Interpellationssvar - 2015-12-18

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat mig hur jag resonerar i frågan om svensk kustrobot i enlighet med Försvarsberedningen. Mikael Oscarsson har även frågat mig om jag anser att det är rimligt att i dag utrangera ett befintligt radarsystem som i stället kan uppgraderas och användas till ett kustrobotsystem, vilket Försvarsberedningen uttryckt ett behov av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Det är av vikt att Försvarsmakten fokuserar på att bygga upp och materielförsörja de krigsförband som ingår i krigsorganisationen i dag. Detta är en prioritering som vi enats om i en bred politisk överenskommelse - en överenskommelse som även Kristdemokraterna har ställt sig bakom.

Det är riksdagen och regeringen som beslutar om försvarsmaktsorganisationens övergripande utformning. Med detta som grund bestämmer Försvarsmakten den närmare utformningen av krigsförbanden för att kunna uppfylla statsmakternas krav på operativ militär förmåga.

Försvarsmaktens försvarslogistikplan revideras årligen i mars månad varvid myndigheten genomför avvägningar avseende vilka materielsystem som ska vidmakthållas alternativt modifieras för att optimera krigsförbandens operativa förmåga. I detta ingår att ta ställning till om uppdateringar av system som inte är i bruk är viktigare än åtgärder på materielsystem som ingår i dagens krigsförband.

Försvarsmaktens beslut att utrangera ett befintligt radarsystem är en del av den ständiga prioritering myndigheten genomför i verksamheten. Värt att notera i sammanhanget är att beslutet om totalavveckling genom försäljning av radarpatrullterrängbilen ArtE 740/T fattades den 29 november 2012 - det vill säga under föregående regerings mandatperiod. På grund av uthyrning av systemet fördröjdes avvecklingen, och den 29 maj 2015 upphävdes totalavvecklingsbeslutet i syfte att kunna fylla telekrigsbataljonens fordonsbehov.

Jag som försvarsminister kan och ska inte styra myndigheten i enskilda ärenden. Jag har fullt förtroende för Försvarsmaktens prioriteringar, och vår gemensamma målsättning är att höja krigsförbandens operativa förmåga här och nu.

Försvarsberedningens rapport, Försvaret av Sverige - starkare försvar för en osäker tid, ligger till grund för utvecklingen av Sveriges försvar. Jag har ingen annan åsikt än att Försvarsmakten bör analysera och pröva möjligheten att återinföra ett markbaserat kustrobotförband. Inom ramen för det ökade försvarsanslaget, fastställt genom en bred försvarspolitisk överenskommelse, finns dock inga ekonomiska medel avsatta för återinförandet av ett kustrobotförband.

Det är viktigt att materielförsörjningen fokuserar på minskade kostnader och kortare leveranstid genom att så långt som möjligt använda och vidmakthålla befintlig materiel ingående i krigsorganisationen.

När det gäller behovet av framtida materielsystem, efter försvarsbeslutsperioden, kommer en utredning att tillsättas för att se över Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Materielutredningen ska vara klar 2018 och utgör underlag för regeringens och Försvarsberedningens fortsatta arbete inför nästa försvarsinriktningsbeslut.

Fru talman! I juni i år beslutade riksdagen att höja försvarets förmåga. Det innebär att befintliga materiel ska behållas. I stället för att köpa nya dyra system ska man i första hand modernisera det man har. Det framgår också i ett regeringsbeslut från den 25 juni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Försvarsberedningens rapport säger vi att Försvarsmakten bör analysera och pröva möjligheten samt den operativa effekten av att ny sjömålsrobot blir tillgänglig som markbaserad förstärkning på Gotland i form av kustrobot.

Jag har därför intresserat mig för ett system som betecknas ArtE 740 som har kostat skattebetalarna 630 miljoner.

Försvarsministern och jag hade en debatt om det här den 12 november. Då sas det att ett av de fem systemen är intakt och att fyra är urmonterade och ligger på lastpallar.

Bakgrunden är att fyra radarstationer har varit uthyrda till Storbritannien och Australien, som har använt dem för att skydda sina trupper i Afghanistan. Till min kännedom har det kommit att de finns i ett varmgarage i örlogshamnen på Muskö.

Försvarsministern sa då också att vi i stort sett bara fått tillbaka fordon med mast. Därför tänkte jag, fru talman, att jag skulle åka ut och titta på det här. Hur ser det ut egentligen? Det var ett väldigt intressant besök, som jag rekommenderar försvarsministern att göra.

Det här är ett mycket kompetent system. När man öppnar pansardörren längst bak ser man att fordonet är fyllt av radarelektronik. Britterna har själva betalat en ombyggnad av kontrollrummet och graderat upp systemet till en modernare variant. All utrustning är fast monterad inne i vagnen. Vad som saknas för att köra igång radarsystemet i pansarfordonet är en radarantenn högst upp på fordonets mast. Den har britterna köpt och behållit för att använda själva. Enligt uppgift har det sagts att det skulle kosta runt 15 miljoner.

Det sas också i debatten att det inte hade skett något underhåll på flera år. Men det fordon som jag fick tillfälle att åka runt i kan åka på motorvägar i 120. Det är följaktligen väldigt bra. Man kan flytta på dem och använda dem på olika sätt. Vi baserade det, när vi provade det där ute, på två minuter och kunde få upp antennen. Det sas då att inget underhåll hade skett på flera år, men det som jag tittade på hade bara gått 50 mil. Och det var besiktigat så sent som i januari 2014.

I Arboga finns två liknande radarstationer som också har varit uthyrda till Australien. De levererades efter genomgång och tester, så att allt skulle vara i toppskick, så sent som den 25 september i år. Saab passade på att sätta på sina egna antenner, 3D-antenner, för att demonstrera att radarsystemet fungerar.

Experten som fanns där ute, Magnus Aronsson på FMV, säger så här: Jag bedömer personligen att det krävs relativt små åtgärder för att återställa och utveckla systemets förmåga. Det blir billigare att bygga på det system vi har i stället för att köpa ett helt nytt radarsystem, vilket troligen blir mycket dyrare och tar flera år.

Då kommer jag tillbaka till frågan. Försvarsministern säger att materielutredningen ska titta på det här. Är det inte rimligt att se till att det här inte avvecklas utan att man först tittar på om detta kan passa in i det system som vi vill ha i framtiden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Försvarsmakten har nu officiellt, på sin hemsida, gett sin bild av läget. Jag anser inte att jag har någon anledning att ifrågasätta den. Det man skriver är:

"Uppgifter i media gör gällande att Försvarsmakten vill skrota ett ''modernt'' radarsystem för 630 miljoner kronor."

Det är en sanning med modifikation.

Man skriver vidare:

"Det mobila radarsystemet som kallas ArtE 740 togs fram för ledning av kustartilleri, men innan det blev driftsatt beslutade Sveriges riksdag att kustartilleriet skulle avvecklas. Försvarsmakten hade därför inget behov av radarstationerna och systemet infördes aldrig i förbandsstrukturen utan blev kvar i FMV:s vård."

Det här är alltså ett system som inte ingår i dagens krigsorganisation.

Man skriver vidare:

"Det gjordes analyser och försök i syfte att hitta nya användningsområden, men det visade sig att nyttan inte motsvarade kostnaden och i november 2012 fattades beslut om totalavveckling. Men eftersom Storbritannien och Australien då hade leasat fyra radarsystem för insatsen i Afghanistan avvaktade FM med avvecklingen.

Då det fanns ett avvecklingsbeslut fanns heller ingen anledning att installera svenska lednings- och sambandssystem eller att anskaffa radarantenner och identifieringsfunktion vid återlämnandet efter insatsen i Afghanistan. I maj 2015 upphävdes beslutet om total avveckling för att använda investeringen i fordonen i systemet - de tolv pansarbilarna har nu omfördelats till andra förband som behöver splitterskyddade fordon.

I media har antytts att ArtE 740 skulle behövas på Gotland om Försvarsmakten, efter år 2020, eventuellt uppdras att återinföra ett kustrobotförband. Media har även hävdat att systemet blir lika modernt som luftvärnssystemet UndE 23 som används idag, bara man monterar en ny antenn. Detta är en alltför förenklad bild och de prisuppgifter på anskaffning av nya radarantenner som har florerat i media är inte korrekta. Kostnaden är betydligt högre.

Radarmottagare och sändare i ArtE-systemet är i bra skick, men det är långt ifrån ett komplett system. För att kunna driftsättas och integreras i dagens förbandsstruktur eller i ett eventuellt nyutvecklat kustrobotförband i framtiden krävs att radarantenner, identifieringsfunktion samt lednings- och sambandssystem tillförs. Vidare krävs att personal avdelas, utbildas och övas. Modifieringen bedöms vara kostsam och kan inte rättfärdigas under nuvarande omständigheter. Utveckling, materielförsörjning och bemanning av dagens krigsförband är prioriterad framför modifiering av materiel som inte ingår i krigsorganisationen.

För att summera är det Försvarsmaktens bedömning att kostnaden för att driftsätta systemet inte motsvarar den operativa nyttan. Den fasta sensorkedjan tillsammans med korvett typ Visby, luftvärnets UndE-23 och flygvapnets flygande radarstationer bedöms lösa det nuvarande behovet."

Det här är vad Försvarsmakten säger officiellt. Det finns på deras hemsida, så att man kan ta del av detta. När det gäller det konkreta innehållet ser jag ingen anledning att ifrågasätta substansen. Detta är väl i så fall en diskussion som Oscarsson får föra vidare med Försvarsmaktens representanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När ArtE 740 återlämnades till Försvarsmakten var det utan antenn. Således var påståendet helt riktigt: Det var ett fordon med en mast men inte med en antenn som återlämnades.

Antennen är en central del av radarsystemet, och en stor del av intelligensen sitter just i antennen. ArtE 740:s sambandssystem togs ur fordonen före uthyrningen, och det finns i dagsläget inget uppdaterat ledningssystem, ingen identifieringsfunktion eller något gränssnitt för att kunna använda ArtE 740 som målanvisning för skjutande förband.

Så är läget, som jag har uppfattat det. Det är väl där vi står nu. Och detta ingår inte i krigsorganisationen.

Fru talman! Det är faktiskt så att det som behövs är en antenn och sambandsutrustning. Jag noterar nu att försvarsministern inte längre är inne på det som han var sist. Då lät det nästan som att det var något slags skrot på pall. Men det är faktiskt ett mycket kompetent system.

Sedan kan man påpeka att Försvarsmaktens beslut går stick i stäv med det behov av sensorer som Försvarsmakten har visat på i sin egen sensorstudie från 2014. Att Försvarsmakten fortfarande vill skrota det som man själv förklarar är helt nödvändigt i framtiden är någonting som i varje fall bör kunna diskuteras. Så kommer att ske. Försvarsutskottet har beslutat att ta in representanter från Försvarsmakten, FOI och FMV för att få information om det här och för att gå till botten med detta. Är det så att vi faktiskt kan använda det här systemet i framtiden?

Försvarsministern säger att han inte ska eller kan styra myndigheten i enskilda ärenden. Det är naturligtvis så. Men faktum är att Försvarsmakten måste ha regeringens medgivande för alla materielinvesteringar som överstiger 200 miljoner kronor. Samtidigt måste man kunna diskutera om Försvarsmakten har fria händer att avveckla materiel som i dag skulle kosta närmare 1 miljard att nyanskaffa. Är det verkligen rimligt?

Om det nu är fordon man behöver finns det förmodligen andra sätt att lösa det på än att skrota 740-systemet.

Om man nu skrotar ArtE 740 och den kommande materielutredningen kommer fram till, som man gjorde i sensorstudien, att rörliga skyddande sensorer behövs kommer vi ännu en gång att konstatera att det blev fort och fel, i likhet med en hel del av de tidigare avvecklingsbesluten.

Vad är då ArtE 740? Ja, det kan användas till generell sjöövervakning, under förutsättning att man implementerar ytkanal. Det kan användas till luftmål och länka luftmål - absolut. Kan det användas för att ge information till markstridsförband för luftlandsättningar och landsättningar? Ja, absolut, på samma sätt som UndE 23.

Är det ett bra komplement och en reserv? Absolut! Det innebär förtätning av sensorkedjan, ersättning vid bortfall, riktade insatser - ett multikompetent system. Det är alltså viktigt för sjörobotsystemet som vi säger att vi vill ha i framtiden, men det är också någonting som kan användas allsidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har sagts lite föraktfullt att den här klarar 16 kilometer. Faktum är att i 3D-utförande på en Mod C-instrumenterad räckvidd handlar det om 120 kilometer och 20 000 meter upp i luften. Det här är ett system som har förmåga att titta på sjömål och flygplan och kan ge de underlag som man behöver.

Detta är i grunden samma system som UndE 23, vilket är samma system som skyddade Obama när han var i Sverige. Det användes också under OS i London för att skydda.

Jag vill återigen uppmana regeringen att göra halt här nu och vänta på materielutredningen innan vi slaktar ett system som med stor sannolikhet kommer att behövas i framtiden.

Fru talman! Jag vet inte om Oscarsson har en framtida karriär som försäljare av artillerisystem framför sig. Han talar väldigt entusiastiskt om detta, och jag har ingen anledning att ifrågasätta engagemanget.

Det jag läste upp tidigare om Försvarsmaktens syn på detta är ingenting jag behöver upprepa. Är det sedan så att försvarsutskottet vill gå djupare i frågan är det helt fritt fram. Det är inget jag har några synpunkter på eller över huvud taget i någon mening skulle försöka agera i. Det är bara att begära att Försvarsmakten och andra myndigheter kommer och redovisar sitt, och sedan får ni väl diskutera frågan då.

Jag har redogjort för det förhållande som gäller för nuvarande prioriteringar. Jag vill dock bara understryka ytterligare att detta är ett system som inte ingår i krigsorganisationen. Ska man föra in ett sådant här system behöver alltså försvarslogistikplanen justeras. Då är det rätt stora belopp som måste omfördelas från andra planerade materielprojekt, för då kommer frågan upp vad det är man i så fall måste plocka bort, senarelägga eller omprioritera.

Det här är alltså inte bara någon enkel operation, utan det har en effekt även i den delen. Man kan därför fråga sig vilka krigsförhand Försvarsmakten ska nedprioritera till förmån för det här ArtE 740-systemet.

Jag vill också markera att detta inte var någonting som ingick i den försvarspolitiska uppgörelse som riksdagen har ställt sig bakom. Det här är en ny fråga om ett system som inte ingår i nuvarande organisation, som i så fall kommer utifrån. Dessa saker ska man ha klara för sig när man bedömer ärendet så att inte entusiasmen gör att den typen av fakta försvinner ur resonemanget.

Fru talman! Jag tycker att man i politiken måste vara ärlig och kunna säga att ibland blir det inte rätt, för vi vet inte allt. När fakta kommer upp måste man kunna ta till sig det och göra en omprövning och se att det inte blev bra.

Det var ju så, försvarsministern, att detta inte var uppe i Försvarsberedningen. Vi fick ingen information i förhandlingarna om att det här systemet skulle avvecklas eller inte kunde användas. Nu har det kommit upp på bordet, och nu ser vi också en allt tuffare miljö. Vi ser att vi behöver varje system vi kan tänka oss för att försvara Sveriges folk och ge trygghet. Då måste vi tänka till så att vi inte gör något dumt, som att vi om några år bestämmer oss för att ha ett kustrobotförband. Det första man behöver då är en sensor, och då har vi skrotat ett system som vi har lagt hundratals miljarder på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det duger inte! Man måste ju vara så pass öppen för att ta in fakta. Det här är alltså ett system som Storbritannien och Australien var jättenöjda med i Afghanistan. Man satsade 1 miljard. Nu är det uppgraderat. Det behövs en 3D-antenn, och det behövs ett sambandssystem, men jämför man det med att börja om på ny kula blir ju det senare alternativet oändligt mycket dyrare.

Jag tycker därför att det finns all anledning att vi tittar på det här, vilket också kommer att ske i försvarsutskottet. Min förhoppning är att vi kan göra halt med avvecklingen och se: Är det här någonting vi kan använda? Är det någonting som behövs för att få ett kustrobotsystem på plats om några år? Då ska vi inte avveckla det. Då ska vi använda skattepengarna på ett bra sätt och få ett tryggt och bättre Sverige.

Fru talman! Jag tror inte att det är rimligt att påstå att det är någon som står här och är oärlig på något sätt. Det blir lite väl högstämt att börja med den typen av debatteknik.

Jag har redovisat de fakta som föreligger, de prioriteringar som är gjorda och det som är grunden för Försvarsmaktens ställningstagande i det här sammanhanget. Då måste väl även Oscarsson fundera på hur öppen han är för att ta in fakta. Det gäller ju inte bara att se det man helst vill se utan även kanske se de svårigheter som finns.

Jag kan bara säga att de här nytillverkade 3D-antennerna som fanns med var någonting som kunderna behöll efter att man avslutade leasingen, så bara det är en uppgift som man bör ha med sig inför fortsättningen.

Det här systemet ingår inte i dagens krigsorganisation. Därför är det inte bara att säga att det är någonting som man enkelt kan föra in. Det är klart att det skulle ha effekter och leda till omprioritering. Det kostar pengar, och i så fall skulle det bli andra fordon och annat som måste bekostas för att klara ut det här exempelvis med telekrigsbataljonerna.

Sedan måste man också se de kapaciteter som Försvarsmakten har i dag och som man anser fyller det här behovet. Det handlar bland annat om korvett typ Visby, det handlar om luftvärn UndE 23 och det handlar om flygande radarstationer. Detta är vad man har bedömt löser det nuvarande behovet.

Här någonstans står vi i dag. Processen får fortsätta i försvarsutskottet, så får vi väl se vad som kommer ut av det. Det finns också en möjlighet för Oscarsson att ta kontakt med Försvarsmakten centralt och fortsätta detta resonemang om intresse föreligger.

Överläggningen var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Krister Hammarbergh har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förkorta handläggningstiderna hos polisen gällande licensprövning av jaktvapen och vapen för prickskytteändamål. Han har också frågat hur jag kommer att agera för att myndighetsprövningen gällande licensprövning av jaktvapen och vapen för prickskytteändamål ska ske på ett likartat sätt över hela landet.

Krister Hammarbergh har vidare frågat mig hur långt beredningsarbetet gällande införandet av ett digitalt ansökningsförfarande gällande licenser för vapen för jakt- och prickskytteändamål har kommit och när ett förslag om införandet av ett sådant kan förväntas till riksdagen.

En ytterligare fråga som Krister Hammarbergh har ställt till mig är om regeringen vill ta initiativ till en översyn av regelverket för tillståndsgivning för vapenförvaring på annan ort än i bostaden.

Slutligen har Krister Hammarbergh frågat mig om regeringen anser att Sverige borde erkänna det europeiska vapenpasset för att på det sättet underlätta för jägare och sportskyttar att komma till Sverige för att jaga eller delta i sportskyttetävlingar.

Polismyndigheten har numera bättre förutsättningar för att få till stånd ett mer effektivt och enhetligt arbete med ärenden om vapentillstånd än vad som varit fallet de senaste åren.

Regeringen har därför gett Polismyndigheten i uppdrag att se över och effektivisera rutinerna rörande vapentillstånd och tillgodose att hanteringen är enhetlig och rättssäker. Uppdraget ska delredovisas den 1 mars 2016 och slutredovisas den 1 mars 2017.

Vad gäller införandet av ett digitalt ansökningsförfarande är det en fråga för Polismyndigheten att hantera. Ett sådant ansökningsförfarande skulle väsentligt underlätta för dem som vill ansöka om vapenlicens. Polismyndigheten har avsatt resurser för ett sådant arbete under 2016, men det är i nuläget oklart när ett system kan vara i bruk.

Vapenlagstiftningen måste först och främst vara utformad på ett sådant sätt att den i möjligaste mån motverkar förekomst av illegala vapen i landet och att vapen kommer till brottslig användning.

Det befintliga regelverket ställer därför höga krav på bland annat förvaring av skjutvapen och ammunition. Mot bakgrund av det rådande läget i samhället, där vi ser en ökad brottslig användning av skjutvapen, är det enligt min uppfattning inte lämpligt att för närvarande överväga några ändringar i regelverket som skulle kunna innebära en sänkning av de nu gällande förvaringskraven.

Även kravet på tillstånd till införsel av vapen vid tillfällig användning för jakt eller tävling har ansetts motiverat med hänsyn till framför allt säkerhetsaspekter. Att Sverige kräver införseltillstånd och inte enbart godtar ett europeiskt skjutvapenpass som villkor för införsel av vapen har också stöd i EU:s vapendirektiv.

Om kravet på införseltillstånd avskaffades skulle det innebära att möjligheten för Polismyndigheten att göra kontroller i bland annat misstanke- och belastningsregistren och Schengens informationssystem, SIS, väsentligt försämrades. Att avskaffa kravet på införseltillstånd kan därför inte, särskilt i det rådande läget i samhället, anses förenligt med strävan att upprätthålla en god kontroll över de vapen som förs in till och innehas i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Krister Hammarbergh har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förkorta handläggningstiderna hos polisen gällande licensprövning av jaktvapen och vapen för prickskytteändamål. Han har också frågat hur jag kommer att agera för att myndighetsprövningen gällande licensprövning av jaktvapen och vapen för prickskytteändamål ska ske på ett likartat sätt över hela landet.

Krister Hammarbergh har vidare frågat mig hur långt beredningsarbetet gällande införandet av ett digitalt ansökningsförfarande gällande licenser för vapen för jakt- och prickskytteändamål har kommit och när ett förslag om införandet av ett sådant kan förväntas till riksdagen.

En ytterligare fråga som Krister Hammarbergh har ställt till mig är om regeringen vill ta initiativ till en översyn av regelverket för tillståndsgivning för vapenförvaring på annan ort än i bostaden.

Slutligen har Krister Hammarbergh frågat mig om regeringen anser att Sverige borde erkänna det europeiska vapenpasset för att på det sättet underlätta för jägare och sportskyttar att komma till Sverige för att jaga eller delta i sportskyttetävlingar.

Polismyndigheten har numera bättre förutsättningar för att få till stånd ett mer effektivt och enhetligt arbete med ärenden om vapentillstånd än vad som varit fallet de senaste åren.

Regeringen har därför gett Polismyndigheten i uppdrag att se över och effektivisera rutinerna rörande vapentillstånd och tillgodose att hanteringen är enhetlig och rättssäker. Uppdraget ska delredovisas den 1 mars 2016 och slutredovisas den 1 mars 2017.

Vad gäller införandet av ett digitalt ansökningsförfarande är det en fråga för Polismyndigheten att hantera. Ett sådant ansökningsförfarande skulle väsentligt underlätta för dem som vill ansöka om vapenlicens. Polismyndigheten har avsatt resurser för ett sådant arbete under 2016, men det är i nuläget oklart när ett system kan vara i bruk.

Vapenlagstiftningen måste först och främst vara utformad på ett sådant sätt att den i möjligaste mån motverkar förekomst av illegala vapen i landet och att vapen kommer till brottslig användning.

Det befintliga regelverket ställer därför höga krav på bland annat förvaring av skjutvapen och ammunition. Mot bakgrund av det rådande läget i samhället, där vi ser en ökad brottslig användning av skjutvapen, är det enligt min uppfattning inte lämpligt att för närvarande överväga några ändringar i regelverket som skulle kunna innebära en sänkning av de nu gällande förvaringskraven.

Även kravet på tillstånd till införsel av vapen vid tillfällig användning för jakt eller tävling har ansetts motiverat med hänsyn till framför allt säkerhetsaspekter. Att Sverige kräver införseltillstånd och inte enbart godtar ett europeiskt skjutvapenpass som villkor för införsel av vapen har också stöd i EU:s vapendirektiv.

Om kravet på införseltillstånd avskaffades skulle det innebära att möjligheten för Polismyndigheten att göra kontroller i bland annat misstanke- och belastningsregistren och Schengens informationssystem, SIS, väsentligt försämrades. Att avskaffa kravet på införseltillstånd kan därför inte, särskilt i det rådande läget i samhället, anses förenligt med strävan att upprätthålla en god kontroll över de vapen som förs in till och innehas i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Krister Hammarbergh har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förkorta handläggningstiderna hos polisen gällande licensprövning av jaktvapen och vapen för prickskytteändamål. Han har också frågat hur jag kommer att agera för att myndighetsprövningen gällande licensprövning av jaktvapen och vapen för prickskytteändamål ska ske på ett likartat sätt över hela landet.

Krister Hammarbergh har vidare frågat mig hur långt beredningsarbetet gällande införandet av ett digitalt ansökningsförfarande gällande licenser för vapen för jakt- och prickskytteändamål har kommit och när ett förslag om införandet av ett sådant kan förväntas till riksdagen.

En ytterligare fråga som Krister Hammarbergh har ställt till mig är om regeringen vill ta initiativ till en översyn av regelverket för tillståndsgivning för vapenförvaring på annan ort än i bostaden.

Slutligen har Krister Hammarbergh frågat mig om regeringen anser att Sverige borde erkänna det europeiska vapenpasset för att på det sättet underlätta för jägare och sportskyttar att komma till Sverige för att jaga eller delta i sportskyttetävlingar.

Polismyndigheten har numera bättre förutsättningar för att få till stånd ett mer effektivt och enhetligt arbete med ärenden om vapentillstånd än vad som varit fallet de senaste åren.

Regeringen har därför gett Polismyndigheten i uppdrag att se över och effektivisera rutinerna rörande vapentillstånd och tillgodose att hanteringen är enhetlig och rättssäker. Uppdraget ska delredovisas den 1 mars 2016 och slutredovisas den 1 mars 2017.

Vad gäller införandet av ett digitalt ansökningsförfarande är det en fråga för Polismyndigheten att hantera. Ett sådant ansökningsförfarande skulle väsentligt underlätta för dem som vill ansöka om vapenlicens. Polismyndigheten har avsatt resurser för ett sådant arbete under 2016, men det är i nuläget oklart när ett system kan vara i bruk.

Vapenlagstiftningen måste först och främst vara utformad på ett sådant sätt att den i möjligaste mån motverkar förekomst av illegala vapen i landet och att vapen kommer till brottslig användning.

Det befintliga regelverket ställer därför höga krav på bland annat förvaring av skjutvapen och ammunition. Mot bakgrund av det rådande läget i samhället, där vi ser en ökad brottslig användning av skjutvapen, är det enligt min uppfattning inte lämpligt att för närvarande överväga några ändringar i regelverket som skulle kunna innebära en sänkning av de nu gällande förvaringskraven.

Även kravet på tillstånd till införsel av vapen vid tillfällig användning för jakt eller tävling har ansetts motiverat med hänsyn till framför allt säkerhetsaspekter. Att Sverige kräver införseltillstånd och inte enbart godtar ett europeiskt skjutvapenpass som villkor för införsel av vapen har också stöd i EU:s vapendirektiv.

Om kravet på införseltillstånd avskaffades skulle det innebära att möjligheten för Polismyndigheten att göra kontroller i bland annat misstanke- och belastningsregistren och Schengens informationssystem, SIS, väsentligt försämrades. Att avskaffa kravet på införseltillstånd kan därför inte, särskilt i det rådande läget i samhället, anses förenligt med strävan att upprätthålla en god kontroll över de vapen som förs in till och innehas i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Krister Hammarbergh har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förkorta handläggningstiderna hos polisen gällande licensprövning av jaktvapen och vapen för prickskytteändamål. Han har också frågat hur jag kommer att agera för att myndighetsprövningen gällande licensprövning av jaktvapen och vapen för prickskytteändamål ska ske på ett likartat sätt över hela landet.

Krister Hammarbergh har vidare frågat mig hur långt beredningsarbetet gällande införandet av ett digitalt ansökningsförfarande gällande licenser för vapen för jakt- och prickskytteändamål har kommit och när ett förslag om införandet av ett sådant kan förväntas till riksdagen.

En ytterligare fråga som Krister Hammarbergh har ställt till mig är om regeringen vill ta initiativ till en översyn av regelverket för tillståndsgivning för vapenförvaring på annan ort än i bostaden.

Slutligen har Krister Hammarbergh frågat mig om regeringen anser att Sverige borde erkänna det europeiska vapenpasset för att på det sättet underlätta för jägare och sportskyttar att komma till Sverige för att jaga eller delta i sportskyttetävlingar.

Polismyndigheten har numera bättre förutsättningar för att få till stånd ett mer effektivt och enhetligt arbete med ärenden om vapentillstånd än vad som varit fallet de senaste åren.

Regeringen har därför gett Polismyndigheten i uppdrag att se över och effektivisera rutinerna rörande vapentillstånd och tillgodose att hanteringen är enhetlig och rättssäker. Uppdraget ska delredovisas den 1 mars 2016 och slutredovisas den 1 mars 2017.

Vad gäller införandet av ett digitalt ansökningsförfarande är det en fråga för Polismyndigheten att hantera. Ett sådant ansökningsförfarande skulle väsentligt underlätta för dem som vill ansöka om vapenlicens. Polismyndigheten har avsatt resurser för ett sådant arbete under 2016, men det är i nuläget oklart när ett system kan vara i bruk.

Vapenlagstiftningen måste först och främst vara utformad på ett sådant sätt att den i möjligaste mån motverkar förekomst av illegala vapen i landet och att vapen kommer till brottslig användning.

Det befintliga regelverket ställer därför höga krav på bland annat förvaring av skjutvapen och ammunition. Mot bakgrund av det rådande läget i samhället, där vi ser en ökad brottslig användning av skjutvapen, är det enligt min uppfattning inte lämpligt att för närvarande överväga några ändringar i regelverket som skulle kunna innebära en sänkning av de nu gällande förvaringskraven.

Även kravet på tillstånd till införsel av vapen vid tillfällig användning för jakt eller tävling har ansetts motiverat med hänsyn till framför allt säkerhetsaspekter. Att Sverige kräver införseltillstånd och inte enbart godtar ett europeiskt skjutvapenpass som villkor för införsel av vapen har också stöd i EU:s vapendirektiv.

Om kravet på införseltillstånd avskaffades skulle det innebära att möjligheten för Polismyndigheten att göra kontroller i bland annat misstanke- och belastningsregistren och Schengens informationssystem, SIS, väsentligt försämrades. Att avskaffa kravet på införseltillstånd kan därför inte, särskilt i det rådande läget i samhället, anses förenligt med strävan att upprätthålla en god kontroll över de vapen som förs in till och innehas i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är snart jul, och då ska man vara snäll. Därför tackar jag för svaret trots att mina fyra interpellationer hanteras på en och samma gång, vilket ger oss lite mindre tid att tala om de här viktiga frågorna, och trots att det finns en del felaktiga slutsatser i svaret. Debatten ger dock möjlighet att ändra vissa ståndpunkter. Vi får nog dela upp detta eftersom det handlar om fyra saker.

Vi har drivit regeringen framför oss vad gäller illegala vapen. Det är en viktig fråga, inte minst i en europeisk kontext.

Vi tror att man kan ha två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller både att kunna bekämpa illegala vapen och att se till att ha ett rimligt regelverk för de legala skyttar och prickskyttar som använder sina vapen på ett klanderfritt sätt och inte är inblandade i någon brottslighet.

Vi är inte positiva till regelverk som inte används eller som är ineffektiva. Vi vill ha effektiva regelverk.

När det gäller handläggningstiderna har det blivit problem de senaste åren. I ett län kan handläggningstiden vara några dagar medan den i grannlänet är sex månader. Det finns inget som motiverar att det är så. Tidigare hade vi de 21 polismyndigheterna. Nu är förutsättningarna visserligen bättre, men situationen med handläggningstiderna har fått JO att uttala sig kritiskt om polisen.

Vi ser också olika hantering av regelverket. Jag mötte några seriösa och duktiga vapenhandlare i Piteå. De har stora problem. De har 21 regelverk att hantera utifrån alla detaljer. Det är givetvis inte godtagbart.

Varför har det blivit så här? Jo, för att vi har individer inom myndigheterna som har vissa personliga uppfattningar och som använder sin arbetstid till att processa. Det är ett skäl till att vi har långa handläggningstider men också ett skäl till att vi har olika tillämpning.

Detta började i Västra Götaland. Det spred sig sedan till mitt hemlän, Norrbotten. Senare visade det sig varför. En anställd i Västra Götaland hade bytt myndighet och tog med sig en annan tillämpning. Det är inte acceptabelt.

Polisen som myndighet har fått chans att reda upp detta. Jag har tagit upp det många gånger, inte minst i gamla Rikspolisstyrelsen. Jag har fått löften om att man tar kritiken på allvar och ska snabba på hanteringen.

Men de facto har väldigt lite hänt. Handläggningstiderna har blivit något bättre, men skillnaden i tillämpningen av reglerna är fortfarande lika utbredd. Insynsrådet i den nya myndigheten gav i våras ett löfte om att det kommer ett regelverk i september oktober. Det har vi inte sett.

Jag menar att vi från politikens sida har gett både de tidigare myndigheterna och den nya myndigheten stora möjligheter att reda ut de långa handläggningstiderna och skillnaden i hanteringen av regelverket. Men nu är tålamodet slut, och jag litar inte längre på vad Polismyndigheten säger. Regeringen har gett ett uppdrag till polisen, men tidsutdräkten har varit alltför lång. Nu måste man ta tag i situationen och förbättra den.

Fru talman! Jag återkommer till övriga tre punkter i nästa inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är snart jul, och då ska man vara snäll. Därför tackar jag för svaret trots att mina fyra interpellationer hanteras på en och samma gång, vilket ger oss lite mindre tid att tala om de här viktiga frågorna, och trots att det finns en del felaktiga slutsatser i svaret. Debatten ger dock möjlighet att ändra vissa ståndpunkter. Vi får nog dela upp detta eftersom det handlar om fyra saker.

Vi har drivit regeringen framför oss vad gäller illegala vapen. Det är en viktig fråga, inte minst i en europeisk kontext.

Vi tror att man kan ha två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller både att kunna bekämpa illegala vapen och att se till att ha ett rimligt regelverk för de legala skyttar och prickskyttar som använder sina vapen på ett klanderfritt sätt och inte är inblandade i någon brottslighet.

Vi är inte positiva till regelverk som inte används eller som är ineffektiva. Vi vill ha effektiva regelverk.

När det gäller handläggningstiderna har det blivit problem de senaste åren. I ett län kan handläggningstiden vara några dagar medan den i grannlänet är sex månader. Det finns inget som motiverar att det är så. Tidigare hade vi de 21 polismyndigheterna. Nu är förutsättningarna visserligen bättre, men situationen med handläggningstiderna har fått JO att uttala sig kritiskt om polisen.

Vi ser också olika hantering av regelverket. Jag mötte några seriösa och duktiga vapenhandlare i Piteå. De har stora problem. De har 21 regelverk att hantera utifrån alla detaljer. Det är givetvis inte godtagbart.

Varför har det blivit så här? Jo, för att vi har individer inom myndigheterna som har vissa personliga uppfattningar och som använder sin arbetstid till att processa. Det är ett skäl till att vi har långa handläggningstider men också ett skäl till att vi har olika tillämpning.

Detta började i Västra Götaland. Det spred sig sedan till mitt hemlän, Norrbotten. Senare visade det sig varför. En anställd i Västra Götaland hade bytt myndighet och tog med sig en annan tillämpning. Det är inte acceptabelt.

Polisen som myndighet har fått chans att reda upp detta. Jag har tagit upp det många gånger, inte minst i gamla Rikspolisstyrelsen. Jag har fått löften om att man tar kritiken på allvar och ska snabba på hanteringen.

Men de facto har väldigt lite hänt. Handläggningstiderna har blivit något bättre, men skillnaden i tillämpningen av reglerna är fortfarande lika utbredd. Insynsrådet i den nya myndigheten gav i våras ett löfte om att det kommer ett regelverk i september oktober. Det har vi inte sett.

Jag menar att vi från politikens sida har gett både de tidigare myndigheterna och den nya myndigheten stora möjligheter att reda ut de långa handläggningstiderna och skillnaden i hanteringen av regelverket. Men nu är tålamodet slut, och jag litar inte längre på vad Polismyndigheten säger. Regeringen har gett ett uppdrag till polisen, men tidsutdräkten har varit alltför lång. Nu måste man ta tag i situationen och förbättra den.

Fru talman! Jag återkommer till övriga tre punkter i nästa inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är snart jul, och då ska man vara snäll. Därför tackar jag för svaret trots att mina fyra interpellationer hanteras på en och samma gång, vilket ger oss lite mindre tid att tala om de här viktiga frågorna, och trots att det finns en del felaktiga slutsatser i svaret. Debatten ger dock möjlighet att ändra vissa ståndpunkter. Vi får nog dela upp detta eftersom det handlar om fyra saker.

Vi har drivit regeringen framför oss vad gäller illegala vapen. Det är en viktig fråga, inte minst i en europeisk kontext.

Vi tror att man kan ha två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller både att kunna bekämpa illegala vapen och att se till att ha ett rimligt regelverk för de legala skyttar och prickskyttar som använder sina vapen på ett klanderfritt sätt och inte är inblandade i någon brottslighet.

Vi är inte positiva till regelverk som inte används eller som är ineffektiva. Vi vill ha effektiva regelverk.

När det gäller handläggningstiderna har det blivit problem de senaste åren. I ett län kan handläggningstiden vara några dagar medan den i grannlänet är sex månader. Det finns inget som motiverar att det är så. Tidigare hade vi de 21 polismyndigheterna. Nu är förutsättningarna visserligen bättre, men situationen med handläggningstiderna har fått JO att uttala sig kritiskt om polisen.

Vi ser också olika hantering av regelverket. Jag mötte några seriösa och duktiga vapenhandlare i Piteå. De har stora problem. De har 21 regelverk att hantera utifrån alla detaljer. Det är givetvis inte godtagbart.

Varför har det blivit så här? Jo, för att vi har individer inom myndigheterna som har vissa personliga uppfattningar och som använder sin arbetstid till att processa. Det är ett skäl till att vi har långa handläggningstider men också ett skäl till att vi har olika tillämpning.

Detta började i Västra Götaland. Det spred sig sedan till mitt hemlän, Norrbotten. Senare visade det sig varför. En anställd i Västra Götaland hade bytt myndighet och tog med sig en annan tillämpning. Det är inte acceptabelt.

Polisen som myndighet har fått chans att reda upp detta. Jag har tagit upp det många gånger, inte minst i gamla Rikspolisstyrelsen. Jag har fått löften om att man tar kritiken på allvar och ska snabba på hanteringen.

Men de facto har väldigt lite hänt. Handläggningstiderna har blivit något bättre, men skillnaden i tillämpningen av reglerna är fortfarande lika utbredd. Insynsrådet i den nya myndigheten gav i våras ett löfte om att det kommer ett regelverk i september oktober. Det har vi inte sett.

Jag menar att vi från politikens sida har gett både de tidigare myndigheterna och den nya myndigheten stora möjligheter att reda ut de långa handläggningstiderna och skillnaden i hanteringen av regelverket. Men nu är tålamodet slut, och jag litar inte längre på vad Polismyndigheten säger. Regeringen har gett ett uppdrag till polisen, men tidsutdräkten har varit alltför lång. Nu måste man ta tag i situationen och förbättra den.

Fru talman! Jag återkommer till övriga tre punkter i nästa inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är snart jul, och då ska man vara snäll. Därför tackar jag för svaret trots att mina fyra interpellationer hanteras på en och samma gång, vilket ger oss lite mindre tid att tala om de här viktiga frågorna, och trots att det finns en del felaktiga slutsatser i svaret. Debatten ger dock möjlighet att ändra vissa ståndpunkter. Vi får nog dela upp detta eftersom det handlar om fyra saker.

Vi har drivit regeringen framför oss vad gäller illegala vapen. Det är en viktig fråga, inte minst i en europeisk kontext.

Vi tror att man kan ha två tankar i huvudet samtidigt. Det gäller både att kunna bekämpa illegala vapen och att se till att ha ett rimligt regelverk för de legala skyttar och prickskyttar som använder sina vapen på ett klanderfritt sätt och inte är inblandade i någon brottslighet.

Vi är inte positiva till regelverk som inte används eller som är ineffektiva. Vi vill ha effektiva regelverk.

När det gäller handläggningstiderna har det blivit problem de senaste åren. I ett län kan handläggningstiden vara några dagar medan den i grannlänet är sex månader. Det finns inget som motiverar att det är så. Tidigare hade vi de 21 polismyndigheterna. Nu är förutsättningarna visserligen bättre, men situationen med handläggningstiderna har fått JO att uttala sig kritiskt om polisen.

Vi ser också olika hantering av regelverket. Jag mötte några seriösa och duktiga vapenhandlare i Piteå. De har stora problem. De har 21 regelverk att hantera utifrån alla detaljer. Det är givetvis inte godtagbart.

Varför har det blivit så här? Jo, för att vi har individer inom myndigheterna som har vissa personliga uppfattningar och som använder sin arbetstid till att processa. Det är ett skäl till att vi har långa handläggningstider men också ett skäl till att vi har olika tillämpning.

Detta började i Västra Götaland. Det spred sig sedan till mitt hemlän, Norrbotten. Senare visade det sig varför. En anställd i Västra Götaland hade bytt myndighet och tog med sig en annan tillämpning. Det är inte acceptabelt.

Polisen som myndighet har fått chans att reda upp detta. Jag har tagit upp det många gånger, inte minst i gamla Rikspolisstyrelsen. Jag har fått löften om att man tar kritiken på allvar och ska snabba på hanteringen.

Men de facto har väldigt lite hänt. Handläggningstiderna har blivit något bättre, men skillnaden i tillämpningen av reglerna är fortfarande lika utbredd. Insynsrådet i den nya myndigheten gav i våras ett löfte om att det kommer ett regelverk i september oktober. Det har vi inte sett.

Jag menar att vi från politikens sida har gett både de tidigare myndigheterna och den nya myndigheten stora möjligheter att reda ut de långa handläggningstiderna och skillnaden i hanteringen av regelverket. Men nu är tålamodet slut, och jag litar inte längre på vad Polismyndigheten säger. Regeringen har gett ett uppdrag till polisen, men tidsutdräkten har varit alltför lång. Nu måste man ta tag i situationen och förbättra den.

Fru talman! Jag återkommer till övriga tre punkter i nästa inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska också vara julsnäll och säga att jag delar Krister Hammarberghs bild av läget. Jag delar Krister Hammarberghs kritik av den ordning som gällde under den moderatledda regeringen.

I motsats till då har regeringen nu agerat. Myndigheterna har slagits samman från 21 myndigheter till en myndighet. Polismyndigheten har fått ett formellt uppdrag, med krav på återrapportering till regeringen, om enhetliga rutiner i alla delar av landet och att förbättra så att de orimligt långa handläggningstiderna kan kortas.

Det stämmer att handläggningstiderna redan har kortats något, men det är för lite. Det krävs bättring. Därför kommer polisen också att jobba med frågan och återrapportera direkt till regeringen.

Detta kunde ha gjorts under något av de år som Krister Hammarberghs parti hade hand om frågan i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska också vara julsnäll och säga att jag delar Krister Hammarberghs bild av läget. Jag delar Krister Hammarberghs kritik av den ordning som gällde under den moderatledda regeringen.

I motsats till då har regeringen nu agerat. Myndigheterna har slagits samman från 21 myndigheter till en myndighet. Polismyndigheten har fått ett formellt uppdrag, med krav på återrapportering till regeringen, om enhetliga rutiner i alla delar av landet och att förbättra så att de orimligt långa handläggningstiderna kan kortas.

Det stämmer att handläggningstiderna redan har kortats något, men det är för lite. Det krävs bättring. Därför kommer polisen också att jobba med frågan och återrapportera direkt till regeringen.

Detta kunde ha gjorts under något av de år som Krister Hammarberghs parti hade hand om frågan i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska också vara julsnäll och säga att jag delar Krister Hammarberghs bild av läget. Jag delar Krister Hammarberghs kritik av den ordning som gällde under den moderatledda regeringen.

I motsats till då har regeringen nu agerat. Myndigheterna har slagits samman från 21 myndigheter till en myndighet. Polismyndigheten har fått ett formellt uppdrag, med krav på återrapportering till regeringen, om enhetliga rutiner i alla delar av landet och att förbättra så att de orimligt långa handläggningstiderna kan kortas.

Det stämmer att handläggningstiderna redan har kortats något, men det är för lite. Det krävs bättring. Därför kommer polisen också att jobba med frågan och återrapportera direkt till regeringen.

Detta kunde ha gjorts under något av de år som Krister Hammarberghs parti hade hand om frågan i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska också vara julsnäll och säga att jag delar Krister Hammarberghs bild av läget. Jag delar Krister Hammarberghs kritik av den ordning som gällde under den moderatledda regeringen.

I motsats till då har regeringen nu agerat. Myndigheterna har slagits samman från 21 myndigheter till en myndighet. Polismyndigheten har fått ett formellt uppdrag, med krav på återrapportering till regeringen, om enhetliga rutiner i alla delar av landet och att förbättra så att de orimligt långa handläggningstiderna kan kortas.

Det stämmer att handläggningstiderna redan har kortats något, men det är för lite. Det krävs bättring. Därför kommer polisen också att jobba med frågan och återrapportera direkt till regeringen.

Detta kunde ha gjorts under något av de år som Krister Hammarberghs parti hade hand om frågan i regeringen.

Fru talman! Det där var ett billigt trick. Ministern vet vilken regering som gjorde omorganisationen av polisen, just på grund av dessa skäl.

Jag menar att vi politiker har använt de kanaler till myndigheten som vi ska använda i första hand. Men när myndigheten ändå inte levererar får det gå upp på politisk nivå, och då är det dåligt att ge polisen orimligt lång tid att hantera detta, ändå till 2017.

Men låt oss ta de andra delarna. Det gäller de tillkännagivanden som riksdagen gav till regeringen i maj. Det handlade om digitala register. Vi lever nu med en myndighet där det alltid är svårt att göra brottsutredningar därför att vi har en teknologi som är från tiden före Gutenberg. Man sitter alltså med böcker och skriver in. Det finns inget digitalt register.

I interpellationssvaret sägs att det skulle underlätta mycket för dem som ansöker om vapenlicens. Ja, visst är det så, men huvudskälet till att vi har velat ha detta och har drivit fram ett beslut i riksdagen är att vi ska få bättre brottsutredningar och att myndigheten ska ha kontroll över flödena.

Jag vill åter hävda att vi inte kan ha regler och regelverk som är så ineffektiva att de inte gör någon nytta. Det är därför vi har tryckt på om detta.

I interpellationssvaret säger ministern att detta är polisens sak. Nej, det är fel, vill jag hävda. Det är regeringen som får tillkännagivandet, och det är regeringen som får se till att vapenregistret kommer på plats. Det är inte i första hand för de vapensökande, utan för att vi ska få kontroll på vapnen och öka säkerheten.

Jag har interpellerat om förvaring av vapen. Jag blir lite bekymrad när ministern säger att han inte ens kan överväga att tänka sig att göra en förändring av regelverket.

Vårt motiv till att ta upp detta är att man måste förvara vapen i sin egen bostad och att vi i dag har mängder med jägare som jagar någon annanstans än i närheten av sin bostad. Det leder till att de måste transportera vapen långa vägar.

Vi menar att vi självfallet måste ha ett säkert regelverk men att det kan vara bättre att ha en säker förvaring där man ska jaga i stället för att tvingas transportera vapen på ett osäkert sätt långt i Sverige. Motivet är ökad säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att statsrådet borde tänka efter, för säkerhetens skull, och överväga att se förändringar som är både praktiska och bättre om vi ska ha kontroll över vapnen.

Den sista delen gäller införsel av vapen. Här har vi ett typiskt tillstånd. Nu krävs ett införseltillstånd om man är jägare och kommer utomlands ifrån. Om man kommer från Norge, Finland eller Danmark krävs inget tillstånd; där har vi ingen kontroll.

Motivet till ansökan, som tar sex veckor och kostar ett antal hundralappar, är att vi ska ha kontroll på personernas vandel. Det kan väl vara en god tanke, men vad har man för system, och hur fungerar det i praktiken? Jo, man har en pärm.

Någon större kontroll har man inte, trots att vi har ett system där man skulle kunna använda EU:s vapenpass. Vi upplever att vi har en reglering som inte leder någonstans, för någon vandel kontrolleras i praktiken inte av polisen i dessa register.

Varför är det viktigt för regeringen att ha kvar ett regelverk som inte tillämpas och inte tillför något? Om det kan göras på ett bättre sätt är vi öppna för diskussioner.

Om regeringen sätter lite fart när det gäller tillkännagivandet om att införa det digitala arkivet för vapendeklarationer vid import och gör det som riksdagen har bett regeringen att göra tror jag att vi får bättre möjligheter till kontroll än med dagens system, som inte fungerar.

Fru talman! Det där var ett billigt trick. Ministern vet vilken regering som gjorde omorganisationen av polisen, just på grund av dessa skäl.

Jag menar att vi politiker har använt de kanaler till myndigheten som vi ska använda i första hand. Men när myndigheten ändå inte levererar får det gå upp på politisk nivå, och då är det dåligt att ge polisen orimligt lång tid att hantera detta, ändå till 2017.

Men låt oss ta de andra delarna. Det gäller de tillkännagivanden som riksdagen gav till regeringen i maj. Det handlade om digitala register. Vi lever nu med en myndighet där det alltid är svårt att göra brottsutredningar därför att vi har en teknologi som är från tiden före Gutenberg. Man sitter alltså med böcker och skriver in. Det finns inget digitalt register.

I interpellationssvaret sägs att det skulle underlätta mycket för dem som ansöker om vapenlicens. Ja, visst är det så, men huvudskälet till att vi har velat ha detta och har drivit fram ett beslut i riksdagen är att vi ska få bättre brottsutredningar och att myndigheten ska ha kontroll över flödena.

Jag vill åter hävda att vi inte kan ha regler och regelverk som är så ineffektiva att de inte gör någon nytta. Det är därför vi har tryckt på om detta.

I interpellationssvaret säger ministern att detta är polisens sak. Nej, det är fel, vill jag hävda. Det är regeringen som får tillkännagivandet, och det är regeringen som får se till att vapenregistret kommer på plats. Det är inte i första hand för de vapensökande, utan för att vi ska få kontroll på vapnen och öka säkerheten.

Jag har interpellerat om förvaring av vapen. Jag blir lite bekymrad när ministern säger att han inte ens kan överväga att tänka sig att göra en förändring av regelverket.

Vårt motiv till att ta upp detta är att man måste förvara vapen i sin egen bostad och att vi i dag har mängder med jägare som jagar någon annanstans än i närheten av sin bostad. Det leder till att de måste transportera vapen långa vägar.

Vi menar att vi självfallet måste ha ett säkert regelverk men att det kan vara bättre att ha en säker förvaring där man ska jaga i stället för att tvingas transportera vapen på ett osäkert sätt långt i Sverige. Motivet är ökad säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att statsrådet borde tänka efter, för säkerhetens skull, och överväga att se förändringar som är både praktiska och bättre om vi ska ha kontroll över vapnen.

Den sista delen gäller införsel av vapen. Här har vi ett typiskt tillstånd. Nu krävs ett införseltillstånd om man är jägare och kommer utomlands ifrån. Om man kommer från Norge, Finland eller Danmark krävs inget tillstånd; där har vi ingen kontroll.

Motivet till ansökan, som tar sex veckor och kostar ett antal hundralappar, är att vi ska ha kontroll på personernas vandel. Det kan väl vara en god tanke, men vad har man för system, och hur fungerar det i praktiken? Jo, man har en pärm.

Någon större kontroll har man inte, trots att vi har ett system där man skulle kunna använda EU:s vapenpass. Vi upplever att vi har en reglering som inte leder någonstans, för någon vandel kontrolleras i praktiken inte av polisen i dessa register.

Varför är det viktigt för regeringen att ha kvar ett regelverk som inte tillämpas och inte tillför något? Om det kan göras på ett bättre sätt är vi öppna för diskussioner.

Om regeringen sätter lite fart när det gäller tillkännagivandet om att införa det digitala arkivet för vapendeklarationer vid import och gör det som riksdagen har bett regeringen att göra tror jag att vi får bättre möjligheter till kontroll än med dagens system, som inte fungerar.

Fru talman! Det där var ett billigt trick. Ministern vet vilken regering som gjorde omorganisationen av polisen, just på grund av dessa skäl.

Jag menar att vi politiker har använt de kanaler till myndigheten som vi ska använda i första hand. Men när myndigheten ändå inte levererar får det gå upp på politisk nivå, och då är det dåligt att ge polisen orimligt lång tid att hantera detta, ändå till 2017.

Men låt oss ta de andra delarna. Det gäller de tillkännagivanden som riksdagen gav till regeringen i maj. Det handlade om digitala register. Vi lever nu med en myndighet där det alltid är svårt att göra brottsutredningar därför att vi har en teknologi som är från tiden före Gutenberg. Man sitter alltså med böcker och skriver in. Det finns inget digitalt register.

I interpellationssvaret sägs att det skulle underlätta mycket för dem som ansöker om vapenlicens. Ja, visst är det så, men huvudskälet till att vi har velat ha detta och har drivit fram ett beslut i riksdagen är att vi ska få bättre brottsutredningar och att myndigheten ska ha kontroll över flödena.

Jag vill åter hävda att vi inte kan ha regler och regelverk som är så ineffektiva att de inte gör någon nytta. Det är därför vi har tryckt på om detta.

I interpellationssvaret säger ministern att detta är polisens sak. Nej, det är fel, vill jag hävda. Det är regeringen som får tillkännagivandet, och det är regeringen som får se till att vapenregistret kommer på plats. Det är inte i första hand för de vapensökande, utan för att vi ska få kontroll på vapnen och öka säkerheten.

Jag har interpellerat om förvaring av vapen. Jag blir lite bekymrad när ministern säger att han inte ens kan överväga att tänka sig att göra en förändring av regelverket.

Vårt motiv till att ta upp detta är att man måste förvara vapen i sin egen bostad och att vi i dag har mängder med jägare som jagar någon annanstans än i närheten av sin bostad. Det leder till att de måste transportera vapen långa vägar.

Vi menar att vi självfallet måste ha ett säkert regelverk men att det kan vara bättre att ha en säker förvaring där man ska jaga i stället för att tvingas transportera vapen på ett osäkert sätt långt i Sverige. Motivet är ökad säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att statsrådet borde tänka efter, för säkerhetens skull, och överväga att se förändringar som är både praktiska och bättre om vi ska ha kontroll över vapnen.

Den sista delen gäller införsel av vapen. Här har vi ett typiskt tillstånd. Nu krävs ett införseltillstånd om man är jägare och kommer utomlands ifrån. Om man kommer från Norge, Finland eller Danmark krävs inget tillstånd; där har vi ingen kontroll.

Motivet till ansökan, som tar sex veckor och kostar ett antal hundralappar, är att vi ska ha kontroll på personernas vandel. Det kan väl vara en god tanke, men vad har man för system, och hur fungerar det i praktiken? Jo, man har en pärm.

Någon större kontroll har man inte, trots att vi har ett system där man skulle kunna använda EU:s vapenpass. Vi upplever att vi har en reglering som inte leder någonstans, för någon vandel kontrolleras i praktiken inte av polisen i dessa register.

Varför är det viktigt för regeringen att ha kvar ett regelverk som inte tillämpas och inte tillför något? Om det kan göras på ett bättre sätt är vi öppna för diskussioner.

Om regeringen sätter lite fart när det gäller tillkännagivandet om att införa det digitala arkivet för vapendeklarationer vid import och gör det som riksdagen har bett regeringen att göra tror jag att vi får bättre möjligheter till kontroll än med dagens system, som inte fungerar.

Fru talman! Det där var ett billigt trick. Ministern vet vilken regering som gjorde omorganisationen av polisen, just på grund av dessa skäl.

Jag menar att vi politiker har använt de kanaler till myndigheten som vi ska använda i första hand. Men när myndigheten ändå inte levererar får det gå upp på politisk nivå, och då är det dåligt att ge polisen orimligt lång tid att hantera detta, ändå till 2017.

Men låt oss ta de andra delarna. Det gäller de tillkännagivanden som riksdagen gav till regeringen i maj. Det handlade om digitala register. Vi lever nu med en myndighet där det alltid är svårt att göra brottsutredningar därför att vi har en teknologi som är från tiden före Gutenberg. Man sitter alltså med böcker och skriver in. Det finns inget digitalt register.

I interpellationssvaret sägs att det skulle underlätta mycket för dem som ansöker om vapenlicens. Ja, visst är det så, men huvudskälet till att vi har velat ha detta och har drivit fram ett beslut i riksdagen är att vi ska få bättre brottsutredningar och att myndigheten ska ha kontroll över flödena.

Jag vill åter hävda att vi inte kan ha regler och regelverk som är så ineffektiva att de inte gör någon nytta. Det är därför vi har tryckt på om detta.

I interpellationssvaret säger ministern att detta är polisens sak. Nej, det är fel, vill jag hävda. Det är regeringen som får tillkännagivandet, och det är regeringen som får se till att vapenregistret kommer på plats. Det är inte i första hand för de vapensökande, utan för att vi ska få kontroll på vapnen och öka säkerheten.

Jag har interpellerat om förvaring av vapen. Jag blir lite bekymrad när ministern säger att han inte ens kan överväga att tänka sig att göra en förändring av regelverket.

Vårt motiv till att ta upp detta är att man måste förvara vapen i sin egen bostad och att vi i dag har mängder med jägare som jagar någon annanstans än i närheten av sin bostad. Det leder till att de måste transportera vapen långa vägar.

Vi menar att vi självfallet måste ha ett säkert regelverk men att det kan vara bättre att ha en säker förvaring där man ska jaga i stället för att tvingas transportera vapen på ett osäkert sätt långt i Sverige. Motivet är ökad säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att statsrådet borde tänka efter, för säkerhetens skull, och överväga att se förändringar som är både praktiska och bättre om vi ska ha kontroll över vapnen.

Den sista delen gäller införsel av vapen. Här har vi ett typiskt tillstånd. Nu krävs ett införseltillstånd om man är jägare och kommer utomlands ifrån. Om man kommer från Norge, Finland eller Danmark krävs inget tillstånd; där har vi ingen kontroll.

Motivet till ansökan, som tar sex veckor och kostar ett antal hundralappar, är att vi ska ha kontroll på personernas vandel. Det kan väl vara en god tanke, men vad har man för system, och hur fungerar det i praktiken? Jo, man har en pärm.

Någon större kontroll har man inte, trots att vi har ett system där man skulle kunna använda EU:s vapenpass. Vi upplever att vi har en reglering som inte leder någonstans, för någon vandel kontrolleras i praktiken inte av polisen i dessa register.

Varför är det viktigt för regeringen att ha kvar ett regelverk som inte tillämpas och inte tillför något? Om det kan göras på ett bättre sätt är vi öppna för diskussioner.

Om regeringen sätter lite fart när det gäller tillkännagivandet om att införa det digitala arkivet för vapendeklarationer vid import och gör det som riksdagen har bett regeringen att göra tror jag att vi får bättre möjligheter till kontroll än med dagens system, som inte fungerar.

Fru talman! Jag skulle kunna ha en intressant förvaltningspolitisk diskussion med Krister Hammarbergh och Moderaterna om vad som är regeringens roll, vad som är riksdagens roll och vad som är myndigheters roll.

Regeringen tror på professionen, vi tror på polisen och vi tror på myndigheter. Vi tror inte att vare sig regering eller riksdag ska vara långt nere i myndighetsförvaltningen och peta i myndigheternas sätt att arbeta.

Om Moderaterna nu verkligen har en annan uppfattning och menar att detta är regeringens och riksdagens roll kan man undra varför de inte gjorde något åt dessa register "som är från tiden före Gutenberg", det vill säga före boktryckarkonsten. Var det 400 år sedan, fru talman? Moderaterna satt bara åtta år i regeringen, men det var ändå 350 år eller så efter det att boktryckarkonsten kom. Om den moderatledda regeringen tyckte att det var en fråga för politiken hade man kanske kunnat damma av den under de åtta år man hade chansen.

Sanningen är väl att Moderaterna varken då eller nu egentligen tycker att detta en fråga för politiken utan tycker att det är något som myndigheterna ska klara av själva och att de ska se till att ha effektiva rutiner och leva i digitaliseringen.

Nåväl, det är glädjande att kunna konstatera att det, nu när vi har bytt regering, finns medel avsatta för att det digitala registret ska komma på plats. Det borde glädja Krister Hammarbergh.

I motsats till Krister Hammarbergh tror jag inte att det är viktigt att i denna tid göra förändringar som skulle underlätta för legala vapen att komma ut på den illegala marknaden, det vill säga att man ska kunna förvara vapen på ställen där man själv inte har uppsikt över dem. I Krister Hammarberghs exempel befinner man sig 40-50 mil därifrån, alltså i andra änden av landet. Jag tror att det är viktigt att hålla fast vid den ordning vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tyvärr en ganska oroväckande utveckling inom EU, som har varit inne och petat på de svenska jägarnas vapen. Det är något som regeringen har motsatt sig, med benäget stöd av oppositionen i riksdagen. Jag tycker inte att vi ska ge dem som vill försvåra för svenska jägare ytterligare vatten på sin kvarn.

Fru talman! Jag skulle kunna ha en intressant förvaltningspolitisk diskussion med Krister Hammarbergh och Moderaterna om vad som är regeringens roll, vad som är riksdagens roll och vad som är myndigheters roll.

Regeringen tror på professionen, vi tror på polisen och vi tror på myndigheter. Vi tror inte att vare sig regering eller riksdag ska vara långt nere i myndighetsförvaltningen och peta i myndigheternas sätt att arbeta.

Om Moderaterna nu verkligen har en annan uppfattning och menar att detta är regeringens och riksdagens roll kan man undra varför de inte gjorde något åt dessa register "som är från tiden före Gutenberg", det vill säga före boktryckarkonsten. Var det 400 år sedan, fru talman? Moderaterna satt bara åtta år i regeringen, men det var ändå 350 år eller så efter det att boktryckarkonsten kom. Om den moderatledda regeringen tyckte att det var en fråga för politiken hade man kanske kunnat damma av den under de åtta år man hade chansen.

Sanningen är väl att Moderaterna varken då eller nu egentligen tycker att detta en fråga för politiken utan tycker att det är något som myndigheterna ska klara av själva och att de ska se till att ha effektiva rutiner och leva i digitaliseringen.

Nåväl, det är glädjande att kunna konstatera att det, nu när vi har bytt regering, finns medel avsatta för att det digitala registret ska komma på plats. Det borde glädja Krister Hammarbergh.

I motsats till Krister Hammarbergh tror jag inte att det är viktigt att i denna tid göra förändringar som skulle underlätta för legala vapen att komma ut på den illegala marknaden, det vill säga att man ska kunna förvara vapen på ställen där man själv inte har uppsikt över dem. I Krister Hammarberghs exempel befinner man sig 40-50 mil därifrån, alltså i andra änden av landet. Jag tror att det är viktigt att hålla fast vid den ordning vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tyvärr en ganska oroväckande utveckling inom EU, som har varit inne och petat på de svenska jägarnas vapen. Det är något som regeringen har motsatt sig, med benäget stöd av oppositionen i riksdagen. Jag tycker inte att vi ska ge dem som vill försvåra för svenska jägare ytterligare vatten på sin kvarn.

Fru talman! Jag skulle kunna ha en intressant förvaltningspolitisk diskussion med Krister Hammarbergh och Moderaterna om vad som är regeringens roll, vad som är riksdagens roll och vad som är myndigheters roll.

Regeringen tror på professionen, vi tror på polisen och vi tror på myndigheter. Vi tror inte att vare sig regering eller riksdag ska vara långt nere i myndighetsförvaltningen och peta i myndigheternas sätt att arbeta.

Om Moderaterna nu verkligen har en annan uppfattning och menar att detta är regeringens och riksdagens roll kan man undra varför de inte gjorde något åt dessa register "som är från tiden före Gutenberg", det vill säga före boktryckarkonsten. Var det 400 år sedan, fru talman? Moderaterna satt bara åtta år i regeringen, men det var ändå 350 år eller så efter det att boktryckarkonsten kom. Om den moderatledda regeringen tyckte att det var en fråga för politiken hade man kanske kunnat damma av den under de åtta år man hade chansen.

Sanningen är väl att Moderaterna varken då eller nu egentligen tycker att detta en fråga för politiken utan tycker att det är något som myndigheterna ska klara av själva och att de ska se till att ha effektiva rutiner och leva i digitaliseringen.

Nåväl, det är glädjande att kunna konstatera att det, nu när vi har bytt regering, finns medel avsatta för att det digitala registret ska komma på plats. Det borde glädja Krister Hammarbergh.

I motsats till Krister Hammarbergh tror jag inte att det är viktigt att i denna tid göra förändringar som skulle underlätta för legala vapen att komma ut på den illegala marknaden, det vill säga att man ska kunna förvara vapen på ställen där man själv inte har uppsikt över dem. I Krister Hammarberghs exempel befinner man sig 40-50 mil därifrån, alltså i andra änden av landet. Jag tror att det är viktigt att hålla fast vid den ordning vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tyvärr en ganska oroväckande utveckling inom EU, som har varit inne och petat på de svenska jägarnas vapen. Det är något som regeringen har motsatt sig, med benäget stöd av oppositionen i riksdagen. Jag tycker inte att vi ska ge dem som vill försvåra för svenska jägare ytterligare vatten på sin kvarn.

Fru talman! Jag skulle kunna ha en intressant förvaltningspolitisk diskussion med Krister Hammarbergh och Moderaterna om vad som är regeringens roll, vad som är riksdagens roll och vad som är myndigheters roll.

Regeringen tror på professionen, vi tror på polisen och vi tror på myndigheter. Vi tror inte att vare sig regering eller riksdag ska vara långt nere i myndighetsförvaltningen och peta i myndigheternas sätt att arbeta.

Om Moderaterna nu verkligen har en annan uppfattning och menar att detta är regeringens och riksdagens roll kan man undra varför de inte gjorde något åt dessa register "som är från tiden före Gutenberg", det vill säga före boktryckarkonsten. Var det 400 år sedan, fru talman? Moderaterna satt bara åtta år i regeringen, men det var ändå 350 år eller så efter det att boktryckarkonsten kom. Om den moderatledda regeringen tyckte att det var en fråga för politiken hade man kanske kunnat damma av den under de åtta år man hade chansen.

Sanningen är väl att Moderaterna varken då eller nu egentligen tycker att detta en fråga för politiken utan tycker att det är något som myndigheterna ska klara av själva och att de ska se till att ha effektiva rutiner och leva i digitaliseringen.

Nåväl, det är glädjande att kunna konstatera att det, nu när vi har bytt regering, finns medel avsatta för att det digitala registret ska komma på plats. Det borde glädja Krister Hammarbergh.

I motsats till Krister Hammarbergh tror jag inte att det är viktigt att i denna tid göra förändringar som skulle underlätta för legala vapen att komma ut på den illegala marknaden, det vill säga att man ska kunna förvara vapen på ställen där man själv inte har uppsikt över dem. I Krister Hammarberghs exempel befinner man sig 40-50 mil därifrån, alltså i andra änden av landet. Jag tror att det är viktigt att hålla fast vid den ordning vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tyvärr en ganska oroväckande utveckling inom EU, som har varit inne och petat på de svenska jägarnas vapen. Det är något som regeringen har motsatt sig, med benäget stöd av oppositionen i riksdagen. Jag tycker inte att vi ska ge dem som vill försvåra för svenska jägare ytterligare vatten på sin kvarn.

Fru talman! Det blir så där när man inte har ett svar och börjar inse att man är ute på svag is. Då får man hänvisa till att tidigare regeringar borde ha skött det jobb man själv inte vill göra nu.

Jag delar uppfattningen att myndigheterna ska följa och göra sin roll. När man gång på gång tar upp något med myndigheter och får löfte från dem blir det däremot politikens roll att ta initiativ. Det tror jag är en uppfattning som även Anders Ygeman delar.

Vi kan inte ha en situation där en blind leder en blind. Som politiker måste vi ta vårt ansvar. Vårt ansvar som politiker är faktiskt att gå ned på detaljer varje gång det behövs, när vi ser att saker inte fungerar, och sedan lägga politiska förslag på rätt nivå.

Vi lägger politiska förslag på rätt nivå, det vill säga skapar tillkännagivanden här i riksdagen som det sedan är upp till regeringen att följa. Anledningen till att man nu tittar på register och börjar anslå pengar är de facto att vi från Alliansen motionerade om detta och fick ett tillkännagivande. Initiativet kom från vår sida.

Jag ber återigen statsrådet att åtminstone tänka på att se över ett regelverk som kan göras säkrare. Det är klart att vapen ska finnas under uppsikt, att det ska finnas en säker vapenförvaring. Men om det går att skapa en säkrare förvaring på platsen där man jagar i stället för att transportera vapnen kanske 100 mil, vilket inte är helt ovanligt, vore det en förbättring. Vi har inte sagt att man ska göra det utan att man bör tänka sig att börja se över regelverket. Men det kan man uppenbarligen inte göra.

Jag vill passa på att tacka statsrådet för diskussionen. Jag önskar herr talmannen och likaså statsrådet en god jul. Jag ska låta statsrådet få möjlighet nu under julfriden att tänka över vad han egentligen sa i dag.

Fru talman! Det blir så där när man inte har ett svar och börjar inse att man är ute på svag is. Då får man hänvisa till att tidigare regeringar borde ha skött det jobb man själv inte vill göra nu.

Jag delar uppfattningen att myndigheterna ska följa och göra sin roll. När man gång på gång tar upp något med myndigheter och får löfte från dem blir det däremot politikens roll att ta initiativ. Det tror jag är en uppfattning som även Anders Ygeman delar.

Vi kan inte ha en situation där en blind leder en blind. Som politiker måste vi ta vårt ansvar. Vårt ansvar som politiker är faktiskt att gå ned på detaljer varje gång det behövs, när vi ser att saker inte fungerar, och sedan lägga politiska förslag på rätt nivå.

Vi lägger politiska förslag på rätt nivå, det vill säga skapar tillkännagivanden här i riksdagen som det sedan är upp till regeringen att följa. Anledningen till att man nu tittar på register och börjar anslå pengar är de facto att vi från Alliansen motionerade om detta och fick ett tillkännagivande. Initiativet kom från vår sida.

Jag ber återigen statsrådet att åtminstone tänka på att se över ett regelverk som kan göras säkrare. Det är klart att vapen ska finnas under uppsikt, att det ska finnas en säker vapenförvaring. Men om det går att skapa en säkrare förvaring på platsen där man jagar i stället för att transportera vapnen kanske 100 mil, vilket inte är helt ovanligt, vore det en förbättring. Vi har inte sagt att man ska göra det utan att man bör tänka sig att börja se över regelverket. Men det kan man uppenbarligen inte göra.

Jag vill passa på att tacka statsrådet för diskussionen. Jag önskar herr talmannen och likaså statsrådet en god jul. Jag ska låta statsrådet få möjlighet nu under julfriden att tänka över vad han egentligen sa i dag.

Fru talman! Det blir så där när man inte har ett svar och börjar inse att man är ute på svag is. Då får man hänvisa till att tidigare regeringar borde ha skött det jobb man själv inte vill göra nu.

Jag delar uppfattningen att myndigheterna ska följa och göra sin roll. När man gång på gång tar upp något med myndigheter och får löfte från dem blir det däremot politikens roll att ta initiativ. Det tror jag är en uppfattning som även Anders Ygeman delar.

Vi kan inte ha en situation där en blind leder en blind. Som politiker måste vi ta vårt ansvar. Vårt ansvar som politiker är faktiskt att gå ned på detaljer varje gång det behövs, när vi ser att saker inte fungerar, och sedan lägga politiska förslag på rätt nivå.

Vi lägger politiska förslag på rätt nivå, det vill säga skapar tillkännagivanden här i riksdagen som det sedan är upp till regeringen att följa. Anledningen till att man nu tittar på register och börjar anslå pengar är de facto att vi från Alliansen motionerade om detta och fick ett tillkännagivande. Initiativet kom från vår sida.

Jag ber återigen statsrådet att åtminstone tänka på att se över ett regelverk som kan göras säkrare. Det är klart att vapen ska finnas under uppsikt, att det ska finnas en säker vapenförvaring. Men om det går att skapa en säkrare förvaring på platsen där man jagar i stället för att transportera vapnen kanske 100 mil, vilket inte är helt ovanligt, vore det en förbättring. Vi har inte sagt att man ska göra det utan att man bör tänka sig att börja se över regelverket. Men det kan man uppenbarligen inte göra.

Jag vill passa på att tacka statsrådet för diskussionen. Jag önskar herr talmannen och likaså statsrådet en god jul. Jag ska låta statsrådet få möjlighet nu under julfriden att tänka över vad han egentligen sa i dag.

Fru talman! Det blir så där när man inte har ett svar och börjar inse att man är ute på svag is. Då får man hänvisa till att tidigare regeringar borde ha skött det jobb man själv inte vill göra nu.

Jag delar uppfattningen att myndigheterna ska följa och göra sin roll. När man gång på gång tar upp något med myndigheter och får löfte från dem blir det däremot politikens roll att ta initiativ. Det tror jag är en uppfattning som även Anders Ygeman delar.

Vi kan inte ha en situation där en blind leder en blind. Som politiker måste vi ta vårt ansvar. Vårt ansvar som politiker är faktiskt att gå ned på detaljer varje gång det behövs, när vi ser att saker inte fungerar, och sedan lägga politiska förslag på rätt nivå.

Vi lägger politiska förslag på rätt nivå, det vill säga skapar tillkännagivanden här i riksdagen som det sedan är upp till regeringen att följa. Anledningen till att man nu tittar på register och börjar anslå pengar är de facto att vi från Alliansen motionerade om detta och fick ett tillkännagivande. Initiativet kom från vår sida.

Jag ber återigen statsrådet att åtminstone tänka på att se över ett regelverk som kan göras säkrare. Det är klart att vapen ska finnas under uppsikt, att det ska finnas en säker vapenförvaring. Men om det går att skapa en säkrare förvaring på platsen där man jagar i stället för att transportera vapnen kanske 100 mil, vilket inte är helt ovanligt, vore det en förbättring. Vi har inte sagt att man ska göra det utan att man bör tänka sig att börja se över regelverket. Men det kan man uppenbarligen inte göra.

Jag vill passa på att tacka statsrådet för diskussionen. Jag önskar herr talmannen och likaså statsrådet en god jul. Jag ska låta statsrådet få möjlighet nu under julfriden att tänka över vad han egentligen sa i dag.

Herr talman! Låt mig bara för protokollet rätta mig. Jag hade fel med nästan 100 år. Den 3 februari 1468 dog Johann Gutenberg, det vill säga för lite över 500 år sedan, inte 400 som jag sa. Men det gav väl ändå tid för Moderaterna att under de åtta år de satt i regeringsställning rätta till 500 år gamla misstag. Nu kommer de ju att rättas till, så Krister Hammarbergh kan gå på julledighet i glädje över att polisen nu har avsatt medel för ett digitalt vapenregister.

Jag stänger inte dörren för att tänka när det gäller vapenförvaringen - det ska jag säga. Men om man befinner sig på 100 mils avstånd från sitt vapen är det svårt att ha uppsyn över det. Man kanske bara är där vapnet är på vissa bestämda tider av året. Men om det finns andra möjligheter att garantera att det finns uppsikt och säkerhet får vi väl sätta oss ned och ha en konstruktiv diskussion om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig bara för protokollet rätta mig. Jag hade fel med nästan 100 år. Den 3 februari 1468 dog Johann Gutenberg, det vill säga för lite över 500 år sedan, inte 400 som jag sa. Men det gav väl ändå tid för Moderaterna att under de åtta år de satt i regeringsställning rätta till 500 år gamla misstag. Nu kommer de ju att rättas till, så Krister Hammarbergh kan gå på julledighet i glädje över att polisen nu har avsatt medel för ett digitalt vapenregister.

Jag stänger inte dörren för att tänka när det gäller vapenförvaringen - det ska jag säga. Men om man befinner sig på 100 mils avstånd från sitt vapen är det svårt att ha uppsyn över det. Man kanske bara är där vapnet är på vissa bestämda tider av året. Men om det finns andra möjligheter att garantera att det finns uppsikt och säkerhet får vi väl sätta oss ned och ha en konstruktiv diskussion om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig bara för protokollet rätta mig. Jag hade fel med nästan 100 år. Den 3 februari 1468 dog Johann Gutenberg, det vill säga för lite över 500 år sedan, inte 400 som jag sa. Men det gav väl ändå tid för Moderaterna att under de åtta år de satt i regeringsställning rätta till 500 år gamla misstag. Nu kommer de ju att rättas till, så Krister Hammarbergh kan gå på julledighet i glädje över att polisen nu har avsatt medel för ett digitalt vapenregister.

Jag stänger inte dörren för att tänka när det gäller vapenförvaringen - det ska jag säga. Men om man befinner sig på 100 mils avstånd från sitt vapen är det svårt att ha uppsyn över det. Man kanske bara är där vapnet är på vissa bestämda tider av året. Men om det finns andra möjligheter att garantera att det finns uppsikt och säkerhet får vi väl sätta oss ned och ha en konstruktiv diskussion om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig bara för protokollet rätta mig. Jag hade fel med nästan 100 år. Den 3 februari 1468 dog Johann Gutenberg, det vill säga för lite över 500 år sedan, inte 400 som jag sa. Men det gav väl ändå tid för Moderaterna att under de åtta år de satt i regeringsställning rätta till 500 år gamla misstag. Nu kommer de ju att rättas till, så Krister Hammarbergh kan gå på julledighet i glädje över att polisen nu har avsatt medel för ett digitalt vapenregister.

Jag stänger inte dörren för att tänka när det gäller vapenförvaringen - det ska jag säga. Men om man befinner sig på 100 mils avstånd från sitt vapen är det svårt att ha uppsyn över det. Man kanske bara är där vapnet är på vissa bestämda tider av året. Men om det finns andra möjligheter att garantera att det finns uppsikt och säkerhet får vi väl sätta oss ned och ha en konstruktiv diskussion om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Boriana Åberg har frågat mig om jag avser att gå på EU-kommissionens linje när det gäller det nya vapendirektivet, om jag tror att kommissionens förslag kommer att minska antalet brott som begås med illegala vapen och om jag anser att kommissionens förslag kommer att få önskad effekt som står i proportion till den ökade arbetsbelastning det innebär för polisen och den försvåring det innebär för legala vapenhandlare, jägare och sportskyttar.

Kommissionen presenterade den 18 november 2015 förslag på ändringar i vapendirektivet. När det gäller vilken linje regeringen ska ha beträffande detta direktiv är vi ännu i ett tidigt skede. Samtidigt är jag och regeringen tveksamma till vissa delar av kommissionens förslag. Det rör till exempel tidsbegränsade licenser och obligatoriska läkarkontroller.

Det är viktigt att den förväntade nyttan står i relation till kostnader och administrativa bördor som förslagen medför.

I arbetet med att revidera vapendirektivet kommer jag att verka för att de ändringar som bestäms inte ska bli onödigt betungande för enskilda vapenägare. Jag har bland annat träffat och kommer att träffa företrädare för jakt- och skytteföreningar för att lyssna till deras synpunkter. Förslaget har också nyligen remitterats. Regeringen är angelägen om att berörda parter får möjlighet att komma till tals.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Efter de fruktansvärda terrordåden i Paris är det förståeligt att kommissionen vill göra någonting och visa handlingskraft. Men då krävs det åtgärder som stryper tillgången till illegala vapen och explosiva medel - inte meningslösa begränsningar som försvårar för laglydiga medborgare att utöva sina hobbyer. En stor del av kommissionens förslag har ingen effekt på det riktiga problemet, vilket är smuggling och användning av illegala vapen.

Antalet våldsbrott begångna i EU-länderna med legalt innehavda vapen är försvinnande litet. Kriminella ligor har mycket lättare att köpa insmugglade illegala vapen än att göra inbrott hos till exempel jägare som lagligen äger vapen.

Själva smugglingsprocessen är också enkel. Tullen vid Öresundsbron får till exempel inte göra några kontroller om de som sitter i bilen är fler än de närvarande tulltjänstemännen. Det är bara att fylla bagageluckan med vapen, sätta in fem stora män i bilen och sedan passera tullkontrollen. Att se till att tullinspektörerna får göra sitt jobb skulle ha en mycket bättre effekt på de illegala vapnen än delar av kommissionens förslag. Dessutom är det något som inrikesministern skulle kunna göra utan att invänta något direktiv från EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag återgår till de orimliga förslagen, till exempel förslaget att införa förbud mot halvautomatiska gevär baserat på utseende, magasinkapacitet och möjligheten att bygga ut dem till helautomatik. Den som begriper något om mekanik vet att för att göra ett civilt halvautomatiskt vapen till ett helautomatiskt krävs det kunskap, omfattande ingrepp och tillgång till en mekanisk verkstad. Dessutom är ett sådant förfarande redan nu olagligt i Sverige.

De som sysslar med tävlingsskytte är också oroade för att formuleringen kring magasinkapacitet kommer att komplicera väldigt mycket för tävlingsskyttar, men inte ha någon som helst effekt på de kriminella.

Förslaget som dock har upprört mest är förbudet för vissa gevärstyper baserat på utseende, vilket är högst godtyckligt. Eller som en tävlingsskytt uttryckte det: Det är som att förbjuda vissa vandringskängor bara för att militärer använder skor från samma tillverkare.

Kommissionen vill införa femårslicenser för vapen och förbjuda handel på internet. Femårslicenser för pistoler finns redan i Sverige, och handläggningstiderna är mycket långa, mellan sex månader och ett år. Om det skulle det införas femåriga licenser även för gevär skulle Polismyndigheten inte hinna med något annat. Alternativt skulle handläggningstiderna bli så långa att när en jägare får licens är det hög tid att ansöka på nytt och vänta i fem år till.

Herr talman! Jag delar mycket av Boriana Åbergs kritik av kommissionens förslag. Jag har via min statssekreterare försäkrat mig om att regeringen och oppositionen står enade i kritiken mot förslaget. Jag har också genom att träffa företrädare för framför allt Sveriges jägarorganisationer försäkrat mig om att den politik regeringen för ligger i linje med svenska jägares intressen. Jag har också personligen framfört de här sakerna till ansvarig kommissionär, Avramopoulos.

Nu inväntar vi remissomgången, och sedan kommer vi att fortsätta att agera för att förslagen inte ska leda till stora försämringar för Sveriges jägare.

Herr talman! Jag gläder mig åt ministerns inställning, men jag skulle önska ett mycket tydligare avståndstagande från förslaget. Det har många andra länder redan gjort. Förslagen är, som jag nämnde, både obegripliga och skadliga.

Det är bra att ministern har kontaktat Jägareförbundet och andra intressenter. Vi ska inte glömma att det handlar om folkrörelser, som jakt och sportskytte. Det är folkrörelser som involverar alla åldersgrupper från ungdomar till pensionärer. Ett direktiv som syftar till att motverka brott mot illegala vapen ska inte utmynna i en kamp mot laglydiga medborgare eller, ännu värre, ett indirekt förbud mot utövandet av vissa sporter.

Alla mina kollegor, och antagligen också ministern, har blivit kontaktade av många oroliga medborgare. En av dem tävlar tillsammans med sin fästmö i skytte på elitnivå. Han och fästmön reser jorden runt för att delta i olika tävlingar. Han har beskrivit att de tack vare sin hobby har knutit vänskapsband med personer i hela Europa och även i resten av världen. Det är vänskapsband som kommer att bli svårare att underhålla om de naturliga träffpunkterna, skyttetävlingarna, försvinner. Möjligen har jag missuppfattat något, men jag har alltid trott att den europeiska integrationen handlar om att föra de europeiska folken närmare varandra, underlätta kontakter och skapa vänskapsband.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om förslaget i sin helhet blir verklighet kommer det också att få mycket negativa effekter på näringslivet, i synnerhet på turismen. Runt om i Europa arrangeras skyttetävlingar med upp till 1 000 deltagare. Vi kan till exempel ta den lilla orten Hodonice i Tjeckien. Dit kommer varje år mellan 900 och 1 000 deltagare. Tävlingarna pågår under fem dagar. Den genomsnittliga hotellkostnaden för fem nätter är 350 euro. För 1 000 deltagare gör det 350 000 euro. Till detta kommer restaurangbesök, turistattraktioner och shopping. Ministern kan tänka sig vilken katastrof det kommer att bli för hela regionen om tävlingarna tvingas upphöra. Dessutom kommer det att ha noll effekt på terrorismbekämpningen.

Det finns också bra delar i förslaget, till exempel att skapa ett gemensamt system för märkning av vapen för att underlätta spårbarheten, att skärpa kontrollen för illegala vapen och att införa hårdare regler för pluggning av vapen. Men som helhet är förslaget ett slag i luften när det gäller att komma åt terrorister och kriminella. Jag befarar att frestelsen att visa handlingskraft mot terrorismen med enkla medel kommer att vara svår att motstå.

Herr talman! Anledningen till att jag begärde ordet i debatten är att jag vill belysa den oro som i dag finns runt om i Sverige, i såväl skytte- som jägarkretsar. Jag vet att ministern har haft kontakt med de här olika aktörerna, och jag undrar om ministern kan beskriva lite hur tidsperspektivet framåt ser ut och vilka övriga initiativ ministern har tänkt att ta för att, som jag ser det, i första hand stoppa detta och försöka skicka tillbaka det för omarbetning. Det är ett hastverk där man har riktat in sig på de lagliga vapnen, som redan i dag är registrerade och inte utgör något problem mer än något enstaka undantag. Det görs väldigt lite för att komma åt de olagliga vapnen som just inte finns i några register alls.

Jag skulle vilja höra vad man har tänkt göra inom polis och tull, hur man tänker angående vapenamnestier i Europa och hur man har tänkt komma åt de vapen som finns kvar sedan krigshärdar och annat. Finns det tankar på att stärka upp rättssystemet när det gäller de olagliga vapnen?

Jag vill alltså gärna få höra om tidsperspektivet på detta. Vad händer härnäst, och när kan vi förvänta oss att få besked om i vilken riktning regeringen kommer att gå?

Herr talman! Först vill jag tacka Moderaterna för era konstruktiva bidrag. Ni är lite ödmjuka och försiktiga. Ni har ju varit med och drivit på för att kommissionen ska komma med de här vapenförslagen. När jag har kommit till justitieutskottet och EU-nämnden har ni ju sagt att ni tycker att det ska vara striktare lagar och regler från EU-kommissionen. Det är historia. Då kan man inte heller bli förvånad när kommissionen kommer med de förslag man själv har efterfrågat och krävt av regeringen att driva på hårdare för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är också tacksam över det stöd som ni visar för regeringens linje för att se till att hålla svenska jägare skadeslösa i den här processen. Men ni behöver inte vara så ödmjuka att ni glömmer era kampanjer innan för att få det här direktivet på plats.

Tidsplanen är sådan att vi har ett förslag från kommissionen som jag menar är bristfälligt och som faktiskt också är svårtydbart. Vi har träffat skytteorganisationer och jägare. Vi har också genom möte i justitieutskottet försäkrat oss om att vi har oppositionens stöd. Vi har nu skickat ut förslaget på remiss. Tyvärr är tidsplanen sådan att det blir en kort remisstid. Den 5 januari ska förslagen vara inlämnade. Sedan ska vi försöka komma fram till en gemensam ståndpunkt. Min förhoppning är att vi ska ha en ståndpunkt i Sverige som är gemensam för regeringen, oppositionen och svenska jägare så att vi kan stå starka gentemot kommissionen.

Jag har tagit diskussionen personligen med kommissionär Avramopoulos, och jag framförde då att jag menar att kommissionen bör återkomma med ett nytt förslag. Vi får se om det också blir verklighet eller om vi måste driva på ytterligare framöver.

Jag hoppas att vi på det här sättet ska få fram ett bra beslut i EU som inte ingriper onödigt mycket i den svenska jaktens villkor, exempelvis när det gäller krav på läkarundersökning eller ständiga förnyelser av tillstånd, utan att vi i stället ska fokusera på saker som att förbättra förvaringen av vapen i andra EU-länder, komma till rätta med stiftade, deaktiverade vapen, ha bättre märkning av vapendelar, försvåra konvertering och så vidare. Det är min förhoppning. Min förhoppning är också att vi ska kunna göra det här i bred politisk enighet och även i enighet med stora delar av Folkrörelsesverige.

Herr talman! Jag förstod inte riktigt referensen till Moderaterna som ministern gjorde. Däremot kan jag göra en referens till vad ministerns partikamrater i EU-parlamentet tyckte när förslaget kom. De skrev så här:

Vi ska inte låta terrorn vinna. Därför är vi starkt för EU-kommissionens förslag om att stärka vapenkontrollen i hela EU, inklusive ett totalförbud mot privata halvautomatiska vapen, hårdare regler för webbhandel och gemensamma EU-regler för märkning och kontroll av skjutvapen. Det här är effektiva medel som medlemsländerna bör införa genast.

Det är glädjande att ministern visar eftertanke och tar kontakt med de berörda. Det kan inte vara någon hemlighet att ministern vet vad dessa remissinstanser tycker redan nu. Artiklar har cirkulerat flitigt i medierna, och medborgare har kontaktat politiker och beslutsfattare på alla nivåer.

Jag vill en gång till poängtera att det är farligt och cyniskt att försöka visa handlingskraft genom att rikta åtgärder mot laglydiga medborgare som är lätta att komma åt. De svenska jägarna och sportskyttarna är redan hårt kontrollerade. De har licenser och förvarar sina vapen i säkerhetsskåp, och de utgör inte något som helst hot mot någon.

Därför skulle jag önska att ministern redan i dag tog tydligt avstånd från de delar av förslaget som begränsar livet för laglydiga medborgare. Det skulle vara utmärkt för alla jägare och sportskyttar om den svenska regeringen kunde stå emot populistiska lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen vill jag önska god jul till herr talmannen, presidiet och ministern.

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Jag tror att det är viktigt att vi koncentrerar oss på vilken stor verksamhet skytte är i Sverige. Det är en av de tio vanligaste idrotterna, och vi har en stor jägarkår med ungefär 2 miljoner vapen och 700 000 vapenägare i landet. Det här berör alltså många. Vi har säker vapenförvaring, utbildningar och krav för att få ha vapen. Det innebär att Sverige inte har några problem med de lagliga vapnen, utan vi har problem med de olagliga vapnen. Det är som ministern sa bra om vi går i takt och är överens och att vi är tydliga i EU så att vi kan sätta ned foten rejält.

Jag tror att det är viktigt att vi just sätter ned foten rejält redan nu från början och talar om att detta är ett hastverk från EU-kommissionen. Det är anmärkningsvärt att man skickar ut ett så här dåligt underbyggt förslag. Det finns ingen konsekvensbeskrivning, och dessutom slår det nästan enbart mot de redan legala vapnen som är registrerade och som används av människor som är bemyndigade att använda dem vid jakt och skytte.

Jag vill gärna sträcka ut handen till ministern och be honom att verkligen vara så tuff i den här frågan som verkligen behövs och tala om att det här inte är någonting som vi ställer upp på i Sverige och att man bör göra om och göra rätt och återkomma med förslag som kan begränsa terrorism och olagliga vapen i EU. Det här förslaget slår nästan enbart mot de lagliga vapnen. Där är Sverige redan ett föregångsland inom EU.

Herr talman! Jag vill börja med att förklara varför skärpt lagstiftning i EU var viktig för exempelvis Moderaterna och varför regeringen också har drivit den frågan.

Det finns många problem med EU:s vapenlagstiftning som det här förslaget rättar till. Vi hade deaktiverade vapen som kunde reaktiveras, som användes i båda terrorattentaten i Paris. Vi har lagliga halvautomatiska vapen i EU i dag, som är väldigt väl anpassade för att användas i terrorattentat. Ett sådant lagligt vapen användes exempelvis av Breivik i Norge. Han hade licens på det, just för jakt. Vi har problem med att gasvapen borras och används för brottsliga ändamål. Vi har problem med att EU har exklusiv märkning av vapen. Det finns därför risk att vi får in vapen som inte är tillräckligt märkta.

Många av de frågorna har vi drivit gemensamt. Boriana Åberg undrade över Moderaternas inställning. När jag har kommit till justitieutskottet och EU-nämnden har Moderaterna varje gång drivit på för tuffare vapenregler i EU, för att kommissionen ska snabba på. Jag menar att det har varit riktigt av Moderaterna. Men då kan man inte bli förvånad över att kommissionen återkommer med de förslag som Moderaterna själva har drivit.

Jag hoppades att jag var tydlig med att jag menar att det är fel med obligatoriskt krav på läkarundersökning. Jag menar att det är fel att generellt sett ha femåriga tillfälliga tillstånd. Jag menar att det är fel att gå fram med ett otydligt och till vissa delar obegripligt förbud för vissa halvautomatiska vapen. Vissa halvautomatiska och helautomatiska vapen ska vara förbjudna, menar jag. Men den avgränsning som kommissionen föreslår är inte funktionell. Den riskerar att hota vitala svenska jaktintressen. Jag hoppas att vi står upp gemensamt, opposition, regering och stora delar av jägarkåren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Med de orden vill jag önska interpellanten en riktigt god jul.

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Jag misstänker att det här blir årets sista interpellation för såväl herr talmannen och mig som interpellanten - om inget oförutsett inträffar.

Daniel Bäckström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de lärdomar från det arbete som nu sker i och med flyktingsituationen tas om hand på bästa sätt. Han har även frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och berörda aktörer får möjlighet att också fortsättningsvis utveckla samhällets krisberedskapsförmåga.

Ett effektivt sätt att pröva och utveckla samhällets krisberedskap är genom tvärsektoriella övningar, såsom Samö. På motsvarande sätt behöver vi även lära oss av faktiskt inträffade händelser och få utrymme att implementera de lärdomar vi drar.

Hanteringen av den pågående flyktingsituationen innebär stora utmaningar för kommuner, myndigheter och andra berörda aktörer. Men hanteringen av flyktingsituationen innebär också möjligheter. I den pågående hanteringen av flyktingsituationen prövas många aktörers förmåga till bland annat ledning, samverkan och kommunikation, det vill säga förmågor som skulle ha övats i Samö 2016. Hanteringen av flyktingsituationen medför också att berörda aktörer får nya erfarenheter som de kan dra lärdom av inför återuppbyggandet av det civila försvaret.

Regeringen har nyligen beslutat att myndigheter som har ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap ska återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för det civila försvaret. I planeringsanvisningarna för det civila försvaret anges att det intensiva arbete som bedrivs med anledning av den rådande flyktingsituationen bör kunna beaktas och tillvaratas av länsstyrelser och andra berörda myndigheter i planeringen för det civila försvaret.

Slutligen vill jag poängtera vikten av att övningar fortsätter att genomföras på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Övningar gör oss bättre förberedda för att hantera både det oväntade och det väntade. Med hänsyn till den ansträngda situation många aktörer befinner sig i ser jag dock rimligheten i att aktörerna nu får fokusera på att hantera den rådande situationen och samtidigt dra lärdom av att hantera en faktisk händelse. Vi har ett krishanteringssystem som kan hantera en händelse och samtidigt utveckla krisberedskapsförmågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka minister Ygeman för svaret.

Jag väckte interpellationen med anledning av det besked som lämnades i början av månaden om att den omfattande och stora övning som sedan länge planerats i Västra Götaland, Värmland och Halland tillsammans med MSB skulle ställas in. Med tanke på rådande omständigheter och uppdraget i inriktningsbeslutet, som togs i somras i samband med försvarsbeslutet, om att vi ska återuppta totalförsvarsplanering och i praktiken stärka vår samlade krisberedskapsförmåga i landet känns det viktigt att lyfta upp de här frågorna. Det är viktigt att reflektera tillsammans över resurssituationen och förmågan att i praktiken möta eventuella ytterligare händelser i dagsläget.

Det känns extra sårbart när vår myndighet som är ansvarig för de frågorna inte klarar av att fullfölja en sådan viktig övning. Den omfattar såväl lokalplanet och det regionala planet som de statliga myndigheter som är involverade i arbetet. Det är extra viktigt att, även när det är press i arbetet, våga lyfta upp frågorna om hur det skulle bli ifall ytterligare allvarliga händelser skulle inträffa parallellt.

Övningen och övningarnas betydelse är grundläggande för vår gemensamma förmåga att hitta varandra vid stressade tillfällen, så att funktionerna möts, och för att få praktisk erfarenhet av att hantera de verkliga kriserna.

Jag håller med om att många av landets kommuner, regioner och länsstyrelser har många utmaningar att hantera i rådande läge. Men det varierar, och bilden varierar. Prognosen av läget är svår att bedöma. Under hur lång tid kan man vänta sig att trycket ska pågå? Vad förväntas hända under månaderna i väntan framöver? Vilka effekter kommer det att få för förmågan att dra igång totalförsvarsplaneringen på allvar? Det är samma myndigheter som ska involveras i det arbetet.

Det uppdrag som regeringen har lagt till berörda myndigheter, inte minst MSB, under det närmaste halvåret om att återkomma till regeringen med förslag på hur man ska gå vidare med totalförsvarsplaneringen är också oerhört viktigt och har nära kopplingar till övningsverksamhet.

Jag vill också belysa resursfrågan. Anser ministern att MSB och landets länsstyrelser har tillräckligt med tillgängliga resurser för att klara av att fortsätta med övningsverksamhet och planeringsverksamheten i övrigt för att stärka vår beredskap? Det är nämligen precis det vi behöver just nu.

Jag kan nämna att för Värmlands del, som var ett av de berörda länen, fattade landshövdingen i måndags beslut om att under våren 2017 genomföra en egen övning med länets 16 berörda kommuner och även Polismyndigheten. Man upplevde att allt arbete man deltagit i för att planera den inställda övningen har varit viktigt. Då vill man komma i ett övningsskarpt läge, för att testa förmågan tillsammans. Det som länet saknar är de övriga statliga verksamheterna som inte är med. Jag kan tycka att det vore lämpligt om de var det.

Landshövdingen tar ett viktigt initiativ för att gå vidare med arbetet, inte minst för att motivera de lokala krisberedskapssamordnarna som engagerar sig hårt i arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Övning ger färdighet. Övning är viktigt för hela krisberedskapssystemet. Men kung slår knekt. Verklighet slår dikt. Och det verkliga, skarpa läget i Sverige slår övning. Därför är det viktigt att vi klarar av att hantera den situation vi just nu befinner oss i.

Vi har kraftigt minskat söktrycket till Sverige. Det var som högst i storleksordningen 10 000 personer i veckan. Vi är nu nere i storleksordningen 3 000 personer i veckan. Vi börjar se slutet på det akuta krisläget. Men det är fortfarande fler människor som söker sig till Sverige i veckan nu än det var under kriget i Balkan. Vi har en fortsatt mycket hög nivå. Därför menar jag att det var ett rimligt beslut att i det här krisläget ställa in krisövningen.

Vi får återkomma och genomföra den typen av stora krisövningar när vi har ett bättre läge. Då blir det också enklare att dra relevanta slutsatser.

Herr talman! Med tanke på det som ministern här anför är detta en fråga om tid och resurser. När i tid kan man förvänta sig att nästa planeringsomgång när det gäller liknande stora samordnade övningar inträffar? Jag är alldeles övertygad om att den här typen av övningar verkligen behövs, även när trycket är som allra störst mot den samlade myndigheten och mot samhällets resurser.

Utifrån egen erfarenhet som kommunstyrelseordförande vet jag ju vad övningstillfällena innebar i praktiken, inte bara när det blåste och regnade för mycket. Jag som kommunalråd fick röja träd och delta praktiskt i arbetet. När det kommer stora varsel från näringslivet hade vi och har fortfarande förmågan att praktisera denna metodik även i andra typer av händelser.

Jag är oerhört glad över att det händelseförberedande arbete som har pågått i Sveriges kommuner har genomförts under den strategiska timeouten när vi pratar om totalförsvarsplanering. Det har gjort någonting med den lokala beredskapen.

Sedan vet vi att det ser väldigt olika ut. Statliga anslag till den kommunala verksamheten går i stor utsträckning till projektanslag mer än till anslagsfinansierande verksamhet. Då kan det variera i olika kommuner. En del kommuner har en väldigt bra bemanning och nyttjar de statliga medfinansieringsmedel som tillsammans med ytterligare kommunal finansiering möjliggör att det finns en person som jobbar fokuserat med de lokala krisberedskapsfrågorna. Andra kommuner saknar i praktiken den möjligheten och har inte nyttjat det statliga anslag som förmedlas via länsstyrelsen och MSB på olika sätt.

Det gör att det kan bli olika lokala förutsättningar. Då kan den samordnade insats som ett län men också regionen kan göra vara oerhört viktig för att nyckelpersonerna i de olika kommunerna ska lära känna varandra mer och träna tillsammans.

Jag har sett i praktiken hur svårt det kan vara en lördagskväll under semestertiden vid 22-tiden att få tag på nyckelpersoner som kan vara både politiker och tjänstemän. Det gäller inte bara den kommunala organisationen utan också dem som jobbar inom statliga myndigheter och verksamheter samt regionala ansvarspositioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med min erfarenhet från skarpa lägen - ibland mindre och ibland större händelser - ser jag att det kan innebära en situation framöver där det slår brett. Kriser kommer ibland inte ensamma. Då är vår samlade förmåga och beredskap i dagsläget avgörande för att man ska orka få ett samhällsskydd och en stressfri arbetsmiljö för nyckelpersonerna i krisberedskapsarbetet som nu är under tryck och press. Man ska kunna orka tänka strategiskt och långsiktigt samtidigt som man ska hantera mycket omfattande utmaningar.

När det gäller engagemanget i försvarsutskottet ser jag betydelsen av att inte bara öva försvarsdelen för att stärka totalförsvaret utan också i praktiken gemensamt genomföra stora övningar på den civila sidan under de närmaste åren för att nå så långt som möjligt under försvarsplaneringsperioden.

Jag ser fram emot det fortsatta arbetet. Jag vet att det finns ett starkt engagemang hos regeringen. Såväl minister Ygeman som minister Hultqvist jobbar hårt för att det här ska komma i gång. Man har gett väldigt viktiga förutsättningar för att myndigheterna ska återkomma med förslag om det vidare arbetet.

Herr talman! Daniel Bäckström, vi är överens i allt om vikten av att öva och vikten av att, när det akuta krisläget klingar av, få till stånd stora nationella övningar.

Sedan tror jag att det är för tidigt att i dag göra några utfästelser om när krisen har ebbat ut så långt att man kan genomföra övningar och vilken tidshorisont det rör sig om, även om vi ser en glädjande utveckling.

Jag vill också passa på att önska både Daniel Bäckström och herr talmannen god jul. Jag är säker på att riksdagens ledamöter också skulle göra det, men den fysiska närvaron är lite begränsad så här på årets sista dag i kammaren.

Tack för ett gott arbete! God jul och gott nytt år!

Herr talman! Jag vill tacka för denna julhälsning. Jag hoppas att vi kan fira en julhelg i det här landet under goda förhållanden och att vi får tid att tänka på nästa års arbete. Vi vet att det blir stora utmaningar.

En del i frågeställningen i dagens interpellation handlar om erfarenhetsinsamling, det vill säga hur man tar vara på de erfarenheter som den statliga myndigheten gör under pågående insatser.

Det är viktigt att vi under det kommande året får tillfälle att stämma av det praktiska arbetet för att kunna göra ett medskick om hur man ska styra upp och prioritera insatser på övningssidan. På det viset kan vi ge ytterligare stöd och diskutera hur resursfrågan ser ut i dagsläget i landets län och kommuner, men också inom MSB, för att kunna hantera och komma längre med den samlade krisberedskapsplaneringen och i praktiken flytta fram positionerna i totalförsvarsplaneringen.

Stora pågående händelser bör inte äventyra den långsiktiga nationella ambitionen att få en väl fungerande beredskap och tydliga målsättningar som i praktiken kan förväntas leverera så bra skydd som möjligt, både inrikes och vid externa händelser.

Jag vill också tillönska er en riktigt god jul och tacka för året som har gått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.