ingår som en central och väl integrerad del åtgärder för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat förtryck. I dag har jag inte möjlighet att informera om detaljerna i denna skrivelse, som vi alltså planerar att lägga fram i november, men jag kan försäkra Erik Andersson om att insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck har en väl framskjuten plats i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Herr talman! Jag känner det som att statsrådet inte ger mig något riktigt svar. Det är lite "avvakta och se" över det; vi ska vänta på regeringens skrivelse. Väl nog - vi står alla bakom de jämställdhetspolitiska mål som har antagits här i riksdagen. Men det finns saker och ting som händer just nu, och där måste vi ta krafttag, anser jag. Det är många kvinnor som far illa i vårt land i dag.

Herr talman! Jag kan tala om för statsrådet att det inte finns någon heder i "hedersvåld", som bara begränsar människors möjlighet att leva som de vill. Både pojkar och flickor blir begränsade. Pojkar ska hålla koll på sina systrar. Kvinnor tvingas bli gifta med personer som de inte vill gifta sig med, eller tvingas klä sig på ett sätt som passar normen eller kulturen. Detta måste uppmärksammas och diskuteras mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte en vacker bild som målas upp i Sverige, ett land där vi i och för sig har kommit väldigt långt med jämställdheten men där mycket återstår att göra. Kvinnor kan bli misshandlade för att de inte lever traditionsenligt. Det finns kvinnor på asylboenden som inte får gå ut och cykla därför att det strider mot en kultur eller en norm. Det är helt förkastligt. Det är oacceptabelt att kvinnor som kommer till ett land som Sverige inte får leva som de vill och i enlighet med de normer och regler som gäller här i landet. Det är förtryck, och det är olagligt.

Tusentals personer i vårt land lever under hot från sina anhöriga på grund av hederskulturen. I hederstänkandet står familjens rykte och anseende i fokus. Det bygger på föreställningar om oskuld och kyskhet. Det kan innebära begränsningar av klädval, av vem man får umgås med, av möjligheterna till utbildning, av vem man får gifta sig med och till och med av rätten att ta ut skilsmässa.

Under alliansregeringen förbättrades stödet till personer utsatta för hedersrelaterat våld. I vissa avseenden skärptes även lagstiftningen. Men det behöver givetvis göras mer av samhället. Vi måste ta krafttag och ingripa mot dessa brott. Moderaterna anser att det behövs en kartläggning av omfattningen av hedersrelaterad brottslighet. Rättsväsendet måste få de verktyg som behövs för att skydda brottsoffren. Vi anser även att man behöver göra en översyn av lagstiftningen i syfte att motverka hedersrelaterade brott och öka lagföringen.

Vad gör regeringen åt förhållandena på ankomst- och asylboenden? Vad gör regeringen för att boende på asylboenden ska få leva som de vill utan att bli hindrade i sin frihet? Hur agerar Migrationsverket och de underentreprenörer som tillhandahåller boenden för nyanlända? Finns det några riktlinjer och regler med tanke på det man upprepade gånger får läsa i medierna om folk som begränsas i sin frihet, exempelvis det jag tog upp, att det var en kvinna som inte fick cykla?

Får man utbildning i de svenska värderingar och normer som gäller? Vi från Moderaterna har föreslagit en förstärkt samhällsorientering för nyanlända. Vi anser att det är självklart att kvinnor och män i Sverige ska ha samma rättigheter. Det är kärlek som ska avgöra vem man ska gifta sig med, inte andra regler eller unkna och föråldrade värderingar. Vi kan aldrig acceptera att svensk lag inte gäller i Sverige. Många som kommer till Sverige kommer från ett land där synen på jämställdhet är annorlunda än vad vi är vana vid. Därför är det viktigt att man ger den utbildning som samhällsorienteringen innebär. Det tycker vi att regeringen ska prioritera.

Herr talman! Jag tackar Erik Andersson. Vi delar mycket av bakgrundsbilden av problemen. Det här är en väldigt stor samhällsfråga. När jag har förberett den strategi som vi ska lägga fram har jag ägnat mycket tid åt att tala med representanter för kvinnor och flickor och organisationer som företräder dem. Det oroar mig att många av dem ger en bild av att kvinnors och flickors möjligheter att leva sina liv som de vill inskränks, till exempel i vissa bostadsområden. Det kan vara fråga om vad som sker i parrelationer eller familjer, men också utomhus. Det här tar vi på största allvar. Därför lägger vi som sagt fram en strategi om våld mot kvinnor. Där ingår hedersrelaterade frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har redan aviserat att vi kommer att se över lagstiftningen om barnäktenskap. Den är relativt ny, men den behöver ses över igen, anser vi. Vi har också förstås redan ett organiserat arbete som leds av länsstyrelserna, framför allt Länsstyrelsen i Östergötland, som i sin tur ger stöd till olika myndigheter, till exempel socialtjänsten. Socialtjänsten har ett allmänt uppdrag att arbeta mot våld mot kvinnor men också att stödja till exempel ensamkommande barn i den situation som de befinner sig i. Ett barn som uppges vara gift är per definition ett ensamkommande barn. Det är väldigt viktigt att ta de här frågorna på allvar, se flickorna i deras utsatthet och se deras behov. Det kan även handla om pojkar och om hbt-personer. Vi har också aviserat att vi vill inrätta ett kunskapscentrum om ensamkommande barn. Även inom ramen för det behöver man se på de här frågorna.

När jag meddelade att vi ska lägga fram en jämställdhetsskrivelse och en strategi om våld mot kvinnor sa jag också att vi ska inrätta en jämställdhetsmyndighet. Om jag uppfattat din interpellation rätt är du kritisk till den, Erik Andersson. Dessutom hade du partikamrater som ägnade sig åt att skratta åt den här i riksdagen. Du kanske skrattade med? Möjligen har du inte läst på riktigt om vad den här myndigheten ska göra och varför den har inrättats.

Alliansregeringen arbetade mot våld mot kvinnor inom ramen för sin jämställdhetspolitik. Man avsatte över 2 miljarder till jämställdhetspolitiken, varav ungefär hälften till arbetet mot våld mot kvinnor - 1,2 miljarder om jag inte minns fel. Men i de granskningar som har gjorts, bland annat av Riksrevisionen, framförs det att det var en ineffektiv styrning. Man riskerar att inte få långsiktiga effekter av detta. Man kan faktiskt inte se att våldet skulle ha sjunkit i Sverige under en tioårsperiod. I granskningarna sägs att det bland annat beror på bristen på styrning, bristen på en sammanhållande kraft som kan genomföra politiken.

Jag är ute efter att människors liv ska förändras också när det gäller hedersrelaterat våld och våld över huvud taget. Jämställdhetsmyndigheten som dina partikamrater skrattar åt är till för att förändra verkligheten. Så mycket pengar måste få effekt i människors liv. De frågorna hänger ihop.

Frågor om hedersrelaterat våld är väldigt viktiga. Att stärka organisationer som har kunskap om detta och som organiserar kvinnor och flickor är också otroligt viktigt. Det vill vi gå vidare med.

Herr talman! Statsrådet säger att många av mina partikollegor skrattade när det kom på tal att man skulle införa en jämställdhetsmyndighet. Jag tror inte att de skrattar åt själva problematiken i frågan om jämställdhet, utan de skrattar åt att man tror att allting löser sig bara för att man inrättar en helt ny myndighet. Om jag skulle vara utsatt för hedersrelaterat våld eller annat våld över huvud taget skulle inte det första jag skulle tänka på vara att det behövs en jämställdhetsmyndighet som kommer att hjälpa mig i detta.

Riksrevisionens rapport sa samtidigt att det aldrig har satsats så mycket pengar på jämställdhet som under alliansregeringen. Visst gav det en del effekter, bland annat ute hos kommunerna, som fick ansöka om pengar för att arbeta just med frågorna om exempelvis mäns våld mot kvinnor. Jag vet att det gav effekter. Det de kom fram till var att det kanske skulle behövas en samlande kraft som ser över och tar till vara de erfarenheter man får så att man kan ta dem vidare och sprida goda exempel. Jag tror inte att det behövs en jämställdhetsmyndighet för att göra det. De goda exemplen ska finnas ute i kommunerna och bland de olika statliga myndigheter som vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi återgår till frågan som jag först ställde om att det behövs krafttag mot hedersrelaterat våld och att ingen ska råka ut för det. Om man ser på den samhällsorientering som ges i dag är det bara en tredjedel som deltar. Det är väldigt lågt. Jag tycker att det ska vara obligatorisk närvaro vid samhällsorientering, och då ska alla samlas. Det gäller inte bara männen, utan män och kvinnor ska samlas. Det är så enkelt som att samhället vilar på en värdegrund för hur vi ska bete oss mot varandra. Det är en värdegrund som håller ihop vårt samhälle. Det handlar om människors lika värde och allas rätt till liv och frihet. Det behövs givetvis mer utbildning.

I avsaknad av samhällsorientering och genom att en låt-gå-mentalitet vuxit fram i landet har det vuxit fram parallella samhällen där vi vet att ambulans, brandkår och polis motarbetas. Det är inte en utveckling i rätt riktning. Det behövs fler poliser. Det behövs att rättsinstanserna tar hedersvåld på allvar. Det är givetvis ingen lätt fråga. Men det är oacceptabelt att människor inte får leva som de vill. De kan inte vänta i några veckor på regeringens skrivelse i jämställdhetsfrågorna.

Det krävs en kartläggning, som jag var inne på tidigare, för att se hur vi ska kunna ta tag i problemet som uppstår med hedersrelaterat våld. Men det finns också andra problem. Det finns föreningar i landet som förespråkar odemokratiska värderingar. Många av dem får säkert bidrag från stat och kommun. Då kan man inte heller vänta i några veckor. Jag vill gärna veta: Vad gör vi åt det? Hur ska vi säkerställa att de inte får de bidragen? Är regeringen beredd att se över detta?

Hur ser regeringen på att en anställd hos passpolisen inte behöver skaka hand med en kvinnlig medarbetare eller att man separerar män och kvinnor i badhusen? Det är inte rätt signaler för att nå ett jämställt land. Exemplen kan säkert göras många. Det viktiga är att vi måste få ett samhälle som värderar män och kvinnor precis lika med samma rättigheter och samma möjligheter att bli precis vad de vill.

Herr talman! Jag återkommer ändå till att det är ett känt konservativt debattrick att skratta åt enskilda jämställdhetsförslag, håna dem och förminska dem och sedan säga: Jag är jättemycket för jämställdhet.

Vi skulle tjäna på att seriöst diskutera: Vad behövs för att få genomslag i verkligheten? Du säger att du vet att det finns effekter. Faktum är att ni dessutom beställde en jämställdhetspolitisk utredning. Det tycker jag var bra. Den har till och med i sin rubrik att det behövs en myndighet för att förändra verkligheten med de pengar vi satsar.

Det var bra att alliansregeringen hade över 2 miljarder till jämställdhet, men du kan väl inte på allvar tycka att det var bra att de inte fick effekt på lång sikt, Erik Andersson? Jag har otroligt svårt att tro det. Du får gärna försvara det. Det finns många belägg för att effekten uteblev. Till exempel kan vi se att våldet mot kvinnor ligger kvar på samma nivåer som för tio år sedan, och ni hade makten i åtta år av dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser över trossamfunden. Apropå att vänta så gjorde ni det under hela er åttaårsperiod. Ni såg inte över trossamfunden och deras roll i förhållande till detta. Jag håller dock med dig om att det är viktigt, och jag ser fram emot förslaget. Under tiden ska man naturligtvis bara använda medlen till att sprida demokratiska värderingar inklusive jämställdhet, och då måste man ha kontrollerande mekanismer så att man ser att det fungerar så redan nu.

Jag håller också med om värdet av utbildningar för befolkningen i största allmänhet och till exempel förebyggande insatser när det gäller mäns och pojkars roll i jämställdhetsarbetet. Det är viktigt i hela befolkningen. Det är också viktigt när det gäller nyanlända och ensamkommande.

Därför lägger jag fokus på förebyggande arbete i strategin mot våld mot kvinnor. Det har vi gjort alldeles för lite av. Det visar också utvärderingarna och studierna. Vi måste se till att förtrycket inte finns från början över huvud taget. I den ambitionen tror jag liksom du att man behöver vända sig generellt till befolkningen och särskilt till män och pojkar, tror jag i varje fall att du menar, men också specifikt till olika grupper.

Därför har vi också tagit initiativ till en utbildning som man kan använda på till exempel HVB-hem. Där tar Din ungdomsmottagning på nätet och den myndighet som arbetar med ungdomsfrågor fram en manual så att man kan nå HVB-hem och ensamkommande unga nyanlända med kunskap om sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa, där dessa frågor ingår. Hur ser svensk lagstiftning ut? Hur fungerar jämställdhet i Sverige? Det gäller till exempel att det är förbjudet att köpa sexuella tjänster och vad hela vår lagstiftning innebär.

Självklart ska också polisen och andra rättsvårdande myndigheter jobba med dessa frågor. Vi gav nyligen ett uppdrag till polisen att jobba med sexuella och andra övergrepp mot barn. Det är ett exempel på vad vi gör redan nu. Som jag sa har Länsstyrelsen i Östergötland redan uppdraget att arbeta specifikt med den frågan.

Jag har också sagt att när vi lägger fram den nationella strategin och det blir känt vilka åtgärder som finns däri vill jag kalla till en nationell samling med alla aktörer för att verkligen säkerställa att alla tar frågan på allvar och också kommer att vidta de åtgärder som finns i strategin.

Jag har fokus på genomförande. Jag vill att detta politikområde ska vara effektivt och använda sina medel i förhållande till människorna, precis som alla andra politikområden.

Herr talman! Ibland när man hör representanter för partier på vänsterkanten känns det nästan som att jämställhet skulle vara en vänsterfråga, men det är det inte. Vi tycker precis som alla andra att jämställdhet är en viktig fråga. Det är en frihetsfråga, som jag ser det, att var och en får utveckla sitt liv och bli precis det de vill utan att bli förhindrade av någon norm eller kultur.

När vi talar om satsningarna som gjordes under alliansregeringen kan jag upprepa att det aldrig har satsats så mycket på jämställdhet som det gjordes under de åren. Det är möjligt att den nuvarande regeringen tycker att är en lite jobbig situation att Alliansen satsade mer på jämställdhet än vad någonsin någon socialdemokratisk regering har gjort i mannaminne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mäns våld mot kvinnor är ett problem delvis för att det finns ett stort mörkertal. Förhoppningsvis är det fler som anmäler de brotten nu med tanke på de satsningar som har gjorts. Men om man inrättar en jämställdhetsmyndighet kan risken bli att man förskjuter alla jämställdhetsfrågor till den jämställdhetsmyndigheten och att inte de andra myndigheterna arbetar just med jämställdhetsfrågan.

Det är ju precis som arbetsmiljöfrågorna. Dem måste var och en arbeta med på sin arbetsplats, och det gäller jämställdheten också. Var och en måste ständigt arbeta med jämställdheten, varje dag och varje timme. Det kan man inte bara skjuta över till en annan myndighet. Jag menar att lösningen inte är att inrätta en ny myndighet för att komma åt jämställdhetsproblemen i Sverige.

Där tror jag alltså att regeringen är helt fel ute. Det krävs så mycket mer än en myndighet. I det här fallet, när det gäller nyanlända exempelvis, krävs det utbildning, och då är det viktigt att den är obligatorisk och inte bara erbjuds. Man ska säkerställa att män och kvinnor går dit och får ta till sig de kunskaper, normer och regler som gäller i Sverige, herr talman.

Herr talman! Tack, Erik Andersson, för den här debatten! Det är verkligen en viktig fråga, och det gläder mig att vår analys när det gäller själva problemet i stor utsträckning överensstämmer. Man behöver samarbeta om detta för flickors, kvinnors och andra utsattas skull.

Det är en jobbig situation, som Erik Andersson sa, men jag tycker också att det är en jobbig situation att han är kritisk och menar att man inte kan se effekter av medlen. För mig är det obegripligt, för är det något förslag som jag har lagt fram som är så underbyggt av fakta så är det detta.

Det här handlar enbart om att göra jämställdhetspolitiken professionell som andra politikområden. Det handlar till exempel om att sprida exempel. Erik Andersson nämnde själv simhallar som har uppdelade tider och så vidare. När man får syn på ojämställdhet så frågar man sig: "Åh, hjälp, jag har hittat ojämställdhet, vad ska jag göra"?

Med en jämställdhetsmyndighet kan man till exempel se att det finns ett antal kommuner, organisationer och andra som har jobbat med detta, inte sällan med gemensamma medel, och tagit fram bra metoder som inte går ut på att dela upp eller separera. Detta är att förstärka jämställdhetsarbetet.

Det är dock inte den enda åtgärden för att jobba för jämställdhet och mot hedersrelaterat våld. Det har aldrig fungerat så. Jämställdhetspolitiken handlar ju verkligen om att ta politiska beslut, att ha politisk vilja och att våga när det behövs, och det måste man göra på en mängd områden för att uppnå allmän jämställdhet. Därför måste man ha en myndighet och dessutom göra en massa saker för att förstärka politikområdet.

Jag ser fram emot att debatten går vidare, och jag kommer att stå upp på flickors och kvinnors sida mot det hedersrelaterade våldet.

Överläggningen var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Isabella Hökmark har frågat mig vilka andra åtgärder jag kan tänka mig att vidta för att öka den kvinnliga representationen såväl i bolagsstyrelser som på högre chefsposter.

Regeringen vill öka jämställdheten i hela samhället. Ett jämställt beslutsfattande ger företagen mångfald som kan öka deras konkurrenskraft. För att driva på utvecklingen har regeringen föreslagit att minst 40 procent av styrelseledamöterna i aktiemarknadsbolag och statligt helägda aktiebolag ska vara av vartdera könet.

Promemorians förslag ger en jämnare fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i landets största bolag. Det har i sig ett värde. En sådan utveckling kan också bidra till att urval och rekrytering av såväl styrelseledamöter som personer på ledningsnivå görs utifrån en bredare rekryteringsbas i syfte att ta vara på kompetens hos såväl kvinnor som män. Då förbättras även förutsättningarna för kvinnors företagande i allmänhet.

Regeringen vidtar vid sidan av det nämnda lagförslaget ett flertal olika åtgärder för att förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet. Dessa har betydelse även för till exempel styrelserepresentation och ledande befattningar som inte omfattas av lagförslaget. Till exempel ökade andelen kvinnor på ledande befattningar när de statliga bolagens styrelser blev mer jämställda.

Ett annat exempel är att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över reglerna för föräldraledighet och föräldraförsäkring. Syftet är att identifiera problem och föreslå åtgärder för att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn.

Näringslivet delar regeringens syn att båda könens kompetens måste tas till vara. Jag förväntar mig därför att även näringslivets aktörer fortsätter att arbeta för att åstadkomma mångfald i bolagens styrelser och ledningar och därmed öka bolagens konkurrenskraft.

Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret! Jag blir ändå förvånad över att den här reformen om kvotering till bolagsstyrelser blir en så viktig symbolfråga för regeringen. Tittar man på Norge där kvotering infördes 2006 kan man inte se de fördelar som man kanske skulle vilja se, för det har inte blivit fler kvinnor på mellanchefsnivå eller fler kvinnliga vd:ar. Det har inte hänt i Norge. Det är bara det uppenbara som har hänt: fler uppdrag till en liten privilegierad grupp av kvinnor som redan har uppdrag.

Min uppfattning är därför att regeringen nu satsar på styrelseproffsen i stället för på de många kvinnorna. Det finns problem på arbetsmarknaden, till exempel i form av löneskillnader, och en orsak till det som är lätt att se är att det finns många kvinnor i offentlig sektor och många män i det privata näringslivet. Vill man då göra någonting åt detta borde man uppmuntra företag i välfärden.

Därför är min fråga återigen: Vad tror regeringen sig uppnå med att införa kvotering till bolagsstyrelser när man inte kan se att det blir fler kvinnliga chefer på lägre nivåer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack till interpellanten för den här diskussionen! Den är viktig.

Om kvinnor hade bedömts efter sin kompetens hade vi redan haft ett mer jämställt näringsliv. Det är ett faktum, och det är också därför näringslivet själva har argumenterat för att det är ett problem att man har så ojämställda styrelser i näringslivet. Det är därför näringslivet själva genom koden har bestämt att man ska uppnå jämställda styrelser, därför att man tror att arbetet i styrelserna då blir bättre. Det finns också forskning som visar att mer jämställda styrelser de facto fungerar bättre, inte bara i styrelserummet, och att de också producerar mer lönsamma bolag, vilket är spännande.

Det är också statens erfarenhet. Det känns som om det här skulle vara en ny diskussion om styrelserepresentation, men så är det ju inte. År 2000 tog den dåvarande socialdemokratiska regeringen initiativ till att sätta upp ett mål om jämställda styrelser i de statliga bolagen. Det tog tre år, från 2000 till 2003, att uppnå jämställda statliga bolag.

I dag har vi haft en situation i nästan tio års tid med jämställda styrelser i de statliga bolagen. Vad har då hänt? I förra veckan kom ny statistik från OECD som visar att Sverige, bland de undersökta länderna i OECD, var det land som hade kommit längst både när det gäller styrelserepresentation i de statliga bolagen och när man tittar på antalet vd:ar i de statliga bolagen.

Vår erfarenhet från de statliga bolagen är alltså väldigt tydlig: När man fick jämställda styrelser började också styrelserna att ställa krav på rekryteringsprocesserna för ledande befattningshavare så att man fick ett brett urval. Detta har i dag lett till att Sverige leder utvecklingen även när det gäller kvinnliga ordförande i statliga bolag. Enligt den senaste siffran som jag har är i dag 32 procent av de statliga bolagens vd:ar kvinnor, att jämföra med börsbolagen där motsvarande siffra är 5 procent. Mer jämställda styrelser har alltså haft effekt i Sverige.

Före den här debatten hade vi en annan debatt om jämställdhet. Det är lite märkligt att Moderaterna hamnar på fel sida varje gång vi ska diskutera en jämställdhetsreform. Historiskt sett har det varit rösträtten, särbeskattningen, föräldraförsäkringen; vid varje stor reform som har drivits fram för att öka jämställdheten i Sverige har Moderaterna tyvärr varit på fel sida. Och nu hamnar man återigen på fel sida och säger att det visserligen är bra med jämställdhet men inte just nu och inte så snabbt och att det kan vänta.

Min fråga blir då: Hur länge är Moderaterna beredda att vänta på att vi får jämställda styrelser och jämställda ledningsgrupper i Sverige? Är det inte bra att ta vara på den kompetens som finns i hela befolkningen och att faktiskt se till att kvinnor och män får samma chans i samhället att nå sin fulla potential?

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Jag är av uppfattningen att en ägare ska få utse sin styrelse. Man får titta i sitt bolag och se vilken kompetens man vill ha. Det finns ju företag där det bara sitter kvinnor i styrelsen. Ska man då tvingas ta in en man som man inte tycker är lika kompetent? Den frågan finns också. Sedan är det ju det att det har krupit upp också att man tittar på kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man verkligen vill titta på vad som är viktigast för kvinnor och deras företagande kan man se på hur det ser ut i Europa och de länder som slår oss med hästlängder och har fler kvinnliga vd:ar och fler kvinnliga chefer. Det är de länder som har mer privat verksamhet i välfärden. Så är det.

Jag kan inte förstå varför man inte ska låta kvinnor driva företag på samma villkor som män som gör det i industrin, i byggbranschen, som asfaltsläggare, elektriker eller rörmokare och som kan göra detta, och de måste göra vinst också för att kunna driva sitt företag.

Jag ser det som att det här är en symbolfråga. Jag har varit ute på många företag, och det arbetas mycket med att rekrytera kompetent personal, både kvinnor och män, och man lyfter också kvinnor i företagen.

När det gäller den här symbolhandlingen är ett ensidigt krav på kvotering den viktigaste reformen, och jag anser att man inte ser vad som verkligen spelar roll.

Det är inte bara det här med öppenhet för privata företag i välfärden, utan vad som också skulle hjälpa till är att man skulle kunna utöka RUT-tjänsterna. De kvinnor som har använt RUT-tjänster mest har använt tiden de sparat till att arbeta mer. Det har alltså varit en hjälp till att kombinera hemarbete med sitt eget arbete. Därför anser jag att när det gäller modernt jämställdhetsarbete måste man se i näringslivet att både kvinnor och män kan utvecklas på sina egna villkor. De ska inte delas in i olika kategorier utan snarare befrias från att delas in i kategorier, och alla människor oavsett kön eller någon annan uppdelning ska ges samma möjligheter.

Herr talman! Som herr talmannen vet är jämställdhetsfrågan en fråga som berör mig mycket och något som jag kämpar hårt för.

I grund och botten handlar det om att vi inte tar vara på de resurser vi har i Sverige. Det är essensen av hela problematiken. Då får man titta bakåt i historien. Det är ganska bra att göra det ibland för att ta reda på varför det ser ut som det gör i dag.

I mångt och mycket handlar det om utbildning. För 20-30 år sedan utbildade sig kvinnor inte i lika hög utsträckning som män. Men det här börjar ändras, så det är nu nästan fler kvinnor som utbildar sig. Problemet är att vi också måste locka kvinnor till de tekniska utbildningarna.

Om man jämför andelen kvinnor som utbildade sig för 20-30 år sedan och andelen kvinnor i styrelser ser man att de är ganska lika. Man vill gärna ha människor som har kunskap i en styrelse. Då är utbildning en del. Om man tittar på utbildning då och utbildning sedan och hur styrelserna ser ut är det alltså ganska lika, och det här är med andra ord en fråga som kommer att lösa sig ju mer kvinnor utbildar sig för att på så sätt också kunna anpassas till näringslivet.

Vi har en feministisk regering som säger att man har 32 procent kvinnliga vd:ar i statens bolag. Det är ju helt uselt egentligen. 32 procent! Jag skulle förvänta mig att den här feministiska regeringen sa att den hade i alla fall minst 50 procent kvinnliga vd:ar. Vad tänker ni göra åt det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Isabella Hökmark var inne på det här med RUT. Regeringen säger att man vill öka jämställdheten på en rad områden. Men sedan motarbetar man samma sak på andra sidan. Just RUT-reformen har inneburit att många fler kvinnor har kunnat arbeta mer - tyvärr är det fortfarande så att de allra flesta kvinnor har hand om hemarbetet, och där kunde man ju önska att männen skulle ta mer ansvar - och det har regeringen försämrat i RUT-reformen.

Det har också inneburit att vi har fått väldigt många fler kvinnliga företagare. Vi måste få fler kvinnliga företagare i det här landet om vi ska lyckas med de jämställdhetspolitiska målen.

Men att vara företagare i Sverige är inte heller lätt. Där motarbetas alla, inte bara kvinnor. Det finns alltså många hinder som regeringen sätter upp mot att det ska bli fler kvinnor, och sedan kommer lösningen med en tvingande lagstiftning, möjligtvis, om kvotering. Man ska också inrätta en ny myndighet som ska övervaka allt detta.

Det är inte rätt sätt att angripa problemet. Vi måste se vilka hindren är för att få fler kvinnor i styrelser exempelvis. Det är märkligt att såväl USA som Italien och Schweiz har fler kvinnliga ledare - företagsledare och chefer - än vad Sverige har. Man kan undra vad det beror på.

Herr talman! Det här är en jättespännande debatt. Den kan verkligen handla om nästan allting. Och det ska den ju göra, för det här är en viktig fråga om jämställdhet. Däremot märker man, om man skrapar lite på ytan, hur lite Moderaterna har jobbat med den här frågan och under väldigt kort tid. Ni har inget historiskt track record när det gäller jämställdhet i Sverige. Ni har motarbetat alla större reformer som de facto har lett till ökad jämställdhet.

När det gäller den logik som fördes fram här om att kvinnor inte utbildar sig lika mycket som män har kvinnor under många årtionden utbildat sig mer än män. Det är många årtionden som det har varit så i Sverige. Förklaringsmodellen att kvinnor får vänta några decennier till, tills de har utbildat sig ännu mer, för att nå chefspositioner i Sverige är väldig dålig. Hade vi gjort kopplingen mellan utbildningsnivå och chefspositioner i Sverige hade kvinnor gått om män för länge sedan. Om det handlar om utbildningsnivå skulle vi inte ha haft 6 procent kvinnliga vd:ar i svenska börsbolag. Det är alltså en dålig förklaringsmodell.

När det gäller RUT-systemet försöker man hitta något exempel på där det på något sätt har försämrats. RUT-systemet har aldrig varit större än i dag. Det har aldrig varit så omfattande som i dag. Det har aldrig varit så många människor som har använt RUT-systemet som i dag. Det har aldrig varit så många människor som har jobbat inom RUT-systemet som i dag.

Jag önskar att män ska ta mer ansvar i hemmet, sas det här. Men hur gör man det då? Vad säger forskningen? Jo, forskningen säger att då krävs det ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Hoppla! Och på vilken sida hamnar Moderaterna i diskussionen om ytterligare en pappamånad? På fel sida, igen, naturligtvis.

Vi vet av forskningen att varje gång vi har förändrat föräldraförsäkringen och faktiskt sett till att den blir mer jämställd har det lett till ett annat ansvar i hemmet. Att fler pappor är hemma med barnen när de är små leder till en annan utveckling på arbetsmarknaden. Fler kvinnor kan göra karriär och utvecklas i arbetslivet, men män får också en närmare koppling till sina barn om de är hemma med dem när de är små. Det var ett exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan ta upp den större frågan om jämställda löner. De oförklarliga löneskillnaderna mellan män och kvinnor är större i privat sektor än i offentlig sektor. Jag har sällan hört Moderaterna tala om mer jämställda löner och vad man kan göra. Den här regeringen har föreslagit obligatorisk lönekartläggning för att verkligen se till att vi varje år ser vilka löneskillnader som finns på svensk arbetsmarknad och hur man gör någonting åt dem.

Kan Moderaterna i den här debatten redovisa på vilken sida ni hamnar i den diskussionen? Var ni för det? Nej. Ni vill ha det vart tredje år. Det händer ingenting med lönerna på ett år, menar man. Det händer ganska mycket, och att varje år få koll på vilka strukturella löneskillnader som finns i Sverige gör att man faktiskt kan åstadkomma förändringar på riktigt.

Vi kan ta budgetarna som ett annat exempel. Under åtta år satt ni i regeringsställning. Jag tror inte att ni hade en enda budget på åtta år där kvinnor gynnades mer än män av era förslag - inte en enda budget på åtta år. Titta på de budgetar som vi har lagt under den tid vi har haft chansen att lägga budgetar! I varje budget har vi haft sådana förslag, och sammantaget ser vi att det är kvinnor som är vinnare på våra budgetförslag. Det är skillnad på moderat och socialdemokratisk jämställdhetspolitik, och det är inte förvånande att man även i den här diskussionen säger: Vänta, det löser sig nog, vi har inte så bråttom.

Jag tror att de flesta kvinnor som är engagerade i jämställdhetsfrågor tycker att de någon gång också måste få samma rätt till löneutveckling, makt och ansvar som män. Det har gått väldigt lång tid, och de statliga bolagen har gått före.

Herr talman! Tack, ministern!

Ja, det är skillnad på socialdemokratisk och moderat jämställdhetspolitik. Och skillnaden är att ert recept hela tiden är att styra människor. Det är det ni kommer med. Politiker ska bestämma hur man ska leva och hur man ska välja. Ert recept är hela tiden att någon ovanför ska bestämma över hur de enskilda individernas föräldraförsäkring ska fördelas. Jag är helt emot det. Jag tycker att det är bra att föräldrarna får välja det själva. Vi borde snarare utöka det, så att någon annan också kan vara med och dela på föräldraförsäkringen. I dag finns det nämligen också kvinnor som inte har möjligheten att vara hemma särskilt länge. Vilka drabbas i slutänden? Jo, barnen. Men dem pratar ni aldrig om i det här sammanhanget.

Min slutfråga blir: Om ni tror att kvotering bidrar till jämställdhet, varför vill ni då inte bidra till jämställdhet där jämställdheten är som sämst? Var är det? Jo, inom de stora fackförbunden och deras styrelser. Antingen tror ni inte att kvotering hjälper, eller så bryr ni er inte om jämställdheten i er egen rörelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är jättebra att man visar tydligt vad man anser i en debatt. Det hedrar statsrådet. Men jag tror att statsrådet har missat att det som kan leda till förändringar inte enbart handlar om tvång. Det handlar också om värderingar och värderingsförskjutningar i samhället, det handlar om goda exempel och det handlar om att män vill vara mer med sina barn. Så är det. Det kan vi inte blunda för.

Man kan gå till sitt lilla lokalsamhälle och titta. Mina vänner är alltid med sina barn. Det är inget konstigt i dag. Förut var det kanske märkligt att en man skulle vara hemma med sitt sjuka barn, men det är det inte längre. Vi har visserligen mycket att göra på området. Men det handlar inte bara om tvång. Det handlar om värderingsförskjutningar i samhället.

Statsrådet kan fortfarande inte komma ifrån att det aldrig har satsats så mycket på jämställdhet som under alliansregeringen. Inte en enda socialdemokratisk regering har kunnat visa på mer satsningar på jämställdhet än vad alliansregeringen satsade under sina åtta år.

Med tanke på Socialdemokraternas rötter i exempelvis fackföreningsrörelsen är det nästan pinsamt att till exempel Byggnads har 100 procent män i styrelsen. Det är pinsamt, om man står för en jämställdhetspolitik. LO sitter till och med i Socialdemokraternas verkställande utskott och är med och bestämmer. Ändå kan de inte föregå med gott exempel när det gäller att öka jämställdheten. Nej, de privata bolagen ska först tvingas, men inte fackföreningarna. Det tycker jag är uselt, herr talman.

Herr talman! Kul med en jämställdhetspolitisk diskussion!

Socialdemokraterna var det första partiet i Sverige som bestämde att vi utan kvotering skulle ha varannan damernas och varannan herrarnas på våra valsedlar. Den första jämställda regeringen i världen var en socialdemokratiskt ledd regering. Vi har jobbat med jämställdhet under hela vår historia. Det har tyvärr inte Moderaterna gjort.

Ni har motarbetat varje stor jämställdhetspolitisk reform. Ni har sagt: "Det där ska inte styras politiskt. Det kommer nog av sig självt. Det utbildas nog fram en förändring." Så har det inte varit.

Varför utnämns Sverige till världens mest jämställda land? Jo, därför att vi har vågat genomföra reformer som ger kvinnor större möjligheter att utvecklas i framtiden.

Ni säger att vi inte talar om barnen. Varför utnämns då Sverige till världens bästa land för barn att växa upp i? Jo, bland annat därför att vi har bedrivit ett jämställdhetsarbete som ger kvinnor och män möjlighet att kombinera förvärvsarbete med att vara hemma med barnen när de är små. Vi har byggt ut förskolan och en offentlig service som ger kvinnor och män stöd när man har barn. Det är otroligt viktigt.

Och vi har världens högsta förvärvsfrekvens för kvinnor. Det är frihet för kvinnor. Det handlar om egna pengar.

Ärligt talat, när det gäller jämställdhetsreformer, gynnades män framför kvinnor konsekvent i era budgetar under åtta år. Ni finansierade en del jämställdhetsprojekt. Men om man tittar på den hårda budgeten kan man se att män alltid gick före kvinnor. Det duger inte.

Nu kommer det återigen att stå i historieböckerna att Moderaterna var på fel sida i den här jämställdhetsdiskussionen också.

Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.