Frågestund - 2016-04-14

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Antalet stölder och bostadsinbrott ökar. Det visar Brottsförebyggande rådets statistik. Förra året anmäldes omkring 50 400 butiksstölder. Det är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. Samtidigt vet jag att många butiker inte anmäler brott därför att administrationen tar mycket tid och polisen ofta uppmanar dem att inte ens anmäla eftersom man avskriver ärenden direkt.

Förra året anmäldes omkring 22 800 bostadsinbrott. Det är en ökning med 2 procent jämfört med året innan.

I går lade regeringen fram vårpropositionen och anslår där pengar för att hantera terror och flyktingmottagande.

Vad tänker regeringen göra för att stävja mängden bostadsinbrott och stölder?

Herr talman! Tack, Beatrice Ask, för frågan! Det är naturligtvis allvarligt att vi ser tecken på den här typen av ökning av vardagsbrott. Vi tänker göra en stor satsning på det brottsförebyggande arbetet. Vi kommer också att utse en nationell brottssamordnare och satsa betydande ekonomiska resurser på det brottsförebyggande arbetet, som tyvärr kanske inte har varit så framträdande de senaste åren.

Sedan handlar det om fler poliser närmare medborgarna och att den polisomorganisation som samtliga partier i Sveriges riksdag har varit överens om också levererar resultat i verkligheten. Hittills har alldeles för få poliser hamnat närmare medborgarna. Trots att vi har fler poliser än på 40 år och satsar mer pengar på polisen än någonsin märker inte medborgarna av de positiva resultat som utlovades.

Herr talman! Rikspolischefen har meddelat att han bedömer att utredningsresultaten kommer att bli sämre. Om man då ska ägna sig åt förebyggande arbete lär inte utredningarna gå bättre. Vi måste göra både och.

Det är helt nödvändigt att brott klaras upp. Det begås stölder och det görs bostadsinbrott, och det är viktigt, tror jag, att regeringen sätter press på polisorganisationen att arbeta med de här kärnuppgifterna som rör vanliga medborgare som utsätts för kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är naturligtvis riktigt, men det bästa brottet är det brott som inte begås.

Jag vill ta Polismyndigheten lite i försvar. Polisen har drabbats av förhöjt terrorhot, den största asylinströmningen sedan andra världskriget och gränskontroll för första gången sedan 1994, alltså för första gången på 22 år. Det är klart att den exceptionella arbetsbelastningen och situationen för polisen leder till de här resultaten. Det är därför regeringen nu tillför 250 miljoner extra.

Herr talman! Jag ställer min fråga till Ylva Johansson.

I går presenterade regeringen sin budget för kommande år. Finansminister Magdalena Andersson tömmer ladorna när regeringen lånar i en högkonjunktur. Det betyder att Sverige står dåligt rustat när nästa lågkonjunktur kommer. Det kommer att betyda ett hot mot välfärden när resurserna saknas.

Lika allvarligt är att det är uppenbart att regeringen saknar en plan för jobben och för hur människor med lite utbildning ska komma in på arbetsmarknaden. Från Liberalernas sida tycker vi att det är bättre att människor har ett jobb att gå till även om det jobbet har lägre ingångslön. Det är bättre än att gå sysslolös på bidrag. Det här säger Socialdemokraterna och regeringen nej till.

Ett av Socialdemokraternas vallöften var traineejobben. I stället för riktiga jobb skulle ungdomar få praktiktjänster. 32 000 jobb utlovades. Det blev 118. Nästan 32 000 återstår.

När överger regeringen traineejobben?

Herr talman! Regeringen har ett bra grepp om statsfinanserna, och det går bra för Sverige. Vi får mycket goda betyg av utomstående bedömare.

När det gäller jobben har regeringen en tydlig agenda. Under vår tid har fler människor fått ett jobb att gå till och färre människor lever på bidrag än när den gamla regeringen styrde. Dock behöver ännu mer göras. Till exempel har vi aldrig haft så många lediga jobb som vi har just nu. Det finns ungefär 100 000 lediga jobb, och allt fler arbetsgivare vittnar om svårigheten att rekrytera personal med rätt kompetens. I det läget är det viktigt att satsa brett på utbildning. Det gör regeringen med stora utbildningssatsningar och genom att utvidga traineejobben. Vi tittar också på andra kombinationer av utbildning och arbete, till exempel hur man kan utvidga yrkesintroduktionsanställningarna.

Vi kommer att behöva många modeller för hur man kan utbilda sig för de lediga jobben.

Herr talman! Regeringen lånar i en högkonjunktur. Det betyder att Sverige är dåligt rustat den dagen ekonomin vänder nedåt. Därtill saknar regeringen en plan för hur vi ska få fler jobb. Av 32 000 utlovade traineejobb blev det 118. 31 882 jobb återstår. När kommer de, Ylva Johansson?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Sverige hanterar den största flyktingmottagning vi har sett. Det är en tillfällig och stor ansträngning för samhället, och det finansierar vi också som en tillfällig och stor ansträngning. Det är ansvarsfullt att göra på det sättet.

Det finns inget egenvärde i att ha så många människor som möjligt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det viktiga är att vi kan bekämpa arbetslösheten. Det gör regeringen, och det ger god effekt.

Herr talman! I december förra året klubbade den här kammaren en lag om id-kontroller, vilket var bra, men den var full av hål. Ett av de hålen är den obegripliga karenstiden på två veckor i den lag som kommer att träda i kraft i sommar.

När jag frågade Morgan Johansson om detta i utskottet för inte så länge sedan försvarade han karenstiden med att den behövs för att man ska ha tid att utvärdera lagen. Det är en besynnerlig motivering eftersom det varken är Morgan Johansson eller någon annan från regeringen som står vid gränskontrollen och gör id-kontrollerna.

Vidhåller regeringen den motiveringen till att ha karenstiden, eller kommer regeringen att verka för att ta bort den innan den infaller med risk för en anstormning över vår gräns?

Herr talman! Vi har inga planer på att lägga fram förslag om ny lagstiftning. Det är inte heller fastslaget i lagen när en sådan eventuell karenstid skulle kunna komma.

Herr talman! Jag har återigen lagt ett förslag till justitieutskottet om att ta bort § 6 i lagen som stipulerar karenstiden. Jag skulle vilja höra vad motiveringen för en sådan karenstid är.

Håller Anders Ygeman med sin kollega Morgan Johansson om att karenstiden är till för att man ska hinna utvärdera lagen? Det var nämligen den enda motivering Morgan Johansson nämnde i utskottet. Det är i så fall en besynnerlig motivering.

Herr talman! Jag vill påminna om att varken jag eller Morgan Johansson är föredragande i regeringen i den här frågan. Ansvarig för id-kontrollagstiftningen är statsrådet Anna Johansson eftersom det är en fråga som rör infrastruktur och kommunikationer.

Det är en tillfällig lag. När lagen kom till och det beslutades om den här i riksdagen beslutade riksdagen också att den ska ha begränsad giltighetstid och att den därefter ska utvärderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Regeringen har nu lagt fram det efterlängtade förslaget till ny filmpolitik. Det kommer att innebära att åtminstone 30 procent av landets biografer riskerar omedelbar nedläggning. Det beror framför allt på att regeringen föreslår en fyrdubbling av biomomsen. Det kommer att bli förödande - kanske inte så mycket i storstäder som Stockholm där vi befinner oss. Men på landsbygden, där människor har lägre inkomster, kommer en sådan drastisk höjning att bli ett jätteproblem.

Regeringen har föreslagit att man med hjälp av 10 miljoner kronor ska försöka undvika den omedelbara biodöden. Men vad kommer att hända efter 2019 när ni inte längre lägger till några pengar, Alice Bah Kuhnke?

Herr talman! En fantastisk förmån med att vara kultur- och demokratiminister i en rödgrön regering är att vi investerar i kultur, i kulturens alla delar och över hela landet.

Vi har haft ett filmavtal i Sverige som har gjort att få aktörer har fått sitta med runt bordet och bestämma över filmpolitiken. Och man har uteslutit alla dem som faktiskt jobbar med film, alla manusförfattare, alla skådespelare, alla producenter och så vidare. De har fått kämpa för att kunna göra film, kanske med hjälp av extrajobb inom vården och i andra delar av samhället.

Filmen har inte haft de bästa förutsättningarna. Men nu tar vi det här steget. Vi släpper in fler aktörer. Vi delar makten. Det ska inte vara några få - framför allt män - som sitter runt ett bord och bestämmer. Nu släpper vi in filmbranschens riktiga aktörer.

Vi säkerställer en finansiering. Vi ökar statens budget till filmen med 200 miljoner kronor. Och vi har en långsiktig plan. Vi kommer att säkerställa att det finns pengar för svensk film också för lång tid framöver.

Herr talman! I en väl känd film hade Sickan också en plan. Den gick inte i lås särskilt ofta. Men vi hoppas att det inte kommer att gå lika dåligt för regeringens förslag till filmpolitik.

Men, kulturministern, filmen ska väl ändå vara till för publiken. Publiken kommer inte att kunna gå till biografen eftersom biograferna kommer att läggas ned på landsbygden.

Herr talman! Det är precis som Cecilia Magnusson säger. Det är det svenska folket som vill se svensk film. Det är det vi skapar förutsättningar för nu.

Det finns en faktor som är starkare än alla andra och som gör så att vi går och ser film. Det är att det är bra film, film som vi vill se. Och vi vill se svensk film.

Svensk film är populär. Därför behöver svensk film stå sig stark i konkurrensen med alla andra filmer, de stora amerikanska filmer som liksom rullar in över vårt land och hela Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ska skapa de förutsättningarna. Nu gör vi den satsningen.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till inrikesminister Anders Ygeman. Den handlar om hur vi ska kunna arbeta effektivt mot terrorism och organiserad brottslighet utan att det får negativa konsekvenser för enskilda, vanliga människor. EU-kommissionens förslag från i november försvårar för vanliga jägare och sportskyttar och har inte heller tillräckligt begränsande effekt på tillgången till illegala vapen.

Den senaste månaden har vi fått ta del av en miljöpartistisk Europaparlamentarikers ståndpunkt vad gäller att man står för krav på regelbundna medicinska tester, förbud mot halvautomatiska vapen och att krav på obligatorisk försäkring ska införas.

Det är tydligt att regeringspartierna har olika linjer i de här viktiga frågorna. Min fråga till inrikesminister Ygeman är därför: Hur ser det ut? Vilken linje driver regeringen i sin helhet för att få en så bra lösning som möjligt?

Herr talman! Jag är glad över att kunna lugna Daniel Bäckström. Regeringen står nämligen enad bakom den svenska linjen. Också riksdagen står enad bakom den svenska linjen. Vi vänder oss emot de förslag som Daniel Bäckström tog upp och som EU-kommissionen har fört fram.

Det är viktigt att vi har en tuff vapenlagstiftning så att legala vapen inte kommer i terroristernas händer och blir illegala vapen. Men det är också viktigt att de vapenägare som har legala syften - till exempel jägare och sportskyttar - kan utöva sin hobby utan betungande byråkrati.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Jag kan samtidigt konstatera att det i medierna har förmedlats en otydlig bild till svenska folket om vad som gäller. Det verkar ändå som att regeringen är beredd att gå med på att förbjuda halvautomatiska jaktvapen och att acceptera en begränsning av vapenlicenserna.

Jag ber att ministern ytterligare en gång förtydligar vilka skarpa krav man ställer i förhandlingarna.

Herr talman! Jag kan lugna Daniel Bäckström helt på båda punkterna.

Regeringen och riksdagen - Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna, alla partier i Sveriges riksdag - är överens. Det ska inte bli förbjudet för jägare att använda vanliga halvautomatiska vapen. Vi ska inte heller ha femårstid på vapenlicenser för jägarna, och vi ska inte ha krav på obligatoriska läkarundersökningar. Där har jag gott hopp om att kunna ändra EU-förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har ställt en skriftlig fråga till statsrådet Ygeman tidigare om polisens förutsättningar för att på ett jämlikt sätt upprätthålla lag och ordning i hela landet. Jag vill passa på och tacka för svaret.

Men jag vill hålla mig kvar vid det faktumet att polisen delvis verkar ha kapitulerat i vissa områden. Räddningstjänsten kan inte ta sig fram i vissa områden utan att bli attackerad. Detta är oacceptabelt och oanständigt i en civiliserad demokrati.

Ytterligare 3 300 poliser fram till 2020 kommer att göra positiv skillnad på sikt. Men människor behöver polisens och räddningstjänstens hjälp redan i dag. Vi behöver en polis som inte räds att gå in områden och som på ett jämlikt sätt kan bistå räddningstjänsten i hela vårt land.

Vilket svar har Ygeman till dem som bor i dessa utsatta områden?

Herr talman! Jag vill tacka för frågan.

Till att börja med finns polisen i alla de områdena. Räddningstjänsten agerar i alla de områdena.

Svenska folket har blivit tryggare. Brottsligheten har minskat. Men tryggheten i våra mest utsatta bostadsområden har också minskat. Vi får alltså en spridning av tryggheten. De allra flesta har blivit tryggare, men de mest utsatta har blivit mindre trygga. Då krävs det att samhället kommer tillbaka till de förorterna i stället för att dra sig ifrån dem.

Vi behöver fler poliser närmare medborgarna. Vi har inte tid att vänta två eller tre år på att fler poliser utbildas. Vi måste helt enkelt se till att det kommer fler poliser genom omorganisationen.

I Rinkeby i Stockholm kommer vi att öppna en ny polisstation med över 200 polisanställda. Vi tillför polisresurser till Storgöteborg och till Malmö, just för att få fler poliser närmare medborgarna. Det är genom att öka människors trygghet och förtroende för polisen där som vi kan bekämpa brottsligheten.

Herr talman! Det blir bra med ytterligare några tusen poliser på sikt. Men även i morgon och i övermorgon behöver människor hjälp på plats. Och det ska som sagt kunna ske jämlikt över hela vårt land.

Frågan är viktig just eftersom det handlar om förtroendet för rättsväsendet, förtroendet för polisväsendet och om att vi inte ska få medborgargarden eller annat.

Herr talman! Vi är överens om ambitionen. Vi ska se till att även de socialt utsatta områdena är trygga. Förutom de polisinsatser som jag talade om krävs det också fler jobb för människor och högre sysselsättning. Det krävs bättre skolor, så vi måste vända skolresultaten. Jag är övertygad om att med en fast politik kommer vi att kunna minska arbetslösheten, höja skolresultaten och skapa tryggare områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Det här är den första månaden i Sveriges historia då andelen utrikes födda bland inskrivna i Arbetsförmedlingen uppgår till mer än hälften, alltså majoriteten av alla inskrivna är nu utrikes födda. I relation till befolkningen som helhet är 17 procent av den utrikes födda. Det är nästan en faktor på tre i överrepresentation av antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Detta skapar naturligtvis en orättvis och segregerad arbetsmarknad. Enligt regeringens långtidsutredning och det som kallas för PISA för vuxna - PAAC - är orsaken främst att de utrikes födda har en låg utbildningsbakgrund.

I vår överenskommelse ingick en skolplikt. När kommer regeringen att sätta denna skolplikt på plats?

Herr talman! Det är sant att det nu är en stor andel utrikes födda bland de arbetslösa. Det är en väntad utveckling eftersom befolkningsökningen framför allt gäller utrikes födda. De nytillträdande på arbetsmarknaden är i dag i väldigt stor utsträckning utrikes födda.

Det är alltså en väntad utveckling, men den innehåller också stora utmaningar. Precis som Hanif Bali säger gäller de största utmaningarna personer med låg utbildning, särskilt utrikes födda med mycket låg utbildning. Det finns grupper av inte minst kvinnor som kanske aldrig har fått gå i skola. Då är ju steget in på den svenska arbetsmarknaden mycket långt.

Det är oroande att en så liten andel som i dag deltar i etableringsuppdraget deltar i någon utbildning utöver svenska för invandrare. Av dem som lämnar etableringsuppdraget är det i dag kanske 7 procent som går vidare till studier.

Mot den bakgrunden förbereder regeringen nu att införa en så kallad utbildningsplikt för lågutbildade nyanlända. Precis enligt överenskommelsen med de andra partierna håller vi dem löpande informerade om arbetet.

Herr talman! Här blir frågan vad man kan göra för att höja människors nivå. Och då blir följdfrågan: Vad kan man göra för att också sänka trösklar?

Även om man har genomgått en svensk grundskola har man kanske en lång väg kvar för att få ett jobb; det vet vi med tanke på svenska ungdomar som bara har grundskoleutbildning. Då blir frågan: Vad vill regeringen göra för att sänka trösklarna för dem som har uppfyllt sin skolplikt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Låt mig poängtera att de nyanlända i Sverige har väldigt olika bakgrund, och nu talar vi om personer med mycket låg utbildning och ingen eller väldigt begränsad yrkeserfarenhet. Då handlar det om att sänka lönekostnaderna rejält för arbetsgivarna, det handlar om att tillhandahålla ett bra handledarstöd och det handlar om att kombinera arbete med utbildning, och det gör vi.

Herr talman! Min fråga riktar sig framför allt till arbetsmarknadsministern.

Regeringen avser nu återigen att göra det svårare för funktionshindrade och för dem med problematisk sjukskrivningshistoria att finna ett arbete.

En av alla de pålagor och besparingar som regeringen har aviserat för att kunna finansiera sin över allt annat prioriterade satsning på migrationspolitiken är att tvinga arbetsgivare att stå för en betydande del av sjukskrivningskostnaderna för långtidssjukskrivna. Detta prövades tidigare med resultatet att de med sjukskrivningshistoria fick svårare att finna ett arbete, samtidigt som väldigt få piskades tillbaka till arbetet, vilket - som jag har förstått det - var en av ambitionerna.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är helt enkelt på vilket vis detta underlättar för funktionshindrade och människor med lång sjukskrivningshistoria att hitta ett arbete.

Herr talman! Regeringen har uppmanat arbetsmarknadens parter att komma överens om verkningsfulla sätt för att minska sjukskrivningstalen. Vi har en oroväckande utveckling sedan 2010 då sjukskrivningarna har ökat dramatiskt på svensk arbetsmarknad, särskilt i kvinnodominerande yrken inom välfärden, till exempel lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor.

Om parterna inte kommer överens är regeringen beredd att agera. Enligt det förslag som regeringen har lagt fram innebär det att man gör ett undantag för personer som har anställts och som har en sjukdomshistoria. Man ska undvika att det blir en risk att anställa en person som har en funktionsnedsnedsättning eller en besvärlig sjukdomsbakgrund.

Herr talman! Jag vill ändå poängtera att den utveckling som nu sker med ökade sjukskrivningstal är helt ohållbar. Det tänker regeringen inte acceptera. Det finns betydande brister på lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor. Vi behöver hålla människor friska och kvar på jobbet.

Herr talman! Vi sverigedemokrater gör tvärtom, vi gör det lättare att anställa personer som har funktionshinder. Vi vill också ta bort sjuklöneansvaret från de första nio anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Enligt socialförsäkringsministern kan kostnaden för sjukskrivna öka med 29 miljarder under tidsperioden 2010-2020. Senast i går tillfördes ett extra anslag på 31 miljarder till Migrationsverket som har en total budget på 50 miljarder per år. När jag kom till riksdagen 2010 hade Migrationsverket 10 miljarder per år.

När ska vi se kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med dessa alltmer skenande kostnader?

Herr talman! Sverigedemokraterna är kända för att vilja göra stora nedskärningar i välfärden. Det hjälper inte de kvinnor som i dag redan är överbelastade i många av välfärdens yrken.

Regeringen har en samlad politik och inte minst ansvaret för arbetsmiljöområdet, som jag ansvarar för. Det kommer att betyda mycket.

Vi har satsat på nya resurser till Arbetsmiljöverket. Vi har en ny arbetsmiljöstrategi som bidrar till att hålla fler människor friska på arbetet. Det behövs för individens skull, för statsfinansernas skull och det behövs för välfärdens skull.

Herr talman! Jag har en fråga till civilminister Ardalan Shekarabi.

Jag bor i Sveriges största kommun, nämligen i Kiruna. Där finns en stor andel statliga jobb, sett till riket i helhet. Det har gjort att vi har kunnat ha en diversifierad arbetsmarknad. Om det till exempel flyttar en familj till Kiruna där kvinnan har fått jobb inom gruvindustrin kan även hennes partner få ett jobb som passar honom.

Utifrån detta vill jag ställa en fråga. För en månad sedan kom Statskontorets rapport om statlig representation i landet. Statsrådet sa då att det ska göras en analys. Men kan statsrådet redan nu säga om det med anledning av rapporten finns någonting som kan föranleda åtgärder från regeringen?

Herr talman! Centraliseringsvågen i den svenska staten är ingen naturlag. Det kan och ska stoppas. Staten ska ta sitt ansvar för att hålla samman vårt land och säkerställa en spridning av de statliga arbetstillfällena.

Just därför tog regeringen tag i denna fråga direkt efter maktskiftet. Nu har vi fått underlaget från Statskontoret, och vi avser att gå vidare med att ta fram en tydligare styrning i de frågor som handlar om lokalisering av de statliga myndigheterna just i syfte att få en bättre spridning av den statliga närvaron.

Det är otroligt viktigt att ta tag i detta. Vi måste också jobba med omlokaliseringar av statliga myndigheter, från Stockholm till övriga landet. Det handlar om att upprätthålla legitimiteten för den svenska staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar civilministern för svaret. Som jag nämnde fungerar detta väldigt bra i Kiruna kommun, men det ser inte lika bra ut i hela landet, inte ens i hela Norrbotten. Pajala kommun är en sådan kommun som inte har lika stor närvaro av statliga myndigheter.

Statsrådet har redan redogjort en del för regeringens vilja att lokalisera statliga myndigheter i övriga landet, och jag undrar om han kan utveckla det.

Herr talman! Det finns möjlighet att effektivisera de statliga verksamheterna samtidigt som vi omlokaliserar statliga verksamheter från Stockholm till andra orter. Därför har vi gett i uppdrag till Statens servicecenter att identifiera vilka myndighetsfunktioner som kan omlokaliseras och samordnas inom ramen för Statens servicecenters verksamhet. Då jobbar vi med två viktiga processer, effektivisera administrationen i staten och säkerställa att jobb flyttas utanför Stockholm.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Anders Ygeman.

I många svenska städer har mobbar bildats. De kallar sig Soldiers of Odin och har tydliga högerextrema kopplingar. Organisationen är bildad av en känd nazist från Finland. Soldiers of Odin påstår sig vilja skapa trygghet, men skapar i stället rädsla för alla dem som inte passar in i deras högerextrema samhälle. Feminister, hbtq-personer och invandrare är särskilt hotade.

Min fråga till ministern är: Hur ska vi förhindra att högerextrema mobbar som Soldiers of Odin sprider rädsla i våra städer?

Herr talman! Jag tackar Linda Snecker för frågan. Även om detta är en oroväckande tendens skulle jag ändå vilja säga att den här typen av organisationer är ett randfenomen. Tyvärr bidrar de dock vid varje enskilt tillfälle till att skapa oordning omkring sig. Dessutom utökar de varje gång antalet kriminella på gatorna, för de har ett omfattande brottsligt register bakom sig.

Men jag måste också säga att de gånger polis och väktare har hanterat den här typen av "institutioner" har man gjort det väldigt bra och avstyrt händelserna, exempelvis vid Stockholms central, där väktare ingrep på ett resolut sätt. Jag tror att polisen har bra kontroll på situationen, och jag hoppas att alla laglydiga människor i Sverige bidrar till att hjälpa polisen genom att verka inom ramen för de lagar och regler vi har. På så sätt kan vi öka tryggheten i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret och instämmer i väldigt mycket av hans beskrivning. Men det här är väldigt oroväckande.

Jag har en till fråga. Enligt 18 kap. 4 § i brottsbalken är det förbjudet att skapa organisationer som kan komma att utvecklas till olaga polisstyrkor eller paramilitära grupper. Är det inte dags att modernisera lagen, så att den även innefattar skapandet av illegala mobbar?

Herr talman! Paragraferna i brottsbalken faller väl under justitieministerns ansvarsområde. Men jag är inte riktigt säker på att problemet är lagstiftningen. I de fall då det har varit ordningsproblem tror jag att polisen har kunnat agera på ett bra sätt med stöd av gällande lagstiftning. Jag tror att vi kommer att kunna hålla gatorna fria från både våldsverkare och mobbar i fortsättningen också.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till civilministern.

Regionfrågan har utretts ett flertal gånger. Ett tydligt fokus har varit arbetsmarknad och regional tillväxt. Men den karta som Indelningskommittén presenterat tycks enbart ta sin utgångspunkt i hälso- och sjukvården. Därför blev jag förvånad när jag nyligen lyssnade på en interpella-tionsdebatt i ämnet. Jag citerar kort ur civilministerns interpellationssvar: "Syftet med att tillsätta Indelningskommittén är att skapa en ändamålsenlig indelning och effektiva organisationer som medför bestående fördelar bland annat genom en bättre anpassning till demografiska, näringsgeografiska och miljömässiga förhållanden."

De geografiska avstånden kommer alltid att vara desamma. Oxelösund och Ljusdal kommer att ligga 45 mil från varandra. Hur resonerar ministern och Indelningskommittén kring funktionella samband avseende transporter, inte minst kollektivtrafik, samt kostnaden om regionerna kommer att vara geografiska storregioner enligt den omdebatterade kartan?

Herr talman! Regionfrågan har diskuterats och utretts sedan slutet av 50-talet. Regionerna runt våra storstäder har fått möjlighet att bilda storregioner. Men det har inte skett i övriga landet. Därför ser vi i Sverige en ökad regional klyfta som riskerar att klyva isär vårt samhälle. Det får inte hända. Därför måste vi ha en regional organisation som motsvarar dagens behov, både i sjukvården och vad gäller regional utveckling och tillväxt.

I dag fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss om decentralisering av det regionala utvecklingsansvaret från staten till regionerna. Det är viktigt att nu också gå vidare med regionfrågan på så sätt att vi skapar större och robustare organisationer som klarar av att decentralisera hanteringen av sjukvården, kollektivtrafiken och de regionala utvecklingsfrågorna. Därför har regeringen tillsatt denna kommitté.

Herr talman! Med ministerns resonemang skulle alltså sex fattiga landsting bli lika med en rik region. Det här tror jag att vi får ta i en interpellationsdebatt lite senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om regeringen anser att en ny regionindelning ska ske med hälso- och sjukvården som grund undrar jag: Finns det ett statistiskt vetenskapligt samband mellan stora sjukhus, stora landsting och bra vård på olika nivåer?

Herr talman! Frågan om behovet av brukarunderlag i sjukvårdens verksamheter är välutredd, inte bara i Ansvarskommittén utan även i flera andra statliga utredningar och dessutom i utvärderingar från regionreformer i andra länder. Där har vi kunskap. Det är inte bristen på kunskap som har varit problemet, utan att vi inte har kunnat gå från ord till handling. Nu är det dags att gå från ord till handling, för vi måste säkerställa en likvärdig sjukvård i hela vårt land. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson och handlar om ungdomsarbetslösheten.

En av de värsta känslor som finns är osäkerhet inför framtiden och osäkerhet om förmågan att försörja sig själv och sin familj. Och en av de bästa känslorna är att som ung få sitt första jobb och sin första lön.

Nu sjunker ungdomsarbetslösheten. Men vi får inte bli nöjda. Vi måste vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Vilka är regeringens ambitioner för detta?

Herr talman! Jag tackar Ida Karkiainen för en mycket viktig fråga. Ja, ungdomsarbetslösheten sjunker, men det är fortfarande väldigt många unga som inte har jobb. Vi ser särskilda svårigheter till exempel för de ungdomar som har en funktionsnedsättning eller har haft en komplex problematik med olika typer av hinder för att komma in på arbetsmarknaden. Nu är det läge att säkerställa att alla unga människor får chans att få sitt första jobb. Vi har en god arbetsmarknad, och det är därför vi kraftsamlar för ungdomar, trots att ungdomsarbetslösheten nu sjunker.

Jag besökte i går Hudiksvall, där man har ett mycket gott samarbete som kommit till stånd genom regeringens initiativ med Delegationen för unga till arbete. Kommunerna samlar sig nu tillsammans med Arbetsförmedlingen och väldigt många privata företag i näringslivet för att ta emot sina första ungdomar på deras första jobb. Det handlar om att lokalt skapa mötesplatser och att rusta ungdomarna.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är också viktigt att kunskap kan växlas över mellan unga och äldre, till exempel när en äldre ska sluta eller trappa ned och en yngre kommer in på arbetsmarknaden och vill börja trappa upp. Finns det några strategier för hur vi kan stödja denna kunskapsväxling på arbetsmarknaden?

Herr talman! Ja, det gör det. Regeringen har nu tillfört resurser för de så kallade traineejobben, som innebär att man är anställd och utbildar sig parallellt. Vi lättar nu på kraven för traineejobben, så att fler ungdomar ska få tillgång till dem. Vi har också yrkesintroduktionsanställningar. Vi gör stora satsningar på yrkesutbildning inom både yrkeshögskolan och yrkesvux. För många unga är kombinationen av utbildning och arbete ett väldigt bra sätt att göra denna generationsväxling, tror jag. Vi har betydande kompetensbehov på arbetsmarknaden.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Regeringen avser nu med all tydlighet att tvinga fram ett antal storregioner i landet. Motivet är bland annat en bättre sjukvård.

Sverige har en välfärd i världsklass. Jämförelser visar till exempel att Jönköpings och Hallands län har den bästa vården i Sverige. De är inte storregioner. Det finns i dag heller inga belägg för att vårdkvalitet, patientsäkerhet eller effektiviseringsgrad skulle öka med större regioner.

Vi moderater har uttalat att vi är skeptiska till den omfattande förändring som föreslås, då medborgarnytta och stark förankring hos människorna i dag saknas.

Min fråga till statsrådet är: På vilket sätt kommer sjukvården att förbättras för invånarna i Stornorrland, som för övrigt med sina stora avstånd täcker hela 58 procent av landets yta?

Herr talman! Vi har enorma utmaningar inom sjukvården i Sverige. Det visas också av en prognos om landstingens ekonomi. Vi har en ökad efterfrågan och en demografisk utveckling som skapar en hel del utmaningar. Om vi inte vidtar strukturförändringar inom sjukvården och välfärdsområdet kommer vi att se stora regionala klyftor och minskad likvärdighet.

Vi vet att det krävs ett brukarunderlag för att man ska kunna utveckla sjukvården, effektivisera den och säkerställa att vi följer med i och kanske till och med driver utvecklingen inom delar av sjukvården.

De landsting och den landstingsorganisation som vi har i dag motsvarar inte dagens behov, förutom i de delar där man har fått möjlighet att bilda storregion. Men det gäller inte hela landet. Det ska gälla hela landet.

Denna förändring måste dessutom göras tillsammans med de berörda aktörerna. Det är därför vi har förhandlingspersoner som gör detta tillsammans med berörda landsting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tidigare har både regeringarna Persson och Reinfeldt avvisat förslag om att dela in Sverige i storregioner. Det saknas dessutom analyser som visar att storregioner skulle vara lösningen på Sveriges stora utmaningar. Ur ett vårdperspektiv leder också storregionerna till nedläggningar av både vårdcentraler och sjukhus, vilket självklart är förödande. Enligt Sifo anser endast två av tio personer att en regionbildning är bra. Statsrådet får gärna kommentera de siffrorna.

Herr talman! Jag noterar att det först sägs att det inte finns några konsekvensanalyser, men sedan dras det slutsatser om att vårdcentraler ska läggas ned om storregioner bildas. Det är motsägelsefulla analyser, måste jag säga.

Det är viktigt att vi driver igenom denna förändring, inte för att regeringen vill det utan för att det finns ett önskemål från dem som arbetar i sjukvården och har kunskap om sjukvårdens utmaningar.

Vi behöver ta fram en organisation som motsvarar dagens behov. Regeringen och riksdagen har ett ansvar att säkerställa helheten. Det är vad vi gör.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Regeringen ersätter nu det gamla filmavtalet med en helstatlig filmpolitik. Av remissinstanserna välkomnar 70 procent att regeringen lämnar filmavtalet. Jag har hört statsrådet själv säga det ett antal gånger. Det kanske stämmer. Jag har inte räknat pinnar, men jag har läst en hel del remissvar.

Många och också jag vill verkligen modernisera filmpolitiken. Det är vi helt överens om. Det är sant. Men även om många är överens om att det behövs något nytt är kritiken massiv mot finansieringen, styrformen och innehållet i regeringens nya filmpolitik.

Statsrådet har många gånger talat om vikten av dialog och förankring. Hur är det nu med det? Är det inte dags att börja om och tillsätta en bred filmutredning där alla får komma till tals och komma med sina förslag om hur den nya filmpolitiken ska se ut?

Herr talman! Tack, Bengt Eliasson, för frågan. Jag kan rekommendera Bengt Eliasson att läsa remissvaren. De ger mycket kött på benen om vad många och otroligt viktiga remissinstanser vill med den svenska filmen.

Precis som riksdagsledamoten säger finns det ett massivt stöd för att förändra den svenska filmpolitiken och lyfta in den till Sveriges riksdag så att den blir en del av all annan kulturpolitik. Vi ska ta ansvar, debattera och diskutera filmpolitik som vi gör i övrigt inom hela kulturområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det som också är tydligt är att man behöver en finansiering och behöver gå vidare. Regeringen har nu lagt fram en rad förslag i en filmproposition. Jag har läst era motioner, eftersom frågan nu ska behandlas i utskottet, och ser bara att ni vill dra frågan i långbänk. Ni vill fortsätta att utreda än det ena och än det andra. Ni har ingen idé om den svenska filmens framtid, men det har regeringen.

Herr talman! Jag kan försäkra kulturministern att jag har läst väldigt många av remissvaren, dock inte riktigt alla men nästan. Det är precis som ministern säger. De visar i stort sett samma sak: Ja, vi behöver något nytt, men inte det som ligger på bordet. Man vill vara med och besluta, diskutera och leverera. Det gamla filmavtalet hade nått vägs ände. Vi liberaler vill definitivt inte tillbaka. Hur ska man ersätta det?

Herr talman! Det är otroligt viktigt att vi fortsätter att diskutera som vi just nu gör. Det kommer nu att ske diskussioner i utskottet om den proposition som regeringen har lagt fram.

De förslag som jag har läst när jag nagelfarit era motionssvar är att Filminstitutet ska utredas och att ni vill utreda filmpolitikens finansiering. Ni vill utreda branschsamverkan och tillsätta ny stor filmutredning.

Den svenska filmen behöver inte fler utredningar.

Herr talman! Min fråga ställer jag till inrikesminister Anders Ygeman.

Överbelastningsattacker blir allt vanligare. Vi läser om förlamade mediehus och attacker mot banker. Det finns attacker som vi inte läser om och kanske också attacker i samband med Panamapapperen. Det vet vi inte.

Man kan då tro att det är de så kallade hackarna som är speciellt skickliga och att det är de som är duktiga. Men det kan vara precis tvärtom. Det kan vara så att det är de som har servrar som är speciellt dåliga på att bevaka sina servrar och att hackarna inte är speciellt skickliga.

Man skulle kunna tänka sig att det finns något ansvar någonstans i systemet. Man kunde kanske fundera på om man skulle kunna ha en serveransvarighetslag, det vill säga att peka ut en ansvarig utgivare som man gör för tidningar och en ansvarig som för kärnkraftverk. Man skulle kanske kunna ha någon som är ansvarig för en server. Vad säger inrikesministern?

Herr talman och Dan Klackenberg! Den som bedriver verksamheten och den som säljer tjänsten är ansvariga. Det finns ett ansvar från säljaren av tjänsten för att en infrastruktur och en struktur är anpassade och naturligtvis från köparen att begära ett rimligt skydd och också betala det pris ett rimligt skydd kostar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag samlade hela Mediesverige och Myndighetssverige för att diskutera de frågorna tillsammans med kulturministern. Det främsta förslaget som kom fram i detta avseende var att mediebranschen, nätoperatörerna och myndigheterna ska sätta sig ned tillsammans och se över själva grundarkitekturen för systemet och utveckla den på ett sätt som gör den mindre känslig för den här typen av överbelastningsattacker.

Det tror jag är en klok väg framåt. Sedan måste respektive parter ta ansvar för skyddet.

Herr talman! Tack för svaret. Inrikesministern är inte bara lång. Han står på tå i de här frågorna. Det vill jag ge en eloge för. Men jag tror att inrikesministern också behöver en pall för att komma upp lite högre.

Statsminister Arvid Lindman kunde inte köra bil. Men han insåg att det behövdes en trafikansvarighetslag där bilisten tar hela ansvaret oavsett vad som händer. Statsminister Erlander förstod sig inte på atomreaktorer. Men han införde en atomansvarighetslag med strikt ansvar. Någon införde till och med ett ansvar för hundar. Kan inte statsminister Löfven också göra något?

Herr talman! Jag ska låta hundfrågan vara obesvarad. Dock har regeringen nu inlett ett arbete med en nationell cyber- och it-säkerhetsstrategi. I arbetet med den strategin är Dag Klackenbergs förslag väl alldeles utmärkt att ta i övervägande, så att både de som kan och de som inte kan frågorna kan överväga vilka som är de mest effektiva åtgärderna.

Herr talman! Mina frågor riktar sig till kultur- och demokratiministern.

I söndags gjorde Turkiska riksförbundets vice ordförande ett högst olämpligt och kränkande uttalande då han bland annat sa: Död åt armeniska hundar. Låt oss visa Sverige vad turken står för. Han talade även om att låta blodet rinna. Detta gjorde han inför en jublande folkmassa med fascistsymboler.

Herr talman! Detta tal hölls mitt i centrala Stockholm på Sergels torg. Det är någonting som inte ska få förekomma i vårt land. Det är ett hot mot vår demokrati och allt vad det innebär. Turkiska riksförbundet är också en organisation som erhåller stora summor pengar i statliga bidrag, därav mina frågor.

Vilka åtgärder kommer att vidtas gentemot Turkiska riksförbundet med anledning av uttalandet? Kommer bidragen till förbundet att stoppas?

Herr talman! Tack för frågorna.

De uttalanden som gjordes är vedervärdiga uttalanden. Att de uttalas av en förtroendevald i en organisation som erhållit statsbidrag är under all kritik och oacceptabelt. Våra demokratiska värden i vårt land måste vi hela tiden hålla högt och försvara utan undantag hela tiden 24 timmar om dygnet. Jag är otroligt upprörd. Det är djupt upprörande att det just är en förtroendevald som har gjort detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller de statliga stöden är det myndigheterna som utför bidragshanteringen. Det är myndighetsutövning och ingenting som regeringen eller Aida Hadzialic som ansvarigt statsråd i det här fallet styr över. Men det finns tydliga regelverk som gör att man kan ta tillbaka statsstöd efter utredning om det behövs. Sådana uppdrag har myndigheten.

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Jag hör vad du säger.

Kommer regeringen på något sätt att se över situationen? Med tanke på svaret, finns det någon anledning att se över själva regelverket när sådana situationer uppstår? Det är bra att känna till när en organisation har förverkat sin rätt att uppbära statliga bidrag.

Herr talman! Jag vill betona det jag sa alldeles nyss, att det är fråga om myndighetsutövning. Det är myndigheten som avgör när en organisation ska få statsstöd, och det är också myndigheten som drar tillbaka statsstöd.

Det betyder inte att vi som regering inte kan ge uppdrag att se över de regelverk som finns. Just nu pågår en rad sådana uppdrag, bland annat SST:s bidragsutdelning till religiösa samfund. Det finns också en annan översyn som jag vet att Aida Hadzialic just nu arbetar med.

Herr talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsministern.

Gruppen utlandsfödda står för en stor del av dem som är arbetslösa. Många har endast en grundskoleutbildning. Men även bland nyanlända som faktiskt har en utbildning tar valideringen lång tid. Det är möjligt att med hjälp av speciella kunskapsprov korta den tiden. Men det har visat sig att få klarar av proven.

Arbetsmarknadsministern talade i början av regeringstiden om ett nationellt valideringscenter, men vi har inte hört så mycket mer om det senare. Jag hittade inte heller någonting i vårbudgeten.

Vad avser regeringen att göra för att fler människor snabbare ska få en validering och därmed komma i jobb?

Herr talman! Tack, Katarina Brännström, för frågan! Det är en mycket angelägen fråga som Katarina Brännström tar upp.

I den proposition regeringen lämnade i går till riksdagen anslår vi ytterligare medel för att snabbare kunna bedöma utländska betyg. Vi har tillsatt en valideringsdelegation som leds av den förra chefen för Almega, Jonas Milton. Han har ett mycket ambitiöst uppdrag.

Inom mitt ansvarsområde har vi infört en lång rad snabbspår, och fler är på gång. Där valideras också på hemspråket. Risken är annars att validering blir mer av att validera kunskaper i svenska språket än att validera yrkeskunskaper. Det gäller att säkerställa att det verkligen är yrkeskunskaperna som valideras. Det sker på område efter område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har också inom ramen för snabbspåren tagits fram förberedande utbildningar så att fler ska klara kunskapsprovet snabbare.

Herr talman! Det är bra med snabbspår, och vi vet att validering är svårt. På flera ställen i både höst- och vårbudget står det att regeringen ska återkomma med ytterligare åtgärder för att påskynda nyanländas etablering. Detta är en väg.

När kommer mer kraftfulla åtgärder så att tiden för validering speedas upp? Det är angeläget.

Herr talman! Regeringen har lagt fram omfattande förslag när det gäller resurser till mer validering. Här skedde en total förändring av politikens inriktning redan i höstbudgeten för att få stora resurser till validering. Det som behövs nu är att validering kan ske på flera språk. Validerare utbildas för att kunna utföra validering på flera språk.

Jag delar uppfattningen att validering är en mycket viktig pusselbit. Där gör regeringen stora insatser.

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

Terrorhotet är i dag högst påtagligt. Jihadistorganisationer, bland annat IS/Daish, har utökat sin fruktansvärda verksamhet till Europa. Här vill man polarisera samhällena och spä på hatet mot muslimer för att nå sitt mål om allomfattande krig mot väst.

Terrordåden i Paris och Bryssel, även bombdådet i Stockholm på Bryggargatan 2010 där en man sprängde sig själv, visar tyvärr med all tydlighet allvaret i situationen. Vi vet samtidigt att den gamla moderatledda regeringen var oerhört passiv när det gäller åtgärder för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism och terrorism i vårt land.

Skulle inrikesministern kort kunna redogöra för regeringens åtgärder i kampen mot terrorismen?

Herr talman! Redan i januari förra året inleddes arbetet med den nya nationella strategin mot terrorism. Vi lyckades samla bred enighet bakom åtgärderna i riksdagens kammare.

För 14 dagar sedan kriminaliserades terrorkrigsresor. I dag gav regeringen ett uppdrag till Säkerhetspolisen att återkomma med förslag om hur ytterligare terrorkrigsresenärer ska kunna ställas inför rätta med den nya lagstiftningen. I morgon träder den nya lagstiftningen om stopp för missbruk av svenska pass i kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredning för att skärpa Säkerhetspolisens och polisens verktyg i form av hemlig dataavläsning. Vi skärper straffen för brott med sprängämnen och handgranater, och vi kriminaliserar försök, anstiftan och stämpling till vapenbrott och grovt vapenbrott. På ett radband träder nu regeringens åtgärder för att stoppa, förhindra och försvåra terrorismen i kraft.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det visar på en tydlighet, handfasthet och målmedvetenhet i kampen mot terrorismen så att människor i vardagen kan känna att regeringen tar frågan på största och fullaste allvar.

Det är också tydligt att regeringen på bara drygt ett och ett halvt år har vidtagit en rad åtgärder i kampen mot terrorismen, bland annat vad gäller förebyggande arbete.

Jag vill avslutningsvis tacka inrikesministern för den saklighet och det lugn han hanterar dessa frågor med. Det är viktigt och ovärderligt.

Herr talman! Jag vill understryka att arbetet att gemensamt över blockgränsen bekämpa terrorismen kommer att gå vidare. Vi har varit överens med oppositionen. Oppositionen har också bidragit på ett kraftfullt sätt till att få åtgärderna på plats. Det arbetet går vidare.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Ardalan Shekarabi. Min fråga gäller offentlig upphandling.

Det har gjorts en del forskning som visar att vi har varit dåliga i fråga om sociala krav i offentlig upphandling. Vi kan bli mycket bättre där. Ett annat problem har varit att även kommuner som ställer sociala krav kan bli överraskade av att det ändå är riskkapitalbolag med kortsiktiga vinstintressen som kan vinna en upphandling. Bolagen behärskar byråkratin i upphandlingsprocessen. De kan lägga låga anbud, det vill säga ta ut ett lågt pris, och de kan hävda att de har till exempel många legitimerade lärare. Sedan kan det visa sig i efterhand att det inte stämde, men de vann upphandlingen.

Problemet är att det finns stora nackdelar med att de kortsiktiga vinstintressena får härja i välfärden. Hur ska vi stoppa dem? Hur ska kommuner som vill stoppa dem lyckas med det?

Herr talman! Ett av de viktigaste områdena inom förvaltningspolitiken är politiken för offentlig upphandling. Regeringen tar just nu fram en nationell upphandlingsstrategi. Vi sätter upp mål för den offentliga upphandlingen. Vi använder de 600 miljarder kronor som läggs på offentliga upp-handlingar som ett strategiskt verktyg för att utveckla och organisera den offentliga sektorn.

Vi måste förbättra uppföljningen så att de krav som ställs upp också följs av leverantörerna. Här har regeringen skapat Upphandlingsmyndigheten, en fristående myndighet som endast har i uppdrag att ge stöd till upphandlande myndigheter och leverantörer. Det är inte fråga om ett tillsynsperspektiv utan om ett stödjande perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Då kan vi tillsammans förbättra kvaliteten i de offentliga upphandlingarna och förbättra metoderna för uppföljning. Här ser vi mycket bra samverkan mellan många kommuner. Nu går staten in och ger stöd till dessa kommuner. Jag är övertygad om att vi kommer att se direkta effekter av upphandlingspolitiken. Det gäller kvaliteten i upphandlande offentliga verksamheter.

Herr talman! Det är glädjande att höra. Kommunerna måste bli bättre initialt i upphandlingsprocessen så att de kan få in de krav de ställer och sedan i uppföljningen. Det ska inte vara så att det är okej att lova guld och gröna skogar, och sedan blir det inte alls som lovat. Kvaliteten är undermålig, och sedan kan bolaget skära guld med täljkniv. Det handlar om våra skattepengar. Jag ser fram emot arbetet. Det kan få stor effekt.

Herr talman! Vi behöver också jobba med att förändra överprövningsreglerna. Ett av de problem vi har med den offentliga upphandlingen är att de upphandlande myndigheterna är alltför försiktiga eftersom de är rädda att hamna i domstol och få försenade upphandlingar.

Därför har regeringen också lagt fram en proposition om förändrade regler för överprövningar av offentliga upphandlingar. Vi avser att gå vidare med denna fråga och vidta mer omfattande åtgärder för att effektivisera överprövningen av den offentliga upphandlingen just i syfte att ge rätt handlingsutrymme till upphandlande myndigheter och leverantörer.

Herr talman! Jag har en fråga till kultur- och demokratiministern.

Senast jag var på en frågestund var den 25 februari. Då frågade jag kultur- och demokratiministern om hennes engagemang och vad hon gjorde för att komma till rätta med hoten och trakasserierna mot kristna flyktingar på svenska asylboenden. Jag fick ett väldigt engagerat svar, verkligen. Jag förstod att demokratiministern och jag var i princip överens om att här måste vi verkligen göra någonting.

I sitt sista inlägg sa demokratiministern att regeringen arbetar med en handlingsplan. I den ingår bland annat såväl justitieministern som inrikesministern.

Jag har bara en fråga: Hur går det med handlingsplanen?

Herr talman! Tack, Maria Abrahamsson, för frågan! Det är flera handlingsplaner som pågår, och det går väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En handlingsplan utgår från en översyn av statens stöd till trossamfund. Man jobbar med trossamfunden men också med att få in deras engagemang i de olika boendena.

Det pågår ett uppföljningsarbete utifrån Migrationsverkets ansvar som hanterar boendena.

Jag har också ett arbete tillsammans med Svenska kyrkan där vi försöker identifiera hur det är ställt med hoten. Är det ett utbrett problem, och vad har kyrkan för insamlingar?

Det pågår alltså en rad arbeten med strategier eller handlingsplaner, och det går väldigt bra. Jag hoppas att jag får återkomma och ha fler diskussioner om detta.

Jag vill dock betona vikten av att det underlag som borde finnas för att kunna kartlägga och fastställa att detta är ett utbrett problem saknas. Vi försöker nu samla in uppgifter. Jag gör det i de dialoger som jag har med de olika myndigheterna på området.

Än så länge vet vi att det .

Herr talman! Även jag vill ställa min fråga till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och ta upp den fruktansvärda demonstrationen som ägde rum på Sergels torg i lördags.

Efter detta fruktansvärda tal tog väldigt många svensk-turkar avstånd från den här personens uttalanden, och via sociala medier och många andra kanaler fördömde många honom och hans organisation i stort, många före detta ordföranden med flera.

Sedan dess har en enorm diskussion spridit sig på de sociala medierna. Jag vill fråga demokratiministern om hon på något sätt har tagit initiativ till ett möte med de grupper som finns och kallat dem till sig för en fortsatt dialog mellan de olika grupperna.

Herr talman! Först vill jag återigen ge uttryck för min upprördhet över de vedervärdiga uttalanden som gjordes. Det är inte bara min ståndpunkt, utan det är hela regeringens.

Det är allvarligt och ytterst anmärkningsvärt att en förtroendevald gör sådana uttalanden. Jag har också noterat att han inte längre är en del av organisationen och att en polisanmälan har gjorts. Gott så!

Med anledning av detta har jag inte tagit något initiativ till något nytt möte. Jag träffar ju företrädare för det civila samhället regelbundet.

Just den här bidragsgivningen lyder under ett annat statsråd i regeringen, och jag kan inte tala för vilka initiativ Aida Hadzialic har tagit. Men självklart är det så att vi behöver betona vikten av att om man erhåller statsbidrag, då sker det med väldigt tydliga demokratiska förtecken - punkt slut. Det kommer jag att föra vidare till alla civilsamhällesorganisationer och alla verksamheter över huvud taget som erhåller statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag riktar min fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Under 2015 konstaterades 112 fall av dödligt våld i Sverige. Offren var i 74 procent av fallen män. I 71 procent av fallen anmäldes gärningarna i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Jag medverkade själv för drygt två veckor sedan i en demonstration i Rinkeby, där många människor slöt upp i kampen mot det dödliga våldet eftersom det har skett en del skjutningar i området.

Enligt Brå används skjutvapen i en tredjedel av de konstaterade fallen av dödligt våld.

Min fråga till inrikesministern är vad som görs i syfte att minska det dödliga våldet, särskilt det med skjutvapen inblandade.

Herr talman! Det görs en rad saker. Jag har själv varit på resa i Balkan för att ta initiativ till åtgärder och bättre polissamarbete mellan Sverige och Balkan.

Så sent som kl. 13.30 i dag, innan jag gick till frågestunden, träffade jag här i Sverige den bosniske vice säkerhetsministern för att diskutera ett fördjupat arbete mot vapnen.

Men vi måste också skärpa den svenska lagstiftningen. Vi måste höja straffen när det gäller explosiva varor och handgranater. Vi måste kriminalisera stämpling, förberedelse och anstiftan till grovt vapenbrott.

Jag har tillsammans med justitieministern presenterat ett samlat program mot den grova och den organiserade brottsligheten och vilka åtgärder vi tänker vidta för att slå mot den grova och den organiserade brottsligheten.

Vi ser också en positiv utveckling i Göteborg, där man under åtta år knappt fick några fällande domar. Nu är 20 personer dömda för gängvåld i Göteborg, och ytterligare 25 väntar i häkte. Snart börjar rättegången om skjutningarna på Vårväderstorget. Den utredningen omfattar över 10 000 sidor.

Herr talman! Min och Centerpartiets uppfattning är att Sverige efter över 300 år behöver en ny regionindelning. Det är nödvändigt för att kunna dra makt från staten till kraftfulla moderna regioner samt för att minska trycket på kommunsammanslagningar.

Frågan är väl utredd, och det är dags att komma till skott. Jag tycker att civilministern gör ett bra arbete i frågan.

Skåne och Västra Götaland gick före och regioner bildades 1999. Nu är det dags för övriga Sverige att följa efter och få en samlad lösning.

Några partier motsätter sig dock detta och hyllar i stället Axel Oxenstiernas indelning från 1600-talet med den tidens infrastruktur och teknik.

Hur bedömer civilministern möjligheten till ett - som jag ser det nödvändigt - riksdagsbeslut under denna mandatperiod? Det finns ju ett starkt tryck från Sveriges Kommuner och Landsting, som kan den här frågan. Det kan behövas justeringar av förslaget, men vad händer om det inte går igenom?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag uppskattar engagemanget från centerrörelsen i denna viktiga decentraliseringsreform.

Sverige ska regionaliseras. Det finns en bred enighet om detta. Regionalisering tjänar vårt land. Regionalisering minskar klyftorna i vårt samhälle och säkerställer likvärdighet i välfärden.

Det som krävs nu är att vi låter förhandlingspersonerna jobba tillsammans med de berörda landstingen och kommunerna och de andra aktörerna som är engagerade i frågan så att de bereder ett underlag som regeringen kan gå vidare med.

En aspekt som glöms i denna debatt är behovet av att samordna den statliga indelningen och säkerställa att statens regionala indelning överensstämmer med regionernas. Därför beaktas även denna aspekt.

Vi avser att föra en aktiv dialog med alla berörda parter i syfte att få igenom denna reform under mandatperioden. Det är dags att skrida till handling.

Herr talman! Min fråga ställer jag till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

I lördags visade TV4 i sina nyhetssändningar den numera före detta vice ordföranden för Turkiska riksförbundet, som i sitt tal på Sergels torg mitt i Stockholm kallade armenier för hundar och ropade att blodet ska flyta.

Även ett statsråd figurerar i svensk press som middagssällskap till den före detta ordföranden samt till en representant för den fascistiska organisationen Grå vargarna.

Turkiska riksförbundet i Sverige finansieras av bland annat svenska skattemedel. Regeringen har nu möjlighet att gå från ord till handling och visa att man skyddar de mänskliga rättigheterna och markerar mot rasistiska handlingar.

Min fråga är: Vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta för att hantera dessa händelser?

Herr talman! Tack för att jag får den här frågan igen!

De uttalanden som gjordes i lördags var vedervärdiga och avskyvärda, och de har ingen plats i vår demokrati eller i det demokratiska samtalet. Det är av yttersta vikt att våra förtroendevalda och vi människor över huvud taget står upp för mänskliga rättigheter, respekterar varandra och på det sättet använder de politiska kanalerna för att skapa förändring. Det som hände var alltså totalt avskyvärt.

Frågestund

För oss är det viktigt att markera detta genom att fortsätta bedriva en aktiv civilsamhällespolitik och tydliggöra de direktiv som styr all statlig bidragsgivning. Pengar ska inte gå till antidemokratiska krafter. Pengar ska inte gå till våldsbejakande rörelser. Där måste vi vara väldigt tydliga. Jag vet att det ansvariga statsrådet Aida Hadzialic just nu diskuterar hur vi ska göra eventuella översyner.

Det är centralt och viktigt att vi markerar mot detta på ett tydligt sätt och säkerställer att vårt regelverk fungerar.