Frågestund - 2016-04-28

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Ygeman om polisens situation.

För inte så länge sedan hörde jag statsrådet tala i Stockholms stadshus till nyblivna kollegor inom polisen.

Vi kan konstatera att det är ett bekymmersamt läge att så många poliser slutar. Detta måste vi stoppa. År 2015 slutade över 800 poliser. 275 var under 60 år, och av dem var 154 mellan 40 och 60 år. Det är allvarligt.

Då räcker det inte att ta in 300 på polisskolan, vilket inte ens fyller utbildningsstolarna.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att stoppa flykten från poliskåren?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vänder mig mot bilden av en flykt från poliskåren. Den senaste SOM-undersökningen visar att förtroendet för polisen är det högsta på över 20 år. Polisen har dessutom lägre personalomsättning än många andra myndigheter. Det är också naturligt vid en stor omorganisation att fler väljer att fundera över om de har sin framtid inom detta yrke eller inte.

Men det är viktigt att vi fortsätter att öka förtroendet för polisen. Det är därför polisen har beslutat att öka antagningen till Polishögskolan kraftigt. Det är också därför regeringen har valt att skjuta till mer medel till polisen.

Det är glädjande att polisen fortsätter att vara en attraktiv myndighet för de sökande. Antalet sökande till Polishögskolan ökade vid senaste intagningen med 50 procent.

Herr talman! Till kursstarten i januari 2016 ansökte 4 589 personer. Av dessa uppfyllde bara 266 minimikraven och klarade testerna. Man hade 300 platser, men bara 257 kom in. Det stod alltså 43 platser tomma.

Problemet är att de som jobbar inom polisen inte har förtroende för myndigheten. Det är ju inte allmänhetens problem.

Vad gör man för att fylla utbildningsplatserna?

Vi vill ha 2 000 poliser till. Det kommer att bli svårt.

Herr talman! Därför är det glädjande att antalet sökande i intagningsomgången efter den Ulf Berg redovisar ökade med 50 procent och var över 6 000. Det är det högsta antalet på flera år. Ulf Berg kan alltså glädjas över att polisyrket är attraktivt. Vi kan också glädjas över att det kraftigt ökade intag som polisen har beslutat om ska ske från denna intagningsomgång.

Herr talman! Min fråga riktar sig till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Jag noterade i förra veckan att Miljöpartiet och utbildningsministern har landat i slutsatsen att i Sverige ska män och kvinnor behandlas lika.

Jag har också sedan länge noterat att det är Miljöpartiet som innehar posten som demokratiminister.

Jag har även sedan länge noterat att vi har en myndighet i Sverige, Diskrimineringsombudsmannen, som ser över och driver just diskrimineringsfall. Denna myndighet har i handskakningsfall, som det rör sig om här, under flera års tid konsekvent tagit ställning för att det är diskriminering att behandla den som vägrar att skaka hand med en kvinna eller man på grund av kön på ett särskilt sätt. Det är alltså inte den som väljer att agera utifrån vilket kön den andra personer har som diskriminerar.

I min värld är det självklart att det är en aktiv handling som är diskriminerande, inte konsekvenserna av denna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad har ministern för syn på detta? Avser man att förtydliga diskrimineringslagstiftningen?

Herr talman! Jag tackar Paula Bieler för frågan.

Jag får erkänna att jag inte har full insyn i Diskrimineringsombudsmannens juridiska utslag i de frågor Paula Bieler nämner.

Även om jag skulle ha full insyn i vilka juridiska överväganden som Diskrimineringsombudsmannen gjort i ett eller flera enskilda fall skulle jag vara kraftfullt förhindrad att uttala mig om dem. Paula Bieler hade nog inte dragit sig för att skicka mig till konstitutionsutskottet om jag gjorde det. Det är den uppdelning vi har mellan regering, lagstiftande makt och dömande makt, i detta fall en ombudsman som för talan i domstol.

Det förra veckans diskussion handlade om var hur man skulle se på en situation som uppstod inom Miljöpartiet. Här för vi en diskussion där det har blivit väldigt tydligt att det också i dessa frågor är självklart att behandla män och kvinnor lika.

Herr talman! Min avsikt var inte att be utbildningsministern att ta ställning i hur Diskrimineringsombudsmannen har agerat i enskilda fall.

För mig finns det en uppenbar tvetydighet i diskrimineringslagen i vad som händer när två till synes lika diskrimineringsfall krockar med varandra. Min åsikt är att den aktiva handlingen alltid bör vara den som ger utslaget diskriminering och inte eventuella konsekvenser av denna.

Vad avser man att göra? Vill man se över diskrimineringslagen för att förtydliga vad som gäller?

Herr talman! Det är just när olika principer krockar med varandra som vi ska ha stor tilltro till våra domstolar att göra denna avvägning. Det vore fel att efter en sådan avvägning som Paula Bieler inte uppskattar ta en politisk diskussion om att försöka förmå domstolen att göra andra avvägningar.

Jag litar på att våra domstolar har gjort goda avvägningar av den lagstiftning vi har. Om de inte har gjort det föreslår jag att Sverigedemokraterna väcker en motion i Sveriges riksdag som kan behandlas i vederbörligt utskott.

Herr talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Anders Ygeman.

Svensk polisorganisation är satt under en stor omorganisation där man centraliserar strukturen.

För en månad sedan inträdde det som kallas nyläge 2, vilket skulle innebära en lokal polisområdesorganisation - något som det har ställts mycket stora förhoppningar till i landet. Vi skulle få lokalt närvarande poliser i en hygglig numerär. Dock visade det sig att det vid tid för start av nyläge 2 fattades massor av poliser att besätta vakanta tjänster med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Risken och känslan finns att vi har skapat en pappersorganisation eller i värsta fall en papperspolis.

Vad avser ansvarigt statsråd att göra åt saken?

Herr talman! Jag tackar Anders Åkesson för frågan.

Jag avser att fortsätta att följa omorganisationen på nära håll. Samtliga partier i Sveriges riksdag är överens om denna omorganisation, och den ska ge just de konsekvenser som Anders Åkesson ger uttryck för: fler poliser närmare medborgarna.

På flera ställen runt om i Sverige har detta hänt. På andra ställen återstår det fortfarande arbete för att besätta de tjänster som ska besättas.

Då är det glädjande att vi nu har fler poliser i Sverige än vad vi har haft på 40 år och att det satsas mer resurser på polisen än vad det någonsin har gjorts.

Det finns alltså goda förutsättningar att besätta dessa tjänster.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet Ygeman!

Dock kan det inte ha kommit som någon överraskning för statsrådet att nyläge 2 inföll den 1 april i år. En lång följd av beslut har fattats av både den nuvarande och den föregående regeringen i syfte att förbereda denna struktur. Det kan inte ha varit någon överraskning att det fanns stora vakanser i den organisation som skulle ha tillträtt den 1 april.

Bekymret, statsrådet, är att tilltron till omorganisationen nu börjar brista ute i landet. Vad avser statsrådet att göra åt det?

Herr talman! Det är nog för tidigt att dra de slutsatser som Anders Åkesson verkar göra. Skälet till att det blir vakanser är att folk byter arbetsplatser för att kunna säkerställa fler poliser närmare medborgarna.

I höst kommer Statskontoret med en första utvärdering av omorganisationen. Det verkar rimligt att dra slutsatser då om vilka ytterligare åtgärder som eventuellt behöver vidtas för att säkerställa det mål som både jag och Anders Åkesson är helt överens om: fler poliser närmare medborgarna.

Herr talman! Jag har en fråga som riktar sig till utbildningsminister Gustav Fridolin.

I budgeten för 2016 lovade regeringen att lägga ½ miljard kronor på att öka den specialpedagogiska kompetensen i skolorna, men i vårändringsbudgeten som kom i förra veckan minskas anslaget med 100 miljoner.

De 100 miljonerna säger regeringen att man i stället satsar på skollokaler. Det presenterades i medierna som en stor satsning och gav stora rubriker. Det är bara det att regeringen först minskade årets anslag för att rusta upp skollokaler med 500 miljoner för att sedan satsa 100 miljoner. Det finansieras genom minskade anslag till specialpedagogik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till utbildningsministern blir: Tycker du inte att detta är ett lite tveksamt sätt att presentera satsningar på skolområdet?

Herr talman! Efter denna giftiga fråga får jag väl replikera att jag förstår att borgerliga partier driver att vi behöver fler matematiklektioner i skolan. Den som läser budgeten ser att vi inte har plockat bort några pengar men att vi däremot har flyttat om pengar för att säkerställa att de resurser som finns på skolans område också når fram till skolan.

Ett problem som har funnits under ganska lång tid och under olika regeringar är att vi gemensamt här eller i strid anslår riktade statsbidrag på olika sätt men att pengarna brinner inne när vi kommer till årets slut.

Med den situation som vi har i skolan nu, med många nya elever, är det viktigt att varenda krona vi kan anslå till skolan faktiskt når fram till lärare och elever. Därför har vi gjort en del omflyttningar. Ja, 100 miljoner har omflyttats på ett sådant sätt att vi kan få ut pengar till de kommuner som har tagit emot den största delen av elevökningen. Och ja, vi har flyttat pengar till renovering av skollokaler under åren framöver för att man ska hinna planera det ute i kommunerna.

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Jag hörde inte den där syrliga kommentaren om mina mattekunskaper.

I en kommentar från Utbildningsdepartementet säger man att man inte gör några besparingar, vare sig när det gäller specialpedagogik, lågstadiet eller skollokaler, utan att det är senarelagda utbetalningar.

Jag skulle vilja ha ett svar, ja eller nej, på frågan: Tycker utbildningsministern att uteblivna satsningar på skolområdet under 2016 är en besparing eller inte?

Herr talman! Tack för frågan! Jag tackar också för att vi kan ha en både god och ibland kanske till och med rolig ton - det får andra bedöma.

Nej, vi gör inga besparingar på skolområdet. Däremot flyttar vi pengar över året för att säkerställa att det blir rätt planeringsförutsättningar.

Låt oss ta skolrenoveringarna. Vi vill gärna att eleverna är med i planeringen av dessa för att de ska göras på ett bra sätt, inte minst när vi nu tillför pengar för utemiljöer - skolgårdar, helt enkelt. Jag tror att det är bra att eleverna får vara med och planera sina skolgårdar, men det går inte i en handvändning. Det kräver att man har en process, och då kanske pengar inte kan utbetalas i år.

Herr talman! I mars sa statsrådet Gustav Fridolin i en intervju att man inte skickar ut något på remiss för skojs skull. Han kallade förslagen för kontraproduktiva och sa att de skulle få fruktansvärda konsekvenser för enskilda, exempelvis genom begränsningar i anhöriginvandringen. Nu har lagförslaget om en mer restriktiv politik för flyktingar kommit. Det är i stort sett samma innehåll som tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Tror statsrådet verkligen att den lilla ventil som är resultatet av den massiva kritik som har framförts av såväl det egna partiet som remissinstanser och, inte minst, av statsrådet själv, kommer att leda till färre barn i gummibåtar?

Herr talman! Låt oss bara först se bakgrunden. Sverige tog och tar ett mycket stort ansvar för de människor som är på flykt. Under ett par dramatiska månader i höstas kom nästan var fjärde människa som tagit sig till Europeiska unionen till Sverige. Det gjorde de för att de vet att vi vill vara ett land som ställer upp när människor i nöd behöver hjälp.

Problemet var att till sist klarade vårt mottagningssystem inte av situationen. Vi klarade inte av att upprätthålla vare sig politisk bredd eller folklig acceptans i förhållande till det skydd som vi vill ge människor som kommer hit, genom ett gott system för människor på flykt. Av den anledningen tvingades vi vidta ett antal tidsbegränsade åtgärder som lägger oss på den nivå som EU-rätten stadgar.

Jag kan beklaga att målkonflikter uppstår. Som jag förklarade i de citat Christina Örnebjär nämnde skulle jag vilja att vi i stället har ett gemensamt ansvarstagande i EU. Men det uppstod inte, och då var det detta som skedde.

Herr talman! Tack så mycket för svaret! Det var egentligen inte något svar.

Liberalerna kommer inte att stödja detta. I vår budget har vi i stället finansierat familjeåterförening med 2 miljarder.

Mina frågor kvarstår: Varför väljer man att splittra barnfamiljer? På vilket sätt främjar det integrationen att mammor och pappor inte får återförenas med sina barn? Vad är egentligen statsrådets syn på en human flyktingpolitik?

Herr talman! Detta är en av de absolut svåraste sakerna i den proposition som nu läggs fram för riksdagen. Den lägger oss på den nivå som EU-rätten stadgar, inom ramen för vad asylrätten kräver, men den gör inte det som Sverige egentligen vill, nämligen ge alla som kommer hit och som får stanna möjlighet att snabbt återförenas med sin familj.

Lagen är tillfällig. Det innebär att när den löper ut ska de gamla återföreningsreglerna gälla. Det finns två ventiler: en i lagstiftningen och ytterligare en.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till folkhälso- och sjukvårdsminister Wikström.

Jag är oerhört stolt över att vi i Sverige har en sjukvård av god kvalitet och med mycket kompetent personal. Men vi har många utmaningar.

Ett område där vi har stora utmaningar är cancervården. Väntetiderna för vård och behandling varierar stort, och tyvärr kan jag konstatera att mitt hemlän Västernorrland tillhör de län som ligger i botten i Socialstyrelsens rapport om väntetider och att läget dessutom förvärrats sedan den senaste mätningen.

Bilden målas upp av ett Sverige där cancerpatienters väntetider varierar oerhört mycket mellan landsting och regioner. Det är inte acceptabelt. Därför vill jag fråga statsrådet: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att minska ojämlikheten i cancervården?

Herr talman! Det är en angelägen fråga som Kristina Nilsson lyfter upp, eftersom vi, precis som hon påpekar, har stora skillnader i väntetider över landet när det gäller cancervård.

Regeringen satsar under mandatperioden 2 miljarder kronor på att minska väntetiderna därför att vi i stor utsträckning ser att de är onödiga. Med rätt kunskap, metoder och organisation skulle vi kraftigt kunna minska väntetiderna och definitivt minska skillnaderna över landet.

Vi har påbörjat detta arbete för 13 cancerdiagnoser. Totalt kommer de att vara 18 innan året är slut. Vi kommer sedan att gå vidare med resterande cancerdiagnoser de närmaste åren. Jag hoppas att vi när mandatperioden är slut kan börja se resultat av den stora satsning som regeringen nu gör.

Herr talman! Jag får tacka ministern så mycket för svaret.

En annan mer positiv utmaning som Cancerfondsrapporten belyser handlar om att fler faktiskt överlever sin cancerdiagnos och lever ett gott liv rätt länge med kronisk cancer. Jag undrar: Hur ska vi säkerställa en jämlik och god vård för denna grupp?

Herr talman! Det kommer att bli allt viktigare att vi kan klara eftervården och behandlingen av människor som lider av kronisk cancer. Därför är det oerhört viktigt att lyssna på cancerpatienter som lever med ett kroniskt tillstånd.

Vi tar nu in deras åsikter och erfarenheter i arbetet med att utforma vårdprogram och den efterbehandling som behövs. Jag hoppas att detta kommer att stärka vården.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Ygeman. Den handlar om arbetet mot organiserad brottslighet. Jag har själv en bakgrund bland annat som kommunalråd i Södertälje när vi påbörjade arbetet mot den organiserade brottsligheten. Det samarbetet mellan olika myndigheter hemma hos oss var mycket framgångsrikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu ser vi hur behovet har vuxit och finns på många platser i Sverige. Vi har sett en del ny lagstiftning som börjar komma på plats. Men jag vill fråga statsrådet: Hur ser arbetet ut nu? Jag har inte sett samma framgångsresultat i andra kommuner som jag har sett i Södertälje.

Herr talman! Det Mats Pertoft sa stämmer. Södertälje är ett ovanligt lyckat exempel, där man med polisiära verktyg har lyckats plocka ut de mest kriminella och sätta dem bakom lås och bom och samtidigt har jobbat över hela registret med utbredd lokal myndighetssamverkan.

Regeringen har därför tagit initiativ till ny lagstiftning för lokal samverkan, så att de myndigheter som samarbetar på riksnivå ska kunna samarbeta även på lokal nivå. Så sent som i dag fattade regeringen beslut om en ny, sekretessbrytande lagstiftning, så att huvudregeln ska vara att man ska dela med sig av sekretessbelagd information som kan bidra i brottsutredningar mot den organiserade brottsligheten.

Vi har också ett samlat program som jag och justitieministern har presenterat, med striktare lagar för vapen och handgranater, mot att bära västar eller andra symboler i domstolar, allt för att pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten.

Herr talman! Jag har iakttagit att den organiserade brottsligheten under de senaste åren har utvecklat nya områden och gett sig in i offentlig service mycket mer och utnyttjat rättighetslagstiftning för brottslighet.

Min fråga är: Kommer den utvecklingen att kräva ny lagstiftning eller räcker den vi har, som ministern ser det nu?

Herr talman! Svaret blir tveklöst ja. Vi ser att alla de system som den tidigare borgerliga regeringen i all sin välvilja byggde upp lämnade dörren vidöppen för fuskare och dem som ville utnyttja systemet. Därför måste det till betydligt skarpare lagstiftning för att hindra missbruk av våra skattepengar. Uppdraget att utreda vilka lagstiftningsändringar som behövs har Lars-Erik Lövdén fått, så att vi kan sätta åt dem som fuskar med allmänna medel och bidrar till att finansiera organiserad brottslighet.

Herr talman! Den 8 april överlämnade Sydsvenska industri- och handelskammaren en rapport till ministern för nordiskt samarbete, Kristina Persson. Rapporten handlade om de kostnader som de felaktigt utformade idkontrollerna orsakade Skåne. Ministern uttryckte då tvivel om att gränskontrollerna skulle leda till en miljardförlust för Öresundsregionen, vilket naturligtvis väckte funderingar. Hur kunde man underkänna en rapport som man inte hade läst?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mina frågor till ministern är: Har ministern läst rapporten? Har ministern ändrat sin uppfattning?

Herr talman! Tack för frågan! Det är givetvis en angelägen fråga att vi ska göra olägenheterna så små som möjligt för Öresundsregionen, som spelar en stor roll för Sverige och Danmark och det samarbete som pågår där.

Vi hade så sent som i förra veckan en diskussion i Nordiska ministerrådets samarbetsministergrupp om just den här frågan. Samma dag mottog jag den här rapporten och kunde också ögna igenom den inför sammanträdet med mina kollegor.

Jag har inte ifrågasatt om uppgiften är korrekt eller inte. Jag sa endast att siffran var hög.

Vi gav i uppdrag till generalsekreteraren för Nordiska ministerrådet att göra en grundlig analys av beräkningarna och göra egna beräkningar av merkostnaderna och kostnaderna för samhället för den ökade tid som det tar att pendla.

Man ska notera att pendeltiden faktiskt har gått ned. Men vi ska i alla fall göra en grundlig analys.

Herr talman! En av slutsatserna i rapporten var att integrationen i Öresundsregionen riskerade att försämras inte bara på grund av de ökade pendlingstiderna.

Jag undrar: Vad tänker ministern själv och hennes stab göra, utöver det som Nordiska rådet har ålagts att göra, just för att integrationen inte ska försämras?

Herr talman! Vi har satt igång ett särskilt bilateralt samarbete med Danmark för att trappa upp våra ansträngningar för att eliminera gränshinder mellan oss, för att i någon mån kompensera för den olägenhet som gränskontrollerna innebär. Vi har på alla nivåer, mellan alla ministrar, ett tätt samarbete med Danmark och andra nordiska kollegor i just gränshinderfrågan.

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Fridolin.

Vi har problem inte bara med sjunkande kunskapsresultat i svensk skola utan också med stora ordningsproblem och minskad studiero som får effekter på många håll. Det är inte bara svårt att lära nytt i ett klassrum som är stökigt, vilket särskilt drabbar dem som har störst behov i skolan, utan det är också svårt att rekrytera nya lärare till en arbetsmiljö som ser ut på det sättet, och det sänker generellt förtroendet för skolan och skolans status.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jämfört med Alliansen, som genomförde en lång rad reformer för att öka tryggheten och studieron i skolan, är det nästan reformstopp också på detta område från regeringens sida. I en tid när det behövs ledarskap i utbildningspolitiken, inte minst för att få ordning i klassrummet men också för att få ökade kunskaper, är det tyst.

Min fråga till utbildningsministern är: Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta på detta område, om några?

Herr talman! Vi har vidtagit två åtgärder som kanske är de allra viktigaste för att säkerställa att ledarskapet från rektor och lärare är sådant att man kan skapa arbetsro och ordning i klassrummet och på sin skola. Det är inte sådana åtgärder som får de största rubrikerna, de är inte de enklaste, men det är sådana som gör skillnad.

Den ena är nationella skolutvecklingsprogram, alltså systematiskt kompetensutvecklingsarbete, där vi lär av de bästa i skolsystemet. Sanningen är ju att samtidigt som det på vissa skolor ser ut som Christer Nylander beskriver det har vi andra skolor som lyckas skapa ordentligt bra arbetsmiljö för både lärare och elever. De måste få lära sin kollegor. De måste få byta tekniker och lära av varandra. De möjligheterna skapas genom de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Det andra är samverkan för bästa skola. Där går staten in och jobbar direkt med huvudmän om skolutveckling på de skolor som har de tuffaste förutsättningarna, till exempel utifrån ett arbetsroperspektiv, för att säkerställa att de insatser som vi vet gör skillnad för jämställdhet och för arbetsro implementeras där.

Herr talman! Liberalerna och Alliansen genomförde en lång rad åtgärder för att ge rektor mer medel och ge lärare bättre verktyg. Vi inrättade Skolinspektionen. Liberalerna är beredda att göra mer. Vi föreslår i vår budgetmotion en kommission för minskad oro i skolan.

Statsrådet har väldigt lite i sin portfölj för att möta den situation som vi befinner oss i. Det är mycket trist. I ett läge där vi verkligen skulle behöva ett ledarskap från utbildningsministern måste jag ställa frågan: Är statsrådet nöjd med läget i skolan i dag? Är statsrådet nöjd med det han har genomfört hittills?

Herr talman! Nej, vi har mer att göra. Men verkligt ledarskap är att ställa sig bakom de hjältar som gör jobbet, rektorer och lärare, som faktiskt vet vad som fungerar och som ska få rätt förutsättningar för att göra det på sin skola och i sitt klassrum. Rätt ledarskap är inte att stå här och berätta för dem hur de skulle kunna göra det bättre utan att se till att man i skolan får lära av varandra - och det är det vi jobbar med.

Lite märkligt är det att Liberalerna, som har kritiserat regeringen för att vara handlingsförlamad, när vi tillsätter en skolkommission för de stora, strukturella frågorna, tror att just ordningsproblemen kan lösa sig genom ytterligare en kommission.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Centerpartiet gjorde i alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet år 2008 en stor reform för att genomföra möjligheten till arbetskraftsinvandring. Vi satte den i sjön och har under resans gång fått göra vissa justeringar för att få den att fungera ännu bättre och se de delar som inte fungerar och där man behöver öppna upp mer.

En av de saker som vi har jobbat med är att göra det möjligt att byta spår från asylspåret till arbetskraftsinvandringsspåret. Vi kan se att det finns många olika skäl att se över detta i dagsläget, kopplat till att vi har stor belastning på asylspåret. Det kan finnas en möjlighet att öppna upp här.

Från vår sida skulle vi gärna se att det från dag ett finns möjlighet att göra detta byte och att det inte är några stängda fönster. Vi tycker också att den som har fått avslag ska ha möjlighet att göra detta spårbyte. Framför allt ska det vara möjligt att göra denna ansökan härifrån så att man inte behöver lämna Sverige för en osäker resa hem, om den ens går att göra, för att göra en ansökan där.

Är Gustav Fridolin i detta arbete beredd att se över denna reform?

Herr talman! Reformen ligger inte på mitt bord utan på justitieministerns bord, men jag svarar på de allmänpolitiska frågorna.

Det är viktigt att konstatera att vi i grunden har ett gott system för arbetskraftsinvandring. De internationella bedömarna ser det, har berömt Sverige för det och har pekat ut Sverige som ett föredöme i vissa delar. Men det finns ett antal grundläggande problem. Annika Qarlsson nämner några saker som kan få mycket märkliga konsekvenser för enskilda. Vi har också problemet med arbetstagare som faktiskt utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Ska man värna systemet måste man också komma åt utnyttjandet av systemet.

Utifrån dessa perspektiv och de internationella utvärderingarna följer regeringen givetvis systemet kontinuerligt och är beredd att föreslå de justeringar som vi ser som nödvändiga.

Herr talman! Jag och Gustav Fridolin satt i en tvärpolitisk grupp under vår första mandatperiod här i riksdagen. Där arbetade man för en human asylpolitik.

I dagsläget har många som har befunnit sig väldigt länge i Sverige hört av sig till mig. De har fått avslag på sina asylansökningar, och de har under resans gång hunnit etablera sig i Sverige - startat företag, driver företag och äger fastigheter - men de får nu inte möjlighet att göra ett spårbyte.

Hur ser ministern på detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi behöver såklart de människor som kan jobba och får förutsättningar att bygga ett liv. Det är i grunden det som Sverige och inte minst hela Europa behöver inför den generationsutmaning som vi står inför och inför de ekonomiska utmaningar som vi står inför. Det är också det som har varit grunden för det svenska arbetskraftsinvandringssystemet.

Jag konstaterar att de migrationsförändringar som nyss diskuterades här innebär att spårbytet i ett skede stärks genom möjligheterna att få permanent uppehållstillstånd vid arbete.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ygeman.

År 2010 genomförde alliansregeringen lagändringar när det gällde unga lagöverträdare. Ändringarna innebar att fler brott som begås av ungdomar under 15 år ska utredas och att alla grova brott ska utredas, alltså våldtäkter, grova rån, mord och dråp. Lagändringarna skulle visa att samhället ser mycket allvarligt på detta och leda till att man skulle försöka stoppa att unga fastnar i kriminalitet.

Brottsförebyggande rådet har utvärderat detta. Tyvärr har det inte gett önskat resultat. 25 procent av de grova brotten utreds inte, vilket strider mot lagen. Det tycker vi moderater är oacceptabelt.

Jag vill gärna veta vad statsrådet Ygeman tycker om detta. Är det acceptabelt att 25 procent av de grova brotten inte utreds? Om svaret är nej, vad tänker han göra åt det?

Herr talman! Svaret är enkelt: Nej, det är inte acceptabelt. Självklart måste lagen följas av de rättsvårdande myndigheterna. Nu känner jag inte till skälen till att den siffran är så hög som den är. Det måste vi naturligtvis titta närmare på och vid behov ge förtydligade uppdrag till myndigheterna.

Herr talman! Tack för svaret. Det är bra att statsrådet är villig att göra någonting åt det.

Då övergår jag till en annan fråga som är viktig för oss moderater, och det är att 18-21-åringar har straffrabatt. Många 18-åringar är redan yrkeskriminella. Vi tycker att myndiga personer ska dömas som vuxna. Till exempel en 18-årig yrkeskriminell som mördar någon får alltså 50 procents rabatt på straffet. Det tycker vi är orimligt. Vad anser Ygeman om detta?

Herr talman! Jag tror att mer behöver göras när det gäller denna grupp. Men jag tror inte att lösningen finns på straffsidan utan att lösningen finns på upptäcktsrisksidan.

Den moderatledda regeringen lämnade tyvärr ifrån sig ett dystert facit när det gäller uppklaring av brott. Alldeles för få brott klarades upp, och alldeles för få gärningsmän fick därmed sitt straff. Det gäller också bland ungdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror att vi måste se på hela rättsprocessen så att fler kan få se konsekvenserna av sina lagbrott.

Herr talman! Sverige tog under förra året emot över 160 000 asylsökande. Bland de asylsökande finns det många barn och ungdomar som nu ska beredas plats i den svenska skolan. En del av dem har gått i skolan, en del har på grund av krig och flykt tvingats till långa uppehåll och en del har haft en sporadisk eller näst intill obefintlig skolgång.

Runt om i våra kommuner arbetas det nu för fullt och mycket seriöst med denna uppgift att bereda barn skolutbildning. Men det behövs också stöd.

Min fråga till utbildningsministern är: Vilka insatser görs nu från regeringens sida för att ge kommuner, skolor och lärare stöd för att de ska kunna ge nyanlända barn och ungdomar en god och en bra start i svensk skola?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Vi diskuterar ofta svagheterna i det svenska skolsystemet. Men jag tror att vi alla också måste konstatera vilken styrka vi har bland lärare, rektorer och kommuner när de så snabbt lyckades ge barn som behövde en fristad en möjlighet att börja bygga sig ett nytt liv genom en plats i en skola i höstas och fram till nu. Det är en stor styrka, och jag är mycket imponerad över skolornas arbete med detta.

Skolorna ska få allt stöd. Det handlar om tre saker:

För det första handlar det om stöd i form av ekonomiska resurser och bättre förutsättningar att använda de lärare som finns, till exempel genom bättre förutsättningar att använda asylsökande lärare och fjärrundervisning.

För det andra handlar det om att säkerställa att alla är med och tar ansvar - att alla kommuner tar ansvar och att de skolor som har de bästa förutsättningarna också är med och möter nyanlända. Det är för få skolor som gör jobbet.

För det tredje handlar det om att vi lär inom skolsystemet, både genom generella kompetensutvecklingsinsatser och genom skräddarsytt statligt stöd till de huvudmän som behöver det när de tar på sig en ny mycket större uppgift än tidigare. 100 sådana avtal kommer att tecknas i år och nästa år.

Herr talman! Jag sitter i utbildningsutskottet, och i utbildningsutskottet fick vi en mycket redig information från Skolverket som nu arbetar med regeringens stora satsning, Samverkan för bästa skola.

En del av denna satsning i detta program riktar sig till nyanlända elever. Där redovisar man ett generellt stöd till skolor över hela Sverige men också riktade insatser till kommuner som har tagit emot väldigt många nyanlända elever i sitt skolsystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är precis detta som behövs. Det handlar alltså om tillgång till generella insatser. Om man till exempel ser att man behöver veta mer om hur man undervisar i matematik för tvåspråkiga miljöer eller behöver veta hur man bygger upp kartläggningsmaterial på ett bra sätt ska det finnas att tillgå. Men det handlar också om skräddarsytt stöd för de kommuner som faktiskt ser en mycket större uppgift än de hade förväntat sig och som inte själva riktigt kan avgöra exakt vad det är de behöver. Då måste staten kunna hjälpa till och skriva ett avtal om vilket stöd som rektorer och lärare behöver. Ungefär 100 sådana avtal kommer att tecknas i år och nästa år.

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Gustav Fridolin.

I regeringens senaste budget kan vi se en kraftig neddragning på skolväsendet. Man tar bort 303 miljoner för kvalitetshöjande högre utbildningar och 658 miljoner för tidiga satsningar i skolan samt förskjuter 500 miljoner i fråga om neddragning av reparationer av skolor och utemiljö.

De två första är dåliga förslag nog. Men statsrådet har inte arbetat speciellt länge i skolan, så han kanske inte förstår vad denna neddragning innebär. Det finns nämligen ett system där 1 betyder trasig och att det bör lagas, där 2 betyder att det bör lagas omgående och 3 betyder att man inte får använda redskapet över huvud taget. Förskjuter man 1:or så att de blir 2:or och 3:or blir det otroligt mycket dyrare än att i dagsläget laga 1:orna.

Jag vet inte om statsrådet sover gott om nätterna med tanke på det som han gör med det svenska skolväsendet i och med dessa neddragningar på drygt 900 miljoner som vi talar om.

Herr talman! Det är mycket som behöver lagas, bland annat den politiska debatten. Att påstå att vi gör nedskärningar i stödet till elever under de tidiga åren för att en del medel utbetalades i december i stället för i januari är helt enkelt så nära lögn man kan komma.

För föregående läsår kunde skolorna utkvittera 2 miljarder, och alla pengar utkvitterades för att anställa fler för elever under de tidiga åren.

För kommande läsår kommer skolorna att kunna utkvittera 2,8 miljarder för elever under de tidiga åren, inklusive fritidshemmen. 2,8 miljarder är i alla världar som jag känner till mer än 2 miljarder - 800 miljoner mer.

Man kommer att kunna anställa fler i skolan. Det är bra. Vi ser redan nu att regeringens politik gör skillnad. Det är 5 000 fler anställda i lågstadiet, 3 000 fler anställda i förskolan och 2 000 fler anställda i fritidshemmen - och det har skett på ett år.

Vi vänder nedskärningar till investeringar.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det har varit mycket skandaler och interna påhopp inom Miljöpartiet den här veckan. Det har handlat om handskakningar och svenska värderingar och traditioner. Det har varit en minst sagt orolig vecka för Miljöpartiet.

Det är många saker som väcker många frågor.

Men det finns en fin västerländsk tradition. Det är att man inte sparkar på någon som redan ligger ned.

Herr talman! Av den anledningen, eftersom jag är en man av traditioner och väluppfostrad, väljer jag att inte ställa någon fråga om detta.

Herr talman! Då väljer jag att avstå från att ställa följdfrågor om Sverigedemokraternas inre liv just i dag.

Herr talman! Min fråga är till statsrådet Fridolin.

I början av månaden presenterade Skolverket en kartläggning av både tillgången till it och it-kompetensen i skolan. Kartläggningen visade tydligt att det behövs mer fortbildning när det gäller it-användningen, både allmänt och som en integrerad del av undervisningen.

Samtidigt presenterade Skolverket ett förslag till it-strategi för skolan. Den kompletterades i dag med delar som berör gymnasiet och vuxenutbildningen. Strategin innehåller många intressanta delar, bland annat en del om fortbildning.

Fortbildning av lärare när det gäller användningen av it i undervisningen känns akut. Många kommuner har gjort stora investeringar i utrustning. Men lärarutbildningen har inte hängt med, trots att alliansregeringen införde examensmål för it.

Det är märkbart tyst från regeringen i frågan. Min fråga till utbildningsministern är: När får vi se konkreta förslag?

Herr talman! En dag som denna, när vi först möts av uppgifter om att de nationella proven i engelska inte kommer att kunna rättas eftersom posten slarvat bort facit som varit på väg ut men när vi sedan upptäcker att de äntligen hittats, förstår man behovet av digitalisering i den svenska skolan.

Det här är en mycket bra fråga.

Jag delar såklart inte beskrivningen av att det inte händer någonting. Jag konstaterar att det på åtta år med en alliansregering inte blev någon nationell it-strategi, även om många - bland andra Maria Stockhaus - förtjänstfullt försökte driva på för att en sådan skulle komma på plats.

Nu har vi tagit första steget mot en nationell it-strategi. Skolverket har, tillsammans med experter, tagit fram en sådan. Den innehåller de delar som Maria Stockhaus redogör för. Vi kommer att gå vidare med det och se hur det kan implementeras på ett bra sätt. Vi kommer också att möta de experter som har olika synpunkter på den. Det är så man genomför politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Givetvis ska det finnas tillgång till fortbildning i digitalisering för svenska lärare.

Herr talman! En majoritet i utbildningsutskottet beslutade i dag om ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om ett nationellt digitalt lärarlyft. Jag hoppas att det kan sätta fart på frågan, så att lärare i Sverige kan få den kompetens de behöver för att kunna utnyttja teknikens möjligheter fullt ut och så att fler elever får lära sig mer.

Jag var ute på SETT-mässan i början av veckan. Det är fantastiskt vad det bubblar av positiv energi och möjligheter. Alla lärare bör få kompetens att hantera de möjligheter som finns.

Herr talman! Jag instämmer verkligen i det. Här finns enorma möjligheter men också utmaningar ifall vi inte tar vara på möjligheterna. Alla kommer att behöva ha digital kompetens på framtidens arbetsmarknad, faktiskt på arbetsmarknaden redan i dag. Man behöver det också för att kunna fungera som demokratisk medborgare och för att kunna kommunicera och uttrycka sina åsikter.

Det får inte bero på vilken skola man går på eller vilken lärare man har om man ska få det med sig från skolan. Skolan ska överbrygga klyftor, inte vidga dem. Därför behövs digital kompetens i skolan.

Tack för engagemanget, Maria Stockhaus!

Herr talman! Vi har i Sverige i dag en åkeribransch där oseriösa företag som struntar i sjysta villkor och säker arbetsmiljö konkurrerar på samma marknad som seriösa åkeriföretag, där goda villkor och säkerhetstänk är norm.

Regeringen har sedan den tillträdde 2014 gett polisen ökade befogenheter inom just yrkestrafikområdet. Möjligheter till klampning och införande av hög sanktionsavgift mot dem som bryter mot våra lagar och regler har införts och har haft effekt. Regeringen har också gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågan om ett skärpt beställaransvar. Det här är viktiga steg mot ordning och reda i åkeribranschen.

Mot den bakgrunden undrar jag om inrikesminister Ygeman anser att polisen i dag har de verktyg och de resurser som är nödvändiga för att kontrollera efterlevnaden av de nya lagarna.

Herr talman! Svaret är naturligtvis ja. Men det finns två viktiga aber. Det första är att vi har en åldrande trafikpoliskår. I takt med att de poliserna går i pension urvattnas polisen på viktig trafikkompetens, vilket försvårar kontrollarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det andra är att polisen står inför en historiskt hög belastning. Det beror på tre saker. Vi har för första gången sedan 1994 gränskontroller i Sverige. Det slukar mycket resurser. Vi har ett förhöjt terrorhot, som har varit på den högsta nivån sedan skalan infördes. Och vi har det största antalet asylsökande sedan andra världskriget.

Det här sätter naturligtvis polisens organisation och förmåga på stora prov. Det kan också leda till att det ibland blir brister i det mycket viktiga trafikkontrollarbetet.

Herr talman! Polisen står onekligen inför en rad olika utmaningar.

Att vara trafikpolis är inte den enklaste av uppgifter. Det är komplicerat. Det är krävande tjänster där man behöver bred ämneskunskap, som det kan ta flera år att arbeta upp. Precis som inrikesminister Anders Ygeman sa är det många som går i pension. Det är inte enkelt att rekrytera, enligt de signaler jag har fått.

Är Ygeman fortfarande lika trygg med att bevakningen kommer att ske effektivt?

Herr talman! Ja, det är jag.

Men vi behöver också vidta ytterligare åtgärder. Vi har ATK, alltså trafikkameror. Vi får nu permanenta alkobommar i våra hamnar. Det är mycket glädjande. Vi måste driva på i EU för bättre lagstiftning och enklare efterlevnad av den. Cabotagedirektivet och kombidirektivet står ibland nästan i konflikt med varandra som det är i dag.

Om vi gör de här sakerna rätt kommer vi att få bättre lagefterlevnad på våra vägar. Och då kommer de duktiga svenska åkarna att klara sig bättre.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till folkhälsominister Wikström. Den handlar om friskvårdsavdraget.

I en tid då övervikt och psykisk ohälsa leder till betydande problem bland befolkningen bör vi skyndsamt finna åtgärder som kan motverka dessa folksjukdomar som ger upphov till ökade sjukskrivningar.

Det har sedan länge varit möjligt för arbetsgivare att bidra till personalens friskvård. Med dagens regelverk subventioneras till exempel styrketräning, fotboll och taiji, det vill säga allt från hård fysisk träning till mental avslappning.

Det finns dock ett antal sporter som faller utanför Skatteverkets definition av aktiviteter som klassas som skattefria motions- och eller friskvårdsförmåner, trots erkänt goda effekter för hälsan. Ridning är i allra högsta grad sådan friskvård. Men det ingår inte i de fysiska aktiviteterna i Skatteverkets regelverk.

Kommer statsrådet att initiera en översyn av de fysiska aktiviteter som i dag ingår i friskvårdsavdraget?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Utgångspunkten för regeringens politik är att så många människor som möjligt i vårt land ska kunna motionera och idrotta. Idrottsrörelsen kan spela stor roll för att möjliggöra detta. Det är också orsaken till att regeringen från och med i år har höjt de generella anslagen till idrottsrörelsen med 197 miljoner, för att skapa bättre förutsättningar, inte minst för barn och unga, att kunna motionera och utöva fysisk aktivitet.

Friskvårdsbidraget är en viktig insats. Det är många som utnyttjar det. Exakt vilka idrotter som ska ingå och hur det ska utformas i framtiden är fortfarande föremål för beredning inom Regeringskansliet. Det finns många aspekter att ta hänsyn till, inte minst beträffande jämlikhet och jämställdhet.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Under Almedalsveckan 2014, det vill säga precis före valet, lovade de partier som i dag ingår i regeringen att ridning skulle bli ett av de friskvårdsalternativ som skulle godkännas i Skatteverkets regelverk.

Om ridning som personalförmån kopplas till en av Svenska Ridsportförbundets godkända ridskolor skulle man komma runt frågan om dyr utrustning. Vad anser statsrådet är problemet med att avdraget ska gälla även för ridning?

Herr talman! Jag anser att det jobb som ligger framför oss handlar om att ta ett helhetsgrepp kring den här frågan och inte göra som man har gjort tidigare och bara prata om enskilda idrotter separat.

Sedan kan jag inte låta bli att notera att Lotta Finstorp använder sig av oppositionens privilegium, det vill säga att anklaga sittande regering för att på ett och ett halvt år inte har gjort något som den förutvarande regeringen inte lyckades klara av på åtta år.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Gustav Fridolin som i dag svarar på allmänpolitiska frågor.

Radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism utgör ett hot mot såväl människor som stater och ytterst mot värderingar som vårt samhälle vilar på. I dagsläget tyder inget på att de hot som finns kommer att försvinna eller att minska.

För bara några dagar sedan gick säkerhetspolisen in i stabsläge. Enligt medieuppgifter är orsaken att man har fått information om att IS-krigare har tagit sig till Sverige. Vi blir återigen påminda om vikten av att med kraft motverka terroristhotet.

Nödvändiga verktyg behöver komma på plats. De brottsbekämpande myndigheternas möjlighet till hemlig dataavläsning är ett sådant exempel. Det handlar om att ge Polisen och säkerhetspolisen bättre förutsättningar för att svara upp mot teknikutveckling och för möjligheten att läsa och kryptera datatrafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet Gustav Fridolin är därför: Är det angeläget att de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till hemlig dataavläsning i kampen mot terrorism?

Herr talman! Som gruppledaren Jessica Polfjärd vet svarar jag på allmänpolitiska frågor i stället för de ministrar som inte är närvarande. Inrikesminister Anders Ygeman är här, och jag håller helt med om det som han kommer att framföra.

Herr talman! Det framgår tydligt på regeringens hemsida att det är statsrådet Morgan Johansson som har hand om den typen av integritetsfrågor. Det var också därför som jag riktade min fråga till Gustav Fridolin.

Då ställer jag samma fråga till Anders Ygeman.

Herr talman! Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som är ansvarig för frågorna om hemlig datavläsning.

Ja, det är en angelägen reform. Ja, Moderaterna och de andra oppositionspartierna fick ett utkast till utredningens direktiv före helgen, och vi håller just nu på att komma överens med er om hur de ska utformas.

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman. Det behöver göras mer för att hindra att svenskar reser utomlands för att ansluta sig till Islamiska staten och andra terrorgrupper.

För två och en halv månader sedan gjorde riksdagen på Liberalernas initiativ ett tillkännagivande om att överväga hur rättsväsendet snabbare kan hindra terrorismresor från att verkställas genom att snabbare och enklare dra in eller tillfälligt återkalla dessa personers pass, om personen är misstänkt för terrorresa.

Min fråga är: När tänker regeringen utreda detta? Kommer regeringen att redovisa sina förslag?

Herr talman! Det är ju så enkelt som att den 15 april trädde den lagstiftning i kraft som den tidigare regeringen misslyckades med att få på plats, nämligen att det blir stopp för missbruk av svenska pass. Den 1 april trädde lagstiftningen om stopp för terrorkrigsresor i kraft. Med den lagstiftningen i kraft är det möjligt för åklagare att begära in ett pass. Om man inte omedelbart lämnar över sitt pass till polisen ska man omedelbart häktas. Så den lagstiftningen är, tack vare den nuvarande regeringen, redan införd.

Herr talman! Det var det dåvarande Folkpartiet i Alliansen som tillsatte utredningen om missbruk av pass, och det är det som vi nu har fått till riksdagen och fattat beslut om. Men det är vår förtjänst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har faktiskt kollat upp med riksdagens jurister, och de delar inte statsrådets tolkning. En misstänkt kan beläggas med reseförbud med villkor att lämna ifrån sig passet. Men om den misstänkte inte lyder medger inte lagen återkallelse av pass, herr inrikesminister.

När kommer regeringen att återkomma med ett förslag?

Herr talman! Det är ju bra att Roger Haddad har frågat riksdagens jurister. Men det hade också varit bra om Roger Haddad hade lyssnat på statsrådets svar. Det är nämligen så att den som vägrar att lämna ifrån sig sitt pass ska omedelbart häktas. Den som sitter i häkte har väldigt svårt att resa utomlands.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till framtidsminister Kristina Persson.

Vi har alla nåtts av nyheten att mars månad var den varmaste marsmånaden som någonsin registrerats. Den globala medeltemperaturen låg 1,22 grader över medeltemperaturen under de senaste hundra åren, enligt National Oceanic and Atmospheric Administration.

Vi har inte långt kvar till gränsen för farlig klimatpåverkan som FN:s klimatkommission och klimattoppmöte i Paris förra året drog vid 1,5 grader.

Den 18 mars presenterade Kristina Perssons analysgrupp en rapport för grön omställning och konkurrenskraft. Gruppens rapport innehåller policyförslag inom flera strategiska områden.

Min fråga är hur Kristina Persson och regeringen kommer att driva dessa idéer vidare för att de ska komma till användning nu när vi ska implementera Parisavtalet i Sverige?

Herr talman! Tack, Marianne Pettersson, för en angelägen fråga!

Nu är klimat- och miljöpolitik inte längre klimat- och miljöpolitik. Nu är det näringspolitik, ekonomisk politik, finanspolitik, utbildningspolitik och en massa andra politikområden.

Den analysgrupp som jag tillsatte för drygt ett år sedan har lagt fram en lång rad förslag som måste genomföras av många andra statsråd än miljöministern eller mig själv. Nu vidtar ett väldigt viktigt arbete att diskutera med Näringsdepartementet som äger många av de frågor som är berörda, till exempel transportsystemets omställning till fossilfritt eller att de tolv industrier som i dag släpper ut 70 procent av industrins koldioxidutsläpp ska ställa om och införa en ny teknik som innebär att också de på sikt kan bli fossilfria.

Det finns mycket annat som vi föreslår, men jag hinner inte gå närmare in på dem. Men det handlar också om hur våra konsumtionsmönster ska kunna förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för svaret.

Rapporten pekar också på hinder för omställningsarbetet. Därför undrar jag om ministern kan ge exempel på något av de hinder som finns för att driva på omställningsarbetet. Det handlar ju också om samspel mellan olika nivåer.

Herr talman! Det stämmer mycket bra. Det har visat sig att många kommuner ligger långt före den centrala nivån i omställningen och ett aktivt och progressivt klimatarbete.

Ibland är våra regelsystem, våra lagar och våra bestämmelser inte till hjälp i det lokala omställningsarbetet. Det är en av rekommendationerna från rapporten att man ska sätta i gång med en genomlysning i dialog med kommunerna.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

Vår hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar framöver. Det är många ord från regeringen, men färre konkreta handlingar.

Statsrådet Wikström har vid flera olika tillfällen sagt att stora regioner är helt nödvändiga för att hälso- och sjukvården ska klara framtidens utmaningar. Jag är av den åsikten att fler landsting absolut bör bli regioner, men - precis som statsrådet säger - jag menar inte att stora regioner kommer att innebära goda vårdresultat. Små och medelstora landsting eller regioner som till exempel Halland, Kronoberg och Jönköping ligger bra till när det gäller kvalitet och vårdresultat.

Är det statsrådets ställningstagande att det finns ett samband mellan stora regioner och goda vårdresultat? Om lösningen nu är stora regioner, vilken forskning baseras detta på?

Herr talman! Precis som Jenny Petersson påpekar står svensk hälso- och sjukvård inför stora utmaningar. Vi har en åldrande befolkning som kommer att kräva alltmer av våra hälso- och sjukvårdstjänster. Vi behöver jobba betydligt mer förebyggande, och den medicinska utvecklingen gör dessutom att vi kan bota allt fler. Samtidigt innebär det nya utmaningar i form av att människor lever längre med till exempel kronisk cancer och därmed behöver konsumera mera vård.

För att kunna möta dessa utmaningar tror jag att dagens landsting är för små. Det behövs större enheter där man kan samla kunskap och erfarenhet, där man kan bygga starkare och mer robusta organisationer och inte minst få större ekonomier som kan hantera framtidens utmaningar.

Regeringen har därför inlett ett arbete för att kunna bilda större regioner. Mycket av analysen grundas naturligtvis på Ansvarskommitténs slutbetänkande som presenterades redan 2007.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det har hänt mycket sedan 2007. Små och medelstora landsting visar ofta högre kvalitet inom hälso- och sjukvården, som jag nämnde. Samarbete är ett annat sätt som man kan använda - vi i Halland sluter avtal med andra regioner.

Vilken forskning och utvärdering utöver utredningen ligger till grund för uppfattningen att stora regioner automatiskt medför goda vårdresultat?

Herr talman! Jag tror att den situation vi står inför är så pass komplex att det inte går att hänvisa till enskilda forskningsrapporter. Man måste lösa detta genom ett större kommittéarbete, och det var det som gjordes när Ansvarskommittén genomförde sitt arbete och sedermera presenterade sitt slutbetänkande.

Jenny Petersson säger att det har gått lång tid sedan 2007. Frågan om större men färre regioner har i själva verket diskuterats ända sedan början av 50-talet, så är det ingen ny fråga.

Herr talman! Min fråga går till framtidsministern.

Jag hyr ett litet torp ihop med min fästmö. Vi har ett land där vi odlar våra potäter. Då kan det vara bra - om man är lat som jag och inte orkar gräva - att ha en jordfräs.

Men det känns ganska onödigt att köpa en jordfräs bara för att man ska fräsa en eller två gånger per år. Med delningsekonomin och digitaliseringen blir det dock så smidigt att jag lätt kan hitta någon i närheten som kan hyra ut sin jordfräs.

Delningsekonomin är mycket mer än jordfräsar. Jag tror att det miljömässigt och ekonomiskt är ett väldigt smart sätt att dela på bilar, bostäder och andra sorters prylar. Den utveckling som sker nu är väldigt positiv.

Då undrar jag varför det kommer så många negativa signaler från regeringen vad gäller delningsekonomin. Man pratar om att vissa företag ska förbjudas. Man pratar om hårda regleringar. Man pekar ut vissa tjänster och hävdar att de är att betrakta som till exempel svarttaxi.

Varför, framtidsministern, är ni så negativa till framtiden?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tycker inte alls att vi är negativa, framför allt inte den analysgrupp som nyligen lade fram förslag om att vi måste satsa mycket mer på resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. De förslagen kommer nu att behandlas av ansvariga statsråd och diskuteras i Regeringskansliet.

Jag tror att vi kommer att kunna hitta lösningar på en del av de problem som man i dag finner. Det här bidrar till att göra ekonomin mindre resursslösande och naturligtvis också till att effektivisera användningen av ekonomiska resurser. Jag tror att det finns väldigt många fördelar med att vi från regeringens sida underlättar användningen av sådana här metoder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller de människor som arbetar på digitala plattformar måste vi införa inkomstförsäkringssystem. Det måste finnas trygghet även för dem. Givetvis ska de också betala skatt. Så förs diskussionerna i dag.

Herr talman! Det är naturligtvis jätteviktigt att man följer bestämmelser om skatt och annat, men jag tror att det är ganska lätt att hantera eftersom transaktionerna är digitala. Man sätter sig inte i baksätet på en bil och lämnar över en hundralapp. Det borde gå att hantera ganska lätt.

De signaler som nu kom från framtidsministern är mycket mer positiva än det som hörs från andra ministrar. Jag hoppas att den här arbetsgruppens arbete sprider sig till den övriga regeringen, för nu kommer det väldigt mycket negativa signaler om något som är väldigt bra.

Herr talman! Jag tror att det finns möjlighet att lösa åtminstone en del av de här problemen. Eftersom vi är angelägna om att ha en ekonomi där alla deltar och där alla kan försörja sig själva behöver vi bejaka framväxten av egenföretagande. Vi ser redan att en väldigt stor del av dem som arbetar är egenföretagare eller egenanställda. Därför måste vi också underlätta för den form av försörjning som det här innebär. Jag tror att det kommer att växa i framtiden.

Herr talman! Min fråga ställs till statsrådet Gabriel Wikström.

Förbudsivern förefaller ha trendat rejält på Socialdepartementet, inte minst i frågor gällande tobak, i det aktuella fallet snus. Om tre veckor, den 20 maj, måste alla snusförpackningar vara ommärkta för att få levereras till butik, fick vi ta del av i går. Det är en extremt kort omställningstid. Visst har förslaget diskuterats under en tid, men det har också förändrats med tiden, och liksom med många andra förslag som läggs fram är det svårt att i dagsläget veta vilket beslut som slutligen kommer.

Min enkla fråga är: Anser statsrådet att det är rimligt med en så extremt kort omställningstid som tre veckor?

Herr talman! Det vi pratar om är ett EU-direktiv som förhandlades fram under 2013 och antogs våren 2014. Därefter tillsatte den dåvarande borgerliga regeringen en utredning som tittade på hur detta skulle kunna implementeras. Utredningen blev klar i februari förra året, 2015. Både i utredningen och i direktivet stod det klart och tydligt att detta skulle vara genomfört den 20 maj i år.

Det som detta innebär är att produktionen av tobaksförpackningar måste ställas om senast den 20 maj 2016, medan produkter som har tillverkats före detta datum får fortsätta att säljas till och med den 20 maj 2017. Det här har varit väl kommunicerat. Tobaksindustrin har via sina företrädare varit med och diskuterat förslaget på olika sätt och vänt och vridit på argumentationen. Om snuset skulle ta slut i affärerna den 21 maj är det därmed tobaksindustrins ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Så där enkelt är det ju inte. Vi har även haft en diskussion om innehållet och om hur smaksammansättningen och smakmärkningen ska se ut. Som bland annat Europaparlamentarikerna Carl Schlyter från Miljöpartiet och Christofer Fjellner väldigt tydligt har skrivit var det då fråga om en feluppfattning och en felskrivning från EU-håll. I det här fallet vill man förhindra snusarna att ta del av hur mycket nikotin det finns. Det är en förbudsiver att vilja införa det här. Tror ministern att EU skulle stämma Sverige om det skulle stå hur mycket nikotin snuset innehåller?

Herr talman! Att man inte ska få skriva ut nikotinhalten beror på att man inte ska kunna marknadsföra en tobaksprodukt som något mindre nikotinhaltig än andra och påstå att den därmed är hälsosammare. Christian Holm Barenfeld kallar detta för förbudsiver. I så fall är det en förbudsiver som den tidigare borgerliga regeringen förhandlade fram och som vi delar med övriga EU-stater.

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin. Den gäller ett uppdrag som regeringen har gett till Skolverket om att se över naturbruksgymnasierna. För dem som inte känner till det kan jag säga att det är fråga om ett yrkesprogram på gymnasieskolan.

Man har kommit fram med ett förslag, och det här har väckt både frågor och osäkerhet bland lärare, anordnare, föräldrar och framför allt elever. Det allra värsta är att förslaget är planerat att sjösättas redan höstterminen 2016, trots att eleverna redan har sökt.

Då är min fråga till utbildningsministern: Anser ministern att det är rimligt att elever och anordnare i dag, den 28 april, fortfarande inte vet vad som gäller för den utbildning som eleverna är intresserade av och har för avsikt att börja i höst?

Herr talman! Jag tackar Betty Malmberg för frågan. Givetvis ska alla frågor beredas på ett sådant sätt att de berörda blir involverade. Just denna fråga sorterar, som Betty Malmberg vet, under gymnasieminister Aida Hadzialic. Jag kan därför inte ge några detaljerade svar på frågan, utan bara tydliggöra den princip vi arbetar utifrån. Principen är att berörda ska vara involverade på ett sådant sätt att man kan bedriva sin verksamhet utifrån de regelverk som vi har. Att det har pågått en sådan här översyn och att intressenter har fått vara med i översynen har dock varit känt under en längre tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det som jag ser som en anständighetsfråga att ta till sig för departementet är att vi i dag skriver den 28 april men att varken elever eller anordnare vet vad som gälla skall för denna utbildning.

Jag tycker nog det vore klädsamt av departementet att man går fram och tydliggör för eleverna vad som gäller. Jag hoppas att ministern tar detta med sig och också framför det till gymnasieministern.

Herr talman! Givetvis tar alla statsråd hand om de frågor som kommer upp på frågestunden likväl som andra frågor som kommer från riksdagsledamöter. I detta fall vet jag att det är en fråga som är väl känd för gymnasieministern.

Bakgrunden är att vi har sett ganska stora problem vad gäller ett antal olika yrkesutbildningar som inte fått den attraktivitet som de behöver. Därför har det varit välkommet att man gör olika översyner. Men de ska givetvis göras tillsammans med de berörda.

Herr talman! Min fråga går till idrottsminister Gabriel Wikström.

I årets budget anslår regeringen 64 miljoner kronor till idrottsrörelsen för arbete med integration av nyanlända, utan någon vidare specifikation eller regelverk. Idrottsrörelsen i dag innefattar ungefär 3 miljoner medlemmar och ungefär 600 000 ideella ledare.

Att nästan hälften av den svenska idrottsrörelsen i dag består av kvinnor medför nödvändigtvis inte att flickor och pojkar, kvinnor och män idrottar på samma sätt och under samma förutsättningar. Tvärtom har en relativt omfattande idrottsforskning visat att idrotten i sig och i vilka former den utförs alltjämt påverkas av ojämlika idéer om kvinnligt och manligt.

Min fråga till statsrådet gäller hur anslagsgivningen kopplat till jämlikhet och integration, som jag nämnde, följs upp av regeringen.

Herr talman! Det är mycket riktigt så att vi i år anslår 64 miljoner till idrottsrörelsen. Dessa pengar har redan kommit väl till pass. Idrottsrörelsen har gjort en fantastisk insats i att skapa bra aktiviteter för nyanlända som kan innebära ett första steg in i det svenska samhället. Det kan innebära att de får kontakt och börjar lära sig det svenska språket och absolut att de får en meningsfull sysselsättning.

Det har också inneburit att den svenska idrottsrörelsen utvecklats. Vi vet att på orter där fotbollslaget kanske annars hade tvingats lägga ned eller där man har haft svårt att få tag på deltagare och ledare har man nu en spirande verksamhet. Pengarna har som sagt redan börjat ge resultat.

Dessa pengar följs upp precis som övriga anslag som vi ger till idrottsrörelsen i form av formella dialoger som sker under året men också i form av mer informella rapporter och kontakter. Vi har en löpande och mycket god dialog tillsammans med svensk idrottsrörelse för att se hur dessa pengar kan användas ännu bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, statsrådet! Vi vet att det finns stora skillnader i mer eller mindre slutna föreningsmiljöers hanterande och arbeten i dag. Det finns också så kallade riskmiljöer för radikalisering, särskiljande och också ojämlikhet och ojämställdhet, och det förstärker utanförskap. Min fråga kvarstår: Följer statsrådet upp i bidragsgivningen det som jag nämner?

Herr talman! Precis som jag nyss nämnde i min inledning följer vi upp detta. Vi följer upp det i dialogform, och vi vänder och vrider på problemet tillsammans med svensk idrottsrörelse.

Vi vet att vi står inför många utmaningar på idrottens område. Men vi vet också att vi har en fantastiskt bra modell för att möta dessa, det vill säga den svenska folkrörelsemodellen. Jag är övertygad om att vi kommer att lösa många av de problem som Bengt Eliasson har tagit upp här i dag.

Herr talman! Vissa frågor äger aktualitet i medierna, andra äger en ständig aktualitet för individer. Jag ställer min fråga till framtidsminister Kristina Persson som också har ansvar för nordiska frågor.

Många pensionärer flyttade under 2000-talet från Norge till Sverige. Det var lägre skatt, och det var lägre priser. Därmed hade de kanske också möjlighet att få en liten guldkant på äldre dagar.

Den 1 januari 2009 trädde det nordiska skatteavtalet med nya regler om dubbelbeskattning i kraft med retroaktivitet. Det innebar att många av dessa norska pensionärer hamnade i kläm. De fick inte rätt information under den här tiden.

Under höstsessionen i Nordiska rådet här i Stockholm 2014 lovade statsrådet att ta initiativ genom att gå igenom ärendet på nytt. Min fråga är kort och gott: På vilket sätt har detta skett?

Herr talman! Det är väldigt beklagligt att det finns norska pensionärer, som är väldigt välkomna att slå sig ned i Sverige, som anser att de fick felaktig information. Vi har grundligt gått igenom frågan i flera omgångar. Detta hände för ganska länge sedan. Det var inte så där väldigt många personer som det var fråga om heller.

Skatteverket och Finansdepartementet har varit inkopplade i frågan vid flera tillfällen och funnit att de inte kan finna några som helst belägg för att det har begåtts något fel. I dag fungerar informationen. Det är tillräckligt väl känt. I dag uppstår inte några nya sådana här fall, i varje fall vad jag vet.

Frågorna borde vid det här laget kunna avskrivas. Det är vad jag vet i varje fall inte någon utestående fråga för Skatteverket i dagsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Framtidsminister Kristina Persson lovade att lämna en redogörelse på vårsessionen i Köpenhamn 2015. Det var inte på dagordningen. Jag satt med även på höstsessionen på Island 2015, och då var den inte heller med. Nu under vårsessionen i Oslo för lite över en vecka sedan var den inte heller med.

Jo, framtidsministern, det förekommer nya fall av felinformation. Hur ämnar framtidsministern hjälpa de norska pensionärer som hamnat i kläm?

Herr talman! Om det är nya fall betyder det att informationen inte fungerar. Det är i så fall en fråga för ansvariga myndigheter på både norsk och svensk sida att se till att den gör det. Eftersom frågan har varit känd så pass länge förvånar det mig att det inte har fungerat. Det är noggrant utrett. Om det finns de som anser sig förfördelade eller att de har fått felaktig information av myndigheten återstår egentligen ingenting annat för de personerna än att vidta rättsliga åtgärder mot myndigheten.