Arbetsplenum - 2016-02-03

Herr talman! Man skulle kunna säga att trafikutskottet var ute och cyklade i det förra betänkandet, men det är väl för göteborgskt för att det ska vara riktigt på sin plats.

Vi övergår till kulturfrågorna i betänkande KrU4 Kultur och fritid för barn och unga. Detta är det mest prioriterade kulturområdet för oss moderater och för Alliansen. Jag står bakom alla reservationer i betänkandet men yrkar bifall endast till reservation 4.

Kulturen angår oss alla genom hela livet. Genom att ge barn så stor tillgång som möjligt till kultur ger vi dem de främsta framtidsmöjligheterna. Barns utveckling sker via lek, dans och fantasi. Genom läsande får vi ett språk som vi kan använda som ett verktyg för att tillgodogöra oss utbildning, lära känna andra världar och ta del av det demokratiska samtalet. Böcker, film, musik och eget skrivande hjälper många barn genom tonårstidens existentiella grubblerier och sorger.

De barn som kommer från hem där litteratur och konst inte spelar någon framträdande roll riskerar att få en sämre språkutveckling, svårare att tillgodogöra sig kunskap i skolan och i förlängningen sämre förutsättningar att kunna hävda sig som vuxna på en mer kunskapsintensiv svensk arbetsmarknad.

Det är därför vi i Alliansen prioriterar barnens rätt till kultur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Förståelsen för vad kulturen betyder för en människas språkliga, intellektuella och emotionella utveckling är viktig. Det är i det sammanhanget som alliansregeringens reform Skapande skola och satsandet på barns läsande är så viktig. Vi är glada att allt fler har anslutit sig till dessa satsningar. Antalet bokhyllor i hemmet eller i vilken mån föräldrarna besöker museer och teatrar får aldrig bli avgörande för barns möjligheter att ta del av kulturen.

Vi har i det här betänkandet ett förslag om att utöka Skapande skola också till gymnasieskolan. Det kommer vi att återkomma till flera gånger framöver.

Herr talman! För att anknyta till mitt yrkande gällande reservation 4 är det viktigt att vi håller minnena levande mellan generationerna av vad som hände under 30- och 40-talet och också vad som händer i dag när nazismen och främlingsfientligheten dominerar Europas utveckling.

Mona Sahlin har i Aftonbladet i dag en väldigt bra artikel som alla bör läsa. Det är viktigt att vi vaccinerar de uppväxande generationerna mot de totalitära ideologierna, att man på plats i Auschwitz och andra koncentrationsläger kan se vad mänskligheten är förmögen till när vi släpper spärrarna.

Det är viktigt att motarbeta främlingsfientligheten, och det är därför vi tycker att det är så viktigt att se över möjligheten till bidrag för att genomföra skolresor till koncentrationsläger. Vi hoppas att vi kan få till en utredning, och vi önskar att fler partier stod bakom denna satsning mot främlingsfientligheten.

Jag övergår nu till den nuvarande minoritetsregeringens politik för barn och unga. Deras prioriteringar är helt obegripliga om man har barns bästa för ögonen.

Herr talman! Låt mig ta två exempel. För det första har Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet valt att satsa 100 miljoner kronor på en maxtaxa i kommunala kulturskolor, trots att all erfarenhet visar att detta kommer att gynna barn som redan går i kommunala kulturskolor med höga avgifter i kommuner runt storstäderna - med andra ord, barn från ekonomiskt starka och ofta kulturintresserade hem. Denna insats hjälper inte dem som står i kö, som inte kommer till och inte får tillgång till möjligheten att utöva kultur.

Jag hoppas att ni som är ansvariga kommer att förklara i denna debatt hur ni har tänkt så att vi kan se ljuset.

Det andra exemplet, herr talman, är att från och med i förrgår, den 1 februari, kan vi som är över 18 år fritt promenera in på de statliga museerna - på deras basutställningar.

Denna 80-miljonerssatsning gynnar framför allt tillresta utländska turister och dem som redan besöker museerna. Hur den ska gynna barn och unga är skrivet i stjärnorna. Vi är oroade att den försämrar barns och ungas tillgång till samtliga utställningar, då inte ens kulturministern har kunnat ge besked om den så kallade fria entrén också ska gälla specialutställningarna. Jag uppmanar Anna Wallentheim, Niclas Malmberg och Rossana Dinamarca, som står bakom detta, att förklara vad som kommer att gälla för barn upp till 18 år angående specialutställningar.

När Alliansen tillträdde gjordes tillgången till museer om i grunden. Det blev möjligt för museerna att ta ut en entréavgift för vuxna, samtidigt som barn och unga upp till 19 års ålder fick gratis tillträde till alla utställningar - alla utställningar, herr talman. Det var en betydande kvalitetsökning och en rättvis och rimlig reform som har utvärderats av Myndigheten för kulturanalys med flera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Vi vet att med kvalitetsutställningar kan museerna lyckas locka besökare, unga som gamla, i samma om inte högre utsträckning än när det var fritt inträde.

Hur tänker Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet se till att kvaliteten inte försämras med satsningen man har gjort?

En sista fråga till er: Hur ska museiovana personer hitta till museerna? Det finns ju ingenting skrivet om det. Det är bara prat. Jag avslutar med att säga som Mona Sahlin säger i dagens Aftonbladet: Det gäller att agera rätt, inte bara prata rätt.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar inledningsvis bifall till Sverigedemokraternas reservation 2 om ungdomars rätt att välja partner. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi har i det här betänkandet en rad frågor av vikt för barn och unga. Jag instämmer med utskottsmajoriteten - mycket görs på många av dessa områden.

Från Sverigedemokraternas sida har vi flera förslag för att tillgängliggöra och levandegöra kultur för barn och unga, något som kommer att återkomma i olika skepnader i betänkanden under våren. Men jag tänkte uppehålla mig vid något som fått stor uppmärksamhet det senaste året och den senaste tiden.

I vårt kulturområde är det i dag snarare regel än undantag att äktenskap ingås av kärlek och på frivillig basis mellan de båda makarna. För oss i Norden är det en självklarhet. I många länder i Mellanöstern är det snarare en utopi.

I dessa dagar av folkvandring till Europa och Sverige uppstår naturligtvis kulturkrockar, till exempel på grund av skillnader i synen på äktenskapet. Bristande styrning och bristande kulturell självkänsla banar väg för en ålderdomlig äktenskapssyn och sexuella övergrepp, vilket vi har sett i accelererande omfattning det senaste året. Det är en riktigt allvarlig situation för många barn och unga.

I vårt land är det brottsligt med barn- och tvångsäktenskap. Trots det förekommer de. Det är tid att agera, markera och lära dessa människor att ta seden dit de kommer. Om inte gör andra det. Gör vi det inte på ett klokt och genomtänkt sätt i den här kammaren ser vi att grupper kan göra det på andra sätt, och det vill vi inte vara med om.

En undersökning från 2009 visade att det då kunde vara över 70 000 unga i Sverige som var utsatta för tvångsäktenskap eller begränsningar vad gäller val av partner, oftast på grund av den närmaste familjens förväntningar eller krav.

Den senaste tiden har vi sett en omfattande bevakning av och debatt om fenomenet tvångsäktenskap och då särskilt barnäktenskap i Sverige.

Den centerpartistiske kommunpolitikern Thomas Lindberg uttryckte det så här i ett uttalande i Smålandsposten: "Om de kommer hit som asylsökande ska deras kultur gälla." Det kan man tycka är häpnadsväckande och fullständigt oacceptabelt. Vilka andra i Sverige kriminaliserade handlingar ska vi ursäkta med att de är etablerade i andra kulturer? I Sverige gäller svensk lag; så enkelt är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Juno Blom, som är ansvarig för den stödlinje som finns på nationell nivå, förklarade i Svenska Dagbladet i juli förra året att problemet är omfattande. Närmare 500 fall hade man fångat upp, varav 93 rörde frågor om barn- och tvångsäktenskap. Man visste att minst 11 hade blivit bortgifta mot sin vilja och kanske fått hela livet fördärvat.

Blom efterlyser omfattande granskning och löpande nationella undersökningar. Det är steg i rätt riktning, men det är beklagligt att vi inte kan ta ett större grepp om detta i utskottet genom att möjliggöra löpande nationella undersökningar som kan leda till slutsatser om vilka ramar och verktyg som behövs. Många efterfrågar till exempel skarpare lagstiftning.

Länsstyrelsen i Östergötland har ett nationellt uppdrag, ett myndighetsuppdrag, att arbeta med de här frågorna. I Delrapport - Nationella Kompetensteamet redovisar man resultatet av en begränsad och tidsbegränsad undersökning. Samtidigt visar färskare statistik från Brottsförebyggande rådet att problematiken fortgår. Det visar på behovet av löpande nationella undersökningar och analyser. Det skulle i förlängningen kunna ge oss skarpare verktyg och underlag för lagstiftning som eventuellt kan behöva förstärkas eller komma till stånd.

(Applåder)

I detta anförande instämde Angelika Bengtsson, Sara-Lena Bjälkö och Cassandra Sundin (alla SD).

Herr talman! Alliansregeringens och Centerpartiets tydliga prioritering under de senaste mandatperioderna har varit barns och ungas rätt till och tillgång till kultur i hela landet. Det manifesterades inte minst i en tydlig och konsekvent kulturpolitik där Skapande skola och kultursamverkansmodellen var två viktiga byggstenar - två byggstenar med tydliga centerpartikännemärken.

Skapande skola är en viktig insats för barns och ungdomars möjlighet till kontakt med kultur men också till att utöva kultur. I Skapande skola, som är sprungen ur en centerpartimotion, får alla elever i en klass uppleva och delta i kulturskapande under ledning av professionella kulturarbetare. Oavsett om det är genom att skriva, måla, dansa, spela musik eller något annat kulturellt uttryck utvecklas individen på många olika sätt.

Utvärderingar av Skapande skola visar på hur barns och ungas delaktighet och inflytande utvecklas när kulturen får ta plats i skolan. Det visar också att Skapande skola är en unik satsning som måste få fortsätta att leva och utvecklas på sina egna villkor.

Det är bra att en utredning nu tittar på hur nationella program på gymnasiet ska kunna innefatta estetiska ämnen. Men ett estetiskt ämne på gymnasiet kan inte likställas med Skapande skola. Just mötet mellan eleverna och den professionella kulturskaparen, som annars kanske inte skulle hamna i detta möte, är en kärna i Skapande skola. Det är ett möte som sker under lektionstid men inte enbart som ett estetiskt ämne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Jag ser gärna att det estetiska ämnet åter blir obligatoriskt inom gymnasieskolan, om det praktiskt går att genomföra. Men det kan inte ersätta vad Skapande skola skulle kunna betyda för gymnasieeleven. Skapande skola har heller ingen läroplan eller betygsskala.

Att få utveckla sin talang i en friare kulturell verksamhet stärker ens tro på sig själv och förståelsen för andra. Det bidrar också till ett förbättrat arbetsklimat på skolorna, och elevernas självkänsla och självförtroende stärks. Nästa naturliga steg borde därför vara att även gymnasiet på sikt får ta del av Skapande skola.

Herr talman! I FN:s barnkonvention erkänns bland annat barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. En särskild utredare tillsattes av alliansregeringen för att se över hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter. I slutet av denna månad ska utredaren redovisa sitt uppdrag.

I FN:s barnkonvention kan vi läsa att varje barn har rätt att ta del av det kulturutbud som finns för vuxna men också rätt till ett eget kulturutbud skapat särskilt för barn och unga.

Barns och ungas rätt till kultur är alltså en prioriterad fråga i den nationella kulturpolitiken - och det alltsedan alliansregeringens två mandatperioder.

Myndigheterna inom kulturområdet ska därför enligt sina instruktioner också integrera ett barnperspektiv i sin verksamhet. Som en del i Alliansens prioritering av barns och ungas rätt till kultur var också barns och ungas läsande en viktig del i Alliansens kulturpolitik. Många av de läsfrämjande insatserna gjordes i nära samarbete mellan kultursektorn och utbildningssektorn.

Herr talman! Möjligheten att ta del av kultur och själv skapa genom digital teknik måste tas till vara. Att som barn eller ung ha möjlighet att använda nätet för skapande och bildning liksom för sociala kontakter är i dag en självklarhet och samtidigt en fördel vi ska se positivt på. Att som land ligga i framkant inom detta område är viktigt, och vi kan också se exempel på vad det kan leda till. Vi har till exempel en framgångsrik svensk bransch för dataspel och apputveckling, ett kreativt entreprenörskap som engagerar många.

Vi vet inte vilka nya kulturella yttringar som kommer att uppstå när tekniken utvecklas. Med det krävs ett öppet förhållningssätt från offentligt håll så att även ungas aktiviteter på internet kan få stöd.

Vi måste dock vara medvetna om att det förekommer kränkningar såsom mobbning, hot och trakasserier på nätet. Det är i ökande omfattning då alltmer av interaktion sker på nätet. Då är det viktigt med ett aktivt arbete för att motverka detta, inte minst när det gäller hot och mobbning mot barn och unga, som ofta är i en utsatt position.

Mycket arbete kring detta initierades av alliansregeringen, och det fortgår. Det har vi hört redovisas i dag.

Vi får dock inte slå oss till ro utan hela tiden fortsätta att ta ansvar och i ord och handling visa att vi inte på något sätt kan tolerera kränkningar i någon form. Det är vi skyldiga våra barn och ungdomar.

Herr talman! Jag står bakom reservationerna 5 och 7, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

(Applåder)

Herr talman! Jag står självklart bakom de reservationer jag har yrkat på i utskottet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6. Jag stöder naturligtvis de övriga yrkanden som mina alliansvänner har gjort och kommer att göra i debatten.

Herr talman! Barn behöver konst, berättelser, dikter och musik precis lika mycket som de behöver kärlek, mat, frisk luft och lek. Det säger Philip Pullman, som tog Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA-priset, 2005.

Herr talman! Barnkultur av hög kvalitet stimulerar fantasi och kreativitet. Samhället, det offentliga, vi har ett särskilt ansvar för att alla barn och unga får växa genom professionella kulturupplevelser och eget skapande, oavsett bakgrund.

Därför beslutade alliansregeringen 2009 att ge frågan högsta politiska prioritet. För första gången någonsin fastställdes barns och ungas rätt till kultur som ett nationellt kulturpolitiskt mål. Det innebar att de statliga kulturinstitutionerna fick i uppdrag att utforma barn- och ungdomsstrategier och att prioritera barn och unga när resurser och bidrag ska fördelas inom kulturområdet, precis som Per Lodenius nyss var inne på.

Hälften av stödet till de fria teatergrupperna går till projekt och verksamheter som riktar sig till barn och unga. Men det räcker inte. Vi behöver gå vidare med riktade insatser för att garantera att övrig konst, övriga berättelser, poesi, musik och scenkonstupplevelser blir ett naturligt och stående inslag under uppväxt och skolgång.

Skolan har en unik förmåga i samhället att nå alla barn och ungdomar. Därför satsade alliansregeringen 170 miljoner kronor per år på kultur i skolan genom projektet Skapande skola. Här samarbetar dansare, författare, skådespelare, konstnärer och filmare långsiktigt med skolan för att integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete.

Barn, föräldrar, pedagoger och kulturskapare runt om i Sverige kan vittna om de positiva effekterna av Skapande skola. Självkänsla, kreativitet och kritiskt tänkande är något som ofta tar sin början när barn för första gången spelar ett instrument, tar plats på scen, skriver en berättelse eller framför ett egenkomponerat musikstycke.

Ett samhälle där alla barn får uttrycka sig och delta i kulturlivet är ett samhälle där allas livsvillkor och berättelser får plats. Därför kommer vi liberaler enträget att fortsätta att prioritera barns och ungdomars plats i kulturpolitiken. Därför står jag bakom reservationerna 5 och 7 även om jag inte yrkar bifall till dem.

Givetvis är det så som Per Lodenius beskrev: Det vore en ynnest om det goda Skapande skola kunde vidgas till att också omfatta gymnasieskolan. Det är viktigt.

Herr talman! Scenkonst kan vara en otroligt stark och omvälvande upplevelse för ett barn. Scenkonst är att göra det svåra talbart. Det får oss att utvecklas som människor, vilket är viktigt för att vi ska förstå varandra och kunna bygga ett samhälle tillsammans - att vi har förmåga att se oss själva i andra och inte bara identifiera oss med det som är likt oss utan också med det som är olikt oss. Konst kan vara något som är olikt verkligheten, men den kan bli en sannare bild av verkligheten än den direkta avbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Scenkonsten skapas i ögonblicket. Det är en kollektivt delad upplevelse som kan stimulera vår fantasi till att se en annan möjlig verklighet. Det gör en barndom rikare och roligare. Därför har vi motionerat om att scenkonst ska vara en självklarhet i barns uppväxt och skolgång.

Långt ifrån alla barn får i dag möjlighet att möta scenkonst. En elev kan gå igenom hela sin skolgång, nio år, utan att se en enda teaterföreställning.

Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 6.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag gå in på den viktiga motionen om skolresor till förintelselägren. Vi möter dagligen olika antidemokratiska yttringar i form av rasism och främlingsfientlighet, och via medierna tvingas vi tyvärr alltför ofta ta del av information om brott och övergrepp med rasistiska och nazistiska förtecken - år 2016. Därför är det viktigt att vi arbetar med vår demokrati och de rättigheter och skyldigheter den ger oss. Ett sätt är att resa till de platser där vår tids värsta ohyggligheter hände för inte alls länge sedan.

Vi vet att för dem som deltagit i studieresor till dessa viktiga minnesplatser har det varit upptakten till ett aktivt arbete på olika sätt på hemmaplan - såväl arbete av förebyggande karaktär som mer akuta insatser när något händer på den egna skolan, i den egna kommunen. Vi liberaler är övertygade om att arbete mot rasism, nazism och främlingsfientlighet börjar hos den enskilda individen, och det måste ske lokalt. Men stödet till detta, herr talman, kan mycket väl vara nationellt. Därför stöder jag reservation 4.

Herr talman! Det var inte de få människornas ondska utan de många människornas tystnad som gjorde Förintelsen möjlig.

(Applåder)

I detta anförande instämde Christina Örnebjär (L).

Herr talman! Vi debatterar kultur och fritid för barn och unga. Jag står bakom de reservationer som jag har yrkat bifall till i utskottet - 3, 5 och 7 - men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation 7.

Jag vill ta upp tre områden i betänkandet utifrån mina reservationer. Det första är barn och unga på nätet. Alliansregeringen tillsatte en utredning som skulle analysera bland annat det straffrättsliga skyddet när personer utsätts för hot och kränkningar av olika slag, och i dag presenteras den på DN Debatt av lagmannen Gudrun Antemar. Hon har tittat på detta och vill förbättra straffskyddet för integriteten när det gäller hat och hot på internet.

Det görs utredningar, insatser, kartläggningar, kampanjer och särskilda webbsidor för att sätta fokus på de problem som finns i samband med användandet av internet. Fokus har också riktats på föräldrarnas ansvar, bland annat genom Safer Internet Day, en dag som firas i 90 länder den 9 februari, alltså om några dagar.

Sverige kommer, som uppmärksammats i medierna, att få en åldersgräns för sociala medier i samband med att Sverige införlivar EU:s nya dataskyddsförordning. Den kommer enligt uppgift att träda i kraft om cirka två år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

För många barn och unga är nätet en positiv plats, en plats där de kan hålla kontakten med kompisar, söka information till skolarbeten, spela spel, se på film, lyssna på musik och upptäcka världen. Nätet har också betydelse för barns och ungas språkutveckling.

Men som vi hörde tidigare här finns det undersökningar som visar att så många som 66 000 ungdomar kränks på internet. Hot, kränkningar och mobbning är med andra ord ett omfattande problem som drabbar enskilda barn och ungdomar och skapar rädsla, ensamhet, förtvivlan och sår för livet i många unga människors liv.

Vi kristdemokrater föreslår att arbete påbörjas för att skyndsamt ta fram en strategi för att stärka arbetet med att åtgärda kränkningar och trakasserier som barn och unga utsätts för.

Herr talman! Det andra området jag vill ta upp är Skapande skola. Jag minns att när jag arbetade som lärare på högstadiet under 70-talet och början av 80-talet hade vi ganska många besök av professionella kulturarbetare i skolan. Jag minns särskilt Eva Rydberg och Lasse Kühler. Lasse var dansare, och vi var väldigt imponerade. Eleverna tyckte att det var roligt när de kom och visade sina konster. Jag minns Galenskaparna, som alldeles i början av sin karriär kom till vår skola i Uddevalla.

Sedan var det nog så att mycket av detta försvann. När Skapande skola infördes under alliansregeringen öppnades möjligheten på nytt, nu med betoning på att kulturarbetare, elever och personal är aktiva och skapande. Som professionell kulturskapare under många år anser jag att det är helt suveränt.

Detta är också en hjärtefråga för oss kristdemokrater. Forskningen visar att barn som regelbundet har kontakt med kulturell verksamhet får en större förmåga att känna igen och uttrycka sina känslor. Den förmågan är avgörande för att förstå andra människors känslor och känna empati. På så sätt utvecklas barnets kognitiva förmåga och kompetens.

Vi anser att det är dags för Skapande skola att även omfatta eleverna i gymnasieskolan. Elever bör få mer tillgång till kultur, inte mindre. Vi vill se över möjligheten att förlänga Skapande skola så att den även gäller gymnasieskolan.

Herr talman! Det tredje området är barns och ungas rätt till kultur. Vi som allianspartier menar i vår reservation att alliansregeringens satsningar på kultur för barn och unga bör beaktas i utformningen av den framtida politiken - Skapande skola, läsfrämjande och betoningen på vårt gemensamma kulturarv.

Jag vill tala om "det öppna rummet" för att beskriva min och Kristdemokraternas syn på kulturarvet. I skollagen står det så här: "Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar."

Vi står i vårt land vid en kulturpolitisk skiljeväg där det finns två ytterligheter: på ena sidan en aggressiv nationalism och på andra sidan total assimilering. Däremellan finns ett öppet rum som präglas av ett anständigt sätt att argumentera för kulturarvet, det som binder oss samman. Den som invandrar till Sverige måste förhålla sig till det.

I det svenska kulturarvet har vi någonting gemensamt. Det handlar om grundläggande värderingar, om respekt för varje individ och om demokrati. Det handlar om tankefrihet, samvetsfrihet, yttrandefrihet och frihet att utöva religion. Det motsäger inte att vi respekterar den som kommer hit med en annan uppfattning. Tvärtom - det bejakar och är en garant för det. Så kan jag sammanfatta min och Kristdemokraternas syn på det öppna rummet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Vi har alla något gemensamt - vi är människor och ska forma en framtid för landet och världen tillsammans. Poängen är att det inte är ytterligheterna som ska fylla det öppna rummet, utan i detta öppna rum ska vi kristdemokrater, tillsammans med andra demokrater, finnas med argument och förslag som skapar gemenskap och framtidstro.

(Applåder)

Herr talman! Kulturutskottet befinner sig i dag i kammaren för att bland annat debattera det betänkande som går under namnet Kultur och fritid för barn och unga.

Att ständigt ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv är för oss socialdemokrater en självklarhet, framför allt när vi ska diskutera frågor som berör olika former av insatser, ställningstaganden och idéer som rör just dessa grupper.

För att de nationella kulturpolitiska målen ska uppnås ska barns och ungas rätt till kultur särskilt uppmärksammas. Det vi i dag diskuterar i kammaren, det vill säga barns och ungas rätt till kultur och fritid, är inte bara något önskvärt eller något vi ska beakta i våra ställningstaganden, utan det är en prioriterad fråga för att uppnå den nationella kulturpolitiken.

Utöver de nationella kulturpolitiska målen diskuterar flera av FN:s artiklar i barnkonventionen just barns rätt till kultur - att barn fritt ska kunna delta i det kulturella och konstnärliga livet. Barn och unga ska inte bara ha rätt att ta del av den kultur som finns för vuxna, utan de ska också ha rätt till kultur som är skapad särskilt för dem.

Herr talman! I regeringens budget, som klubbades igenom i december 2015, finns flera satsningar som fokuserar på just barn och unga. Till min och många andras glädje finner vi en del av dessa satsningar just inom kulturutskottets verksamhet. Tyvärr säger dock de borgerliga partierna nej till de här satsningarna, som vi anser gör stor skillnad för just barn och unga.

I budgetpropositionen för 2016 har regeringen bland annat en årlig satsning på 100 miljoner till den kommunala musik- och kulturskolan, en satsning som bland annat ska hålla de höga taxorna nere, för de är tyvärr ett hinder för många barn och unga att kunna delta i den här typen av verksamhet. Men de har också till syfte att öka tillgängligheten, öka jämlikheten samt se till att vi har en försörjning av kompetenta lärare som ska kunna verka inom musik- och kulturskolan.

Detta är en satsning som har ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv och som ska främja barns och ungas möjlighet att aktiva delta i det kulturella livet. Vi socialdemokrater anser nämligen att inga barn och inga ungdomar ska hållas utanför den här verksamheten på grund av höga taxor eller att risk för brist på lärare ska göra att man inte kan delta.

En annan viktig satsning i budgeten är den satsning regeringen gör på idrotten. Vi anser nämligen att det är viktigt med en stark idrottsrörelse för att ge så många barn och unga som möjligt chans till en aktiv fritid. Att idrottsverksamhet för barn och unga bedrivs ur ett barnrättsperspektiv är ett måste för att man ska ha rätt till stöd från staten. Det innebär bland annat att vi har en förståelse för vad barndomen i sig innebär, att vi inte ska se våra barn som framtida senior- eller elitidrottare utan att vi ser dem här och nu och förstår att det är dagens aktivitet som är det viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Idrotten är och ska vara öppen för alla. Men det finns tyvärr fortfarande grupper som inte deltar i idrotten i samma utsträckning som andra. Därför är det glädjande för oss socialdemokrater att idrottsrörelsen just nu ser över hur man ska kunna nå fler och nya grupper som gemensamt ska kunna delta i idrottsgemenskapen. För att hjälpa till i det arbetet har regeringen bland annat ökat det statliga stödet till idrotten med fokus på bland annat barn- och ungdomsidrotten. Dessutom ger vi mer resurser till idrotten för att man bland annat ska kunna hjälpa till i etableringen av nyanlända.

Utöver de två satsningar som jag har förklarat lite mer ingående har vi tre ytterligare satsningar som jag vill nämna. Vi har fri entré på de statliga museerna, vi har kulturverksamheter i vissa bostadsområden, och vi har gett mer resurser till Skapande skola, så att även förskolan ska kunna inkluderas i ramen för detta. Det är tre satsningar som inte bara är viktiga satsningar utan som också har ett kulturvärde. Men vi ser också att de har ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv.

Herr talman! Om vi fokuserar lite på de motioner som har diskuterats tidigare i debatten finner vi motioner som behandlar barns rätt till kunskap om barnkonventionen och en del motioner kring Skapande skola. Det har diskuterats ungdomars rätt att välja partner, barn och unga på nätet och barns och ungas rätt till kultur med mera. Jag ser dock på klockan att jag inte kommer att hinna diskutera det så ingående. Jag hoppas att Niklas, som kommer efter mig, hinner ta upp några av dem. Jag kan säga att läraren i mig är lite besviken, för jag ville gärna prata om just barn och unga på nätet men har inte tid att göra det.

Jag vill dock påpeka att många av de här motionerna innehåller intentioner som regeringen redan jobbar med. Vi har utredningar på gång. Vi har dialogmöten med berörda parter. Vi har vissa lagförändringar, till exempel när det gäller barnkonventionen. Det är ett arbete som redan är igång. Mycket av motionerna står vi i grund och botten bakom.

Dock finns det en motion som jag ställer mig lite frågande till, och det är den som handlar om utvidgning av Skapande skola till gymnasiet. Som gymnasielärare anser jag att ett av de största misstagen var att plocka bort de estetiska ämnena från gymnasiet. Att utvidga Skapande skola anser jag inte är tillräckligt för att kompensera den förlusten.

Med det sagt, herr talman, vill jag avsluta med att yrka bifall till kulturutskottets förslag i betänkande KrU4 och därmed också yrka avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Ni missade mitt inledningsanförande. Där ställde jag ett antal frågor till bland andra Anna Wallentheim. Jag har knappast fått några svar, och det är därför som jag har begärt replik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Först måste jag ändå kommentera att detta betänkande inte berör idrott, som Anna Wallentheim uppehöll sig länge vid. Vi kommer senare att ha möjlighet att tala om det. Men så är det: Tomma tunnor som skramlar måste prata om annat än de viktiga frågor som det här betänkandet innehåller.

Anna Wallentheim inledde med att säga att man ständigt har ett barn- och ungdomsperspektiv men inte att det var den främsta prioriterade frågan. Det är skillnaden mellan oss i Alliansen och er i Socialdemokraterna. Ni har ett ständigt perspektiv - inte den främsta kulturprioriteringen.

Så till de här två satsningarna: Hur ska maxtaxa i kommunal kulturskola ge fler lärare i kulturskolorna? Hur ger det högre tillgång till kulturskolan för de barn som i dag står i kö? Det skulle vara väldigt skönt att få det klargjort, om Anna Wallentheim kan ge oss svar på detta. Det är faktiskt viktigt för de barn som i dag har behov av att komma in på de kommunala kulturskolorna.

Anna Wallentheim talade om att barn har rätt till kultur, att skapa för barn. Men förklara för svenska folket vad fri entré för utländska turister och vana museibesökare i Stockholms innerstad, som har införts sedan två dagar tillbaka, har för samband med det!

Herr talman! Jag hoppas att tiden ska räcka, så att jag hinner svara på så många som möjligt av dina frågor, för det blev ganska mycket.

Jag vill börja med själva kulturdelen. Jag vill poängtera att vi satsar mer pengar på kulturen än vad allianspartierna gör. Vi har dessutom fler satsningar som kommer att gynna barn och unga.

Du tog upp att jag pratade om idrott. Men jag tycker att idrotten är en hyfsat viktig satsning, eftersom det också handlar om kultur och fritid för barn och unga.

När det gäller musik- och kulturskolan är det ett problem som du nämner, Cecilia. Visst finns det vissa områden där det är mycket höga avgifter. De kommunerna är dock oftast moderatledda. Där har man valt att ha låga skatter, vilket har gjort att man har trissat upp avgifterna till musik- och kulturskolan.

När vi satsar 100 miljoner är det inte självklart att alla de pengarna ska gå till de kommunerna. Det finns fantastiska kommuner som inte bara har låga avgifter, utan i vissa kommuner är det till och med gratis att kunna delta. Självklart ska även de få ta del av dessa pengar. Om man har vågat satsa på musik- och kulturskolan vore det konstigt om man sedan inte får ta del av den satsning som vi gör nu. Den ska kunna leda till mer kompetenta lärare men också till bredare utbud av alternativ.

Fri entré har jag mycket jag vill säga om. Oftast får vi som kritik, när vi vill ha fri entré på våra museer, att det handlar om människor som redan går på museer eller turister. Men då anser jag att Cecilia Magnusson och Moderaterna missar det breda perspektivet, hur vi ska kunna nå fler barn och unga. Jag anser nämligen att det är en jättestor vinst att man, när man får gå på ett skolbesök och blir intresserad och entusiastisk över det man har sett, kan gå hem till sin familj och säga: Jag vill dit igen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Det var inte särskilt mycket till svar som Anna Wallentheim lyckades åstadkomma, framför allt inte beträffande hur vi med en maxtaxa ska få bättre tillgång till kommunala musikskolor eller fler lärare. Det behöver alla barn i detta land få klart för sig.

Jag skulle - eftersom Anna Wallentheim inte kan svara på mina tidigare frågor - vilja ställa en tredje fråga. Om man nu står bakom våra motioner, till exempel möjligheten att utreda skolresor till förintelseläger, varför gick man inte med på det? Varför gick man inte med på de övriga förslag som Alliansen kom med?

Mona Sahlin sa mycket riktigt i dagens Aftonbladet att det gäller att agera, Anna Wallentheim, inte bara att prata. Att prata rätt är bra, men att agera rätt är mycket bättre, tycker jag.

Ge nu svar på frågan om hur fri entré för vuxna, utländska turister och medelålders äldre damer på Östermalm ska gynna barn och unga och framför allt museiovana äldre människor. Hur ska denna satsning komma dem till del? Ge besked i dessa viktiga frågor nu, tack!

Herr talman! När det gäller musik- och kulturskolan borde Cecilia Magnusson, precis som resten av partierna, vara medveten om att vi, förutom denna satsning som nu direkt ska kunna gå till en sänkning av vissa avgifter, har tillsatt en utredare som har fått i uppdrag att se över och ta fram en nationell strategi för den kommunala musikskolan. Bland annat vill man titta på tillgänglighetsperspektivet. Precis som du säger, Cecilia Magnusson, måste vi nå fler. Hur ska vi kunna nå fler? Det ska denna utredning titta på.

När det gäller Förintelsen och resorna till koncentrationsläger är jag en av de första som vill poängtera hur viktigt det är att vi aldrig glömmer vår historia. Jag har jobbat som gymnasielärare och högstadielärare och vet hur extremt viktigt det är att vi jobbar med detta i skolan. Jag var en av dem som hade turen att få besöka ett koncentrationsläger under en av mina skolresor.

Det är dock så att många kommuner redan har satsat pengar för att skolorna ska kunna åka till dessa koncentrationsläger. Utöver det finns det redan bidrag att söka. Det är därför som vi i nuläget säger att vi inte behöver se över detta eftersom det redan har gjorts satsningar. Men jag lovar att vi kommer att försöka titta på detta, eftersom jag också anser att det är viktigt. Men det finns bidrag att söka.

När det gäller fri entré är det precis som jag sa. Är man på besök med en skolklass och går från ett museum med ett brinnande intresse vill jag att alla barn ska känna att de kan komma hem och säga till sina föräldrar: Vet ni vad, jag vill dit igen.

Alla barn och unga i vårt land som har ett intresse för konst, kultur och historia ska kunna säga till sin mormor, till sin farfar och till sina äldre syskon: I dag kan vi gå på ett museum.

Alla barn och unga har inte haft denna möjlighet när det var avgifter. Dessutom får fler föräldrar möjlighet att ta med sina barn på museum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

(Applåder)

Herr talman! Löften inför ett val är naturligtvis mycket viktiga. Löften är någonting som människor tar på allvar. Det ger väljare, och man får ett underlag att skapa en regering. Man ger löften till människor, och de går och röstar.

Ett löfte kan lätt bli en målsättning, det har vi lärt oss. Men för mig är ett löfte ett löfte.

En mig närstående person sa följande inför valet 2014: Jag kan tänka mig att rösta på Socialdemokraterna om de sänker avgifterna i kulturskolan.

Jag räknar ju med att en närstående ska rösta på mig. Därför blev det lite jobbigt. Men det var tydligen så pass viktigt för denna person. Denna person kunde tänka sig att rösta på S om de, som de har sagt, sänker avgiften i kulturskolan.

Min fråga är: Vad säger du, Anna Wallentheim, till min närstående och andra som inte får besked om detta? De undrar vad som hände och händer med dessa pengar och den utlovade sänkningen av avgiften till kulturskolan. Vad säger du till dem?

(Applåder)

Herr talman! Precis som Roland Utbult nämner är vallöften extremt viktiga. Jag tycker att det är viktigt att kunna se sina väljare i ögonen efter ett val och säga: Vi jobbar så mycket vi kan för att uppnå så många av våra vallöften som möjligt.

Vi är dock i ett läge där det handlar om att ge och ta när vi inte har egen majoritet. Det är något som jag tror att även Kristdemokraterna fick upptäcka under sina år vid makten under den borgerliga alliansregeringens tid.

När det gäller musik- och kulturskolan har jag inget problem med att se mina väljare i ögonen och säga: Äntligen kommer något att ske.

100 miljoner kronor årligen kommer såklart att kunna leda till att vi kan sänka avgifterna där de är höga. Samtidigt ska de kommuner som är duktiga på att hålla nere dessa avgifter självklart kunna få ta del av pengarna.

Det är viktigt att musik- och kulturskolorna kan verka i hela landet och att alla barn ska kunna ta del av deras verksamhet.

Vi har sett att ett första hinder är de höga taxorna, som är en av anledningarna till att alla barn inte kan ta del av denna verksamhet. Vi tycker att det är jätteviktigt att hålla nere dessa kostnader. Men jag vill därför också poängtera att kommuner som i dag är duktiga inte ska behöva lida av det. Jag vill självklart inte se att vi har kommuner som helt plötsligt höjer sina taxor för att få ta del av pengarna. De måste kunna få ta del av dessa resurser på andra sätt.

Herr talman! Jag tackar Anna Wallentheim för svaret. Jag är dock inte alls säker på att min närstående är helt nöjd med det som du beskriver. Här blev löftet till en målsättning. Det sägs att man får ge och ta. Vem är det då som ni inte är överens med i regeringen? Någon av er måste ha gett bort någonting för att ta någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Hur är det tänkt när det gäller dessa 100 miljoner per år under tre års tid? Kan du beskriva det? Jag vet att det kommer en utredning i september. Men hur har ni tänkt här? Det är 100 miljoner som nu ligger i potten, och utredningen kommer i slutet av september. Sedan ska 100 miljoner användas inför nästa år. Du måste ge mig en förklaring om hur ni tänker med de 100 miljoner som nu ligger och skvalpar någonstans.

Herr talman! Precis som Roland Utbult säger är det en utredning på gång som vi får svar från senare i år. Men som han också nämner finns det en pott pengar redan nu. Vi talar om 100 miljoner redan 2016.

Självklart har vi redan sagt att en av de första prioriteringarna är att se över de höga avgifterna. Det är någonting som vi kan börja ta tag i ganska direkt. Vi kan se till att de kommuner som har höga avgifter kan sänka dem.

Sedan hoppas och tror jag, utifrån vad jag har hört från departementet, att denna utredning också kommer att visa hur pengarna kan användas effektivt för hela landet. Jag ser möjligheten att vi ska se till att ha fler kompetenta lärare, att vi ska bredda utbudet i de kommuner som har låga avgifter och att vi ska se till att använda dessa pengar så att barn och unga runt om i hela Sverige ska vara en del av denna verksamhet.

Men det finns 100 miljoner kronor för i år, och vi anser därför att dessa pengar ska kunna användas för att minska de höga avgifterna.

(Applåder)

Herr talman! I statsminister Stefan Löfvens första regeringsförklaring lyfte han fram ambitionen att föra in barnkonventionen i svensk lagstiftning. Regeringen har arbetat vidare med frågan, och om några veckor kommer vi att få se utredningsresultatet. Senast den 28 februari ska det presenteras.

Trots detta yrkar nu Bengt Eliasson och Liberalerna på ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att den ska arbeta med frågor kopplade till barnkonventionen. Det är väl detta som brukar kallas att slå in öppna dörrar. Men jag hoppas att detta innebär att det inte är bara munväder från Bengt Eliassons sida utan att Liberalerna kan tänka sig att stödja en kommande proposition om att faktiskt införliva barnkonventionen i svensk lagstiftning. Det vore fint om Bengt Eliasson kunde ge ett konkret besked på den frågan. Kommer Liberalerna att stödja en kommande proposition?

Jag ska gå in på den konkreta barn- och ungdomskulturpolitiken och börja med att svara på en fråga från Roland Utbult. Han frågade varför avgiftsnivåerna inom musik- och kulturskolan inte redan har sänkts.

Svaret som Roland Utbult kan ta hem till sin närstående är att allianspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna sköt den första rödgröna budgetpropositionen i sank. Reformen har fördröjts ett år på grund av att allianspartierna och Sverigedemokraterna agerade gemensamt.

Sedan den 1 januari finns äntligen den rödgröna kulturpolitiken på plats. Ambitionshöjningen för musik- och kulturskolan är naturligtvis en viktig pusselbit. Komplettera debatten lite grann! Cecilia Magnusson lyfte fram som en av de viktiga bitarna i den rödgröna kulturpolitiken att stärka anslaget till musik- och kulturskolan. Så är det. Men Cecilia Magnusson har fått reformen helt om bakfoten. Syftet är att ge barn och ungdomar en likvärdig tillgång till musik- och kulturskolan oavsett uppväxtkommun. Det ska inte spela någon roll var i landet ett barn växer upp. Tillgång till musik- och kulturskolan ska finnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Det ser olika ut i landets olika kommuner. På vissa håll är det problem med långa köer. På andra håll är det problem med höga avgifter. I ytterligare andra kommuner är problemet att verksamheten är begränsad. Därför är det en mycket viktig utredning som arbetar för hur vi ska kunna säkerställa tillgängligheten till musik- och kulturskolan i hela landet. Jag ser fram emot resultatet av utredningen senare under året.

Skapande skola har också debatterats här. Från rödgrönt håll har vi utökat ambitionsnivån för Skapande skola genom att inkludera förskolan i verksamheten. Där vill allianspartierna göra precis tvärtom. I stället för att inkludera förskolan vill man inkludera gymnasieskolan. Samtidigt anslår inte allianspartierna mer resurser till Skapande skola. Vissa av allianspartierna ger till och med lägre resurser än vad som fanns i regeringens budgetproposition.

Genom att inkludera gymnasieskolan i Skapande skola skulle vi i så fall få en situation där vi är tvungna att skära ned på verksamheten i grundskolan. Det talar helt emot vad Bengt Eliasson säger om vikten av det första kulturmötet. Bengt Eliasson lyfter upp problemet med att ett barn kan gå nio år genom grundskolan utan att ha kontakt med till exempel teaterkonsten. Samtidigt går Liberalerna tillsammans med övriga Alliansen fram med ett förslag som innebär att man sänker anslagsnivån till Skapande skola i grundskolan och försämrar den möjligheten ytterligare. Det är naturligtvis helt fel väg att gå. Principiellt är jag mycket positiv till att inkludera Skapande skola i gymnasieskolan, men då måste det finnas budgetresurser.

Jag är övertygad om att vad som gnager här är ett dåligt samvete från allianspartiernas sida efter att de estetiska ämnena avvecklades som obligatoriska ämnen i samtliga gymnasieutbildningar utom för just det estetiska programmet. Jag är tacksam för Per Lodenius 180-gradiga omsvängning. Per Lodenius säger att han faktiskt kan tänka sig att tillmötesgå en kommande proposition om att återföra estetiska ämnen till gymnasieskolans samtliga kurser.

Jag skulle önska besked även från andra allianspartier om hur de står i frågan. Är ni beredda att återföra de estetiska ämnena till gymnasieskolans samtliga program? Även här får vi se en kommande utredning. Den ska presenteras i juni. En proposition kan läggas fram om det finns politisk majoritet i riksdagen.

Allianspartiernas argumentation när de estetiska ämnena avskaffades från gymnasieskolans program var att de stal tid från de mer teoretiska ämnena, trots att forskningen visar att det är precis tvärtom. Tillgång till estetiska ämnen befruktar och gör att förutsättningarna blir ännu bättre för att tillgodogöra sig de teoretiska ämnena.

Jag ser fram emot möjligheten att återinföra de estetiska ämnena på gymnasieskolans samtliga program. Per Lodenius måste ändå hålla med om att det på något sätt är viktigare med en verksamhet som når alla gymnasieelever än en verksamhet som bara kommer vissa av gymnasieeleverna till del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Jag yrkar bifall till förslaget i kulturskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Jag hade förväntat mig att Niclas Malmberg lite mer skulle försvara betänkandet. I stället pratar han om frågor som inte ens behandlas i betänkandet eller som vi har yrkat bifall till i fråga om reservationer.

Jag ställde ett antal frågor i mitt anförande, och jag hoppades att miljöpartisten Niclas Malmberg, med närheten till makten i Kulturdepartementet, kunde svara på några enkla frågor. Hur ska fler barn få tillgång till kommunal musikskola med maxtaxa? Anna Wallentheim kunde inte svara på den frågan, så jag hoppas på Niclas Malmberg.

I frågan om att alla ska få fri entré till de statliga museerna, hur ska specialutställningarna vara tillgängliga? Ska alla barn få fri entré på specialutställningarna, som det har varit hittills, eller kommer ni att försämra kvaliteten? Hur ska ni försäkra er om att kvaliteten bibehålls och förbättras på de statliga museerna med mindre pengar? De 80 miljoner kronorna kommer inte ens att räcka till ökad städtjänst. Hur ska museerna få museiovana människor att ta sig dit? Det finns inte några extrapengar för sådant.

Det vore tacksamt om maktens man Niclas Malmberg, herr talman, kunde svara på dessa enkla frågor.

Herr talman! Jag tyckte att jag gav Cecilia Magnusson svar angående musik- och kulturskolorna. Det handlar inte om en ensidig fokusering på maxtaxa, så som Cecilia Magnusson vill få det till. Cecilia Magnusson borde i stället läsa underlaget för beslutet. Här finns en pågående utredning som kommer att komplettera det beslut som redan har fattats.

Vad gäller museerna kan jag tillföra en del information. Cecilia Magnusson frågar sig hur vi ska nå de museiovana. Det är faktiskt så att blotta beslutet om att införa fri entré på museer har fått fantastiskt stor uppmärksamhet. Det står om det i tidningarna, och det syns på tv och hörs på radio. De grupper som inte är vana vid att gå på museum ser nu att det är fritt fram att gå på museer utan att behöva betala stora avgifter. Det är ett framgångsrikt sätt att nå de museiovana.

Cecilia Magnusson inser inte riktigt att avgiftsfrihet för små barn inte gör att små barn kan ta sig till museerna. De små barnen behöver ha föräldrarna med sig för att över huvud taget komma till museerna. Nu när vi inför fri entré även för vuxna öppnar det tillgängligheten för de yngre barnen.

Herr talman! Det var inte mycket till svar.

Niclas Malmberg pratade i sitt anförande om likvärdig tillgång till musikskolan. Men hur gör man för att få fler lärare? Hur gör man för att få bort köerna? Hur gör man för att få mer tillgång? Det är ett faktum att verkligheten ser helt annorlunda ut i dag än vad Niclas Malmberg beskriver. Det är mycket möjligt att denna utredning som Niclas Malmberg hänger sig fast vid kommer att ge en del svar och visa verkligheten för Niclas Malmberg och kulturministern. Men till dess tror många människor att det ska bli en lägre taxa i kulturskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Jag tycker att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sysslar med lurendrejeri.

Jag ställde en fråga vad gäller specialutställningarna för barn på de statliga museerna. Kommer det att vara fritt inträde för barn, precis som i dag, på specialutställningar på de statliga museerna? Kulturministern har inte svarat. Kan Niclas Malmberg svara i riksdagens kammare i dag?

Herr talman! Kulturministern har givit ett klart och tydligt svar på frågan. Museerna har frihet att själva bestämma över frågan. Det kan bli så att vissa museer har fritt fram på specialutställningar, men sannolikt kommer inte samtliga museer att ha det. Men tillgången till de statliga museerna över huvud taget blir fantastiskt mycket bättre genom att vi har fri entré för alla åldersgrupper.

Återigen: De yngre barnen, en sju- eller åttaåring, kan inte gärna besöka ett museum på egen hand. Åttaåringen behöver en vuxen som följer med. Med allianspartiernas politik innebär det de facto en avgift för barn, för barnen har en medföljande förälder.

För att gå tillbaka till musik- och kulturskolorna vilseleder Cecilia Magnusson väljarna genom att tala högljutt om någonting där man själv inte har en politik över huvud taget. Det är de rödgröna partierna som nu anslår 100 miljoner kronor till musik- och kulturskolorna. Det kan inte på något sätt försämra verksamheten.

Sedan är situationen, som jag nämnt tidigare, väldigt olika i de olika kommunerna. Och vad utredningen slutgiltigt kommer till för slutsats vet vi inte än. Det kanske är så att vi behöver en lagstiftning som slår fast att en musik- och kulturskola ska finnas på plats i alla kommuner. Det kan vara så att det räcker med en nationell strategi för att tillsammans kunna samverka för att få till stånd en musik- och kulturskola i samtliga kommuner. Den politiska ambitionen är att det inte ska spela någon roll vilken uppväxtkommun man har. Barn och ungdomar ska, oavsett var de växer upp, ha tillgång till en musik- och kulturskola.

Sedan kan vi se det i ett större perspektiv. Sverige är det enda land i Norden som inte har en statlig politik som reglerar tillgången till en musik- och kulturskola. Det kanske är dags att Sverige ansluter sig till den politik som förs i de andra nordiska länderna.

Herr talman! Niclas Malmberg! Ibland är det inte så bra att skriva för mycket av sitt anförande före debatten. Jag nämnde inte vår partimotion om barnkonventionen över huvud taget i mitt anförande. Det kommer däremot Christina Örnebjär att göra i slutet av debatten. Nu var Niclas Malmberg i denna fråga före oss. Men vi har lett arbetet sedan 2009, så möjligtvis kan vi ha överseende med detta, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

När jag ändå har möjlighet att ha ordet i en replik vill jag ställa ett par frågor till Niclas. De handlar dels om barnkonventionsfrågan, som Niclas lyfte fram, dels om varför utbildningsministern, naturligtvis med Miljöpartiet bakom sig, gång på gång har lyft fram vikten av barnkonventionen men inte alls lyft fram vikten av att stödja barn- och ungdomsorganisationerna i folkbildningen och i skolan utan i stället bara ser det som en lagstiftningsfråga. Jag förstår inte riktigt hur man tänker att det sedan ska genomföras. Vi får väl se när utredningen alldeles strax kommer.

Herr talman! Jag hänvisade i mitt anförande till Bengt Eliassons och Liberalernas reservation, där Liberalerna reserverar sig till förmån för ett tillkännagivande till regeringen om att arbeta vidare med frågan. Utifrån den reservationen ställde jag då frågan tillbaka till Bengt Eliasson och Liberalerna om Liberalerna är beredda att ställa sig bakom en proposition som handlar om att införliva barnkonventionen i svensk lagstiftning. Det tycker jag inte att jag fick ett tydligt svar på. Jag hoppas att Bengt Eliasson kan ge mig det nu.

Ambitionen att införliva barnkonventionen i svensk lag tydliggjordes i regeringsförklaringen, och en utredning har tillsatts. Nu måste vi låta utredningen presentera sitt förslag till hur detta ska lösas. Vi får se svaret om några veckor. Den 28 februari ska det presenteras. Efter det kan vi gå vidare med detaljerna kring hur en proposition kan utformas.

Herr talman! För att gå vidare lite med frågorna runt Niclas anförande nämnde han övriga delar i betänkandet. Och jag måste fråga: Vad gör Kulturdepartementet och vad gör Niclas Malmberg för att arbeta med det som tas upp i motionen om att stödja skolresor till exempelvis Auschwitz med flera minnesplatser för att arbeta för antirasism, antinazism och så vidare?

Den andra frågan gäller, och det är något som flera talare varit inne på, fri entré till statliga museer. Hur ska fri entré till statliga museer - de flesta ligger här i staden inom de så kallade tullarna - nå de nya grupper som regeringen mycket vällovligt vill nå och sprida detta så att museerna kan arbeta i de områden där barnen bor och lever? Och hur ska en ensidig satsning på statliga museer nå dem som är ute i landet? Det skulle jag vara intresserad av att få veta. Vi har lagt fram skarpa förslag om hur man kan stödja museiverksamhet i hela landet och stödja besöken av barn och unga men också vuxna i hela landet på alla typer av museer.

Herr talman! Först, Bengt Eliasson, har jag inte upplevt att det över huvud taget finns något problem med att få resurser för den skola som vill göra en skolresa. Det finns pengar för att stödja, även om de inte är öronmärkta för ändamålet. De skolor som aktivt väljer att besöka ett koncentrationsläger har möjlighet att göra det.

Den stora utmaningen är att möta alla de grupper som inte aktivt försöker hantera situationen så. Där har vi i budgetpropositionen stärkt resurserna till Forum för levande historia, så att man kan arbeta mer för att tydliggöra inte minst nazismens brott men också andra övergrepp under 1900-talet. Det arbetet är oerhört viktigt, och det kommer vi att fortsätta prioritera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Sedan är frågan om hur museerna ska arbeta för att nå nya grupper är i huvudsak naturligtvis en fråga som museerna arbetar med själva. Jag sitter nu i den jury som ska utse Sveriges bästa museum och får ta del av hur museerna arbetar för att nå grupper. Det är fantastiskt hur många kreativa idéer som finns runt om på museerna. Jag ser inte här något direkt akut behov av att komma in med politiska riktlinjer för hur man ska möta detta. Från politiskt håll har vi ökat anslaget till museerna och gjort det möjligt för museerna att införa fri entré. Men hur museerna konkret ska nå nya grupper är de professionella nog att själva arbeta med.

Det är också så att de regionala museerna naturligtvis inte möts direkt i den budget som är beslutad. Men vi har ju sett hur fri entré till statliga museer har spillt över till att regionerna också tar sådana grepp. Det är många landsting och kommuner som nu inför fri entré också till de regionala och lokala museerna, bland annat i Uppsala som jag själv kommer ifrån. Vi har till och med sett exempel på ett privat museum som nu inför fri entré. Och när ett privat museum inför fri entré måste det betyda att det här är något som man har sett många positiva effekter av.

(forts. § 18)

Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Om man sitter på regeringsmakten får man också klä skott här i kammaren för de förslag som man lägger fram och det som man genomför eller inte genomför. Därför tänkte jag ställa dig till svars lite grann här, Niclas Malmberg.

Det hördes applåder från kulturskolorna runt om i landet. I budgettexten fastställdes 100 miljoner till sänkta avgifter generellt för elever runt om i landet. Så upptäckte man att en del av de här pengarna går till rika kommuner som har höga avgifter och som då får del av den här subventionen. Det klarar inte riktigt vänsterregeringen av att hantera. Man tycker att det här inte är bra.

Nu är det alltså 100 miljoner i sjön, och man vet inte hur de ska användas. Jag tänker mig att hanteringen av detta borde vara omvänd, nämligen att man först prioriterar vad man tänker göra och därefter beslutar hur mycket pengar som ska användas.

Nu frågar jag dig, Niclas Malmberg, om du tycker att det är en riktig ordning att först ta fram 100 miljoner och därefter bestämma vart pengarna ska gå.

Herr talman! Först vill jag understryka det som jag också sa i mitt inledningsanförande, nämligen att hela den här reformen har skjutits upp ett år på grund av allianspartiernas agerande. Man lät Sverigedemokraterna stödja alliansbudgeten, och därmed hade vi inte de här resurserna för förra året på det sätt som vi skulle ha önskat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Nu finns resurserna på plats. Det är 100 miljoner kronor. Roland Utbult, liksom Cecilia Magnusson, läser detta väldigt snävt och menar att det enbart skulle kunna handla om sänkningar av taxor. Det handlar inte enbart om att sänka taxorna. Det handlar också om andra åtgärder.

Sedan är det självklart angeläget att sänka taxorna i kommuner som i dagsläget har höga taxor så att alla barn och ungdomar i de kommunerna får en möjlighet att delta i musik- och kulturskolan. När det är höga avgifter har vissa socioekonomiskt svaga grupper inte möjlighet att delta i verksamheten, och den problematiken vill vi komma åt.

En utredning kommer att bli färdig senare under året, och den långsiktiga ambitionen är att barn och ungdomar i hela vårt land, oavsett uppväxtkommun, ska ha tillgång till musik- och kulturskola.

Jag ställde en fråga i mitt anförande tidigare. Jag frågade Roland Utbult om han är beredd att gå på samma linje som Per Lodenius, nämligen att nu ställa sig bakom en proposition om att återinföra estetiska ämnen på samtliga gymnasieprogram. Ett dåligt samvete lyste igenom hos flera av allianspartiernas företrädare här när man pratade om hur olyckligt det var att reformen som innebar att plocka bort de estetiska ämnena från gymnasieprogrammen genomfördes av alliansregeringen.

Vi kommer att se en utredning senare under våren. En proposition hoppas jag kommer att innebära att vi får tillbaka de estetiska ämnena i gymnasieskolans samtliga program. Är Roland Utbult och Kristdemokraterna också beredda att stödja en sådan proposition?

Herr talman! Jag uppfattar det som att Niclas Malmberg tycker att det är okej att man tar fram 100 miljoner och inte riktigt vet hur man ska använda dem. Det blir en omvänd prioritering, så att säga.

Jag skulle vilja ta upp det här med statliga museer och fri entré till dem. För det avsätter regeringen 80 miljoner, och här uppstår det ett antal frågetecken. Vem ska få komma in gratis och till vad? 19 museer, varav 16 i Stockholms innerstad, ska i någon utsträckning införa fri entré på några eller alla utställningar. Vilka är oklart.

Min fråga till Niclas Malmberg är: Varför väljer Niclas Malmberg och Miljöpartiet en reform som enbart gynnar storstäderna?

Sedan vill jag svara att när det gäller detta betänkande och gymnasieskolan är det just Skapande skola som vi vill införa i gymnasiet.

Herr talman! Först vill jag slå fast att även om de flesta av de statliga museerna naturligtvis finns i storstäderna, i Stockholm i huvudsak, innebär det inte att reformen är begränsad till att bara gynna människor som bor i Stockholm. Det handlar om att människor som är på besök i Stockholm och andra städer får möjlighet att gå på de här museerna. Det är framför allt när man kommer som besökare till en stad som man vill kunna gå på museer. Då ska man också ha möjlighet att göra det, även om man till exempel har en stor familj och det tidigare har inneburit stora kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Det här är alltså en reform som även om man bara ser till de statliga museerna gynnar människor i hela landet.

Genom att de statliga museerna nu får fri entré är det många regioner som tar efter och inför fri entré även på de regionala och lokala museerna. Det lyfte jag fram tidigare här i debatten. Uppsala är ett exempel. Där har vi fått fri entré på flera av de kommunala museerna. Vi ser nu också exempel på privata museer som inför fri entré. Det här är alltså en reform som ger effekter långt utanför de statliga museerna.

Jag tycker att det är tråkigt att Roland Utbult inte kan ge ett rakt svar på frågan om hur Kristdemokraterna ser på att återinföra estetiska ämnen på gymnasieskolorna. Från Centerpartiet fick vi ett klart besked, men inte från Kristdemokraterna.

Det är skenheligt av Kristdemokraterna att prata om att man vill öka Skapande skolas verksamhet för gymnasieskolan när man samtidigt lägger sig på en lägre budgetnivå än vad regeringen gör i sin budgetproposition. Det innebär i sin tur att man skär ned på resurserna i grundskolan och förskolan. Om vi utökar Skapande skola till att inkludera gymnasieskolan innebär det mindre verksamhet för de yngre barnen, som är de som är i störst behov av den här verksamheten. Varför vänder Kristdemokraterna de yngre barnen ryggen?

Herr talman! Det har varit en ganska intressant debatt. De borgerliga har talat om vikten av att ge barn och unga tillgång till kultur och vad det betyder för deras framtidsmöjligheter. Men om man studerar lite närmare vad de borgerliga partierna vill och har budgeterat för kan man, för att använda Cecilia Magnussons ord, höra tomma tunnor skramla.

En av de stora och viktiga reformer som Vänsterpartiet har bidragit till har redan diskuterats ganska mycket, nämligen sänkningen av avgifterna till kulturskolan. Det är klart att det behövs många fler satsningar på kulturskolan. Att sänka avgifterna har varit ett första steg för oss. Det har också varit viktigt för oss att de 100 miljonerna, som inte är en överdrivet stor summa, ska användas till just sänkta avgifter.

Det finns stora behov inom kulturskolan. Jag ser fram emot att kunna göra fler saker framöver, för att öka tillgängligheten ytterligare. Men det här är en viktig möjlighet för många av dem som faktiskt inte har råd i dag att ge sina barn möjlighet att ta del av de aktiviteterna - dans, teater, musik, konst.

Många oroade röster på högerkanten har gett uttryck för att det här skulle gynna de allra rikaste. Den oron delar vi. Därför har det varit viktigt för Vänsterpartiet att fördelningen av pengarna inte ska gynna de kommuner som inte har varit särskilt intresserade av att hålla låga avgifter. Det ska komma de kommuner till del som har satsat på det här, till exempel Malmö där man har sänkt avgifterna.

En annan viktig reform för barns och ungas kulturintag - eller vad man ska säga - är de fria entréerna. Det är viktigt att det är en reform som gäller för alla. Som tidigare debattörer har lyft fram går barn inte till ett museum helt ensamma. Mindre barn behöver ha någon vuxen med sig. Det är därför viktigt att det är en reform som gäller för alla.

Jag kan tillägga att när reformen genomfördes 2005 ökade antalet besökare till de statliga museerna med 2,9 miljoner under det året. Det var en ökning med 159 procent. Jag tror att ni som sitter där borta i kammaren och som jag nu tittar på kan ta det med ro. Nyheten om att den här möjligheten finns har nått ut till människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

En tredje och sista sak som jag tänker ta upp är motionen om att Skapande skola ska gälla även på gymnasiet. Det här visar återigen hur de borgerliga försöker ge sken av att vara intresserade av de estetiska verksamheterna eller kultur. När man tar med ena handen försöker man dutta tillbaka lite med den andra.

Den borgerliga regeringen tog bort de estetiska ämnena som kärnämnen. Det var en degradering av hela området i sig som även sipprade ned på grundskolan. Man ville till och med gå så långt som att lägga ned de estetiska programmen. Men då möttes man av så stort motstånd att man inte vågade fullfölja planen.

Det viktigaste när det gäller att ge eleverna tillgång till estetiska ämnen handlar dock inte bara om att någon ska komma utifrån. Det som har varit problematiskt med Skapande skola är att det främst utnyttjas av dem som är intresserade, som har lärare eller skolor som har ett särskilt engagemang. Vi vet att det finns flera skolor som aldrig tar del av de pengar som har med Skapande skola att göra. Därför är det viktigt att vi, om vi kan få en majoritet för det, ser till att de estetiska ämnena återigen blir kärnämnen, även på gymnasiet.

(Applåder)

Herr talman! Det är roligt att ens uttryck återanvänds. Det är väldigt bra. Bra kan väl även karakterisera Rossana Dinamarca. Till skillnad från tidigare talare har hon ändå svarat på en del av mina frågor, även om inte hon heller hörde mina frågor i mitt inledningsanförande eftersom hon inte var i kammaren då.

Jag ska börja denna replik med att tala om Skapande skola. När det gäller våra förslag om Skapande skola i gymnasiet är det självklart att det ska tillföras mer pengar. Det vi nu kräver är att man ska undersöka möjligheterna. Niclas Malmberg försökte påskina, och uttryckte osportsligt i sin slutreplik, att det här skulle utarma verksamheter inom Skapande skola för grundskolan. Det stämmer inte. Under alliansregeringen tillförde vi också medel varje gång vi utökade Skapande skola. Men Miljöpartiet har ju inte varit med på de turerna alla gånger.

När det gäller kulturskolorna måste jag fråga Rossana Dinamarca: Hur ska den satsning som ni står bakom ge fler elever möjlighet att ta del av kulturskolan? De höga avgifterna finns i rika kommuner runt storstäderna. Hur ska fler elever som i dag står i kö få tillgång till de kommunala kulturskolorna med en hjälp av en maxtaxa? Det är vad ni vill ha. Ni vill ha sänkta avgifter för dem som redan har. Men hur ska de som inte har tillgång till de kommunala kulturskolorna få det med det förslag som i dag föreligger?

Herr talman! Även om jag inte befann mig i lokalen tidigare hörde jag Cecilia Magnussons frågor mycket väl. Vi har ju nymodigheter som gör att vi kan titta på kammarens debatter i våra telefoner och surfplattor. Jag kunde alltså höra dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

När det gäller Skapande skola är det, precis som jag sa tidigare, en pott pengar som skolor söker. Det är skolor som är intresserade som gör det. Vi har tyvärr sett den effekten; det är de grundskolor som är intresserade som söker. Det finns skolor som aldrig någonsin har något projekt med anknytning till Skapande skola.

Vi menar att det här är viktigt för alla elever. De estetiska ämnena är viktiga för alla, inte bara för de elever vars lärare är intresserade av det. Därför vore det mycket bättre att återigen göra de estetiska ämnena till kärnämnen i gymnasiet. Det skulle också kunna få efterverkningar ned i grundskolan eftersom det prioriteras upp som ett viktigt ämne.

När ni tog bort de estetiska ämnena som kärnämnen i gymnasieskolan, Cecilia Magnusson, signalerade ni till grundskolan att de ämnena inte är så viktiga. Det vill ni nu lägga lite plåster på, för att låtsas som att ni är intresserade av de sakerna.

När det gäller kulturskolan är detta, återigen och precis som jag sa i mitt anförande, ett steg för att göra kulturskolan mer tillgänglig. Sedan är vi medvetna om att det behövs mycket mer. Vi behöver ha fler platser, och vi behöver fler lärare. Vi behöver göra det möjligt att hyra instrument och så vidare. Men det här är ett steg, och vi menar att det är viktigt att man använder de här pengarna till en sak så att det inte blir alldeles för spretigt och inte får någon som helst effekt.

Återigen, Cecilia Magnusson: Det handlar om att satsa på de kommuner som prioriterat kulturskolan.

Herr talman! Det är helt otroligt att höra Rossana Dinamarca tala om maxtaxan i kulturskolan utan att kunna ge ett enda svar om hur fler ska få tillgång till den. De som redan har ska få mer. Det om något tror jag väl är osolidariskt för en vänsterpartist, men så kanske inte är fallet.

Jag måste också tala om för Rossana Dinamarca att alla kommuner har haft Skapande skola-projekt. Inte alla skolor - och framför allt inte friskolor - har använt sig av detta, men under den korta tid Skapande skola har varit i kraft och under den utvecklingsfasen är det den reform som har fått bredast spridning i sin implementering någonsin. Det kan väl ändå Rossana Dinamarca erkänna. Det är klart att ju längre Skapande skola kommer att finnas, desto fler skolor kommer att använda sig av det. Det är självklart. Det är en ambition från Alliansen, och jag hoppas att det är det också från Vänsterns sida.

Rossana Dinamarca nämnde möjligheten för alla oss över 18 år att komma in på statliga museer och berömde sig om att det var ett ökat antal besökande. Ja, men det är ju nästan lika många i dag som besöker museer med avgifter, och det beror på den ökade kvaliteten. Jag måste fråga Rossana Dinamarca, för jag trodde att Vänstern stod bakom kvalitet: Hur ska man kunna bevara och utöka kvaliteten med den så kallade fri-entré-reformen? Nu blir det ju svängdörr och värmestuga.

Herr talman! Det där sista förstår jag inte riktigt vad Cecilia Magnusson menar med. Ska inte museerna vara öppna för vem som helst? Är det vad Cecilia Magnusson menar med att det skulle bli en värmestuga? Det vore väldigt intressant att få höra det svaret. Jag vet att Cecilia Magnusson inte har möjlighet till en ytterligare replik, men jag tycker att det har varit lite magstarkt från Cecilia Magnusson - också i flera av de tidigare replikskiftena - när det gäller sättet att prata om vilka besökare som skulle komma till museerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Vi menar att fri entré gör det möjligt för alla människor att ta del av utställningarna på våra statliga museer. Det är sådant vi bidrar till att hålla uppe men som inte har varit tillgängligt för alla människor. Det är det vi återigen vill öppna upp, eftersom vi ser kulturen som en del av välfärden. Alla människor ska kunna ha tillgång till den.

När det gäller de andra delarna är det samma sak och samma resonemang, det vill säga att kultur är välfärd. Vi ska göra det tillgängligt för alla. När det gäller kulturskolan handlar det om att göra det i steg. Vänsterpartiet vill gå mycket längre när det gäller kulturskolan och avgifterna. Vi skulle gärna se en nolltaxa för kulturskolan, för att alla barn faktiskt ska ha den möjligheten.

Nu ger vi 100 miljoner till kulturskolan för att sänka avgifterna. Sedan finns det andra steg vi också bör ta för att ytterligare öka tillgängligheten, men när Cecilia Magnusson säger att kostnaden inte spelar någon roll och att det skulle vara att ge till dem som redan har är hon väldigt felinformerad om hur det fungerar.

Jag ser att min talartid är slut, så jag hinner inte svara när det gäller Skapande skola. Det lär vi dock få tillfälle att diskutera fler gånger.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka Rossana Dinamarca för ett klargörande huvudanförande. Även om jag naturligtvis inte håller med om allting i sak var det klargörande på många sätt.

Jag skulle dock ändå vilja ha några förtydliganden. Rossana Dinamarca ägnade en ganska god stund åt att debattera just frågan om fri entré, och hon underströk vikten av att fri entré är för alla. Jag håller med om att det är viktigt att det ska vara för alla, men hur kan Vänsterpartiet och Rossana Dinamarca säga att det är för alla när 16 av de 19 museerna ligger i Stockholms innerstad? Jag förstår inte. Robertsfors, Trelleborg och Laholm - hur gynnas de av fri entré på statliga museer? Vore det inte viktigare att precis som vi föreslår göra satsningen på de museer i hela landet som vill jobba med entréfrågan, och bredda det här förslaget betydligt?

Jag vill alltså ha ett klargörande av hur fri entré på statliga museer gynnar alla.

Herr talman! Jag tackar Bengt Eliasson för frågan. Det jag tycker är lite anmärkningsvärt när man försöker attackera en reform som den med fri entré är att man från borgerlighetens sida faktiskt inte gör särskilt mycket större satsningar på att öka tillgängligheten till kultur.

Nu är det här en del - en reform. Sedan kan man önska sig många andra reformer, till exempel att vi skulle kunna ha fri entré på regionala museer eller titta på hur vi sprider ut våra statliga museer över landet. Det finns flera frågor, men det jag ser är ändå att detta är en viktig reform. Det går inte att komma ifrån. Man kan inte säga att den är oviktig bara för att de flesta museerna ligger i Stockholm. Detta är ett viktigt steg och en viktig tillgänglighetsfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Sedan kanske vi kan samarbeta vidare för att utöka reformen till att bli ännu större - vad vet jag?

Herr talman! Vi har redan skarpa förslag. Vi lägger mer pengar, och vi lägger dem för hela landet i stället. Jag håller med om att det kan vara en viktig reform, men därmed gör det den inte rätt.

Min andra fråga efter ett klargörande handlar om de sänkta avgifterna i kulturskolan. Jag kan inte låta bli att komma tillbaka till det, precis som mina kamrater har gjort i inlägg efter inlägg. Hur ska sänkningen av avgifterna i kulturskolan nå dem som verkligen behöver den? Det finns ett antal kommuner i landet som har jobbat väldigt bra med avgiftsfrågan. Det finns de kommuner som inte har någon avgift alls, och sedan finns det olika nivåer upp till dem som har väldigt höga avgifter.

Jag har inte kunnat gräva riktigt djupt efter om det finns stora forskningsrapporter, men det finns enkla sammanställningar som jag har tagit del av och som visar att de kommuner som har sänkt avgifterna och de som har haft nolltaxa har gynnat konsumtionen av kulturskolan. Det är jättebra, men det har gynnat dem som redan konsumerar den. Man har inte nått de grupper som egentligen borde gå i kulturskolan och som behöver den allra mest, nämligen de utsatta barnen och de som av olika skäl inte har föräldrar som stöder dem och tar dem dit.

Min fråga är alltså hur detta ska nå dem som verkligen behöver det. Är det en enhetstaxa eller en nolltaxa i Sverige som är målet? Jag ser faktiskt paralleller till fritidspengen. Den här satsningen blir en bred och ganska dyr satsning som slår blint, i stället för en satsning på dem som verkligen behöver det och en satsning som pinpointar de barn som är mest utsatta.

(Applåder)

Herr talman! För bara ett par veckor sedan var jag i Malmö och besökte kulturskolan där. Jag träffade personal och chefer för kulturskolan. Det man har gjort där är att arbeta väldigt aktivt med var man har kulturskolan någonstans - var man har sin verksamhet. Man närmar sig dem som man vill ska ha tillgång till kulturskolan. Det är ett sätt jag ser som viktigt, men för att det också i verkligheten ska kunna vara tillgängligt för dem man riktar sig till är avgiftsfrågan en viktig del.

Jag tycker alltså inte riktigt att Bengt Eliassons farhåga när det gäller hur man ska nå dessa människor har med avgifterna att göra. Avgifterna är en viktig del, men sedan handlar det också om det arbete man gör på kulturskolorna för att nå rätt personer. Att avfärda sänkta avgifter i kulturskolan med att säga att det inte kommer att komma dem till del tycker jag kanske är lite konstigt.

Det handlar ju också om vilket sätt som kulturskolorna arbetar på. Där finns ett tydligt uppdrag om att man ska rikta sig till de elever som annars inte hade kommit i kontakt med kulturskolan. Men de sänkta avgifterna gör att möjligheten blir större, men sedan har vi många fler steg att ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman? I kulturutskottets betänkande nr 4 behandlas motioner med temat kultur och fritid för barn och unga. Det är ett tema som jag tror att vi alla, oavsett parti, fäster högt värde vid och tycker är viktigt, vilket tidigare talare också har nämnt.

Jag vill i dag lyfta fram satsningen på barn- och ungdomskultur, en samverkan mellan skola och professionella kulturaktörer, nämligen Skapande skola, som många av er redan har nämnt.

Jag tycker att det är glädjande att se att fler är öppna för det som vi sverigedemokrater är och har varit drivande i tidigare år, så vi kan alltså påverka.

I dag har Skapande skola byggts ut och omfattar förskoleklass till och med årskurs 9. Skapande skola växer ute bland elever, vilket bör glädja oss alla. Huvuddelen av verksamheten är skapande, bild, form, skrivande, berättande och så vidare där eleverna skapar något tillsammans med kulturaktörer.

Det är inte bara detta som är det fina. Den andra poängen med Skapande skola är att en viss procent av stödet går direkt till arvoden till kulturutövare, som vi inte får glömma. De kan alltså arbeta och få ersättning för det de är utbildade till.

Vi sverigedemokrater, som ni tidigare har hört, vill att även förskolan kan ta del av Skapande skola, vilket vi föreslog senast i höstbudgeten, precis som även Moderaterna har föreslagit. På förskolan är det särskilt viktigt att ta del av kulturens stimulans, och det måste man prioritera högre än gymnasium.

Därför ser vi det som mer rimligt att förskolan tar del av Skapande skola. Vi får dessutom medhåll från pedagoger i verksamheten. Förskollärare och barnskötare hade förr en viss kompetens i musikämnet. Det får man inte i dag i sin utbildning.

Vi får signaler från pedagoger i branschen om att detta är något som saknas, och Skapande skola hade fyllt ett tomrum här.

Barns kunskaper formas i tidig ålder och blir så mycket bättre av det skapande och den utveckling som sker när man tar del av till exempel konst och musik.

Politik handlar om att prioritera, och här väljer vi att prioritera unga barn som inte har samma valmöjligheter som andra ungdomar har senare i livet.

Vi anser, herr talman, att det redan finns en hel del alternativ att ta del av på gymnasiet vad gäller kulturkurser. Bland annat kan man välja en linje med estetisk inriktning eller välja kurser genom "elevens val".

Den risk med satsningen Skapande skola på gymnasienivå som synts i delar av landet är att den konkurrerar ut musik- och kulturskolorna, och det är inte det som är poängen eller syftet med Skapande skola, det tror jag att vi alla här kan hålla med om. Men som jag sa inledningsvis tycker jag och vi att det är glädjande att vi blir fler som öppnar upp för Skapande skola. Snart har vi hela vägen bakom oss.

Herr talman! Jag vill även beröra motion 2060 om motorhobbyn. Som många vet är motorhobbyn ett stort intresse för mig privat, och det finns en anledning att se över hur motorhobbyn kan stärka långsiktigt, även om just denna motion går långt in i detaljer. Värdet av motorsport och motorhobby är stort, men många gånger motarbetas utövarna från andra intressen i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Därför anser vi att det finns stor anledning att lyfta fram och visa på alla de goda sidor och den samhällsnytta som motorhobbyn för med sig. Motorintresse är en gemenskap som delas av gamla såväl som unga och män såväl som kvinnor med olika bakgrund. Få verksamheter kan visa upp en sådan mångfald och gemenskap som det finns hos oss motorentusiaster. Det är en arena där människor från olika generationer kan mötas och där många unga får en tydlig koppling till vuxenvärlden.

Herr talman! Motorsport och motorhobby ger ett stort utbyte till de aktiva. Det är för många en livsstil som tar upp det mesta av den lediga tiden och är en del av den egna identiteten.

För att ha möjlighet att satsa helhjärtat på motorsporten krävs det mycket även i det övriga livet, såsom att man sköter om både sig själv och sin situation i till exempel arbetslivet. Idrott i allmänhet och motorsport i synnerhet hjälper samhällets unga till skötsamhet och en meningsfull fritid.

Då motionen 2060 är bred i sitt tänk ska vi grotta ned oss mer så att vi tillsammans med er kan komma fram till bra förslag för motorintressets bästa.

Herr talman! Jag ser att jag har överskridit den tid som jag skrev upp mig för. Jag ber om ursäkt för det.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 2 om ungdomars rätt att välja partner. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! När man läser betänkandet och kommer till s. 6 sätter man onekligen lite i halsen. Där står det: "Utskottets förslag i korthet: Riksdagen avslår motionsyrkanden om barns rätt till kunskap om sina rättigheter och om att stärka alla barns rätt till kunskap om barnkonventionen."

I den partimotion som vi liberaler väckt skriver vi att barn bör ha tillgång till målgruppsanpassad och tillgänglig information om sina rättigheter. I betänkandet hänvisar man till Barnrättighetsutredningen som snart kommer och menar att man bör invänta vad den har att säga. Jag undrar: Varför?

För att kunna påverka sin situation och vara delaktig är det viktigt att ha tillgång till information, inte minst gällande vilka rättigheter man har. Barn vet sällan vilka deras rättigheter är, vad deras rättigheter innebär eller hur de ska få information.

Det är vi vuxna som bär ansvaret för att säkerställa att det finns målgruppsanpassad - alltså barnanpassad - och tillgänglig information, dels om barnets rättigheter, dels kring den situation barnet befinner sig i, dels om hur barnet ska använda informationen.

Rättigheterna som finns inskrivna i barnkonventionen innebär att de stater som skrivit under också ska se till att barnen de facto har en möjlighet att utnyttja sina rättigheter.

Det står i barnkonventionen att alla barn har rätt att känna till sina rättigheter, och att det är staten som ansvarar för det.

Men - och här kommer det ett stort men - det verkar som man tror att alla barns rättigheter finns att hitta i FN:s konvention om barnets rättigheter, och så länge man informerar om den är man hemma. Det görs mycket riktigt i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

När man talar om barns rättigheter är det lätt att bara använda sig av barnkonventionen, men barnets rättigheter skyddas också i svensk lagstiftning, till exempel i föräldrabalken och i socialtjänstlagen. Var får barnen kunskap om detta? Och var får barnen kunskap om vart de ska vända sig? Var får de den praktiska tillämpningen av vad rättigheterna innebär? Fråga de barn ni har i er närhet om de vet hur man gör när man behöver hjälp, var man hittar telefonnumret till socialtjänsten och när och varför man kan tänkas behöva ringa dit!

Fru ålderspresident! Vi är stolta över att barn har det så bra i Sverige. Självklart ska vi vara det. Mycket är bra, men många barn diskrimineras i Sverige. Ofta handlar det om barn som är i särskilt utsatta situationer: barn med funktionsnedsättningar, barn i ekonomiskt utsatta familjer, asylsökande barn och barn placerade i samhällets vård.

Vi liberaler vill att information anpassad till barn och unga om vart de kan vända sig om de behöver hjälp och stöd ska finnas tillgänglig där barn och unga är, exempelvis på skola, idrottsplatser och ungdomsgården - för att inte tala om på nätet.

Det handlar alltså inte bara om att veta att barnkonventionen finns och vad den innehåller utan vad den innebär i praktiken och hur man tillämpar den. När man frågar elever i årskurs 8 om de känner till sina rättigheter svarar en av fem att de har hört talas om barnkonventionen, och endast 6 procent vet vad den innehåller.

Vad hade hänt om det hade stått något annat än "barn" i att-satsen - om det till exempel hade handlat om kvinnor: Riksdagen avslår motionsyrkanden om kvinnors rätt till kunskap om sina rättigheter. Eller tänk om det hade handlat om samer eller romer! Jag tror inte att vi hade gått med på det. Det låter helt orimligt, vilken utredning som än ligger i pipeline. Varför skulle det vara rimligare när det handlar om barn?

Jag ser fram emot att ta del av Barnrättighetsutredningen eftersom jag ser fram emot att barnkonventionen ska bli lag. Vi liberaler har önskat detta länge, åtminstone sedan 2009 - adress Miljöpartiet. Men först vill vi se hur förslaget är utformat. Vi skriver inte på in blanco.

Att säkerställa att alla barn får tillgänglig och målgruppsanpassad information om alla sina rättigheter och hur de ska tillämpa dem står inte på något sätt i motsats till detta eller slår in öppna dörrar. Tvärtom! Det är vårt ansvar som vuxna att se till att barn har verktyg.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag ställde tidigare en fråga till Bengt Eliasson om Liberalerna var beredda att ställa sig bakom en kommande proposition om att införliva barnkonventionen i svensk lag.

Jag tackar för att Christina Örnebjär nu besvarar denna fråga på ett positivt sätt. Liberalerna är givetvis inte beredda att skriva på en proposition in blanco, men en inriktning om att införliva barnkonventionen i svensk lag tycks vara något som Liberalerna är beredda att ställa upp på.

Jag vill få bekräftat att det är Liberalernas intention.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Christina Örnebjär frågar varför vi inte går vidare med Liberalernas förslag om tillkännagivande av informationsinsatser. Först måste vi ha strukturen klar. Vi kan inte börja med informationsinsatser innan vi vet vad vi ska informera om. Först måste vi ha en utredning och en proposition och i det se det som naturligt att vi också ska stärka informationsinsatserna.

På Christina Örnebjär låter det som att vi lever i ett vakuum. Men så är inte fallet. Barnombudsmannen och länsombudsmännen gör ett fantastiskt jobb för att föra ut information om barns rättigheter. Men det ser nog olika ut i olika kommuner, och det är säkert så att vi nationellt behöver stärka dessa insatser mer framöver.

Fru ålderspresident! Jag vet inte hur jag skulle ha kunnat vara tydligare i talarstolen än jag var, så jag upprepar det jag sa tidigare.

Vi har inskrivet i vårt partiprogram sedan 2009 att vi vill att barnkonventionen ska vara lag. Bengt Westerberg och Maria Leissner drev det tidigt. Redan när man skulle ratificera barnkonventionen skrev dåvarande Folkpartiet i sin barnmotion att man ville ratificera den. Man var extremt tydlig med att den skulle inkorporeras och hur man skulle förändra lagarna. Liberaler och folkpartister har varit drivande i detta i många år.

Huruvida vi kommer att vara beredda att stödja regeringen beror återigen på hur förslaget utformas. Liberalerna vill att barnkonventionen ska vara lag. Sedan beror det helt på hur regeringen väljer att lägga fram förslaget.

Fru ålderspresident! Svaret var föredömligt tydligt. Jag ser fram emot att samverka med Liberalerna för att uppnå en parlamentarisk majoritet för att införliva barnkonventionen i svensk lag.

Fru ålderspresident! Jag ser också fram emot det, för vi har jobbat för detta länge. Jag hoppas dock att Miljöpartiet i regeringsställning förstår att barn har rättigheter även innan vi ser till att det blir lag. Det är som sagt bara 6 procent av barnen i årskurs 8 som vet vad barnkonventionen innehåller, så vi måste jobba nu. Vi kan inte vänta till sedan. Vi skulle ha gjort det för länge sedan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 februari.)